Visar alla blogginlägg från: september 2019

Skriv och lek – lek och skriv!

När lär sig våra yngsta att läsa och skriva? När de börjar i ettan? När de börjar i förskoleklass? Är undervisning en förutsättning?

Skriva och läsa är att härma de skriv- och läskunnigas beteenden och skriv och lässituationer. (Barn upptäcker skriftspråket, sidan 64, i Dahlgren m.fl. 2013)

Barn mognar i olika takt. Barn möter mer eller mindre språkstimulans i sin omgivning. Vuxna i barnens omgivning läser och skriver i olika omfattning. Detta påverkar i sin tur barnens nyfikenhet, intresse och lust att läsa och skriva. Barn lekläser och lekskriver. De härmläser och härmskriver. De gör som vi vuxna gör. De tittar på texten och lekläser. De bläddrar och vänder blad. De skriver krumelurer, streck, symboler och med tiden bokstäver. Barnet skriver sitt namn och sedan listor, meddelanden och brev. Idag kanske också sms och e-post. Att lära sig skriva är att lära sig kommunicera. Att skriva är att kommunicera.

Just därför är det viktigt att hitta och utveckla moment i undervisningen som i och genom leken stimulerar och utvecklar barnets skriftspråkande. Onsdag 9 oktober kommer Ewa Skantz Åberg, forskare med bakgrund som förskollärare, att inspirera samt ge dig fördjupade kunskaper inom detta. Här ser du en kort beskrivning av föreläsningen.

Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken

 Många forskningsstudier visar att barn ofta utforskar skriftspråkets form och kommunikativa funktion långt före den formella undervisningen. Utforskandet sker i meningsfulla sammanhang tillsammans med andra och på så sätt utvecklas gradvis en förståelse. Caroline Liberg (2006) har funnit att barn till exempel härmar någon vuxen som skriver en inköpslista, deltar i samtal om skriftens grammatik, och prövar själv sina kunskaper under lekfulla former. Denna process kallas ibland för upptäckande skrivning och har visat sig vara betydelsefull för barns läs- och skrivutveckling (Hofslundsengen, Eriksen Hagtvet & Gustafsson 2016). Frågan är hur vi kan ta tillvara barns upptäckarlusta och kunskaper när de kommer till förskoleklassen och hur kan vi väcka nyfikenhet hos de barn som inte verkar intresserade av bokstäver? Utifrån studier av bland annat Bingham m fl., (2018) och Magnusson och Pramling Samuelsson (2019) ger föreläsningen förslag på hur vi kan skapa inspirerande lekmiljöer som bidrar till möten med nya symboler, som ikoner och bokstäver, och hur vi didaktiskt kan resonera kring vårt eget aktiva deltagande i leken. (Ewa Skantz Åberg)

Är det här något du är nyfiken på!? Vill du utveckla fler inspirerande lekmiljöer i din undervisning!? I så fall anmäl dig HÄR (föreläsningen är öppen för lärare i Stockholms kommunala grundskolor).

Analysera mera!

14 oktober har du möjlighet att arbeta med att utveckla dina analyser av elevresultat i LegiLexi. Detta är en fördjupningsträff kring att använda LegiLexi för bedömning av elevers läsfärdigheter. För att delta ska du ha erfarenhet av att använda LegiLexi med dina elever. Vi har även våren 2019 haft en sådan här fördjupningsträff och den var mycket uppskattad av deltagarna. Du kan läsa mer om det fördjupningstillfället HÄR.

LegiLexi finns nu även i Programbanken. På Programbankens webbplats hittar du de pedagogiska program, appar och webbtjänster som finns tillgängliga och som är godkända att använda för oss som undervisar i Stockholm stad. Skriv in LegiLexi i sökrutan på Programbanken så får du upp information, instruktionsmanual och videos till programmet.

LegiLexi har i samarbete med svenska läsforskare utvecklat och kvalitetssäkrat ett heltäckande testverktyg som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.

Vid användning av LegiLexis testverktyg kan lärare testa sina elever i nio olika läsfärdighetstester för att via dessa tester kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens/gruppens sammansättning och utveckling.

Resultatredovisningen inkluderar utöver diagram och olika sammanställningar även en individuell elevanalys och rekommendationer. (Programbanken, 190925)

Är det inte just det här som jag som lärare behöver!? Jag syftar på att tillsammans med kollegor få arbeta med att analysera elevresultat från kartläggningar och bedömningar samt arbeta med att ta fram förslag på den klassiska frågan ”Vad gör jag sen? Vad är nästa steg att arbeta med för eleven?”. När jag som lärare har gjort den här analysen är förstås nästa uppgift att involvera eleven. Det är ett grannlaga arbete att ge eleverna tillfälle att utveckla medvetenhet om sitt eget lärande och arbeta med att utveckla sin metakognitiva förmåga.

Förskollärare och sugen på kompetensutveckling!?

I så fall kan jag tipsa dig om tre bra föreläsningar med fokus på undervisning i förskoleklass. Ja, de är absolut intressanta även för dig som arbetar i de tidiga skolåren.

Bokstavstema i förskoleklass

Först har vi Monika Lång och Jessica Ekberg som föreläser tisdag 1 oktober klockan 14.00 – 16.00. Monika och Jessica arbetar båda som förskollärare i förskoleklass, närmare bestämt vid Råtorpsskolan i Karlstad.

Rubriken på deras föreläsning är ”Bokstavstema i förskoleklass”. Rubriken är samma som titeln på den bok de har skrivit tillsammans och som kom ut tidigare i år.

Monica och Jessica kommer i föreläsningen att presentera:

  • hur de planerar terminer och veckor utifrån bokstavsteman
  • exempel på hur olika bokstäver och teman lyfts in i olika ämnen
  • elevernas delaktighet och intressen – en viktig del av vår undervisning De tar också upp hur de arbetar med kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” inom ramen för sin ordinarie undervisning.

Detta kommer att bli en mycket inspirerande föreläsning!

Dag: tisdag 1 oktober
Tid: klockan 14 – 16
Plats: Medioteket
Anmäl dig här: Bokstavsteman i förskoleklass

Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken

Nästa spännande föreläsning har du chansen att lyssna på onsdag 10 oktober. Det är Ewa Skantz Åberg som föreläser om ”Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken”. Föreläsningens fokus ligger på hur vi kan stimulera intresset för skriftspråk genom leken samt vad aktuell forskning säger om detta; något som är både aktuellt och viktigt när man arbetar i förskoleklass och med våra yngsta elever. Ewa är förskolelärare, forskare och undervisar på förskollärarprogrammet vid Göteborgs universitet.

Dag: tisdag 9 oktober
Tid: klockan 14.00 – 16.30
Plats: Medioteket
Anmäl dig här: Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken

Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter

Mitt tredje förslag på en intressant föreläsning för alla som arbetar i förskoleklass och de första årskurserna är en föreläsning med Jens Dietrichson. Rubriken är ”Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter”. Jens forskar om insatser i skola och förskola för elever i riskgrupper.

I föreläsningen presenterar Jens Dietrichson resultat från den så kallade Läsklar-studien samt tre systematiska forskningsöversikter. Jens beskriver Läsklar, en multisensorisk metod ämnad att hjälpa elever i förskoleklass och årskurs 1; elever som har stor risk att hamna i lässvårigheter. Resultaten från Läsklar-studien belyses med utgångspunkt i tre systematiska forskningsöversikter av den internationella forskningslitteraturen om effektiva insatser för elever i riskgrupper. Jens ger också exempel på vilka typer av insatser som har kunnat lyfta elever med lässvårigheter.

Dag: måndag 21 oktober
Tid: klockan 14.00 – 16.00
Plats: Medioteket
Anmäl dig här: Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter

Ja, detta är tre föreläsningar som absolut vässar din kompetens! Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för alla som arbetar i  någon av Stockholms kommunala grundskolor. Hoppas du är intresserad av att delta!

Välkommen att anmäla dig!

Hitta språket och modersmålslärarna

Jag har fått många frågor från förskoleklasslärare om huruvida modersmålslärarna kan genomföra Hitta språket med nyanlända. När jag läser i lärarinformationen till kartläggningsmaterialet så ser jag att modersmålslärare nämns i Hitta matematiken men inte i Hitta språket.

I Hitta matematiken läser jag under avsnittet Anpassningar följande:

De aktiviteter som ingår i kartläggningen ska genomföras i grupp där varje elev får tillfälle att tänka efter, uttrycka sig och kommunicera med läraren och andra elever. Om eleven inte visar eller säger något när aktiviteten pågår kan det ha olika orsaker och behöver inte innebära att eleven har svårigheter med det matematiska innehållet. Exempelvis kan detta gälla elever som har ett annat modersmål eller elever som inte har haft tillräcklig exponering av det svenska språket. Läraren måste i sin kartläggning ta hänsyn till detta och uppmärksamma varje elev individuellt för att se vad eleven visar intresse för och hur eleven uttrycker sig, både med ord och kroppsspråk. Det kan ibland vara svårt för läraren att uppmärksamma en elevs kunnande och då kan vissa anpassningar behöva göras. Det kan till exempel vara att en elev får göra aktiviteten enskilt med läraren eller i par eller tillsammans med en modersmålslärare. Det kan också vara så att aktiviteten behöver förflyttas till ett annat rum, eller genomföras med ett annat material som eleven visar nyfikenhet för. Anpassningar kan även behöva göras när det gäller hur lång tid aktiviteten pågår och vid vilken tidpunkt på dagen som kartläggningen äger rum. (sidan 7)

Notera att modersmålsläraren nämns under anpassningar. Det betyder att ett samarbete med modersmålslärare ses som att läraren gör en anpassning för att eleven ska få möjligheter att visa vad denne kan. Vare sig modersmål eller modersmålslärare nämns på fler ställen i lärarinformationen.

Givetvis är jag nyfiken på hur modersmål och modersmålslärare nämns i Hitta språket. Modersmålsläraren nämns inte alls medan modersmål nämns på fyra ställen i lärarinformationen; dels i början av texten dels under avsnittet Aktiviteter som underlag för kartläggningen.

Läraren behöver analysera resultatet för varje enskild elev i syfte att stödja elevens kunskapsutveckling i riktning mot kunskapskrav som senare ska uppnås i ämnena svenska och svenska som andraspråk. För exempelvis elever som har ett annat modersmål eller som inte har haft en tillräcklig exponering av det svenska språket rekommenderas ett fortsatt språkutvecklande arbetssätt där läraren i den fortsatta undervisningen uppmärksammar ord och begrepp på såväl svenska som elevernas modersmål. Därigenom blir det möjligt att använda och utveckla både svenskan och även modersmålet i samband med många olika efterföljande aktiviteter i förskoleklassen.

Jag har sökt och fått mer information. Vid kartläggning med Hitta språket handlar det om att se om det visas indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i svenska och svenska som andraspråk skiljer sig synen på modersmålslärarens medverkan i kartläggningen.  I slutändan handlar det om att inte anpassa bort det som avses att kartläggas. Det betyder att kartläggningen med Hitta språket inte görs tillsammans med modersmålslärare.

Givetvis måste läraren vara lyhörd för vad eleven kan och inte fortsätta kartläggningen bortanför vad eleven klarar. Här är det i stället viktigt att läraren fortsätter med ett språkutvecklande arbete för att stärka elevers kunskaper. En elev som är ny i svenska språket behöver förstås även Sva-undervisning.

Som lärare måste jag hela tiden komma ihåg att vara noga med att kartlägga just det som materialet avser att kartlägga och inte något annat.

Under hösten 2019 kommer ett nytt stödmaterial att publiceras Skolverkets webb. Stödmaterialet gäller för undervisning av flerspråkiga elever och elever som är nya i svenska språket i förskoleklass. Detta är tänkt som ett komplement för att användas efter genomförandet av de obligatoriska delarna.

Syftet med stödmaterialet är att lärare och förskollärare i förskoleklass ges möjlighet att utveckla kunskap om särskilt viktiga aspekter när man utformar undervisning för flerspråkiga elever och arbetar med elever som är nya i det svenska språket. Materialet nämns på Skolverkets webbplats  Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Ny presentation av Legilexi

Idag var det dags för en ny presentation med Sofia Norén av LegiLexi. Som tidigare var det många intresserade lärare som anmält sig!

Sofia

Den första läsinlärningen kan gå till på en mängd olika sätt. Dock är ljudningsmetoden den enda läsinlärningsmetod som har forskningsstöd vilket betyder att den har vetenskapligt bevisad effekt. En felaktig föreställning är att det bara är svaga läsare  som ljudar. Faktum är att vi alla ljudar när vi läser men när vi knäckt läskoden sker ljudningen utan att vi märker den.

LegiLexi är en kostnadsfri screening av elevers läsfärdighet som är anpassat för att användas under årskurs 1 – 3. Efter genomförd screening får läraren tillgång till resultat och en övningsbank för elevernas läsfärdigheter på olika nivåer. LegiLexi fungerar som en plattformsoberoende portallösning.

Under våren testades runt var 10e elev i årskurs 1, 2 och 3 med LegiLexi. Ja, LegiLexi är konstruerat för att användas i åk 1-3. Sofia menade att det går bra att börja redan i förskoleklass men då gör barnen endast del A. I förskoleklass passar det bäst att göra LegiLexi under våren och då får läraren en bra uppföljning på sina elevers läsutveckling.

LegiLexi tester är utvecklade i nära samarbete med forskare från Linköpings universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Sofia refererade också några forskningsstudier om LegiLexi.

Vikten av högläsning underströks. LegiLexi har gjort en undersökning av högläsningsvanorna i hemmet och ett resultat visar att man slutar läsa högt i och med att barnen kan läsa själva. Detta är synd då högläsning kan utgå från böcker som är för svåra för eleven att läsa själv. Högläsning är ett utmärkt sätt att utmana elever. Högläsning är det säkraste sättet att stärka elevers ordförråd.

Sofia knöt också ihop LegiLexi med de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsverktygen.

LegiLexis tester kartlägger alla dina elevers läsfärdigheter och vid regelbunden användning ser du som lärare tydligt elevernas individuella progression och hur de ligger till i förhållande till årskursens mål. Du kan tidigt identifiera elever som visar indikation på eller befaras inte nå målen och sätta in relevanta insatser och åtgärder därefter. Du kommer även snabbt kunna identifiera elever som behöver extra utmaningar för att fortsätta utvecklas. (LegiLexi 190902)

LegiLexi genomförs vid tre totalt tillfällen under läsåret; höst, vinter och vår.

testperioder

Rekommendationen är att testerna genomförs i september, dec/jan och maj för att på bästa sätt fånga upp elevernas utveckling. Dock kan varje enskild elev  endast genomföra testet en gång varje testperiod. Tanken är att skapa kontinuitet. Deltesterna behöver inte genomföras vid ett och samma tillfälle. När läraren delar upp testerna på flera olika testtillfällen är det dock viktigt att alla elever är färdiga med alla deltester innan testperioden stänger.

Sofia gjorde förstås en genomgång av hur man kommer igång som ny användare. Det var pin-koder, skapa klasser, vad som händer om jag byter jobb och liknande frågor.

Du som inte kunde delta kan se Sofia föreläsa från ett tidigare tillfälle. Du hittar det HÄR.

Arbetar du redan med LegiLexi!? I så fall finns det fortfarande plats på fördjupnings- och fortsättningstillfället måndag 14 oktober: LegiLexi fördjupning: Analysera mera och utveckla din undervisning. Du hittar information och anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm. Välkommen att anmäla dig!

PS. Nämnas bör också att LegiLexi har ett så kallat PUB-avtal (Personuppgiftsbiträdesavtal) med Stockholm stad!