Visar alla blogginlägg från: mars 2019

Hur vi med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation får en funktionell läsning och skrivande som är inkluderande

Måndagen den 20e maj har du chans att lära dig mer om hur lärare med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation kan hjälpa sina elever till en funktionell läsning och skrivande som dessutom är inkluderande! Nog är det något du har funderat över!? Nog vill du veta mer!? Nog vill du veta hur man gör!? Det är forskaren Thomas Nordström som har gått på djupet med dessa frågor.

Thomas disputerade i höstas, 2018, med en avhandling som bland annat undersöker betydelsen för elevers lärande när läraren arbetar med kartläggning och bedömning följt av en riktad och väl strukturerad undervisning. Thomas går också in på när digital teknik bör sättas in som stöd för de elever som inte utvecklar sina kunskaper som förväntat. Han lägger stor vikt vid att det är viktigt att inte bara kartlägga och screena utan att tänka framåt, dvs. vad kommer efter screeningen? Läraren bör, enligt Thomas, fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov.

Extra spännande tycker jag är att lärarna i hans studie använt LegiLexi! Jag har tidigare ordnat flera presentationer av LegiLexi med Sofia Norén, verksamhetschef. Nu senast i början av mars erbjöd vi en fördjupningsträff där deltagarna efter en kort introduktion och repetition av LegiLexi fick arbeta gruppvis med analyser av de resultat som läraren kan ta ut när eleverna gjort sina uppgifter.

Dag och tid: Måndag 20/5 kl. 14-16.30

Adress: Medioteket

Föreläsningen kommer att behandla följande:

God läsförmåga är en grund för att lyckas i skolan. Att tidigt kartlägga och sätta in anpassade undervisningsinsatser utifrån elevens utvecklingsbehov är därför av stor vikt för att lyckas få så många elever som möjligt att utveckla en god läsförmåga.

Men hur kan man tänka kring tidiga insatser och hur vet man om eleven utvecklas i tillräcklig bra utsträckning? En allt mer aktuell fråga är också när traditionella insatser bör minska till förmån för användandet av så kallad assistive technology (dvs, teknikanvändning i syfte att assistera eller kompensera för funktionsnedsättning).

Föreläsningen utgår från Thomas Nordströms avhandling och annan aktuell forskning så som stärkt klassrumsundervisning med kartläggning, anpassad undervisning, behov av kartläggningspraktiker för att kunna ta pedagogiska beslut samt teknikanvändning för elever som trots goda åtgärder inte utvecklar en tillräckligt god läsförmåga.

Föreläsningen är indelad i följande tre delmoment:

  1. Skapa ordning – om betydelsen av bedömnings- och kartläggningspraktiker
  2. Efter kartläggning – riktad undervisning och lärdomar från LegiLexi
  3. När traditionella insatser inte räcker – om potentialen av digital teknik

Thomas Nordström är universitetslektor vid Linnéuniversitetet.

Anmäl dig här: Thomas Nordström om kartläggning, kompensation, funktionella läsning och skrivande i ett inkluderande sammanhang

PS. jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om en annan föreläsning jag hade förmånen att höra med Thomas Nordström. Du kan läsa den här: Mer om AT och RTI (30/11 -18).

Skolporten gjorde en intervju i samband med disputationen och den kan du läsa här: Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling, Skolporten december 2018.

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning

Karin Pettersson är tillbaka med sin inspirationsföreläsning för deltagarna i årets Språkpaket. Karin har tidigare arbetat som klasslärare och då med ASL, genrepedagogik, cirkelmodellen och strategier för läsförståelse och understryker vikten av att arbeta utifrån en balanserad läs- och skrivundervisning.

600E02D5-10F1-4634-AF8B-4A74630AD64A

Karin talade om hur möbleringen påverkar undervisning och elevers arbete. Karin resonerade och reflekterade kring vad vi gör med alla texter eleverna producerar. Texter som är en guldgruva för vidare textarbete.

Vi fick exempel på finmotorikövningar, exempel på grundformer för bokstäverna och hur eleverna fick arbeta med at att forma bokstäver. Målet är en balanserad läs- och skrivundervisning där digitala verktyg används tillsammans med mer s k traditionnella verktyg och förhållningssätt. Det är inte bara iPads utan även skrivövningar, forma bokstäver, mycket böcker för egen och gemensam läsning men även för högläsning.

Karin P 1

Karin har en helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling. Hon presenterade genrepedagogiken och hur hon vävt in den i sin undervisning. En grundfråga som hela tiden är närvarande är hur ”jag som lärare stöttar mina elever i deras lärande”. Vi fick lära oss mer om Hallidays systematisk-funktionella grammatik.

Det var småfilmer som visualiserade sådant hon talade om. Exempelvis en kort trailer som instruktion till hur man kokar en kopp te. En annan film visade hur elever arbetat med argumentation. Vi fick själva arbeta med att fundera på vilka genrer ett antal givna texter kunde tillhöra.

Efter kaffepausen blev det mer exempel på hur läraren kan utveckla arbetet med texter men också lite praktiskt arbete för oss åhörare.

C71DD056-319F-4FB4-90E9-B635300D2F46

Karin beskrev arbetsgången vid ett skrivuppdrag efter en utflykt i förskoleklass enligt följande faser:

  • Fas 1 – muntligt återberättande med bildstöd
  • Fas 2 – tidsord används för att återberätta om utflykten
  • Fas 3 – skriva en gemensam text (BookCreator)
  • Fas 4 – skapa/skriva egna texter (WriteReader som webbapplikation)

645FD114-6E5B-4DEF-BCA2-80610C043499

Vi introducerades till bildpromenader för att stimulera intresse, nyfikenhet och ge eleverna utrymme att bearbeta sina förkunskaper.

232B66ED-8CD7-4A4A-9E14-FC09E89AA2F1

Tyvärr behövde jag gå lite tidigare så jag missade de sista gobitarna.

Stort tack Karin för en inspirerande eftermiddagsföreläsning!

Karin Pettersson arbetar idag vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitetArbetet innebär att genom olika uppdrag arbeta med och handleda lärare i hur de kan förbättra för flerspråkiga elevers lärande. Karin har fokus på grundskolans tidiga år, dvs F-klass upp till och med årskurs 6.

Karin har också skrivit boken Språk- och kunskapsutvecklande undervisning, F-3 (Studentlitteratur, 2017).

Kanske önskar du att du och dina kollegor fick delta i Språkpaketet!? Dock är det så att anmälningstiden för det Språkpaketet vi startar upp i maj redan har gått ut. Det kommer en ny möjlighet våren 2020 så börja gärna med att läsa mer om Språkpaketet så är du förberedd inför nästa omgång!

Ny utbildningsomgång i ”att leda kollegialt lärande”

Har du noterat uppdateringen på Skolverkets webb om kompetensutveckling!? Om inte så kan jag berätta att det handlar om en utbildning som heter Att leda kollegialt lärande. Utbildningen vänder sig till lärare som ska leda sina kollegors lärande utifrån Lärportalens moduler. Det gäller oavsett ämne.

Målgruppen är lärare och skolledare som ska leda kollegialt lärande i alla skolformer förutom förskola. Utbildningen riktar sig till skolor och lärare som genomför moduler utan statsbidrag.

Skolverket planerar för 130 utbildningsplatser, fördelade på tre olika lärosäten. Ett av lärosätena håller en variant där en del av utbildningen ges via webben; detta för att minska antalet resor för deltagarna.

För att läsa all information samt få tillgång till ansökningsformulär kan du gå in via följande länk: Utbildning i att leda kollegialt lärande

Observera att det är rektor som anmäler deltagaren! Sista ansökningsdatum är 29 mars.

Vår fördjupningsträff utifrån analyser i LegiLexi

Häromdagen, tisdag 5/3, var Sofia Norén, verksamhetschef LegiLexi, inbjuden att hålla en workshop, ett fördjupningstillfälle, utifrån de analyser av elevernas färdigheter som programmet LegiLexi ger läraren. Sofia hade laddat upp med utskrifter av olika elevexempel som vi under workshopdelen av fördjupningstillfället fick arbeta med.

FF6C6F28-5CBE-4E42-956D-EFDC6C85E53C

LegiLexi har en stor mängd statistik från klasser som gjort kartläggningen. Vi fick höra några exempel på data från höstterminen 2018, dvs. data från höstmätningen som görs senast 30 november. Grunden utgjordes av de 8 % av Sveriges samtliga elever – som testats med LegiLexi – och som då gick i åk 1, 2 och 3. Hur stor andel gissar du kan bokstäverna vid höstmätningen? Jag blev förvånad! Det visade sig att hela 73 % kunde alla bokstäver. Inget dåligt resultat! Samtidigt väcker det frågor kring hur jag som lärare planerar min undervisning. Knappt en tredjedel behöver förstås en väl strukturerad bokstavsundervisning men övriga behöver utmanas så de kommer vidare i sin läsning. Att kunna bokstäverna är inte samma sak som att ha knäckt läskoden. Något färre hade knäckt läskoden till höstmätningen, 60 %. Det betyder att sex av tio hade knäckt läskoden och tekniskt kunde läsa redan i början av ettan. Uppgiften är baserad på statistik från LegiLexis avkodningstester Ord på en minut och nonsensord på en minut. Dessa 60 % behöver förstås en fortsatt strukturerad läsundervisning för att kunna nå läsflyt. Du undrar säkert hur stod det till med förmågan att läsa med förståelse!? Till höstmätningen visade det sig att hela 30 % kunde läsa med förståelse.

Sofia inledde med en snabb repetition.

3EA7BF88-9D78-4AA7-AFB8-200D0BA9B7B4

Sofia lyfte skillnaden på att arbeta i testportalen och i appen. Tydligen är LegiLexi på väg att lämna appversionen. Skillnaden är att i appen rullar testningen på och i testportalen kan läraren ställa in hur långt de kan fortsätta, vilket kan ibland vara en fördel.

Sofia visade en av deltagarnas klassresultat och hur man kan sortera för att få fram hur eleverna fördelar sig över de olika färdighetsnivåerna. Olika sorteringar ger läraren olika underlag för det vidare analysarbetet.

141D0D1B-FB14-4D16-9D9C-C826EFC86975

XB9D91647-6B55-4704-A689-D27BF3D0EE0D

I testportalen kan läraren sortera klassen efter kategorierna avkodning, språkförståelse och läsförståelse. Detta ger läraren en snabb överblick över elevernas svaga och starka sidor. Likaså om det är något specifikt område som många i klassen har behov av att arbeta mer med.

Efter en tidig kafferast med semlor dagen till ära var det dags för att arbeta praktiskt med att analysera och fundera på hur jag som lärare kan arbeta med elevernas fortsatta undervisning utifrån elevresultaten.

legilexi_190305

Intensiva samtal i alla grupper! På det här sättet, dvs. när lärare ges utrymme för gemensamma diskussioner och reflektioner kring centrala frågor kommer deras erfarenheter fram. Mycket tyst kunskap delades denna eftermiddag! Det som också blev tydligt denna eftermiddag var lärarnas stor sug efter att få arbeta med analyser med tillhörande pedagogiska diskussioner.

Avslutningsvis ledde Sofia ledde en sammanfattning där deltagarna fick presentera sina förslag utifrån de underlag med elevprofiler de arbetat med. Det handlade om vad eleven förväntas kunna och vad eleven behöver fortsätta arbeta med i undervisningen.  Elevens starka och svaga sidor och hur läraren kan anpassa, stödja och utmana eleverna i undervisningen.

Vad säger utvärderingen? Jo, bland annat:

  • bra att samtal i grupper om tolkningar av resultat
  • hur man kan använda resultaten
  • att det är ett test där det inte är meningen att eleverna ska nå taket
  • bra föreläsare, bra upplägg med gruppsamtal och tid för samtal med andra skolor
  • fortsätt och ge många möjlighet att få samtala om analyserna för det är där man behöver jobba och kolla för att se vad som måste göras på elevnivå.

Ja, något rätt gjorde vi denna eftermiddag! Att få arbeta med analyser och diskutera resultat och vad man gör sedan är vad många lärare efterfrågar.

Hur kan lärare utmana starka läsare i tidiga skolår?

Forskning understryker att det är viktigt att utmana eleverna. I det här exemplet möter du Leo som är nyss fyllda 7 år. Här i Sverige skulle han ha gått i förskoleklass. Han läser redan flytande, dvs. med automatiserad avkodning. Det betyder att han kan ägna  hela uppmärksamheten mot förståelsen av texten.

Hans lärare har valt att utmana med texter som den du läser här.

E0C0CC18-B617-4C4D-A107-E173E8837B3D

Texten om Abraham Lincoln är en text som bjuder på svårare ord och ett ämnesområde som inte ligger inom 6-7åringars förväntade erfarenhetsvärld. Texten är vare sig bekant eller elevnära för en 7-åring. En svensk motsvarighet skulle kunna vara en text om Gustav Vasa, drottning Kristina eller varför inte Hjalmar Branting!? Vore det möjligt i förskoleklass? Har du elever som läser texter på den här nivån? Utmanar du med faktatexter eller skönlitterära texter? Kan du bjuda på exempel?

I svensk skola har vi ett kunskapskrav i läsförståelse för åk 1 som lyder:

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

Nästa kunskapskrav i läsning har vi för åk 3 och det inleds med följande formulering:

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Texten följs upp av några olika sorters bearbetningsuppgifter som att fylla i ord som fattas, ett korsord och uppgiften att lista ut vilket ord som gömmer sig i de omkastade bokstäverna.

6218D512-B2DF-4A38-A8CF-1839F336005A

Kriss-krosset och korsordet brukar vara lätta uppgifter då det mest handlar om att hitta rätt ord som ska passa in på strecken och i rutorna. Fylla-i-övningar räknas för övrigt som ineffektiva strategier.

560636B2-1DE2-4357-9F61-EB6A309F782D

Sista uppgiften är siffror som nämnts i texten och som ska paras ihop med rätt fakta.

Avslutningsvis en fri skrivuppgift utifrån vad eleven vet om Lincoln.

F8F7C380-A8AC-45A9-8A2A-4367593225DC

He was honered a memorial because he freed the slaves. He was a very strong president. He also gave very good speeches.

Texten innehåller ett stavfel och det är honered.

Uppgifterna i sig är vanliga i skolans läromedel och arbetsböcker. Är uppgifterna utvecklande för eleven? Hur kan läraren komplettera dem med andra utmanande uppgifter? Det finns mycket en lärare kan göra men man måste vara realistisk inför vad som är rimligt att hinna med!

Barn i olika länder lär sig olika saker. Leo har lärt sig att Abraham Lincoln var motståndare till slaveriet och arbetade för att det skulle  upphöra vilket ledde till inbördeskrig. Lincoln vann inbördeskriget och säkrade demokratin. Han vet också att Lincoln blev skjuten. På frågan varför Lincoln blev skjuten resonerar han kring att Lincoln frigjorde slavarna. Att köpa och sälja slavar hade gjort en del människor rika och därför fanns det en del som inte tyckte om att slavarna blev fria. Missnöjet ledde till att en person sköt Lincoln. Resonemanget är definitivt avancerat för en 7-åring! Det jag funderar över hur lärare i förskoleklass kan utmana en elev som är så språkligt tidigt utvecklad? Vad är rimligt att hinna i en klass med 25-30 elever? Det är en sak att resonera med elever i en-till-en situationer men hur gör jag det i grupp? Har du några exempel på hur du gör?

Hjärnan är skapad för att utvecklas och den utvecklingen sker i stort sett på liknande sätt för alla. Det är slutresultatet som blir olika beroende på vad omgivningen erbjuder under resans gång. Utmaningar bidrar till en starkare utveckling och nya färdigheter tränas upp. Färdigheter tränas genom att man upprepar träningen, dvs. gör samma sak gång på gång. Kunskaper är beroende av individens inre språkfunktion och handlar om förmågan att hantera kunskap med tänkandet. Detta är i sin tur centralt i vår kognitiva förmåga. Mot bakgrund av detta så borde det vara bra att föra in fakta och krävande texter tidigt, eller? I det här fallet har det också gett ett stort ordförråd och medvetenhet om hur ord kan härledas men också byggas med prefix och suffix.

Det är mycket spännande att få inblick i hur lärare gör i andra skolsystem! Det väcker förstås frågor om olika faktorers inverkan. Jag kan inte ge några svar eller rekommendationer men är däremot mycket intresserad av dina reflektioner och förslag! Hur har du gjort med elever som läser flytande i förskoleklass? Vilka uppgifter har du valt för att utmana?