Visar alla blogginlägg från: oktober 2019

Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter

Forskaren Jens Dietrichson presenterade, igår måndag 21 oktober, dels resultatet från tre systematiska forskningsöversikter om insatser förelever i riskgrupper, dels resultat från den så kallade Läsklar-studien. Jens menade att det finns få effektutvärderingar av tidiga läsinsatser (F-klass och åk 1) riktade mot riskgrupper i de nordiska länderna. Likaså finns det få studier av kostnadseffektivitet. Den optimala kombinationen av olika insatser är inte heller känd.

Läsklar är ett exempel på tidig intervention med stöd i en arbetsmodell. Utmärkande för arbetssättet med Läsklar är:

  • Fokus på fonemisk medvetenhet och kopplingen mellan ljud och bokstäver.
  • Intensivundervisning i smågrupper (tutoring).
  • Multisensoriska inlärningsmetoder.

Det rent praktiska arbetet med eleven omfattar bokstav-ljudlek med lerfigurer som som representerar ljud, en låda med ”hus” som representerar bokstäverna i alfabetet och handalfabetet. Det är avkodningsträning med hjälp av bild-ordkort samt träning med stavelsekort för att öva upp snabbheten i avkodningen.

Vi fick också se en filmsekvens som visade hur en lärare, Anna som har tagit fram Läsklar, arbetade med en elev utifrån materialet.

C7FF458C-8541-4CA6-95BB-A4C4AD198CEA

Den tredje typen av session har fokus på att öka hastigheten och flytet i avkodningen. Detta sker genom att öva med stavelsekort. Övningen handlar om att avkoda så många stavelser som möjligt under en minut. Läraren registrerar elevens resultat i ett diagram varefter de repeterar samma stavelser två gånger till under samma session. Oftast ser läraren en tydlig förbättring mellan gångerna. Eleven kan se sin förbättrade läsning i diagrammet. Att läraren synliggör elevens läsutveckling och läsförbättringar motiverar eleverna och får dem ofta att öva mera.

Skolorna valde själva ut de elever som skulle delta i Läsklar-studien. Deltagande elever var elever som skolan ansåg hade störst risk och låg i farosonen att utveckla lässvårigheter. Eleverna förtestades och elever med störst svårigheter var de som sedan också deltog. Av de deltagande eleverna var ca 45% flickor, 20% gick i åk 1, ca 60% hade ett annat modersmål än svenska och 24 % hade en mer specifik anledning än låga resultat för att ha risk för lässvårigheter ( t ex ADHD, språkstörning, nyanländ, eller misstänkt dyslexi).

Läsklar-studien visade positiva effekter för de elever som visade indikation på att få svårt med sin läsinlärning. ARbetsmodellen med Läsklar visade sig kostnadseffektivt jämfört med andra framgångsrika interventioner. Eleverna som deltog i Läsklar-studien fortsatte att utvecklas även efter att de avslutat träningen med Läsklar.

Efter kaffe/terast var det dags för Jens presentation av resultaten från tre olika systematiska forskningsöversikter.

Vi fick veta mer om effekter per interventionstyp och Läsklars effekter i olika perspektiv. Jens presenterade några gemensamma nämnare för effektiva insatser och dessa är:

starkast evidens2

Resultat från översikter kan tjäna som inspiration till vilka insatser som kan vara effektiva på en viss skola.

Jens underströk att vi behöver lära oss mer om:

  • Effekter av insatsers (mindre) beståndsdelar och kombinationer av dessa.
  • De långsiktiga effekterna.
  • Kostnadseffektivitet.

En spännande föreläsning som knöt ihop en praktisk arbetsmodell med forskningsöversikter. Inga enkla svar om någon hade hoppats på det! Många tänkvärda aspekter att ta med sig till det egna elevarbetet. Jens skickade med oss att det finns gott om interventioner som har stora effekter för elever i riskgrupper. Vi ska också tänka att det finns få eller inga anledningar att tro att de interventionstyper som fungerar väl i andra länder inte skulle fungera i Sverige!

Vill du läsa mer så kan du läsa IFAUs rapport om Läsklar-studien. IFAU är förkortning för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. IFAU ska främja, stödja och genom forskning genomföra uppföljningar och utvärderingar.

Korta fakta om Läsklar-studien:

  • Bøg, M., Dietrichson, J., & Isaksson, A. A. (2019). A multi-sensory tutoring program for students at-risk of Reading difficulties: Evidence from a randomized field experiment. IFAU Working Paper 2019:7.
  • Studien fick forskningsmedel från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiskutvärdering (IFAU).
  • Skolor rekryterades sekventiellt med start i november 2016.
  • Totalt har 161 elever i 12 skolor och 7 kommuner i västra Skåne deltagit i studien. 130 i F-klass och 31 i åk 1.

Stort tack till Jens Dietrichson!

1D7F455D-BD7E-4E94-B05F-636CBF8175BC

Bokstavstema

Kan man ha samma tema ett helt läsår? Med bokstäver är det möjligt för det finns ju 24 stycken! Varje bokstav går dessutom att expandera. Vill du veta mer? Varsågod, här kommer ett sätt att arbeta.

Det finns många duktiga pedagoger som inspirerar till nya sätt att utveckla undervisningen. Två exempel är Monika Lång och Jessica Ekberg. 1a oktober föreläste de för oss om hur de har lagt upp sin undervisning. De arbetar ämnesövergripande och utifrån olika teman varje vecka. Ja, varje vecka är en kick-off där barnen nästan spricker av nyfiken på att få veta vilken bokstav som kommer att presenteras. Ja, bokstäverna är så populära att det är mycket sällsynt att något barn är sjukt en måndag!

Monica och Jessica är inte de enda som presenterar bokstäver. Det kan lika gärna vara en kollega som ställer upp och är bokstav. Varje bokstavstema presenteras av en bokstavsperson, en expert på just den bokstaven, fast det kan lika gärna vara en QR kod, en film eller ett brev. Vi deltagare fick se exempel på bokstavspersoner som Iskalla Ivar, dramatiska Doris, Lek Lisa, Teknik Tore och Simon Simmare. Augusta själv är expert på A och alla andra bokstäver. Veckans bokstavsperson har en väska med sig. I den ligger det ledtrådar till veckans bokstav.

Fler exempel är Gosiga Gunilla och hennes väska om G. Det kan vara sorteringsövningar runt djur; vilda, tama, stora och små djur. Det kan vara diagram över flest hundar, kaniner, bruna eller spräckliga djur. Diagrammen skapas med hjälp av Lego. Läraren och när barnen börjar kunna skriva så skriver de om sina gosedjur och så tar de förstås också klassfoto på gosedjuren. Ibland skriver de dikter om sitt gosedjuren. Ibland skriver de gåtor.

Barnen får arbeta med olika uppdragskort. Här kan det exempelvis handla om att hämta något som är gult, grönt, hårt eller mjukt.

På fredagar packar Monika och Jessica tillsammans med barnen ihop veckans bokstavsväska samtidigt som de sammanfattar vad de lärt under veckan.

I början av hösten får barnen rita/skriva vad de vill lära sig i förskoleklass. Det kan handla om att de vill lära sig mer om fiskar, ugglor, läsa, vulkaner, drömmar och  så vidare. Ledtrådarna för planeringen tänker lärarna ut när de planerar veckans arbete med veckans bokstav och i detta planeringsarbete har de med sig barnens förslag.

Det finns förstås ämnen de inte hinner ta upp eller som inte räcker för en hel veckas arbete och detta har de löst genom att ha något de kallar ”kul om fakta”.

Lek och lärande varvas och de är noga med tydlighet utifrån ett schema.

Tidigare köpte de in och arbetade med böcker. Inte ovanligt. Nuförtiden gör de mer egna böcker tillsammans med barnen. De arbetar bland annat med ”jag-boken”. Första och sista sidan är alltid ett självporträtt. I början skriver lärarna rubriken men efter en tid börjar barnen att själva skriva.

De följer alltid samma arbetsschema med en bestämd arbetsgång.
Fredagar arbetar de med händelseboken. Här ritar och skriver barnen om något som hänt under veckan.

Under eftermiddagen fick vi också tid att arbeta fram egna förslag som vi ritade in på en A4 med bild på en egen resväska.

Organisatoriskt så börjar de arbetet med bokstavsteman under andra veckan på hösten och avslutar två veckor före vårterminens slut. Monica och Jessica träffas var 3e vecka för planering eftersom de jobbar på olika skolor och inte träffas varje vecka. Lärarnas grovplanering görs utifrån exempelvis tidigare utvärderingar, Lgr 11, aktuella högtider, olika lärmiljöer och aktuella satsningar på skolan. Sedan bokar Monica och Jessica de bokstavspersoner de vill ska delta och som kan tänka sig att ställa upp.

Voffer gör de på detta viset…? Svaret är att de sett att barnen blir inspirerade och tycker att det är roligt. Barnen blir miniexperter på det de lär sig och blir uggleexperter, rymdexperter och så vidare.  Monica och Jessica har lärt sig att det är lagom med en vecka för ett tema och en bokstav. De tycker att det är lätt att planera och det stämmer bra med kurs- och läroplaner. Strukturen är tydlig struktur. Varje vecka börjar och slutar likadant. Det är lätt att ändra och justera planeringen om eller när det behövs.

När barnen behöver hjälp så sätter de upp sin de sin namnskylt under den så kallade hjälpskylten som sitter på tavlan. På så vis ser också barnen hur många som väntar på hjälp och som är före.

2CA1585D-6602-412D-9EA3-816F4A41EAB9

Vill du veta mer? Arbetet finns beskrivet i boken Bokstavstema i förskoleklass (Lärarförlaget 2018) av och med Monika Lång och Jessica Ekberg.

Skriftspråksstimulering genom lek

Idag fick vi förmånen att lyssna på forskaren Ewa Skantz Åberg och hennes föreläsning Skriftspråksstimulering genom lek.

Ewa öppnade med frågan Hur ser den skriftspråkliga praktiken ut i förskoleklassen?

Forskning visar att skriftspråkliga lärarledda aktiviteter oftast organiseras skilt från sådan lek som barnen själva tagit initiativ till. Ett vanligt inslag i undervisningen redan i förskoleklass är traditionell bokstavsinlärning. Samtalsmönstret präglas många gånger av IRE-mönster vilket betyder att läraren använder sig av korta kontrollfrågor eller fråga-svarsmönster. IRE är en förkortning av Initiering, Respons och Evaluering. Här är det alltså läraren som initierar, eleven som svarar och läraren som tar ställning till elevens svar och ger respons på detta. Ewa visade oss några transkriptioner av lärar-elev samtal enligt IRE med utgångspunkt i barnens bokstavsarbete med fokus på fonologisk medvetenhet efter att ha sett Livet i bokstavslandet.  Ett mönster i detta arbete var att lekinnehållet utgjorde ett yttre ramverk för de aktiviteter som utspelade sig i undervisningen. Barnens delaktighet var genomgående begränsad.

Mycket undervisning i förskoleklass är samma som sedan upprepas i årskurs 1. Bokstavsarbetet kryper ner i åldrarna. Risken för en skolifiering efter ett traditionellt mönster är överhängande.

Leken är central i lärandet, särskilt då det gäller våra yngsta elever. Lärare är medvetna om detta och lägger in lek i skolarbetet. Samtidigt är det viktigt att vi frågar oss vems lek vi pratar om. Leken måste utgå från barnet.

Ewa SÅ leken

Leken stimulerar skriftspråkandet då den är en social och kommunikativ aktivitet. Att skriva är att kommunicera. Det stimulerar det abstrakta tänkandet och ger en ökad symbolförståelse. Barn upplever det också lustfyllt att skriva redan från det första lekskrivandet. Lekläsande och lekskrivande är ett härmande av vuxnas beteende. Barnet leker att det läser och skriver och ser sig som att de kan; att de är läsare och skrivare.

Vi fick en snabbgenomgång med praktiska exempel på skrivutvecklingens faser.

BDAAB83A-64ED-4B56-BA99-3FE5ED714015

Nästa fråga Ewa lyfte var hur vi kan skapa inspirerande lekmiljöer.

Lekmiljön kan jämföras med en tavla som visar en förgrund och en bakgrund. I förgrunden lägger vi färdigheter och förmågor som vi vill att barnen ska erövra. Frågan här är vilka färdigheter och förmågor vi talar om?

Bakgrunden innehåller sådant som kan stötta det som är förgrunden. När vi etablerar en bakgrund så handlar det om att göra material tillgängligt för barnen i miljön. Skriften ska in på ett naturligt sätt i ett meningsfullt sammanhang.

När vi tar utgångspunkt i barnens intressen och behov så skapar vi goda förutsättningar för barnets lärande. Det är också av stor betydelse för barnets lärande att läraren aktivt engagerar sig i leken och inte bara ser på. När läraren deltar aktivt kommer denne samtidigt att modellera hur man gör. Läraren visar hur man gör genom att rikta fokus mot varför man behöver skriva och hur man kan göra. Lekfullt!

Det finns många miljöer som passar att använda i undervisningen i förskoleklass. Exempel på miljöer är en affär – kanske en blomsterhandel, en restaurang och ett sjukhus. Det är extra bra när lekmiljön kan expanderas. Detta betyder att den kan utgöra grunden för att gå vidare till nästa lekmiljö. Lek kring sjukhus kan i sin tur leda till att man skapar ett apotek som nästa lekmiljö. Styrkan i att expandera lekmiljöer är att varje lekmiljö har sina begrepp och sina ämnesspecifika ord.

Avslutningsvis underströk Ewa vikten av att vi metaspråkar med barnen för att göra dem medvetna om sitt eget lärande.