Språket på väg ur tre olika perspektiv

Intro

Ewa Bergh Nestlog inledde med att understryka att Språket på väg är ett öppet material. I läro- och kursplanernas nya skrivningar har Ewa inte funnit något som motsäger innehållet i materialet.

Centrala utgångspunkter för Språket på väg är:

  • Språk handlar om att skapa mening inte att följa regler!
  • Receptionsteorier
  • Dialogism: interaktion med den andre, konventioner från tidigare texter (genrer)
  • Funktionell språksyn: språk är situerat i en social kontext
    • Hur fungera kommunikationen?
    • Vad är lämpligt språk för att uttrycka de innehåll/erfarenhter med tanke på den andre?
    • Vilka språkliga val och val av andra resurser (bilder, diagram, ljud, rörelser…) görs och vilka möjligheter och begfränsningar har valen för meningsskapande?

(se t.ex. Langer; Bachtin, 1986; Haliday, 2014; Martin & Rose, 2007; Schleppegrell, 2004)

Ewa BN2

Här ser ni uppstarten och att vi även filmade föreläsningen. Redigeringen kommer att ta sin tid. Förhoppningsvis blir vi klara före midsommar!

Ewa underströk att innehållet alltid är det viktigaste och överordnat de språkliga strukturerna. Hon lyfte också att när hon talar om läsning så omfattar det även det multimodala perspektivet med läsning av exempelvis bilder.

Ewa BN

En fråga är förstås varför vi ska kartlägga elevers språk och texter? Ewa problematiserade och utvecklade sitt svar på den frågan. Lärare tar många beslut under en arbetsdag. Undervisningen måste anpassas efter olika elevers behov och intressen och ibland behöver läraren planera tillsammans med kollegor med specialpedagogisk komptens för särskilt stöd.  Lärare måste också kunna ge konstruktiv respons som stöder elevens arbete och utveckling. I arbetet med kartläggning får både lärare och elever syn på vad som betydelse i språk och texter. Kartläggningar används förstås även i betygssättning och för resursfördelning.

Inga-Lill och Helena

Inga-Lill och Helena började med att presentera vad som är viktigt för dem i undervisningen:

  • hur vi förhåller oss till en ingång för lära för livet
  • elevflytande
  • reflekterande klimat
  • lärandet i fokus
  • relevanta teman
  • att problematisera genom att vara nyfiken på vad som skaver
  • lärandet bygger på formativ undervisning

De berättade att de har 32 elever i sina klasser och att de planerar tillsammans men de har inte något tvålärarsystem.

De berättade om hur de tänker om sin undervisning utifrån aspekter som

  •  att aktivera eleverna till att vara ägare av sina egna lärprocesser,
  • aktivera eleverna som lärresurser för varandra,
  • återkompling som för lärandet framåt,
  • tydliggör mål och kunksapskrav
  • skapar aktiviteter som synliggör lärandet.

Inga-Lill och Helena arbetar helt utifrån elevmatrisen. De har kommit fram till att detta har gjort deras elever delaktiga i arbetet. Sammanfattningsvis så arbetar de utifrån följande tankegångar:

Inga-Lill o Helena

Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör?

Detta är stor fråga som de brottas med! Den har inte heller något givet svar.

De anser att det är lättast att börja med matrisen för att samtala varför de alltid börjar med den.  De samtalar, arbetar med matriser och metareflektioner och ibland spelar de in. De ser många fördelar med att eleverna spelar in sina samtal. På detta vis kan var och en gå in i efterhand och lyssna på samtalet och det egna deltagandet i samtalet – hur man lyssnar, hur turtagningen fungerar och hur de samspelar.

De kallar det att de arbetar enligt NP-modellen.

NP modellen

I sitt arbete har de funnit att eleverna ofta skattar sig själv alltför lågt!

Läsa-området är mer omfattande. Här tar de delen som utgår från Langers teori och utgår från:

  • Text till mig
  • Text till text
  • text till världen

De har anpassat textskyltarna något för att passa åldersgruppen och arbetar med dessa. Vi fick se ett elevexempel på kopplingar och inferenser där de hade arbetat med Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött och Petters låt Mamma sa till mig.

Ibland kombinerar de samtal och läsning. Här använder de ofta Chambers samtalsmodell för samtalen.

Andra kopplingar de gjort är mellan Hungerspelen och vidare till Pippi och Avici.

De arbetar med läsläxor och eleverna får ofta läsa runt 80 sidor varje vecka.

I alla moment är det noga med att innehåll alltid går före form! En fråga de ofta ställer sig är Var är vi nu? En svårighet de ser är att få eleverna att förstå och känna att de kan ta med sig kunskaper från svenskan in i andra ämnen.

De presenterade oss för ett begrepp de myntat, nämligen skav. De gav oss exempel på olika skav och sina tankar om dessa skav. Ett sådant exempel är: Vad är syftet med undervisningen? Att visa vad man kan eller för att lära för livet?

Många diskussioner rör elevinflytande och här ett exempel:

Hur vill vi jobba och med vad?

  • Skriftliga reflektioner i dokument och samtal med kompis.

Vad kan vi redan?

  •      Tex NO och Hälsorådgivning.
  •      Skriftligt i dokument och samtal med kompis.

Vad har vi lärt oss?

  •    Hur vill vi visa det? Film? Pod?

Avslutningsvis

Avslutningsvis reflekterade de kring följande punkter:

slutreflektioner

Inga-Lill tycker att hon i och med att de arbetar med Språket på väg får hjälp att tolka kursplanerna, får syn på vad eleverna kan och hur hon kan gå vidare. Tidigare hade hon inte begreppen i samma utsträckning. Språket på väg har synliggjort för både Inga-Lill i hennes egenskap som lärare och för eleverna var de befinner sig och vad de behöver träna och utveckla. De har kommit ifrån betygspratet!

Detta var ett kort inlägg om en innehållsrik föreläsning. Vill du se och höra lite mer detaljer och ta del av allt som Ewa, Inga-Lill och Helena tog upp så får du göra det när vi hunnit lägga upp filmen.

Referenser:

Några tidigare blogginlägg om Språket på väg är:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.