Lära för livet och livslångt lärande

Ja, det är frågan! MEN för oss lärare följer också frågan om HUR vi kan göra för att undervisa för livslångt lärande. Läsforskaren Barbro Westlunds kom i januari ut med sin senaste bok med titeln Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Natur & Kultur 2020).

I torsdags den 20e februari fick vi lära oss mer om detta då Barbro Westlund föreläste för drygt 50 Stockholmslärare. Som alltid när Barbro Westlund föreläser lärde vi oss mycket mer, förstås!

Barbro Westlund är och har alltid varit noga med att inte förorda strategier av karaktären recept för hur man gör. Det finns inga receptböcker för god undervisning. Därför är alla de undervisningsmodeller som beskrivs i boken kompletterade med en forskningsbakgrund med namn på forskare knutna till den beskrivna modellen. För modellförslag 1 ser det ur så här:

63ED0D8F-8B68-47E4-A2A7-A45AA40F6095

Forskningsbakgrund handlar om att få och ha kunskap inom ett ämnesområde men också att vara medveten om vad denna kunskap bygger på. Kunskaper krävs för att kunna vara kreativ.  Det är en del av denna kunskap som Barbro kom för att utveckla, problematisera och ge oss. Kunskap förutsätter att begrepp används korrekt och föreläsningen tog upp många av de begrepp som används när vi talar om läsning. Kompetensorienterad utbildning var ett nytt begrepp som vi mötte i föreläsningen och som också var en av punkterna.

2DAB9BC1-ED5E-499B-B0AE-2DFBDA3597FF

Barbro använder begreppet läs- och skrivkunnighet för literacy. Hon utvecklade begreppet didaktik. Kortfattat kan man säga att didaktik handlar om analysen och förståelsen av de faktorer som påverkar undervisning och lärande.

Barbro utvecklade och problematiserade några av de begrepp som används när vi talar om läsning. Här hänvisade hon till kunskapsöversikten Att läsa och förstå som hon skrev 2016 på uppdrag av Skolverket.

Därför är det viktigt att i en kunskapsöversikt med temat läsförståelse klargöra hur begreppet tolkas och används i relation till andra begrepp som literacy, läskompetens, läsförmåga och läsfärdighet. Det är viktigt att förstå att dessa begrepp är institutionellt och socialt konstruerade och påverkade av olika kunskapssyn. Därför kan de tolkas olika inom skilda forskningsområden och av enskilda läs- och skrivforskare. Detta i sin tur påverkar skolans praktik. (Skolverket 2016, sid. 13)

Socialt konstruerade begrepp är begrepp som får den betydelse vi lägger in i dem och därmed bygger de också på vår kunskapssyn. Barbro underströk vikten av att själv veta vilken kunskapssyn vi har för att kunna förstå varför vi tänker på ett visst sätt.

Barbro underströk att det intressanta är VAD vi mäter. Vi måste fråga oss vilken kunskap det är det vi vill mäta och sedan faktiskt mäter? Kan vi på några minuter mäta exempelvis en individs läsförmåga? Barbro lyfte i anslutning till dessa diskussioner några formuleringar hon nyss läst i en studie om läsning från EY och problematiserade dessa. Undrar du vad eller vem EY är så är det fullständiga namnet Ernst & Young. På deras hemsida kan man läsa att de sysslar med fyra integrerade affärsområden: Assurance, Advisory, Skatt och Transaktioner. Formuleringarna från studien som Barbro tog upp var: objektiva och jämförbara resultat, objektiva bedömningsgrunder samt objektiv bild av elevernas läsförmåga.

Barbro menar att termen objektiv är en problematisk formulering som forskare inte använder och som inte används i forskningssammanhang.

objektiva resultat2

För att utveckla det problematiska med termen objektiv använde hon modellen som visas till höger på bilden ovan. Där syns en bland läsforskare välkänd modell av Sweet & Snow (2002, s XIV; Block et al, s 24). Modellen visar olika delar som påverkar läsförståelsen. Bildtexten (Skolverket 2016, sid. 66) lyder:

Vi definierar läsförståelse som processen att ta ut och skapa mening genom interaktion med och engagemang i skriven text. Läsförståelseprocessen består av tre dimensioner: läsaren, texten och läsaktiviteten. Dessa tre dimensioner definierar ett fenomen som sker i ett vidare socialt sammanhang. Det sociokulturella sammanhanget förmedlar elevernas upplevelser, precis som elevernas erfarenheter påverkar sammanhanget.

Vi fick själva tid att parvis diskutera dels termen objektiv, dels ”Vad menar vi med objektiva och jämförbara resultat?”, dels ”Hur förstår vi meningen Läsförståelseprocessen består av tre dimensioner: läsaren, texten och läsaktiviteten?”. Intressanta frågor som gav intressanta diskussioner!

Genom att visa på olika samspel fick vi en översiktlig bild. Barbro presenterade och utgick från EU:s kompetenshjul för att gå vidare till att utveckla betydelser av kompetensbegreppet. Hon efterlyste att lärare behöver hjälp med att få verktyg för att utveckla didaktisk kompetens i större utsträckning än vad som ges idag. Under föreläsningen presenterade hon sedan också exempel med undervisningsmodeller ur de åtta områdena i kompetenshjulet. Kompetenshjulet finns att ladda ner från förlagets hemsida och finns tillsammans med boken!

Vi fick också med oss de rekommendationer som återfinns i Läsdelegationens betänkande (2018:57) och som presenteras i slutet av boken.

När vi kom till modellen som handlade om att skapa förståelse för programmeringsspråk (modellförslag 23) fick vi åhörare följa ett antal instruktioner i sekvenser. En både rolig och konkret övning.

5036DEC3-A776-44FF-A1A1-22944108FA91

Ja, vi fick höra om samt prova många av modellförslagen under föreläsningen; mycket givande! Vi fick också höra närmare om bilden på bokens framsida. Bilden utgör en tolkningsfråga där vi såg olika saker.

Stort tack till Barbro för en intressant och lärorik föreläsning! En föreläsning som också ger en bra ingång till att läsa boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. Jag har kommit drygt halvvägs i min egen läsning av boken och återkommer med nytt inlägg när jag läst klart och samlat mina tankar.

B311FFA7-71F1-42BE-9B22-F81F8B644212

 

Referenser:

Läsdelegationens betänkande. Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Westlund, B. (2020). Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.

Sweet, Anne & Snow, Catherine. (2002). Reconceptualizing Reading Comprehension, C. Block, L. Cambrell & M. Pressley (red.), Improving Comprehesnion Instruction: Rethinking, Research, Theory and Classroom Practice, 17–53. San Francisco, Kalifornien: Joßssey-Bass.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.