Visar alla blogginlägg från: april 2019

”Språket på väg” – tre perspektiv: forskarens, lärarens och elevens!

Ännu en spännande föreläsning! Den här gången får du möta en forskare och två lärare som föreläser om Språket på väg (åk 7-9). Forskaren är Ewa Bergh Nestlog som tillika är författare till bedömningsstödet. Ewa Bergh Nestlog är fil.dr. och verksam vid Linnéuniversitet, Växjö. Lärarna är Inga-Lill Mårtensson och Helena Pärpe. Båda arbetar på Sturebyskolan och är ämneslärare i svenska för åk 7-9.

Inga-Lill och Helena använder Språket på väg som bedömningsverktyg i svenska. De har arbetat mycket med att hitta sätt att integrera bedömning i sin undervisning men också att ge eleverna insikt i sitt eget lärande utifrån Språket på väg. I det här arbetet har de haft kontakt med Ewa som bollplank för sina idéer. Ewa har bland annat besökt deras klasser och träffat deras eleverna under en dag.

Ewa fick möta elever i åk 8 och lyssna på elevernas samtal kring deras temaarbete kring Kroppen, hälsa och stress samt klassens besök i skolbiblioteket för att välja böcker. Det var en dag med många diskussioner och samtal. Samtal kring exempelvis betydelsen av böckers tjocklek i förhållande till innehåll och möjligheter att göra textkopplingar och diskutera på olika nivåer.

Om föreläsningen 

Språket på väg – tre perspektiv: forskarens, lärarens och elevens

Ewa Bergh Nestlog inleder med forskarperspektiv på bedömningsstödet Språket på väg.

Inga-Lill Mårtensson och Helena Pärpe, Sturebyskolan, presenterar i föreläsningen hur de arbetar med bedömning i svenska i åk 7-9. Det blir praktiknära exempel på hur lärare kan arbeta på vetenskaplig grund med materialet ” Språket på väg”. Vi får veta mer om ”hur det blir när de gör som de gör” och de utvecklar ett begrepp de använder; begreppet ”skav”. Begreppet handlar om allt de vill och planerar för sina elever och sin undervisning men som inte riktigt blir som de tänkt.

Vi får veta mer om hur de arbetar med områdena ”samtala och lyssna, läsa och skriva” med tips om hur man lättast gör för att komma igång samt lite prova-på med matriserna.

Föreläsningen ger dig inblickar i litteratursamtal, lässtrategier, metareflektioner och Inga-Lill och Helena delar med sig av sina och elevernas reflektioner.

Avslutningsvis knyter Ewa, Inga-Lill och Helena ihop föreläsningen. Utrymme kommer också att ges för frågor och diskussioner tillsammans med Ewa, Inga-Lill och Helena.

Håll med om att det låter spännande! Föreläsningen erbjuder både dig som har arbetat med bedömningsstödet Språket på väg och dig som ännu inte provat tips, kunskap och idéer om hur du kan lägga upp men också fördjupa och gå vidare i ditt bedömningsarbete. Detta även tillsammans med dina elever!

Inga-Lill är medlem i Skolportens så kallade Lärarpanel. I en intervju från april i år så understryker Inga-Lill vikten av att behålla nyfikenheten.

Att läsa forskning vässar den egna kompetensen och gynnar i förlängningen eleverna. (Skolporten, 190418)

Inga-Lills tips till lärare är bland annat att vi ska ta hjälp av varandra, att vi ska läsa, tipsa och prata med varandra om forskningstexter. På så vis blir det lättare att översätta forskningsresultat till vår egna praktiska lärarvardag.

Är du nyfiken på vad Skolverket säger om Språket på väg? Skolverket skriver så här om bedömningsstödet:

Språket på väg” riktar sig till dig som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9 och vill kartlägga dina elevers språkutveckling. En del av materialet vänder sig direkt till eleverna.

Materialet består av två delar, ett lärarhäfte och matriser för bedömning. Lärarhäftet är ett bakgrundsmaterial som tydliggör de tankar och teorier som ligger till grund för materialet. Den andra delen innehåller matriser som stöd för att beskriva elevers språkutveckling. Matriserna finns även tillgängliga i wordformat. (Skolverket om bedömningsstöd, 190418)

Välkommen att anmäla dig!

Uppgift om dag, tid och plats för föreläsningen:

Plats: Hantverkargatan 2F i Insikten. Du anmäler dig i receptionen och blir sedan visad till Insikten.

Dag och tid: Onsdag 15/5 kl. 15.45 – 17.45

Kaffe/te och smörgås serveras från kl. 15.15.

Anmälningslänk: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123630

Du kan också gå in för att läsa mer och anmäla dig via kalendariet på Pedagog Stockholm!

Missa inte den här chansen till en mycket spännande föreläsning!

Och måndagens konferenseftermiddag bjöd på…

Eftermiddagen 8e april erbjöd flera olika valbara seminarier. Jag hade valt:

Rätt stöd i rätt tid

Alla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande. Elever i behov av stödinsatser ska få rätt stöd i rätt tid. Här får du ta del av och reflektera över exempel på extra anpassningar och särskilt stöd.

Kartläggningsmaterialet – en naturlig del i undervisningen i förskoleklass

Information om vilken inspiration och vilket stöd som finns för arbetet i förskoleklassen. Vi delger varandra lärande exempel och erfarenheter. Hur kan vi organisera arbetet med kartläggningen? Hur kan kartläggningsmaterialet bli en naturlig del i undervisningen?

Båda dessa ämnen lät som att de kunde ge nya perspektiv på kartläggningsmaterialet.

Åsa Elebring, Skolverket,och Kerstin Helmsjö, SPSM, höll tillsammans i föreläsningen Rätt stöd i rätt tid.

Garantin är en förstärkning av åtgärdsgarantin. Åsa och Kerstin började med att utveckla begreppen indikation och befara. De uppmanade oss att ställa oss själva några frågor som exempelvis: När ska vi se förändringarna? Vem ska se förändringarna? Vilka förändringar vill vi se?  Var ser vi förändringarna? I klassrummet? På rasterna? På fritids?

Arbete som vi gör bildar tillsammans en framgångsfaktor. Särskild bedömning sker i samråd mellan klasslärare och speciallärare. Här behöver skolorna skapa nya rutiner.

När den särskilda bedömningen leder till extra anpassningar och särskilt stöd kan det också bli aktuellt med åtgärdsprogram.

Det är inte reglerat hur särskilt stöd och åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas, utan det är upp till skolan att hitta lämpliga rutiner för detta. (Skolverket, 190413) 

Kerstin underströk vikten av att väga in elevers behov redan från början. Elever ska också bli delaktiga i vilka extra anpassningar de har och varför. Här handlar det om att medveteandgöra eleven och arbeta med att utveckla dennes metakognitiva tänk kring sitt eget lärande. Vi fick tid att parvis reflektera och skriva förslag på hur lärare kam göra eleverna delaktiga.

Åsa och Kerstin visade och utvecklade några av de förslag som finns på Skolverkets webb.

9BCC1F8A-3C18-4784-8094-A753A9DBC040

De underströk att det inte finns någon knivskarp gräns mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Eleven kan ha extra anpassningar och särskilt stöd samtidigt. På SPSM:s webb kan du läsa mer om just detta. Exempelvis gäller följande:

En elev som har nått det lägst godtagbara kunskapskravet utan extra anpassningar har inte behov av några extra anpassningar. Däremot har skolan en skyldighet att ge alla elever ledning och stimulans för att eleverna ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 § skollagen).

Åtgärderna i skollagens tredje kapitel kan ses som en pyramid
  • Alla elever ska ges ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Strävan ska alltid vara att eleven ska stimuleras och motiveras så att eleven ska kunna nå ett så högt betyg som möjligt.
  • Vissa elever, nämligen de elever där skolan befarar att de inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska ges stöd i form av extra anpassningar.
  • Och för de elever som inte når kunskapskraven, trots att stöd getts i form av extra anpassningar, ska en anmälan ske till rektor, som ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. (SPSM, 190413)

Möjligheter med garantin är exempelvis:

  • likvärdighet
  • i samrådet får vi möjlighet att få en ökad samsyn
  • stimulerar samarbete
  • förskoleklass blir en bro mellan förskola och skola
  • vårdnadshavare får tidigare en tydlig bild av sitt barns lärande och utveckling

Arbetet omfattar tre delar och Åsa och Kerstin utvecklade sina tankar kring dessa. 

958F7BD9-7F7C-45D0-87BD-CF362892665B

Det var Marie Wiberg, Skolverket, och Camilla Douhan, SPSM, som föreläste om  Kartläggningsmaterialet – en naturlig del i undervisningen i förskoleklass. 

Marie underströk vikten av att undervisande lärare själv gör kartläggningen med eleverna. Detta utifrån att det handlar om en kartläggning, inte en screening! Det är undervisande lärare som behöver lära känna sina elever och veta var de kunskapsmässigt befinner sig för att kunna planera och rätt anpassa sin undervisning.  Aktiviteterna ska genomföras inom ordinarie undervisning.

OBS! Kartläggningsmaterialet ska INTE användas i förskolan!

ej förskolan

Vissa aktiviteter görs med fördel tidigare respektive senare på terminen. Marie lyfte vikten av att fundera över vad övningen undersöker och vad som följer. Frågan huruvida elever visar intresse kan läraren iaktta och observera utifrån vad eleverna visar med gester och mimik.

B67088E3-8F49-4FC2-937B-F17C2D998F47

Några andra exempel som Marie och Camilla tog upp var att intresse för bokstäver kan observeras i barnens lek i lekmiljöer som restaurangen.

Läraren kan arbeta med en aktivitet en hel vecka men observera några elever varje tillfälle eller dag.

Garantin är till för eleven! Tillsammans måste vi se över tiden och att det finns tid.

Glad påsk önskar jag er alla!

 

”Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”

Ja, igår (8e april) var jag på Skolverkets konferens om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Konferenserna lär ha blivit mycket snabbt fullbokade men jag anmälde mig snabbt som en iller och fick en plats.

Det är Skolverket tillsammans med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, som står bakom denna konferens som genomförs på olika orter och på olika datum under slutet av mars och början av april. Tanken med konferenserna är att de ska ge information och inspiration inför införandet av garantin men också möjlighet till erfarenhetsutbyte.

FA8B6DF1-8935-4A4B-A620-E0C1E07C08C0

Det var en dag med information och inspiration om garantin för tidiga stödinsatser. Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser blir lag den 1 juli 2019 varför det är viktigt att vara väl förberedd. Ja, för mig som själv utbildar lärare kring detta är det förstås extra viktigt att känna till varje detalj!

Syftet med garantin är förstås att elever tidigt får rätt anpassningar och stöd för att de ska få förutsättningarna att nå kunskapsmålen.

EA58127B-98F3-479D-ADA3-93D7CC5B731F

Nästa bild visualiserar den röda tråden från förskoleklass fram till överlämning inför årskurs 4. Detta var en bild som fler föreläsare utvecklade och tillbaka till.

C196DCC7-3BCA-4C9E-9B85-ACF91949E860

Konferensen har belyst bakgrund, syfte och utformning av Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Vi deltagare har fått veta mer om de obligatoriska kartläggningsmaterialen, bedömningsstöd och nationella prov som Skolverket står bakom. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten informerade också om övrigt stöd som de erbjuder. Tove Meijer och Jenny Lindblom, Skolverket, gick in på och presenterade tankarna bakom de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsmaterialen. En indikation behöver inte leda till att läraren gör anpassningar och/eller ger särskilt stöd. Dock måste en särskild bedömning göras när det finns indikationer på eller läraren befarar att eleven inte kommer att nå kunskapsmålen. Denna särskilda bedömning görs tillsammans med en lärare med specialpedagogisk kompetens och detta motsvarar en speciallärare eller specialpedagog. 

Inger Westin, Skolverket, och Pia-Lotta Sahlström, SPSM, presenterade de bedömningsstöd som är frivilliga att använda samt webbkurser. Dessa hittar du på https:/utbildningar.skolverket.se. Ny webbkurs kommer; en till sommaren och en till hösten. Mycket annat är på gång och det finns mer att läsa på Skolverkets webb! Pia-Lotta presenterade vad SPSM erbjuder och det är också mycket! Jag föreslår att du som vill veta mer går in på Ingers och Pia-Lottas PowerPoint. SPSM erbjuder rådgivning och kompetensutveckling. Det är också en bra idé att botanisera på SPSM:s webb.

webbkurser

Det har givits utrymme för frågor. Exempel på svar var:

  • Det är en fördel om det är den undervisande läraren som genomför kartläggningen.
  • Om inte garantin uppfylls får man vända sig vidare till exempelvis Skolinspektionen.
  • Den särskilda bedömningen ska också omfatta ett samråd med speciallärare/pedagog. Det finns inget krav på dokumentation mer än vad som gäller för t.ex. åtgärdsprogrm.
  • När det gäller elever som knappt kan svenska kommer det förtydliganden i det reviderade material som kommer till sommaren.
  • Revideringen görs utifrån vad som finns framskrivet i skollagen i och med lagändringen.
  • Skolledningen spelar en stor och viktig roll för att ge lärarna förutsättningar genom att ge tid, struktur, rutiner och ev. kompetensutveckling.

Precis före lunch föreläste Eva Funck på rubriken Hål i huvudet – en dyslektikers uppväxt. Eva är känd från bland annat Björnes magasin och Funcka programmen. Eva är också skapare av Höna-Pöna. Hon arbetar med TV, film och teater. Eva började sin föreläsning från början, dvs. för 62 år sedan. En  pigg, rörlig, lekfull och leende ”unge”. Varför ler vi? Jo, det är en dörröppnare!

88BBDE3F-5592-4CA2-A6C5-6E311CD28857

Eva tog oss på en resa i rasande fart. Det blev mindre leenden på vägen men vid 60 var leendet tillbaka. Uppväxten däremellan beskrev Eva som att gå på en smal spång som man inte fick ramla av för då hade det varit kört. Vi fick en inblick i Evas liv från skolstart med alfabetsinlärning, multiplikation och regler. Det var också tankar kring skam, varför vi känner skam och vad vi gör för att slippa känslan av skam. Vi fick glimtar från skolans läsklinik med för oss idag tokroliga övningar och en läsfröken som inte visste så mycket om dyslexi. Med tiden tänkte Eva sig att hon hade en lite krasslig fonembank, en lika krasslig grafembank och kanske en skruttig bro mellan dessa.

Klokskapen vi fick med oss var att:

Det är människorna man möter som bygger en till den man blir.

För Eva var tre personer allra viktigast för henne. Evas fröken var en. Hon var den som jobbade och jobbade med Eva, alltid med ett leende och en dag konstaterade: Eva, det är något speciellt med dig! Nästa person var Evas mamma som var stolt över sina båda döttrar. Hon stöttade men såg också att det var något speciellt med Eva. Mamma letade efter en plats i livet som skulle passa just Eva. Detta visade sig i att Eva fick gå på mängder av kurser för att prova på i jakten på rätt plats i livet. Pappa var den tredje viktiga personen. Han tog med Eva ut i världen på besök på platser som Uddevallavarvet.

Fröken sa: gå gå Eva. Du är speciell!

Mamma sa: gå gå Eva. Vi ska hitta en plats!

Pappa sa: gå gå Eva. Kunskap är makt!

Fröken , mamma och pappa gav självkänsla och självförtroende!

Målgruppen för konferensen var:

Konferenserna vänder sig till dig som är förskollärare och lärare i förskoleklass, lärare i åk 1-3, speciallärare, specialpedagog, skolbibliotekarie, rektor och huvudman.

Att målgruppen var så pass bred beror på att Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser handlar om att elever i förskoleklassen, lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan som behöver stöd tidigt ska få det utifrån sina behov.

Riktigt bra för er som inte hade tillfälle att delta eller fick en plats är att förmiddagens föreläsningar filmas. Filmer och PowerPoints från de olika föreläsningarna kommer att finnas att ta del av på Skolverkets webb. När de har publicerats kommer jag att länka vidare dit.

Ett inlägg om eftermiddagen den 8e kommer så fort jag har hunnit skriva…

Referenser:

Konferensprogram: Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Skolverket om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

SPSM om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Min kollega Elisabeth Söder frågade för några veckor sedan om jag skrivit något inlägg om Anna-Lena Godhes föreläsning i höstas, november 2018. Tvärsäkert svarade jag att det har jag visst gjort. Men där bedrog jag mig. Häromdagen hittade jag detta ännu inte helt färdiga inlägg! Nu har jag korrekturläst och här kommer inlägget!

Föreläsning handlade i korthet om följande:

Vårt sätt att kommunicera med varandra har genomgått stora förändringar som hänger ihop med utvecklingen av digital teknik. Digitala multimodala texter, där t.ex. bilder, ljud och text samspelar, blir allt vanligare både i klassrummet och utanför. I och med revideringen av läroplanerna 2017 ställs också högre krav på skolan att utveckla elevernas digitala kompetens. Vad är det då som formuleras som digital kompetens i olika ämnen och i olika årskurser i läroplanerna? På vilket sätt tas digitala och multimodala texter upp i läroplanerna och vilket stöd finns för lärare vid bedömningen av dessa texter?

Anna-Lena Godhe är disputerad i Tillämpad Informationsteknologi med inriktning mot Utbildningsvetenskap på Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse rör digitaliseringen. Avhandlingens titel är Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry. Fokus i Anna-Lena Godhes studie, som avhandlingen bygger på, är hur multimodala texter skapas och bedöms inom svenskundervisningen på gymnasienivå.

Det är alltid spännande att undersöka hur många gånger en term förekommer i de olika kursplanerna. När jag söker i kursplanen för svenska så visar det sig att nedanstående termer förekommer så här många gånger:

  • digital/a – 19 gånger
  • digitala verktyg – 8 gånger
  • digitala medier – 5 gånger

Termerna ord, bild och ljud finns med i olika formuleringar. Däremot används inte termen multimodal.

Tydligen är det så att det är att skriva och tala som värdesätts högst i svenskämnet på gymnasiet. Här fick vi en tillbakablick på hur man såg på det skrivna ord för mycket länge sedan.

F6A7D72B-159C-432C-BD36-AEE6DA761F2A

Anna-Lena reflekterade kring och diskuterade också vad digitaliseringen innebär på olika nivåer.

Anna-Lena presenterade två synsätt, dels det teknikcentrerade, dels det praktikcentrerade. Som en förlängning av dessa två synsätt behöver vi titta närmare på tre områden:

  • Verktyg och artefakter – tekniken och hur den är designad och gjord samt i vilka föremål den gestaltar sig.
  • Aktiviteter och praktiker – vad människor gör med tekniken.
  • Kontexten – sociala och organisatoriska faktorer som omger användningen.

619B4346-39B8-49B3-87F8-226703A0FBA1

En annan fråga Anna-Lena tog upp var: vilka bokstäver lär sig våra barn först? De klassiska typsnitten eller bokstäver som symboliserar något de möter i vardagen eller andra mer eller mindre fantasifulla som många gånger också är symboler för något? Två exempel är G för Google och F för Facebook.

C9097BAD-CE28-4253-99A5-6B57E59B1FE1

Att bedöma ett multimodalt verk är problematiskt för många lärare. Det kan råda osäkerhet om vem som är mottagare. Alla verk ska ha en mottagare. Det kan råda osäkerhet i vilken utsträckning något är kopierat. Det kan råda osäkerhet kring på vilket sätt det multimodala verket svarar och täcker in vissa delar av kursplanen. Lärare kan också sakna en allmän kunskap om och erfarenhet av att bedöma multimodala verk.

7FC3FCE7-E2B1-417F-AC8F-60DEC2AC551D

Frågan hur vi bedömer elevers multimodala alster är komplex. Bedömning ska ju stå i förhållande till i vilken grad eleven har nått de kunskapskrav som finns beskrivna i aktuell kursplan. Detta är en färdighet som många lärare behöver utveckla.

Referenser:

Godhe, A-L (2014). Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry. Avhandling. Göteborgs universitet.

Edvardsson, J., Godhe, A-L, Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Ett ***** studiebesök på Sätra!

Cecilia Westblad och Eva Lindholm tog emot oss i Språkpaketet på ett studiebesök i sitt klassrum. Idag har de lämnat det traditionella bokstavsarbetet. Däremot arbetar de mycket med elevernas finmotorik! Ingen handstil men många olika övningar för att träna upp elevernas finmotorik. Närmare påsk lägger de in välskrivning och då ägnas mycket tid åt att skriva välskrivning med penna och papper. Vid välskrivningstillfällena använder de parallellt appen Skrivguiden när eleverna skriver för hand. De har märkt att det tydliggör och får eleverna att följa en korrekt skrivriktning för bokstäverna. Arbetet sker i korta, tätt återkommande arbetspass och barnen tycker att det är jätteroligt. På det här viset håller de isär arbetet med fokus på innehåll från det mer praktiska skrivandet.

collage

Allt arbete görs i par för att träna samarbete. Cissi och Eva arbetar mycket med detta i undervisningen. För att göra detta effektivt har de brutit ner målet samarbete i mindre delar och moment. De använder inte fasta par utan barnen får arbeta med olika kamrater vid olika tillfällen och med olika syfte.  Samarbete visade sig kräva nya uppgifter och tydliga stödstrukturer. Det kan vara tankekartor som blir en grund att skriva utifrån. Det kan också handla om att skrivuppgifter så långt det är möjligt handlar om något självupplevt kombinerat med uppgifter ur faktaböcker.

De försöker att så mycket som möjligt modelera innan eleverna arbetar parvis eller på egen hand. Modellandet kan handla om exempelvis följande:

7D163A4C-5B79-4855-AE7C-11190B94DA79

Arbetet i klassrummet och undervisningen är idag i hög grad digitalt. De arbetar med stödstrukturer där de funnit att berättande i appen Book creator är en mycket konstruktiv väg att gå och detta redan från årskurs 1. En nackdel med appen är att det inte finns en bra talsyntes i Book creator.

B2D31557-BFC6-4006-977C-35DE5B4456EF

De skapar tankekartor i  appen Popplet som sedan ligger till grund för elevernas faktatexter.

De arbetar med kamratrespons och har använt delar ur Nya språket lyfter som utgångspunkt. Vi fick se exempel på när kamratresponsen ges i form av en kort inspelning, dvs. kamraten spelar in sin egen muntliga respons med hjälp av iPadens videoinspelningsfunktion, som eleven kan titta på. Fördelen här att det är lätt att titta flera gånger på responsen.

3D8FFEB1-0C04-49DF-830E-04A648414D8B

Cissi och Eva beskrev hur de förändrat och utvecklat sin undervisning under de senaste åren. Idag har de fokus på digitalt skrivande, öppna uppgifter, stödstrukturer och att lära eleverna att bearbeta och omforma sina alster. De arbetar med det så kallade Ekenbladet, deras klasstidning. Cissi och Eva väver in arbete med läsförståelsestrategier i skrivarbetet men förstås även i textsamtalen. Vi fick se ett filmexempel på när en elev ställer frågor till en tiger som också svarar. Detta gjordes genom att filma med iPaden och med greenscreen teknik, dvs. eleven filmar mot en grön bakgrund där en bild läggs på för något man vill ha med i miljön, i det här fallet en tiger.

Vi fick se hur de arbetar med räknehändelser i Puppet Pals. Exemplet visade delfiner som simmade i havet. Några delfiner blev uppätna av hajar och elevens fråga gällde hur många delfiner som fanns kvar.

Cissi och Eva arbetar med olika texttyper. Det är förklarande, argumenterande, beskrivande, berättande och instruerande texter. Klassens senaste arbete med argumenterande texter handlade om förslag på förbättringar i utemiljön. Dessa skickade de in till kommunen som tog intryck av förslagen och förverkligade några av dessa.

Cissi och Eva reflekterade kring de vinster de ser med sitt sätt att arbeta. Exempel på vinster är att de idag lyckas arbeta:

  • Språkutvecklande
  • Alla lyckas
  • Eleverna känner stolthet över sitt skolarbete
  • Arbetet är idag i högre grad individanpassat
  • Fokus på innehåll och form
  • De utvecklar sitt pedagogiska arbete digitalt
  • Motoriken är inget hinder
  • De har fått en högre måluppfyllelse

Cissi och Eva berättade om hur de arbetar med thinglink.com tillsammans med att de visade oss några elevexempel. Ett exempel gällde uppgiften där alla elever tilldelades en plats i Stockholm och som de fick i uppdrag att samla och presentera fakta om. Dessa fakta filmade eleverna med sina paddor för att i nästa steg lägga in dessa minifilmer i Stockholmskartan. I exemplet vi fick se hade varje elev/elevpar en liten ruta som användaren kunde klicka på för att se och höra eleven berätta om sin plats.

69C648CF-813F-4BEC-AE24-7944AA5936AE

Cissi och Eva tog upp några utmaningar de mött. En utmaning är ibland just att få till bra och konstruktiva samarbeten. Det tekniska kan strula och det kräver uthållighet hos både lärare och elever. Eleverna producerar många texter så en annan fråga är hur man visar upp allt eleverna gör!? Skrivkondition är en viktig aspekt. Detta är viktigt att orka skriva längre texter för hand!

En utmaning för elevernas vidare läsutveckling är att gå från att ha knäckt läskoden till att bli goda läsare. Detta kräver en genomtänkt och strukturerad undervisning med stöd till de som behöver detta! Här arbetar Cissi och Eva med något de kallar lässtickor. Du ser några exempel på bilden. Lässtickor är laminerade lappar med olika frågor och frågeställningar kring läsning och/eller texten. När eleverna arbetar med läsning går Cissi och Eva runt och delar ut en lässticka till varje elev som i och med det får ett uppdrag att fundera över.

lässtickor

Tiden gick fort! Studiebesöket inspirerade till diskussioner och erfarenhetsutbyte. Jag tror vi alla ville prova det mesta av vad Cissi och Eva hade berättat om under eftermiddagen! Stort tack till er båda, Cissi och Eva, för en välplanerad och givande eftermiddag!