Visar alla blogginlägg från: maj 2019

Funktionell läsning och skrivande

Thomas Nordström, fil.dr. i psykologi Linnéuniversitetet i Växjö, föreläste för oss måndagen den 20e maj.

EB5E516F-F251-4BDA-8B26-7874949F819A

Thomas ingår i en forskargrupp tillsammans med Idor Svensson, Linda Fälth, Emma Lindeblad och Rickard Carlsson.

Thomas forskningsintresse har fokus på evidensbaserad praktik/undervisning och främst då läsning, effektiv undervisning, inkludering, funktioner och funktionsnedsättningar och vetenskaplig metod. Han ställde frågan Vilka elever är mest beroende av god undervisning? Här gick Thomas in på begreppet Achievement Gap som handlar om huruvida och/eller i vilken grad en elev kommer upp i förväntad utveckling. Förväntad kan vara i förhållande till ålder men också i förhållande till de anpassningar och stöd som eleven fått för att stödja dennes lärande.

Thomas fortsatte med definitioner av begreppen:

  • screening
  • kartläggning

Screening är ett kostnadseffektivt sätt att undersöka ett fenomen. Det kan exempelvis  handla om xatt identifiera elever i risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Vi screenar när vi vill fånga in många som har det vi letar efter. Enligt Thomas är det få test i Sverige är riktigt bra, dvs både valida och reliabla.

Kartläggning, assessment, är ett vidare begrepp och kan ha flera olika syften. Det finns ett generellt gott vetenskapligt stöd för effekterna av kartläggning, och kartläggning som grund för undervisning och interventioner.

Det är först och främst viktigt att veta vilket syfte vi har med våra screeningar/ bedömningar/ kartläggningar. Det är också viktigt att veta lite om vilka traditioner man arbetar utifrån. För att få bästa möjliga lärandeutfall ska man fokusera på framåtsyftande bedömningar .

Thomas presenterade RTI, Respons To Intervention. RTI bygger på att man först mäter en förmåga/färdighet hos eleven varefter eleven får undervisning under en tid för att till sist följa upp insatsen. På så vis kan man ta reda på och mäta vilken nytta och vilket resultat en specifik insats har gett. Thomas gav oss följande hållpunkter för RTI.

  • Tidig kartläggning (standardiserad) av läsfärdigheter.
  • Standardiserade procedurer om beslut baserat på kartläggning (tester) av läsfärdigheter.
  • Förutsätter god läsundervisning i år 1-3.
  • Intensiva och systematiska insatser under begränsade perioder (≈ interventioner).
  • RTI sätts in långt före eventuella diagnostiska utredningar.

Enligt Thomas har forskning visat att det inte är det effektivaste att låta en elev gå på specialundervisning t.ex. 30 min i veckan. Det är bättre och ger mer resultat när man satsare på intensivundervisning under kortare perioder. Bäst är en stund varje dag i sex veckor följt av en paus i insatsen för att sedan repeteras.

Det finns en del kritik mot RTI. Kritiken handlar om att RTI är resurskrävande, att det krävs kunniga skickliga lärare och att vi fortfarande har svårt att mäta responsen. Vi vet inte heller med säkerhet vilka insatser som passar varje elev. RTI förutsätter och kräver ett nära samarbete mellan praktik och forskande lärare.

Legilexi

Ett slutsats ur materialet i Thomas avhandling är att barns tidiga läsnivåer har relativt stor inverkan på skolresultat. Hur god läsare barnet är tidigt påverkar skolresultaten i senare skolår. Desto bättre läsare i tidig ålder, desto bättre allmänna skolresultat i senare årskurser. Att ha en god läsförmåga och kunna ta till sig information i skolans olika ämnen är centralt i skolan och detta upplever eleverna. Det påverkar i sin tur självkänslan och i förlängningen den psykiska hälsan. Elever som upplever sig underlägsna kamraterna kan utveckla undanvikandebeteenden som att man undviker att läsa. Korrelationen tidig läsnivå och betyg i senare skolår är alltså hög. Detta motiverar tidiga interventioner för att motverka försenad/begränsad/ nedsatt läsutveckling.

I Thomas Nordströms forskning har LegiLexi använts som bedömningsverktyg. Elevens resultat utgör i studien underlag för lärarens undervisningsplanering. Efter kartläggningen väntar arbetet med riktad undervisning och intervention. Frågan efter en kartläggning och/eller bedömning är alltid: Vad gör vi sedan? Thomas underströk att det idag inte finns några ursäkter för att inte känna till hur man planerar för en god läsundervisning. Idag finns det nämligen en massiv kunskap om vad god läsundervisning är. En evidensbaserad approach brukar beskrivas som att eleven är vårt facit och vi behöver ta reda på svaret till följande fråga:

What works for whom under what conditions.

Thomas gav oss också följande citat att fundera över:

If teachers are to be effective, they must be equipped to evaluate, understand, and to respond to each student’s instructional needs. (Cunninghamd 2015)

Vi behöver ha verktyg för att möta olika elevers behov av undervisning; vi måste arbete med olika upplägg, olika material, olika nivåer, olika metoder för att nå alla elever.

Nästa fråga Thomas ställde var:

Men när vi har tränat och tränat och tränat… Vad gör vi då?

balansgången

En tillräckligt god läsutveckling handlar om, utifrån en specialpedagogisk utgångspunkt, att eleven hamnar inom normalutvecklingen. För detta krävs minst stanine 4 på läsresultaten.  Samtidigt säger värdet stanine 4 inget om huruvida läsförmågan är tillräckligt god. Effekter i interventioner översätts inte till praktisk betydelse och därför finns här ett stort behov av fortsatt utvecklingsarbete. Ett annat problem är att det inte finns någon konsensus kring läromedelsnivåer. Likaså är textkraven i skolan otydliga.

Föreläsningens tredje del handlade om AT, assisterande teknik. AT ersätter individens nedsättning och skapar funktion (ISO, 2011). Forskningsfältet för AT och läsförmåga är ett ungt forskningsområde med hitintills få studier. AT är en teknik i snabb förändring. Det har visat sig att det är enklast att påverka ordläsningsnivån. Svårast är det att påverka läsflytet (fluency) och läsförståelsen. Det visade sig i studien att de elever som hade störst problem med att läsa och skriva också var de som upplevde störst nytta med AT. Nyttan var i sin tur beroende av lärarstöd och träning av AT-funktioner, inklusive fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70% av eleverna fortsatte använda tekniken även efter interventionen.

Trycket på läraren lättar ju också när basen förstärks och fler elever lär sig läsa. Enligt Thomas ska AT sättas in efter att vi har tränat ordentligt utan att eleven uppnår en tillräckligt god utveckling. Vad tränat ordentligt betyder i praktiken är inte helt lätt at beskriva. Det förutsätter en kunnig och yrkesskicklig lärare med professionell nyfikenhet på sina elever och som erbjuder en väl strukturerad undervisning.

Det är skillnad på teknik och assisterande teknik. AT kommer från funktionshinderforskningen där det är ett naturligt inslag i motsats till ”vanlig” undervisning där läsningen i sig mäts. AT ersätter individens nedsättning och skapar möjligheter till funktion. Det finns fortfarande få studier kring AT och läsförmåga och mer forskning behövs.

Vad tyckte deltagarna om föreläsningen? Här är några röster:

  • Det var en tydlig presentation där Thomas gick igenom sin forskning på ett lättförståeligt sätt, lugnt och metodiskt.
  • Intressant innehåll, lagom längd, jättekul att höra om forskning som bedrivs!
  • Bra att alla lärare i mitt arbetslag var på plats, då lättare att jobba vidare med det vi fick höra.
  • Jag blir påmind om vikten av att hålla ögonen på mitt eget sätt att undervisa eleverna.
  • Mycket kring läsforskning och kartläggningar och även allmänt om vikten av god läsundervisning och tidiga insatser.

Du som inte kunde närvara får snart chansen att se Thomas föreläsning när vi är klara med redigeringen av den.

Referenser:

Nordström, T. (2018). Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Skolportens intervju med Thomas Nordström. Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling.

Språket på väg ur tre olika perspektiv

Intro

Ewa Bergh Nestlog inledde med att understryka att Språket på väg är ett öppet material. I läro- och kursplanernas nya skrivningar har Ewa inte funnit något som motsäger innehållet i materialet.

Centrala utgångspunkter för Språket på väg är:

  • Språk handlar om att skapa mening inte att följa regler!
  • Receptionsteorier
  • Dialogism: interaktion med den andre, konventioner från tidigare texter (genrer)
  • Funktionell språksyn: språk är situerat i en social kontext
    • Hur fungera kommunikationen?
    • Vad är lämpligt språk för att uttrycka de innehåll/erfarenhter med tanke på den andre?
    • Vilka språkliga val och val av andra resurser (bilder, diagram, ljud, rörelser…) görs och vilka möjligheter och begfränsningar har valen för meningsskapande?

(se t.ex. Langer; Bachtin, 1986; Haliday, 2014; Martin & Rose, 2007; Schleppegrell, 2004)

Ewa BN2

Här ser ni uppstarten och att vi även filmade föreläsningen. Redigeringen kommer att ta sin tid. Förhoppningsvis blir vi klara före midsommar!

Ewa underströk att innehållet alltid är det viktigaste och överordnat de språkliga strukturerna. Hon lyfte också att när hon talar om läsning så omfattar det även det multimodala perspektivet med läsning av exempelvis bilder.

Ewa BN

En fråga är förstås varför vi ska kartlägga elevers språk och texter? Ewa problematiserade och utvecklade sitt svar på den frågan. Lärare tar många beslut under en arbetsdag. Undervisningen måste anpassas efter olika elevers behov och intressen och ibland behöver läraren planera tillsammans med kollegor med specialpedagogisk komptens för särskilt stöd.  Lärare måste också kunna ge konstruktiv respons som stöder elevens arbete och utveckling. I arbetet med kartläggning får både lärare och elever syn på vad som betydelse i språk och texter. Kartläggningar används förstås även i betygssättning och för resursfördelning.

Inga-Lill och Helena

Inga-Lill och Helena började med att presentera vad som är viktigt för dem i undervisningen:

  • hur vi förhåller oss till en ingång för lära för livet
  • elevflytande
  • reflekterande klimat
  • lärandet i fokus
  • relevanta teman
  • att problematisera genom att vara nyfiken på vad som skaver
  • lärandet bygger på formativ undervisning

De berättade att de har 32 elever i sina klasser och att de planerar tillsammans men de har inte något tvålärarsystem.

De berättade om hur de tänker om sin undervisning utifrån aspekter som

  •  att aktivera eleverna till att vara ägare av sina egna lärprocesser,
  • aktivera eleverna som lärresurser för varandra,
  • återkompling som för lärandet framåt,
  • tydliggör mål och kunksapskrav
  • skapar aktiviteter som synliggör lärandet.

Inga-Lill och Helena arbetar helt utifrån elevmatrisen. De har kommit fram till att detta har gjort deras elever delaktiga i arbetet. Sammanfattningsvis så arbetar de utifrån följande tankegångar:

Inga-Lill o Helena

Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör?

Detta är stor fråga som de brottas med! Den har inte heller något givet svar.

De anser att det är lättast att börja med matrisen för att samtala varför de alltid börjar med den.  De samtalar, arbetar med matriser och metareflektioner och ibland spelar de in. De ser många fördelar med att eleverna spelar in sina samtal. På detta vis kan var och en gå in i efterhand och lyssna på samtalet och det egna deltagandet i samtalet – hur man lyssnar, hur turtagningen fungerar och hur de samspelar.

De kallar det att de arbetar enligt NP-modellen.

NP modellen

I sitt arbete har de funnit att eleverna ofta skattar sig själv alltför lågt!

Läsa-området är mer omfattande. Här tar de delen som utgår från Langers teori och utgår från:

  • Text till mig
  • Text till text
  • text till världen

De har anpassat textskyltarna något för att passa åldersgruppen och arbetar med dessa. Vi fick se ett elevexempel på kopplingar och inferenser där de hade arbetat med Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött och Petters låt Mamma sa till mig.

Ibland kombinerar de samtal och läsning. Här använder de ofta Chambers samtalsmodell för samtalen.

Andra kopplingar de gjort är mellan Hungerspelen och vidare till Pippi och Avici.

De arbetar med läsläxor och eleverna får ofta läsa runt 80 sidor varje vecka.

I alla moment är det noga med att innehåll alltid går före form! En fråga de ofta ställer sig är Var är vi nu? En svårighet de ser är att få eleverna att förstå och känna att de kan ta med sig kunskaper från svenskan in i andra ämnen.

De presenterade oss för ett begrepp de myntat, nämligen skav. De gav oss exempel på olika skav och sina tankar om dessa skav. Ett sådant exempel är: Vad är syftet med undervisningen? Att visa vad man kan eller för att lära för livet?

Många diskussioner rör elevinflytande och här ett exempel:

Hur vill vi jobba och med vad?

  • Skriftliga reflektioner i dokument och samtal med kompis.

Vad kan vi redan?

  •      Tex NO och Hälsorådgivning.
  •      Skriftligt i dokument och samtal med kompis.

Vad har vi lärt oss?

  •    Hur vill vi visa det? Film? Pod?

Avslutningsvis

Avslutningsvis reflekterade de kring följande punkter:

slutreflektioner

Inga-Lill tycker att hon i och med att de arbetar med Språket på väg får hjälp att tolka kursplanerna, får syn på vad eleverna kan och hur hon kan gå vidare. Tidigare hade hon inte begreppen i samma utsträckning. Språket på väg har synliggjort för både Inga-Lill i hennes egenskap som lärare och för eleverna var de befinner sig och vad de behöver träna och utveckla. De har kommit ifrån betygspratet!

Detta var ett kort inlägg om en innehållsrik föreläsning. Vill du se och höra lite mer detaljer och ta del av allt som Ewa, Inga-Lill och Helena tog upp så får du göra det när vi hunnit lägga upp filmen.

Referenser:

Några tidigare blogginlägg om Språket på väg är:

Frukostseminarium med Lars Wallinder och FoU-enhetens verksamhet

Lars Wallinder är chef på FoU och ansvarar för stödinsatserna och arbetet med att se till att de hänger ihop och blir begripbara för användarna. Olika samarbeten är därför viktiga. Ett samarbete sådant samarbete finns med Medioteket och vår chef Klas. Här pågår ett samarbete och utvecklingsarbete kring att inlemma FoU:s erbjudanden i Mediotekets kurskatalog.

Lars rivstartade med att understryka att vi, FoU och Medioteket, har många gemensamma nämnare. Några exempel på sådana är litteracitets-/läs- och språksatsningar, NTA, läromedelspolicyn och utveckling av insatser kring programmering.

Fou-enheten har runt 30 medarbetare som återfinns inom PRIO, lärarcoacherna, fritidssamordnarna, litteracitetsgruppen och FoU-planegruppen. Du kan läsa mer på Pedagog Stockholm, FoU i Stockholm.

I arbetet med att få de olika insatserna som erbjuds skolorna att hänga ihop är utgångspunkten att det ska vara ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Här gick Lars in lite närmare på följande områden.

  • Från utveckling av enskilda delar och individer till förstärkning av självförbättringskapacitet.
  • Utveckling av det övergripande kvalitetsarbetet.
  • Från erbjudanden till svar på identifierade behov i det systematiska kvalitetsarbetet.
  • FoU-planen – Förvaltningsövergripande inriktningsdokument för 3 år med prioriterade områden.

PRIO Stockholm är ett stöd till skolan att genomföra ett grundligt kvalitetsarbete. Tanken är att alla grundskolor  i Stockholms stad ska genomgå PRIO. Vad är då PRIO?

PRIO som står för planering, resultat, initiativ och organisation består  av ett antal förändringsledare som hjälper skolorna att se över sin organisation. De kartlägger hur lärarna använder sin arbetstid och om skolan har fokus på rätt saker så att den på bästa sätt gagnar eleverna. (Pedagog Stockholm, 170705)

Mycket i PRIO arbetet har handlat om att skapa forum för samarbeten och modeller för strukturer för effektiva möten. PRIO arbetar med att stödja skolor att arbeta med processer enligt Visible Learning (Pedagog Stockholm, 171122). Ett fokus är huruvida satsningar ger effekt.

Lärarcoacherna handleder och föreläser ute på skolorna. De arbetar med arbetslag och ämneslag samt coachar på individnivå. Uppdraget görs på beställning av rektor och endast i grundskolorna.

En svaghet har varit att det hitintills inte funnits en tillräckligt stark koppling mellan PRIO skolorna och andra satsningar som görs i Stockholm stads grundskolor. Här kommer vi tillbaka till vikten av att arbeta med samarbeten mellan central förvaltnings olika enheter men också mellan olika satsningar som görs ute på skolorna.

Idag arbetar Lars främst med de satsningar och samordningsarbeten som FoU- enheten är involverade i. Lars utvecklade hur arbetet ser ut krig stöd till skolor kring litteracitet och flerspråkighet.

lars w

En stor satsning är förstås stöd till arbetet kring nyanlända barn i Stockholms skolor. På bilden ser du en folder som vänder sig till föräldrar, Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnadshavare med annan skolbakgrund än svensk (190515).

lars w 2 nyanlända

Du kan läsa mer om vårt arbete med nyanlända på Pedagog Stockholm, Nyanländ i Stockholms skolor.

Lars gick också in på skolforskning. Mycket forskning sker utanför skolan. Utbildningsförvaltningen strävar efter att underlätta för lärare att forska i sitt arbete men också att på olika sätt knyta forskning och forskare till skolorna och lärarna. En undervisningsutvecklande lärardriven forskning går in på:

  • Hur undervisning av ett ämnesinnehåll leder till lärande bör i högre grad preciseras, undersökas och kommuniceras av professionen.
  • Tyst kunskap, sällan systematiserad, sällan teorigrundad.
  • Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vi fick veta mer om STLS, Stockholm Teaching & Learning Studies.

Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, har utvecklats för att initiera, stödja och sprida lärarledda forskningsprojekt som handlar om ämnesdidaktiska frågor och problem som uppstår i klassrummet. STLS ska fungera som en mötesplats för forskande lärare i olika ämnen. Plattformen är ett samarbete mellan skolhuvudmän och kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet. (Pedagog Stockholm, 170907)

Stadens FoU-projekt koordineras och bedrivs av sju ämnesdidaktiska nätverk. Nätverken koordineras av lektorer och doktorander under handledning av vetenskapliga ledare. Här handlar det inte om  fortbildningskurser utan lärarledd forskning som syftar till att utveckla undervisningen på skolorna.

STLS

(Bilden är hämtad från Pedagog Stockholm, 190515.)

Aktuella och heta frågor att arbeta vidare med just nu är att:

  • en plan för särbegåvade elever utarbetas
  • undersöka möjligheter till central rättning av NP
  • FoU-plan utökat uppdrag

Vi har då och då frukostseminarier för medarbetarna på Medioteket. Ett frukostmöte hos oss varar runt en timma och syftar till att vi ska få veta något om vad kollegor gör eller någon annat aktuell fråga. Det vi fick med oss idag är tydliggörandet av hur  mycket bra, konstruktivt, utvecklande och spännande arbete som pågår omkring oss men också idéer om vad vi kan göra nytt och mer framöver. Själv känner jag mig extra nöjd när jag tänker på att jag redan samarbetar med FoU genom vårt, Matilda Östmans och mitt, samarbete kring implementeringen av Läsa-, skriva-, räkna- garantin. Det första steget är våra augustidagar och du kan läsa mer i kalendariet på Pedagog Stockholm under 13e, 14e och 15e augusti. Sedan har vi tankar och idéer om fler insatser! Den som väntar på något gott….

”Nationellt bedömningsstöd, åk 1-3″ revideras till 1a juli i år!

Ja, det allra nyaste jag lärde mig för några veckor sedan på Skolverkets implementeringskonferens 8e april för ”Läsa-, skriva-, räkna- garantin” var att Nationellt Bedömningsstöd för åk 1-3 håller på att revideras nu våren 2019.

På konferensen fick vi deltagare ett litet informationsblad om revideringen av Nationellt Bedömningsstöd för åk 1-3. Du kan också läsa några rader om revideringen på Skolverkets webb. Du hittar dessa under fliken ”En del av Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”. Ja, detta var något jag inte visste sedan tidigare!

Den nya upplagan publiceras 1/7 -19!

rev nat bed stöd

Jag har ännu inte hittat något om detta på Skolverkets egen webbsida. I informationsbladet nämns inte heller något om vad, varför och i vilken omfattning revideringen görs. Min egen alldeles privata gissning är att det handlar om att se över texten så att denna överensstämmer med den Läsa-, skriva-, räkna- garanti som gäller från och med 1a juli 2019. Här handlar det om nya bestämmelser i skollagen (2010:800) med en garanti för tidiga stödinsatser.

Oavsett anledning så blir det till att lusläsa den nya versionen på jakt efter eventuella skillnader, nya ordval och formuleringar. Under hösten kommer jag förstås att erbjuda kurser kring Nationellt Bedömningsstöd för åk 1-3 för att underlätta för alla er lärare som snabbt behöver sätta er in i vad som är nytt!

OCH vi fortsätter – förstås – med kurser och studiedagar som en del av implementeringen av ”Läsa-, skriva-, räkna- garantin” samt kartläggnings- och bedömningsmaterialen för tidigare skolår.

8e Språkpaketet!

JA! Nu kör vi Språkpaketet för 8e gången!

7 skolor är utvalda från de som anmält sig. 7 skolor som har ett mycket lärorikt år framför sig. 7 skolor som kommer att få jobba hårt med att ”tänka om”, lära nytt, prova nya förhållningssätt, samarbeta, arbeta digitalt i undervisningen och mycket annat.

Ansvariga för upplägg, planering och genomförande är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

190331_collage språkpaketet

Att delta i Språkpaketet  betyder att deltagarna får lyssna på föreläsningar om exempelvis ASL (Att skriva sig till läsning), flerspråkiga elevers väg in i skolspråket, aktuell forskning om språk-, läs- och skrivundervisning. Deltagarna får också handledning i att utveckla och förändra sitt arbetssätt och sin undervisning. De får tillfälle att diskutera den litteratur som ingår att läsa, vilket är tre böcker! Exempelvis blir det textsamtal kring Lära barn att läsa (Legilexi 2018). Vi har vikt platser åt deltagarna på vår studiedag om Läsa-, skriva-, räkna- garantin och Hitta språket/Hitta matematiken samt erbjuder en halvdag kring Nationellt Bedömningsstöd, åk 1-3. Deltagarna möter en forskare i en av föreläsningarna och de får göra studiebesök hos lärare som bjuder på inblickar i sin undervisning och visar sitt klassrum som en inspirationsplats. Deltagarna får ett bokpaket tillsammans med en inspirerande presentation av böckerna som vår duktiga kollega Maria Ronnås står för.

I och med att iPads används i undervisningen och digitala verktyg integreras i olika undervisningsmoment får både lärare och elever en ökad digital kompetens. I Språkpaketet  strävar vi efter att ge deltagarna kunskaper både med fokus på digitala verktyg och att bredda och fördjupa lärarnas kunskaper inom läs-, skriv- och språkundervisning.

När man bjuds på så mycket som jag listade så tar det tid, mycket tid. Det tar tid att läsa litteraturen. Deltagarna måste räkna med att delta i olika aktiviteter i stort sett var tredje vecka. Sist men inte minst så tar det både tid och energi att utveckla och förändra sin undervisning!

Grattis till er skolor som anmälde intresse och blev uttagna att delta! Ni har ett inspirerande, lärorikt, utvecklande men också ansträngande läsår framför er.

Vilka är då årets utvalda skolor? Det är Engelbrektsskolan, Kvarnbyskolan, Norra Ängby skola, Nya Elementar, Skarpatorpsskolan, Sätraskolan och Örbyskolan.