Visar alla blogginlägg från: november 2019

Hur skapar vi intresse för läsning?

Bästa kollegorna Lotta Metcalfe och Emelie Kellnberger hade bjudit in Jenny Edvardsson att föreläsa i september 2018 om hur hon får sina elever att läsa. Även om det är ett år sedan så är ämnet alltid lika aktuellt! Varje dag brottas lärare med frågan Hur skapar vi intresse för läsning?

Jenny arbetar som lärare (lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet, Kristianstad), föreläsare och författare. Hon driver en FB grupp  kring läsning. Ja, du måste förstås också lyssna på podden som hon driver tillsammans med bibliotekarien Marit Hammarland. Podden ligger som en blogg och heter Sånt vi läser. Jenny har förstås en alldeles vanlig blogg också! Den har titeln Jenny på Wendes. Jenny bjuder på erfarenheter, tankar, kunskaper och mängder av inspiration!

bild Jenny

Jenny undervisar på gymnasiet och hon beskriver kort sina elever. De är:

  • pojkar
  • ovana läsare
  • ointresserade läsare
  • långsamma läsare

Med andra ord inga ivriga storläsare. Det är förstås viktigt hur hon som lärare möter sina elever för att skapa förtroende och väcka lust för läsning, som är en viktig del i ämnet svenska. Jenny presenterade hur hon öppnar ett läsår med samtal om läsning och böcker. Det är presentationer av böcker genom att duka upp dem. Hon samarbetar nära med skolbibliotekarien och övrig skolpersonal. Forskning och internationella studier understryker vikten av läsande förebilder. Det kan vara en bror eller en förälder som läser.

Jenny arbetar också med att visualisera läsningen med Google maps där böckerna som eleverna har läst markeras med små markörer. Nu blev upplösningen dålig på min skärmbild så jag föreslår att du klickar på bilden så du kan se den i original. Spännande att kunna arbeta på det här sättet!

bild Jenny 3

Hon lyssnar också på texter med eleverna. Ett tips är Sveriges radios radionovellen.

Jenny lägger stor vikt vid att fundera över valet av litteratur och refererar till litteraturkritikern Rita Felski.  Felski har funnit att följande fyra faktorer är viktiga för att läsaren ska läsa vidare i en bok:

  1. igenkänning
  2. förtrollning/hänförelse
  3. kunskap
  4. chock

Det är viktigt att ha koll på och utgå från elevernas intressen och möjlighet till igenkänning för att skapa engagemangs för läsning. Vissa egenskaper är extra viktiga att ta hänsyn till när vi väljer litteratur. Exempelvis är det viktigt att komma ihåg att välja:

  • litteratur med manliga huvudpersoner (Karin Taube)
  • litteratur som knyter an till elevernas egna erfarenheter och världar (Christina Olin-scheller; Pat Thompson)
  • litteratur som blir elevernas ”entry point texts”  (William G Bronzo)

bild jenny 2

Jenny arbetar och undervisar utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt vilket hon förklarade närmare. Förhållningssättet omfattar en strukturerad läsundervisning; Jenny modellerar olika moment och aspekter och för löpande samtal med sina elever. De som behöver får stöd i inlästa böcker från inläsningstjänst. De använder Legimus, Spotify och talsyntes. Högläsning är också något Jenny rekommenderar.

Tyvärr kunde jag inte delta i den sista delen av föreläsningen varför jag bara kan återge ovanstående glimtar från Jennys föreläsning. Som ni ser och förstår av bilderna filmades föreläsningen. Dock låg filmen ute en kortare tid och finns inte kvar att se. Följ gärna mina kollegor via Skolbiblioteksbloggen så har du spännande läsning att vänta.

Snart dags igen! Nu 6e tillfället kring ”Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”!

NU HAR DET HÄNT! 4 PLATSER LEDIGA som du kan anmäla dig till (idag 18e november). Ja, som sagt. ”Livet” kommer ibland i vägen för våra planer och då får vi avanmälningar.

Ja, det finns en (1) plats kvar till den 28e november och vår heldag kring Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Ja, du läste rätt! Det finns i dagsläget endast en plats kvar. Lokalen rymmer 50 deltagare. Av erfarenhet vet jag att några alltid får förhinder; man kan ju bli sjuk, ha egna sjuka barn eller så är det något oväntat som händer på jobbet.

Tidigare tillfällen var de tre dagarna vid skolstart i augusti. Intresset och söktrycket till de dagarna var mycket stort varför vi först planerade in två dagar under oktober. De dagarna blev också fullbokade så därför fortsätter vi med ett sjätte tillfälle 28e november.

Augustidagarna har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Du kan läsa det här: Glimtar från studiedagen den 14e augusti.

28e november får du veta allt om Läsa Skriv Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Du får också en presentation och genomgång av Hitta språket och Hitta matematiken. Avslutningsvis arbetar vi med analys av resultat och hur man kan tänka kring att planera sin undervisning utifrån kartläggningsmaterialet. Studiedagen vänder sig till lärare, speciallärare/pedagoger som arbetar i förskoleklass samt deras chefer.

Vill du delta så börja med att tala med din rektor så du har lov att delta  och sedan är det bara att anmäla sig. Anmälan sker via utbildning.stockolm.se. Du väljer och klickar dig vidare via Studiedag om ”Läsa-skriva-räkna” samt Hitta språket och Hitta matematiken. Sedan är det bara att fylla i anmälan. Om du i sista minuten skulle få förhinder avanmäler du dig själv och det gör du även här.

OBS! Du måste vara in på en tjänstedator för att kunna anmäla dig då kurserna vi erbjuder endast är öppna för lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala skolor.

PS. Passar inte just detta datum eller att du inte kommer ifrån din undervisning av andra skäl så kan du delta i Skolverkets nya webbkurs Följa och främja lärande i förskoleklass. Du deltar själv eller ännu hellre tillsammans med kollegor. Webbkursen är upplagd för att gynna ett kollegialt lärande. Du behöver avsätta runt 10-12 timmar för att läsa, diskutera, se filmer och genomföra de olika momenten. Ett bra alternativ!

Har du redan läst webbkursen så har jag hört att Skolverket kommer med en ny webbkurs runt årsskiftet som lär ha titeln Undervisning i förskoleklass.

PS. saknar du någon kurs eller studiedag så mejla mig gärna dina önskemål och förslag. Häromdagen fick jag en fråga om vi inte kan ha en studiedag kring Läsa Skriv Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser kombinerat med fördjupning kring innehållet i Nationellt bedömningsstöd för årskurs 1-3. Hör av dig eller skriv en kommentar!

NU HAR DET HÄNT! 4 PLATSER LEDIGA som du kan anmäla dig till (idag 18e november). Ja, som sagt. ”Livet” kommer ibland i vägen för våra planer och då får vi avanmälningar.

Flerspråkiga elevers väg in i skolspråket

Förra måndagen 4e november kunde vi bjuda på en föreläsning om våra flerspråkiga elevers väg in i skolspråket. Föreläsare var vår kollega Kristina Ansaldo från FoU-avdelningen.

KristinaA1

Kristina hann under eftermiddagen gå in på många olika aspekter av flerspråkighet och svenska som andraspråk. Mycket lärorikt!

Kristina gav oss inledningsvis ett praktiskt exempel med tre elever som kom till Sverige vid olika åldrar.

Det var Alicja 10 år, Beata 14 år och Celestyna 17 år. Frågeställningen utmanade oss att fundera över vem av eleverna som kunde förväntas att snabbast komma in i skolan med dess skolspråk. Till vår hjälp fick vi följande generella hållpunkter.

KristinaA3

Kristina utvecklade hållpunkterna och förklarade varför det går snabbast för elever i åldern 8-11 år att ta till sig språket. Förklaringen är att i denna ålder har eleven klarat av den första grundläggande läs- och skrivinlärningen samtidigt som innehållet i skolans ämnen ännu inte är så kognitivt svårt.

Kristina utvecklade också begreppen språklig bas och utbyggnad.

KristinaA4

Vi fick lära oss om kommunikationsstrategier, andraspråksdrag, vardagsspråk, skolspråk och mycket mer.

Kristina problematiserade flerspråkiga elevers utmaningar i läsning och lärande på sitt andraspråk. Exempelvis möter elever med hög läs- och skrivkompetens på andraspråket problem i lärandet då de har begränsningar i ordförråd. De förstår helt enkelt inte! De kan också få problem i undervisningen då de kan sakna kulturella referensramar som svenskspråkiga elever har på ett naturligt sätt. Det kan gälla förförståelse som bygger på kunskap och erfarenheter av exempelvis högtider, traditioner och fritidsintressen. Enkla saker som är självklara för en svenskspråkig elev.

Kristina skickade med oss några råd. Texter vi använder och arbetar med i undervisningen ska gärna ta upp universella teman. Moment som återkommer och upprepas förstärker lärandet. Det underlättar också om läraren utgår från texter som formuleras och som skrivs tillsammans med eleverna. Det är viktigt att hela tiden ha ett löpande arbete med ord- och begreppsinlärning. Skolspråket innehåller många begrepp som inte används i vardagsspråket. Lärande för andraspråkselever tar tid. Det tar mer tid än för svenskspråkiga elever i och med att andraspråkseleven hela tiden måste arbeta med att parallellt lära nytt och lära sig innebörden i nya begrepp.

Andraspråkselevers lärande gynnas av att läraren har höga förväntningar på eleven. Precis som forskning visat gäller för våra svenskspråkiga elever. Det är viktigt att erbjuda eleven stöttning på olika sätt i själva lärandet. Stöttningen kan vara att ett nytt ämnesavsnitt förbereds genom att nya ord och begrepp introduceras mer utförligt men också att elevens förkunskaper aktiveras. Det kan handla om en ökad interaktion med läraren eller om att undervisningen använder sig av elevens modersmål parallellt med svenskan. Det får inte gå fort. Tanketid är viktigt! Elever måste få tid att tänka till innan de förväntas svara. Läraren kan förstärka elevens lärande genom att upprepa och språkligt utveckla vad eleven nyss sa. Resonemang kan utvecklas vidare.

Vi som deltog i Kristinas föreläsning var alla som deltar i årets Språkpaket. I år är det drygt 60 lärare som deltar från förskoleklass och årkurs 1 samt de speciallärare de samarbetar med. Språkpaketet bjuder deltagarna på en gedigen kompetensutveckling som sträcker sig över drygt två terminer. Dagens föreläsning med Kristina om flerspråkiga elevers väg in i skolspråket var ett tillfälle och ett exempel!

Thomas Nordström

Ibland tar det lite längre tid! Vissa uppgifter blir liggande. Ja, i maj, närmare bestämt 20e maj, föreläste Thomas Nordström för oss lärare i Stockholm. Föreläsningen hade fokus på funktionell läsning och skrivande och du kan läsa mitt tidigare blogginlägg här: Funktionell läsning och skrivande.

Min kollega Magnus filmade Thomas Nordströms föreläsning och här kan du också de dem. Varsågoda!

Del 1

 

Del 2