Visar alla blogginlägg från: september 2019

Hitta språket och modersmålslärarna

Jag har fått många frågor från förskoleklasslärare om huruvida modersmålslärarna kan genomföra Hitta språket med nyanlända. När jag läser i lärarinformationen till kartläggningsmaterialet så ser jag att modersmålslärare nämns i Hitta matematiken men inte i Hitta språket.

I Hitta matematiken läser jag under avsnittet Anpassningar följande:

De aktiviteter som ingår i kartläggningen ska genomföras i grupp där varje elev får tillfälle att tänka efter, uttrycka sig och kommunicera med läraren och andra elever. Om eleven inte visar eller säger något när aktiviteten pågår kan det ha olika orsaker och behöver inte innebära att eleven har svårigheter med det matematiska innehållet. Exempelvis kan detta gälla elever som har ett annat modersmål eller elever som inte har haft tillräcklig exponering av det svenska språket. Läraren måste i sin kartläggning ta hänsyn till detta och uppmärksamma varje elev individuellt för att se vad eleven visar intresse för och hur eleven uttrycker sig, både med ord och kroppsspråk. Det kan ibland vara svårt för läraren att uppmärksamma en elevs kunnande och då kan vissa anpassningar behöva göras. Det kan till exempel vara att en elev får göra aktiviteten enskilt med läraren eller i par eller tillsammans med en modersmålslärare. Det kan också vara så att aktiviteten behöver förflyttas till ett annat rum, eller genomföras med ett annat material som eleven visar nyfikenhet för. Anpassningar kan även behöva göras när det gäller hur lång tid aktiviteten pågår och vid vilken tidpunkt på dagen som kartläggningen äger rum. (sidan 7)

Notera att modersmålsläraren nämns under anpassningar. Det betyder att ett samarbete med modersmålslärare ses som att läraren gör en anpassning för att eleven ska få möjligheter att visa vad denne kan. Vare sig modersmål eller modersmålslärare nämns på fler ställen i lärarinformationen.

Givetvis är jag nyfiken på hur modersmål och modersmålslärare nämns i Hitta språket. Modersmålsläraren nämns inte alls medan modersmål nämns på fyra ställen i lärarinformationen; dels i början av texten dels under avsnittet Aktiviteter som underlag för kartläggningen.

Läraren behöver analysera resultatet för varje enskild elev i syfte att stödja elevens kunskapsutveckling i riktning mot kunskapskrav som senare ska uppnås i ämnena svenska och svenska som andraspråk. För exempelvis elever som har ett annat modersmål eller som inte har haft en tillräcklig exponering av det svenska språket rekommenderas ett fortsatt språkutvecklande arbetssätt där läraren i den fortsatta undervisningen uppmärksammar ord och begrepp på såväl svenska som elevernas modersmål. Därigenom blir det möjligt att använda och utveckla både svenskan och även modersmålet i samband med många olika efterföljande aktiviteter i förskoleklassen.

Jag har sökt och fått mer information. Vid kartläggning med Hitta språket handlar det om att se om det visas indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i svenska och svenska som andraspråk skiljer sig synen på modersmålslärarens medverkan i kartläggningen.  I slutändan handlar det om att inte anpassa bort det som avses att kartläggas. Det betyder att kartläggningen med Hitta språket inte görs tillsammans med modersmålslärare.

Givetvis måste läraren vara lyhörd för vad eleven kan och inte fortsätta kartläggningen bortanför vad eleven klarar. Här är det i stället viktigt att läraren fortsätter med ett språkutvecklande arbete för att stärka elevers kunskaper. En elev som är ny i svenska språket behöver förstås även Sva-undervisning.

Som lärare måste jag hela tiden komma ihåg att vara noga med att kartlägga just det som materialet avser att kartlägga och inte något annat.

Under hösten 2019 kommer ett nytt stödmaterial att publiceras Skolverkets webb. Stödmaterialet gäller för undervisning av flerspråkiga elever och elever som är nya i svenska språket i förskoleklass. Detta är tänkt som ett komplement för att användas efter genomförandet av de obligatoriska delarna.

Syftet med stödmaterialet är att lärare och förskollärare i förskoleklass ges möjlighet att utveckla kunskap om särskilt viktiga aspekter när man utformar undervisning för flerspråkiga elever och arbetar med elever som är nya i det svenska språket. Materialet nämns på Skolverkets webbplats  Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Ny presentation av Legilexi

Idag var det dags för en ny presentation med Sofia Norén av LegiLexi. Som tidigare var det många intresserade lärare som anmält sig!

Sofia

Den första läsinlärningen kan gå till på en mängd olika sätt. Dock är ljudningsmetoden den enda läsinlärningsmetod som har forskningsstöd vilket betyder att den har vetenskapligt bevisad effekt. En felaktig föreställning är att det bara är svaga läsare  som ljudar. Faktum är att vi alla ljudar när vi läser men när vi knäckt läskoden sker ljudningen utan att vi märker den.

LegiLexi är en kostnadsfri screening av elevers läsfärdighet som är anpassat för att användas under årskurs 1 – 3. Efter genomförd screening får läraren tillgång till resultat och en övningsbank för elevernas läsfärdigheter på olika nivåer. LegiLexi fungerar som en plattformsoberoende portallösning.

Under våren testades runt var 10e elev i årskurs 1, 2 och 3 med LegiLexi. Ja, LegiLexi är konstruerat för att användas i åk 1-3. Sofia menade att det går bra att börja redan i förskoleklass men då gör barnen endast del A. I förskoleklass passar det bäst att göra LegiLexi under våren och då får läraren en bra uppföljning på sina elevers läsutveckling.

LegiLexi tester är utvecklade i nära samarbete med forskare från Linköpings universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Sofia refererade också några forskningsstudier om LegiLexi.

Vikten av högläsning underströks. LegiLexi har gjort en undersökning av högläsningsvanorna i hemmet och ett resultat visar att man slutar läsa högt i och med att barnen kan läsa själva. Detta är synd då högläsning kan utgå från böcker som är för svåra för eleven att läsa själv. Högläsning är ett utmärkt sätt att utmana elever. Högläsning är det säkraste sättet att stärka elevers ordförråd.

Sofia knöt också ihop LegiLexi med de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsverktygen.

LegiLexis tester kartlägger alla dina elevers läsfärdigheter och vid regelbunden användning ser du som lärare tydligt elevernas individuella progression och hur de ligger till i förhållande till årskursens mål. Du kan tidigt identifiera elever som visar indikation på eller befaras inte nå målen och sätta in relevanta insatser och åtgärder därefter. Du kommer även snabbt kunna identifiera elever som behöver extra utmaningar för att fortsätta utvecklas. (LegiLexi 190902)

LegiLexi genomförs vid tre totalt tillfällen under läsåret; höst, vinter och vår.

testperioder

Rekommendationen är att testerna genomförs i september, dec/jan och maj för att på bästa sätt fånga upp elevernas utveckling. Dock kan varje enskild elev  endast genomföra testet en gång varje testperiod. Tanken är att skapa kontinuitet. Deltesterna behöver inte genomföras vid ett och samma tillfälle. När läraren delar upp testerna på flera olika testtillfällen är det dock viktigt att alla elever är färdiga med alla deltester innan testperioden stänger.

Sofia gjorde förstås en genomgång av hur man kommer igång som ny användare. Det var pin-koder, skapa klasser, vad som händer om jag byter jobb och liknande frågor.

Du som inte kunde delta kan se Sofia föreläsa från ett tidigare tillfälle. Du hittar det HÄR.

Arbetar du redan med LegiLexi!? I så fall finns det fortfarande plats på fördjupnings- och fortsättningstillfället måndag 14 oktober: LegiLexi fördjupning: Analysera mera och utveckla din undervisning. Du hittar information och anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm. Välkommen att anmäla dig!

PS. Nämnas bör också att LegiLexi har ett så kallat PUB-avtal (Personuppgiftsbiträdesavtal) med Stockholm stad!