Mer om ”Hitta språket”

3/7 -18 publicerade Skolverket ett nytt kartläggningsmaterial för förskoleklass och det har titeln Hitta språket. Det är till att börja med frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med 1 juli 2019. Hitta språket tar sikte mot kunskapskraven i läsförståelse i årskurs 1 och kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. I Hitta språket ligger fokus på kartläggning av elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften (Lgr 11, tredje delen, förskoleklass, syfte, sidan 21).

Jag brukar börja med att lyfta termerna kartläggning och bedömning på  mina kurser. Det är nämligen skillnad på kartläggning och bedömning. Enligt Svensk synonymordbok betyder kartlägga att 1. göra karta över 2. utforska, klarlägga. Vad gäller termen bedöma får vi förslag på synonymer som värdera, uppskatta, utvärdera eller evaluera, betygsätta, fälla omdöme om. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket! Det är viktigt att jag som lärare går in för att just utforska vad mina elever kan när jag börjar använda Hitta språket. Det är också viktigt att ha den utgångspunkten när jag förmedlar hur jag lägger upp min undervisning; att det sker utifrån var barnen befinner sig i sin utveckling både på individ- och gruppnivå.

Kartläggningen görs under hösten och den görs i grupp och inom den ordinarie undervisningen. I klartext – läraren tar inte ut enskilda elever för att genomföra kartläggningen! Alla observationer görs i barngrupp. Givetvis kan det göras även när undervisningen genomförs utomhus. 6-åringar behöver röra på sig och undervisning sker inte endast när de sitter stilla i en bänk! Givetvis kan och ska aktiviteter och observationer göras i undervisning som ingår i ett meningsfullt sammanhang.

Elevernas förmågor kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll. De fyra aktiviteterna är i sin tur uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteter och observationer handlar exempelvis om huruvida eleven kan berätta, beskriva och/eller återge saker, företeelser och händelser de varit med om, de kan skriva sitt namn, de kan urskilja första språkljudet i ord med flera språkliga aktiviteter. En annan aspekt som ska observeras är huruvida eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses högt och för bokstäver i allmänhet. Aspekten intresse är viktigt och enligt min erfarenhet ges den inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet. Att visa intresse kan upplevas som vagt och inte så viktigt av en del föräldrar samtidigt som just förmågan till intresse är viktigt för individens lärande. Intresse är också nära kopplat till nyfikenhet som lyfts i förskoleklass. Nyfikenhet nämns i tredje delen, förskoleklassen, tillsammans med eller i samma meningar som bland annat lust att lära, tilltro till egen förmåga och utveckla sitt intresse för.

Så här långt känns materialet ganska självklart och i linje med vad forskning lyfter som viktigt för att lägga grunden till en god språk-, läs- och skrivutveckling. De förmågor som vi ska observera hos eleverna är viktiga förmågor och jag tycker att det känns helt rätt att vi här får ett direktiv att vi ska observera just dessa förmågor. I lärarhandledningen ges exempel på frågor läraren kan ställa kring sin undervisning. Det är åtta frågor som täcker in områden som är viktiga att reflektera kring och viktiga för undervisningen.

I början av juli, överlämnade Läsdelegationen sitt betänkande till regeringen. Här nämns dels att viss fortbildning kommer att riktas mot förskollärare i förskoleklass inom områdena språk och kommunikation, dels kartläggningsmaterialet, dock inte med namn.

Skolverket har haft i uppdrag att ta fram förslag till kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande för förskoleklassen. Kartläggningsmaterialet ska vara forskningsbaserat och konstrueras med utgångspunkt från läroplanerna. Det ska även finnas en progression mellan kartläggningsmaterialet i förskoleklassen och de nationella bedömningsstöden i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk. Uppdraget redovisades i juni 2018. (SOU 2018:57, sidan 81)

Detta genomsyrar och realiseras i och med Hitta språket.

Dokumentationen kan göras digitalt. Dock fungerar den skrivbara pdf:n endast om läraren sparar ner dokumentet på sin dator och öppnar det i Adobe Reader. De fungerar inteläsplattor, Chromebooks, smarta telefoner eller direkt i webbläsaren.

Skolverket önskar att lärare delar med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring kartläggningsmaterialet. Detta gör du inom ramen för en enkät som du hittar på Skolverkets webb.

Vi vill ha dina synpunkter

Vi vill ha dina synpunkter på Hitta språket och Hitta matematiken. Besvara enkäterna nedan och hjälp oss att göra materialen ännu bättre inför hösten 2019 när de blir obligatoriska att använda.

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta matematiken ännu bättrelänk till annan webbplats

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta språket ännu bättrelänk till annan webbplats (Skolverket 181007)

Jag har haft fem kurser kring Hitta språket under september. Dessa kurstillfällen blev snabbt fullbokade och efterfrågan är stor på fler tillfällen. Därför har jag nu planerat in ytterligare två tillfällen i slutet av november. Du hittar information och länkar på Mediotekets webb för kurser samt i kalendariet på PedagogStockholm. Om intresset är stort för kursen kommer jag att erbjuda fler tillfällen.

Under kurstillfället får du en genomgång av kartläggningsmaterialet. Vi diskuterar också hur kartläggningsmaterialet kan användas i en sammanhållen meningsfull undervisning utifrån det centrala innehållet och lärarnas erfarenheter. Mitt mål är att du ska snabbt ska komma in i materialet och känna dig bekväm med att börja använda det. Helt enkelt spara tid! Min erfarenhet är också att lärare uppskattar att få diskutera nyheter som denna tillsammans med andra lärare. Det ger en fördjupad förståelse och trygghet inför genomförandet.

Välkommen att anmäla dig!

Vill du läsa vad andra skriver om Hitta språket så rekommenderar jag dig att läsa Anna Eva Hallings blogg sprakforskning.se. Anna Eva Halling är logoped och disputerad. Hon har ett särskilt intresse för språkutveckling och är expert på området. Hon har alldeles nyss skrivit om bland annat Hitta språket i två inlägg:

PS. Det finns ett kartläggningsmaterial för matematik också. Det heter Hitta matematiken.

Ni som har gått min kurs om Hitta språket kommer att få en mejlfråga från mig om ni  kan tänka er att ta emot mig på studiebesök. Jag vill så gärna se hur olika lärare lägger upp arbetet med aktiviteter och observationer inom sin ordinarie undervisning med Hitta språket! Det jag hör er berätta på kurserna lockar verkligen till studiebesök! Jag hoppas på att få många som kan tänka sig att ta emot mig en morgon i sitt dagliga arbete.

Anmäl dig här:

Måndag 26/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Tisdag 27/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Läs mer

Norstedts svenska synonymordbok (1992).

Skolverket: Kartläggning i förskoleklassen. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, 181005.

Skolverket: Läroplan och kursplaner för grundskolan, 181005.

SOU 2018:57, Barns och ungas läsning. Ett ansvar för hela samhället, 181005. Betänkande av Läsdelegationen.

Hitta språket

”Hitta språket”

3/7 -18 publicerade Skolverket ett nytt kartläggningsmaterial för förskoleklass och det har titeln Hitta språket. Det är till att börja med frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med 1 juli 2019. Hitta språket tar sikte mot kunskapskraven i läsförståelse i årskurs 1 och kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. I Hitta språket ligger fokus på kartläggning av elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften (Lgr 11, tredje delen, förskoleklass, syfte, sidan 21).

Kartläggningen görs under hösten och den görs i grupp och inom den ordinarie undervisningen. I klartext – läraren tar inte ut enskilda elever för att genomföra kartläggningen! Alla observationer görs i barngrupp.

Elevernas förmågor kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll. De fyra aktiviteterna är i sin tur uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteter och observationer handlar exempelvis om huruvida eleven kan berätta, beskriva och/eller återge saker, företeelser och händelser de varit med om, de kan skriva sitt namn, de kan urskilja första språkljudet i ord med flera språkliga aktiviteter. En annan aspekt som ska observeras är huruvida eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses högt och för bokstäver i allmänhet. Aspekten intresse är viktigt och enligt min erfarenhet ges den inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet. Att visa intresse kan upplevas som vagt och inte så viktigt av en del föräldrar samtidigt som just förmågan till intresse är viktigt för individens lärande. Intresse är också nära kopplat till nyfikenhet som lyfts i förskoleklass. Nyfikenhet nämns i tredje delen, förskoleklassen, tillsammans med eller i samma meningar som bland annat lust att lära, tilltro till egen förmåga och utveckla sitt intresse för.

Så här långt känns materialet ganska självklart och i linje med vad forskning lyfter som viktigt för att lägga grunden till en god språk-, läs- och skrivutveckling. De förmågor som vi ska observera hos eleverna är viktiga förmågor och jag tycker att det känns helt rätt att vi här får ett direktiv att vi ska observera just dessa förmågor. I lärarhandledningen ges exempel på frågor läraren kan ställa kring sin undervisning. Det är åtta frågor som täcker in områden som är viktiga att reflektera kring och viktiga för undervisningen.

Alldeles nyss, i början av juli, överlämnade Läsdelegationen sitt betänkande till regeringen. Här nämns dels att viss fortbildning kommer att riktas mot förskollärare i förskoleklass inom områdena språk och kommunikation, dels kartläggningsmaterialet, dock inte med namn.

Skolverket har haft i uppdrag att ta fram förslag till kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande för förskoleklassen. Kartläggningsmaterialet ska vara forskningsbaserat och konstrueras med utgångspunkt från läroplanerna. Det ska även finnas en progression mellan kartläggningsmaterialet i förskoleklassen och de nationella bedömningsstöden i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk. Uppdraget redovisades i juni 2018. (SOU 2018:57, sidan 81)

Detta genomsyrar och realiseras i och med Hitta språket.

Jag kommer att ha kurser kring Hitta språket under hösten. Du hittar de första kurstillfällena här i blogginlägget. Information och anmälningslänk finns upplagt i kalendariet på PedagogStockholm samt kommer att finnas på Mediotekets webb för kurser. Om intresset är stort för kursen kommer jag att erbjuda fler tillfällen.

Under kurstillfället får du en genomgång av kartläggningsmaterialet. Mitt mål är att du ska snabbt ska komma in i materialet och känna dig bekväm med att börja använda det. Helt enkelt spara tid! Min erfarenhet är också att lärare uppskattar att få diskutera nyheter som denna tillsammans med andra lärare. Det ger en fördjupad förståelse och trygghet inför genomförandet.

Välkommen att anmäla dig!

PS. Det finns ett kartläggningsmaterial för matematik också. Det heter Hitta matematiken.

Anmäl dig här:

Tisdag 11/9 kl. 13:30-16:30

Torsdag 20/9 kl. 13:30-16.30

Tisdag 25/9 kl. 13:30-16:30

Onsdag 26/9 kl. 13:30-16.30

Läs mer

Skolverket: Kartläggning i förskoleklassen. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, 180829.

Skolverket: Läroplan och kursplaner för grundskolan, 180829.

SOU 2018:57, Barns och ungas läsning. Ett ansvar för hela samhället, 180829. Betänkande av Läsdelegationen.

Hitta språket

Planering och undervisning

Vad kan resultatstyrning användas till? Det handlade en av föreläsningarna om på Skolportskonferensen 29-30 januari, som jag har skrivit två inlägg om tidigare. Skriv Skolporten i sökrutan en bit ner till höger så får du upp de inläggen.

Först fick vi åhörare några begreppsdefinitioner.

  • Resultatstyrning = styra, prioritera, fördela lärares tid (pengar)
  • Ranking = jämföra med andra klassr/skolor/kommuner/länder – tävla
  • Systematiskt kvalitetsarbete = se över organisationen, utveckla nya arbetssätt.
  • Evidens = bevis. Vad menas med evidensbaserat?

Enligt föreläsaren är det en resultatstyrning som beskrivs i  Bedömningsstöden och inte ett systematiskt kvalitetsarbete. För att få grepp om innebörden i ett systematiskt kvalitetsarbete får man läsa mer på Skolverkets hemsida där de skriver så här om systematiskt kvalitetsarbete.

Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskolan, skolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning.

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. (Skolverket, 180209)

Processen i det systematiska kvalitetsarbetet speglas av de faser som stödmaterialet till det systematiska kvalitetsarbetet är indelat i. Dessa faser åskådliggörs av frågorna: ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”  Varje fas har i sin tur underrubriker som beskriver vad de innebär och har också exempel på frågeställningar.

Systematiskt kvaltetsarbete
Systematiskt kvaltetsarbete (Skolverket)

En tänkvärd fras som yttrades var:

Den pedagogik som leder till att eleverna kan det de ska kunna är en bra pedagogik.

Samtidigt fungerar nästan allt för några elever vid något tillfälle! Detta ser jag också som ett sätt att komma in på RTI, Respons To Intervention. RTI handlar om att vi hela tiden ska veta vilka åtgärder, grepp, förhållningssätt, material, organisationsformer och metoder o.likn. vi använder i undervisningen. Vi ska förstås också löpande analysera och utvärdera i vilken grad våra elever lär sig det de förväntas kunna när jag planerat och lagt upp min undervisning enligt/med dessa. Med detta förhållningssättet har läraren hela tiden kännedom om vilka av dessa faktorer som faktiskt leder till att eleverna lär sig det de förväntas kunna. På Reading Rockets hemsida finns RTI beskrivet närmare.

Föreläsarna tog upp förutsättningarna för att kunna undervisa så att elever lär sig. Indikatorerna för detta är:

  • Det går inte att undervisa om eller genomföra en tillämpning eller övning utan att veta var gruppen befinner sig kunskapsmässigt.
  • För att se detta behöver läraren ha en klar idé om vad som är kärnan i det de håller på att lära sig.
  • Detta bedömmarkunnande är ofta omedvetet, en tyst kunskap.

Jag kan bara hålla med!

Vi lärde oss att baklängesplanering (alignmentplanering) handlar om vad eleverna ska kunna efter arbetsområdet är slutfört samt inte minst hur läraren ska undervisa för att de ska kunna det de förväntas kunna. Baklängesplanering/ alignmentplanering är med andra ord en modell för att tydliggöra kopplingen mellan mål, undervisning och bedömning för eleverna och för läraren.

Istället för att låta eleverna börja med att göra gamla provuppgifter (gör vi fortfarende det? Jag menar utgår vi i arbetet från gamla provuppgifter?) kan kan man tillsammans gå igenom en uppgift och hur den bedöms. Därefter låter läraren eleverna läsa elevlösningarna samt i smågrupper diskutera deras kvalitéer och brister utifrån bedömningsmallarna. Eleverna kan också betygsätta elevlösningarna. Efter det samtalar man om olika strategier som kan användas för att lyckas optimalt med uppgiften. Avslutningsvis får eleverna själva lösa uppgiften utifrån vad de lärt sig. Med detta arbetssätt kommer eleverna att vara väl insatta i vad som bedöms i uppgiften samt ha konkret kunskap om skillnaderna mellan de olika nivåerna i kunskapskraven. Klassen har även talat om olika strategier samt lärt sig nya och/eller utvecklat de strategier de använder.

Vi påmindes också om att en lärare ägnar sig åt myndighetsutövning.

Ja, detta var några sista glimtar från Skolportskonferensen som jag deltog i 29-30 januari. Alltid intressant att ta del av andra föreläsare när de föreläser om ämnen som jag själv arbetar med.

SIUP, dag 2

Det är förkortningen för Skriftliga individuella utvecklingsplanen. Den har två delar. Dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens arbete med att nå kunskapskraven och att utvecklas mot läroplanens mål.

Dagens program bjuder på moment om kunskapskraven åk 1, obligatoriska Bedömningsstöden, SIUP, samt elevens kunskapsrätt och skolans ansvar.

Inte heller detta inlägg försöker ge en heltäckande bild av dagens konferens utan det är glimtar jag fångat i stunden. Därför kan vissa avsnitt upplevas som lite korthuggna!

Läsförståelse är en delkomponent i läsning. Bedömningsstödet i läs-och skrivutveckling presenterar ett kunskapskrav för läsförståelse med fokus på två delar:

  1. Vad kan eleven?
  2. Hur visar eleven det?

Föreläsarna påminde oss om att läskunnighet är en av de mänskliga rättigheterna! Samtidigt ska vi komma ihåg att läskunnighet betyder olika saker i olika sammanhang. Det finns en internationell läskunnighetsdag som firas 8 september varje år sedan drygt 50 år.

Idag finns det 758 miljoner vuxna världen över som inte är läs- eller skrivkunniga, två tredjedelar av dessa är kvinnor. Detta är en siffra som inte minskar och är oroväckande hög. Även i Europa är denna siffra hög, bara i Frankrike och Tyskland finns det tio miljoner människor som inte är läs- eller skrivkunniga. (UNESCO, 180130)

Ja, att lära våra elever att läsa är centralt för deras utveckling och grunden för allt lärande.

Vikten av att vi arbetar med systematiskt kvalitetsarbete återkom som en röd tråd under båda dagarna. Det systematiska kvalitetsarbetet belystes ur olika perspektiv. Det jag nappade på var när föreläsarna påminde oss om att:

Använd det systematiska kvalitetsarbete till att upptäcka allt som fungerar och allt som är bra.

Under mina egna år som lärare har jag lärt mig vikten av att göra mer av det som fungerar och mindre av att lappa och laga. Det ger positiv energi till fortsatt utvecklingsarbete och fortsatt lärande för både lärare och elever.

Det är vad som står i regelverket som gäller. Regelverkets skrivningar går före vad Skolverket skriver. Rektor har rätten att besluta på den enskilda skolan förutsatt att regelverkets skrivningar följs.

Bakgrunden till att Bedömningsstöden togs fram ligger i Martin Ingvars utredning En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. Kort handlar det om att skapa en bedömarkultur för åk 1-3, ett metodneutralt kunskapskrav samt att pröva effekterna av betyg i åk 4.

Åsa Nyberg föreläste om SIUP och hur den kan utformas. Hon diskuterade bland annat begreppet förmåga. Åsa underströk att förmåga i bedömningen inte syftar på något medfött utan något som eleven ska få möjlighet att utveckla med hjälp av lärarens undervisning.

IMG_1183

För att kunna utveckla en förmåga behöver eleven få undervisning i hur denna förmåga kan utvecklas. Forskare är idag överens om att läraren och dennes undervisning har en avgörande betydelse för huruvida eleven utvecklar sina förmågor i olika ämnen.

Läraren anpassar undervisningen så att enskilda elever utvecklas på bästa sätt. Extra anpassningar kräver inga formella beslut utan de är olika sätt som läraren stödjer elever i deras lärande. Skolverket ger exempel på extra anpassningar HÄR. Pågående extra anpassningar, som fungerar för eleven, sammanfattas och dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen (IUP).

Bo Sundblad underströk med emfas att undantagsbestämmelsen inte används i åk 1-3!

IMG_1186

Undantagsbestämmelsen används endast av betygsättande lärare. Det ska INTE framgå av betygsdokument att läraren tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen vid betygssättningen. Skolverket redovisar hur undantagsbestämmelsen ska användas i filmen:

IMG_1188

På tal om rättssäkerhet gäller följande:

IMG_1189

Lärare som förstått grunderna för rättssäkra omdömen sparar inte bara tid utan kan också känna sig trygga med att ha formulerat rättssäkra omdömen. Omdömen och betyg formuleras och sätts i förhållande till elevens kunskaper, inget annat.

En diagnos kan aldrig ge en bild av vilket särskilt stöd en enskild elev är i behov av.” (Skolverket 2016, sid 33)

Eftermiddagens föreläsning avslutades med tre sammanfattande punkter:

  1. Elevens kunskapsrätt får inte sättas ur spel.
  2. Undantagsbestämmelsen gäller endast den betygssättande läraren i samband med sammanvägning av kunskapsomdömen i ett ämne.
  3. Vad som menas med inte är av tillfällig natur är problematiskt.

Avslutningsvis fick vi med oss uppmaningen att hålla isär beskrivning och förklaring.

Det var två intressanta dagar som Skolportens konferens Bedömningsprocessen i åk 1-3. bjöd oss på. Särskilt tyckte jag att Anna Karlefjärd var duktig på att problematisera och vrida och vända på olika frågor. Stort tack för det, Anna!

Logistiken runt pauser med fika och luncher fungerade bra och nästan alla åhörarkopior hade skickats ut i förväg vilket var utmärkt. På så vis kunde jag som åhörare ha föreläsarens presentation öppen på min iPad och bläddra lite fram och tillbaka allt eftersom föreläsaren fortsatte föreläsa. Hann man inte med så var det bara att bläddra tillbaka.

Dagens föreläsare var, 180130:

Anna Karlefjärd: http://annakarlefjard.se

Bo Sundblad: http://www.sundbladsenskilda.se

Åsa Nyberg: BoU- enheten, Jönköping

Referenser:

Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverket (2016). Bedömningsstöden i läs- och skrivutveckling. I Bedömningsportalen hittar du materialet under fliken Prov & Material med flera uppgifter.

Skolporten: konferenser, 180130.

UNESCO: Internationella läskunnighetsdagen, 180130.

Frågor och kommentarer kring ”Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling”

Vilka hjälpmedel får eleverna använda (161120)

Enklast är att utgå från samma förhållningssätt som vid nationella ämnesproven. Läsdelen och läsförståelseprovet i åk 1 (svenska och svenska som andraspråk) prövar avkodning, den första läsningen och förståelse av text. Då måste eleven själv läsa för att det ska bli en prövning av detta. Vi har ju också hjälpmedel som läslinjaler för att eleven lättare ska kunna följa raden och det ser jag inget hinder i att använda även vid själva avstämningen. Så här skriver Skolverket på sin webb.

Proven måste dock fortfarande pröva det som de är avsedda för. Vanliga anpassningar är förlängd provtid eller uppdelning av provet på flera tillfällen. (Skolverket, 161120)

Det här med att dela upp en avstämning på flera tillfällen är ett bra sätt att ge våra yngsta elever bästa möjliga förutsättningar att komma till sin rätt. Att läsa är för nybörjarläsaren en mycket ansträngande och tröttsam aktivitet. Därför kan det vara bra för några elever att vi delar upp och gör bokstavskännedomen vid ett tillfälle och själva läsningen vid ett annat.

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling skiljer sig från nationella ämnesprov. Resultatet av avstämningarna används av läraren för att: anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar samt tidigt identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar men också de som behöver utmaningar. Avstämningarna görs inte vid ett och samma tillfälle utan läraren väljer själv när de görs med vilka elever. Avstämningarna följs upp av läraren. Syftet är att alla elever ska nå de mål som prövas och för det krävs undervisning. Undervisningen är ju det verktyg läraren använder för att eleverna ska lära sig de saker som beskrivs i kursplanerna i de olika ämnena.

På Skolverkets webb finns ett avsnitt om att Anpassa för elever med funktionsnedsättning. Genom att läsa de frågor och svar som finns där så får jag veta mycket.

Bedöma mot flera avstämningar (161018)

En fråga jag har fått gäller om läraren kan bedöma en berättande text som eleven skrivit mot flera avstämningar. Svaret är – ja. Du hittar information om detta i analyserna till Avstämning A, elevtext 1 – Alfred (sidan 3) och till Avstämning B, elevtext 5 ­– Boris, svenska (sidan 11). I sammanfattningarna till respektive elevexempel står det att texterna även kan prövas mot Avstämning B respektive Avstämning C. Det betyder att en elevtext kan prövas mot även nästa avstämning. Detta förstås under förutsättning att läraren bedömer att elevens text har den kvaliteten att detta är aktuellt.

Allmänt (161012)

Jag tänkte prova ett nytt upplägg för det här inlägget. Min intention är att kommentera frågor som kommer upp i de genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling som jag erbjuder lärarna. Nya frågor lägger jag överst i inlägget och sedan uppdaterar jag datum. Det betyder att sådant jag skrivit om tidigare kommer att finnas kvar längre ner i inlägget.

Först vill jag bara säga att det är fantastiskt roligt och lärorikt att möta alla er som deltar i mina genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. När vi tillsammans tittar på och provar att använda Bedömningsstödet så märker jag att ingenting är självklart. Många formuleringar kan förstås på lite olika sätt. Ibland vill lärare bara vara säkra på att de har förstått allt full ut. Allteftersom vi arbetar med Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling uppstår nya frågor.

Dokumentation och registrering

De senaste frågorna jag har mött gäller dokumentation och registrering av resultat. Skolverket kräver ingen registrering och samlar inte in några resultat från lärarnas bedömning av sina elever utifrån Bedömningsstödet. I förordet på s 1 hittar du följande information:

Huvudmannen har enligt skolförordningen (2011:185) skyldighet att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. I ett systematiskt kvalitetsarbete ingår att huvudmannen följer upp att bedömningsstöden används på skolenheterna och har rutiner för uppföljning av vad genomförandet har visat. Bedömningsstöden kan bidra till att ge huvudman och rektor ökade möjligheter att planera och följa upp resursfördelningen mellan skolenheter i syfte att alla elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Det kan vara underlag för åtgärder för att stärka elevernas kunskapsutveckling och att adekvat stöd sätts in vid behov. (s 1, förordet; fetstil på vissa ord är mitt val)

I Stockholm stad finns i dagsläget (oktober 2016) inte heller några krav eller möjligheter till att registrera elevernas resultat från lärarens bedömning. Dokumentationen sköts av läraren lokalt på skolan och i samråd med skolledning. Rektor beslutar lokalt på vilket sätt denne tar del av resultat och lärarens kunskaper om elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Summativ respektive formativ bedöm

Den bedömning vi gör med Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling kan ses som både summativ och formativ. Så här beskrivs den aspekten i materialet.

För att kunna följa elevens utveckling rekommenderas att sammanställningarna följer eleven genom årskurserna 1–3 respektive 1–4. De kan dels användas som stöd för en summativ bedömning om var eleven befinner sig i sin läs- och skrivutveckling vid en viss tidpunkt, dels som en formativ bedömning vilken kan ligga till grund för lärarens fortsatta undervisning. Sammanställningsblanketterna kan även användas vid återkoppling till elever och vårdnadshavare. (s 5 i ”Lärarinformation Läs och Skriv”)

Detta är det enda ställe i Bedömningsstödet där termerna summativ respektive formativ används. Bedömningarna vi gör av elevernas färdigheter är en bedömning som är till för att läraren ska få underlag till planeringen av sin undervisning.

Kommande frågor

Andra frågor som lärare har tagit upp handlar om:

  • lärarens val av text för högläsning
  • skrivuppgiften och vilken valfrihet som finns att välja uppgift
  • hur vi gör vid bedömning av de elever som redan läser när de börjar åk 1
  • kritiska punkter i elevernas språk-, läs- och skrivutveckling
  • sva-elever och bedömning med Bedömningsstödet

Frågorna kommer säkert att fyllas på allteftersom. Parallellt kommer jag att skriva och fylla på detta inlägg med tankar, reflektioner och ibland svar på frågorna. Har du frågor, kommentarer eller vill dela med dig av reflektioner och/eller erfarenheter så skriv en kommentar eller hör av dig!

TH kurs_sept16

Besök Bedömningsportalen!

Logga in! Nu finns de nya reviderade versionerna av Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning upplagda.

Från 1 juli 2016 blir det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning inom matematik i årskurs 1. Sedan tidig höst 2015 har det funnits en utprövningsversion att använda men idag såg jag att den nya reviderade versionen av båda bedömningsstöden finns att hämta i Bedömningsportalen.

Jag har ännu inte hunnit titta närmare på Bedömningsstöden men ser vid första anblicken att alla exempel med elever som läser är nya. Dessutom finns där nu fyra elevexempel på varje nivå, totalt 12 elevexempel. Hälften är markerade SVA vilket indikerar att de representerar läsning av elever med svenska som andra språk. Utmärkt! Det saknades i utprövningsomgången.

Texterna handlar om Teo och Tanja och är desamma som tidigare. Det finns en liten skillnad i den första texten som eleverna läser i åk 1. Bildtexterna är nya och lite mer arbetade. Den allra första avstämningen, dvs. avstämning A, består nu av två separata delar. Den första delen handlar om att följa upp bokstavskännedomen samt att eleverna läser ord samt en kort text om Teo och Tanja. Den andra delen utgörs av läraren högläsning för eleverna tillsammans med ett textsamtal. Läraren får två alternativ på hur högläsningen ska gå till. Det första utgörs av högläsning i en mindre grupp, det andra av högläsning i helklass där läraren fokuserar 3-6 elever i sitt samtal. Instruktionen för högläsningen säger bl.a.:

Välj ut en valfri text som är lagom lång för en stunds högläsning, till exempel ett kapitel i en skönlitterär högläsningsbok, en bilderbok eller ett avsnitt i en faktabok.

Detta moment behövs för att kunna bedöma elevernas kunskaper mot det nya kunskapskravet i läsförståelse i åk 1.

En annan skillnad som jag lägger märke till direkt är att sammanställningsblanketten som läraren fyller i för elevens läsutveckling har sex kriterier för varje nivå, dvs. sex kriterier för A, B respektive C. Det finns också en blankett för sammanställning för elevernas läsutveckling på gruppnivå som läraren fyller i för att gå en bättre översikt av läsutvecklingen i klassen.

I delen som handlar om analys av vad eleverna har skrivit så är en skillnad mot tidigare att vi  nu får en bild av den text som respektive elev har skrivit för hand tillsammans med en transkribering av texten. I utprövningsomgången var alla elevtexter avskrivna. Totalt finns det 16 exempel på texter som elever har skrivit.

Helt nytt är information om hur läraren använder materialet i specialskolan. Detta finns för både bedömning av läs- och skrivutveckling och taluppfattning. Här tycker jag att det skulle vara mycket intressant om ni lärare som arbetar i specialskolan bidrar med era erfarenheter och reflektioner kring bedömning med dessa bedömningsstöd!

Layoutmässigt har den nya reviderade versionen markerats med en liten bubbla ”Utgivet 2016” i övre högra hörnet. Gäller både Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning. Annars ser bedömningsstöden ut som tidigare.

Imorgon ska jag ägna hela dagen åt att gå igenom dessa två Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning! Sedan får vi se om jag hittar något som jag vill ta upp i nya inlägg eller om det mesta är sagt.

Referens:

Länk till Bedömningsportalen är: https://bp.skolverket.se/web/thv/start

Klicka HÄR så kommer du till några av de inlägg jag tidigare har skrivit om Bedömningsstöden.

 Bedömningsstöd 2016

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling     

På mina kurser kring Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ställs det frågor. Allt är inte helt klart för den som läser och börjar använda materialet. Jag tänkte att det är bättre att skriva ett inlägg med några saker som kommit upp och som jag har tittat närmare på.

Typsnitt

En kursdeltagare reagerade på typsnittet då hen använde material med annat typsnitt. Nu vet jag att du får byta bladet för bokstavskännedom och använda andra typsnitt som du använder i din undervisning. Det går också bra att byta typsnitt på endast en eller ett par bokstäver.

Text för avstämning A, B respektive C

För att en elev ska klara avstämning A så måste denne klara samtliga punkter för avstämning A samt en tredjedel av punkterna för avstämning B. För prövningen av punkterna för avstämning B ska eleven läsa texten som hör till avstämning B.

Samma gäller förstås när du prövar eleven mot avstämning B respektive C.

iPad/dator

Om detta kan du läsa i Lärarhandledningen till Skriva, Avstämning A-C, berättande text + i Lärarhandledningen till Skriva, Avstämning C, beskrivande text, punkt 2. Så här står det:

Se till att ha material tillgängligt som eleverna är vana att skriva på, till exempel linjerade skrivpapper, datorer eller läs- och skrivplattor. (Lärarhandledning Skriva A-C)

Jag har mött lärare som är besvikna på att Bedömningsstödet endast gäller elever i åk 1-3. Detta är egentligen en missuppfattning. Bedömningsstödet är en konkretisering och ingår i Nya Språket lyfter. Du som arbetar med åk 4-6 använder förstås NSL, Nya Språket lyfter!

Enkät om Bedömningsstödet

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling samt i taluppfattning i den form du hittar nu är en utprövningsomgång. För att kunna arbeta med att förbättra materialet tills det blir obligatoriskt att använda 1/7 2016 så vill provkonstruktörerna ha in synpunkter från alla lärare som har provat Bedömningsstödet. Den enkäten hittar du HÄR. Direktlänken till enkäten är: ENKÄT.

Läsförståelse

Fram till 30/11 kan lärare och andra som arbetar i skolan lämna synpunkter på det förslag till kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 som du kan läsa om på Skolverkets webbsida. Du hittar kunskapskraven och enkäten HÄR. Vill du läsa mer om detta så kan du göra det HÄR.

Ta möjligheten att reflektera över kunskapskraven så som de är formulerade i detta första skede av processen. Detta är ditt tillfälle att dela med dig av dina erfarenheter och tankar. Bedömningsstöden är obligatoriska att använda från och med 1/7 2016 så därför är det viktigt att vi hjälps åt för att göra det så bra som möjligt.

Tidigare inlägg om Bedömningsstödet

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. I dessa hittar du länkar som leder till materialet, Bedömningsportalen och mina reflektioner kring materialet.  Några hittar du här:

  • 15/6 –  Nytt Bedömningsstöd för åk 1-3
  • 30/6 –  Bedömningsstödet är publicerat
  • 1/7 – Mitt första intryck
  • 9/7 – För- och nackdelar i Bedömningsstödet
  • 12/8 – Detta ska barnen lära sig i 1:an

PS. Alla vi som har börjat använda och/eller bara titta närmare på Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling kan väl diskutera och utbyta erfarenheter och tankar. Jag antecknar alla frågor och reflektioner som kommer upp på mina kurser för att kunna diskutera vidare med andra erfarna lärare som dig. Låt oss utbyta erfarenheter! Dela med dig av vad du tänker.

Implementering!?

Vad är det? Hur gör man? När talar man om implementering?

När jag i våras fick veta att Skolverket tagit fram ett nytt Bedömningsstöd som blir obligatoriskt att använda från och med 1/7 -16 så började jag fundera över implementering. Jag har tänkt och läst på. Bland annat har Socialstyrelsen gett ut en skrift Om implementering (Socialstyrelsen 2012) som redogör för begreppet samt ger den vetenskapliga bakgrunden för ett lyckat implementeringsarbete.

Begreppet syftar på de tillvägagångssätt som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet. Implementeringen ska också säkerställa att det som införs används som det är avsett. Det kan ta flera år innan något nytt har blivit en del av det ordinarie arbetet. Själva processen delas in i fyra faser:

  1. Behovsinventering
  2. Installation
  3. Användning
  4. Vidmakthållande (Socialstyrelsen 2012)

När det gäller Skolverkets nya Bedömningsstöd så är behovsorienteringen redan gjord. Vi har kvar att arbeta med införande, användning och vidmakthållande.

Införandet handlar om att se till att det finns nödvändiga resurser som lokaler, tid, aktiviteter, nytt material, rekrytering och utbildning av personal. För att lyckas behöver kompetensutveckling inkludera både övningar och fortlöpande återkoppling.

Det nya Bedömningsstödet blir obligatoriskt att använda i åk 1. Här behövs kunskap hos oss lärare när vi börjar använda Bedömningsstödet. Detta för att vi ska använda det utifrån syfte och intentioner.

Varje metod innehåller delar som utgör essensen i metoden. Dessa delar kallas kärnkomponenter. En viktig del i implementeringen av en ny metod är att använda kärnkomponenterna på det sätt som är avsett. Bara om kärnkomponenterna används på rätt sätt kan man hävda att metoden har implementerats korrekt.  (Socialstyrelsen 2012: 8)

När alla som arbetar med åk 1 använder Bedömningsstödet är vi i fasen som benämns Vidmakthållande.

När mer än hälften av de professionella använder den nya metoden på det sätt som avsetts kan man tala om att metoden är implementerad. (Socialstyrelsen 2012: 8)

Framgångsfaktorer vid implementering är bl.a. kompetens hos användarna och en stödjande organisation. Det är här mitt uppdrag kommer in. Jag har i uppgift att arbeta med implementeringen av Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det kommer jag att göra genom presentationer och genomgångar av Bedömningsstödet och då träffas vi på Medioteket. Jag startade redan i september en kurs med två tillfällen á 90 minuter. 22/10 erbjuder jag ett tillfälle där jag presenterar Bedömningsstödet vid ett tillfälle. En inbjudan gick ut i fredags 2/10 till läs- och skrivutvecklarna på Stockholms kommunala grundskolor. I mån av tid kommer jag ut till skolor och gör samma presentation och genomgång av Bedömningsstödet för arbetslag och lärargrupper som är berörda.

Jag har också förmånen att erbjuda en fördjupning inom implementeringen till nyckelpersoner på skolorna. Som nyckelpersoner räknar jag läs- och språkutvecklarna samt de speciallärare/specialpedagoger som arbetar mot de yngre skolåren. Nyckelpersonerna är de som driver frågor kring läs- och skrivundervisningen och som stöttar sina kollegor. Det betyder att de också utgör ett stöd för åk 1 lärarna som kommer att använda Bedömningsstödet, senast från och med höstterminen 2016. Denna fördjupning har möjliggjorts med medel från Skolverket. Fördjupningen kan ses som en fortsättning på den forskarstödda seminarieserie jag har lett under läsåren 2013/14 och 2014/15. Fördjupningen omfattar föreläsningar med Katharina Andersson, lektor vid Gävle högskola. Hon intresserar sig särskilt för skrivandet i tidiga skolår och hennes avhandling handlade om pojkars skrivande på NP i åk 3. De som deltar vid dessa föreläsningar kommer också att få två texter. Dels Kulturrådets rapport Med läsning som mål, dels boken Barn utvecklar skriftspråket (Dahlgren, 2013). Under 2016 kommer jag att erbjuda bokcirklar, träffar där vi diskuterar respektive bok. Skolornas Läs- och språkutvecklare samt speciallärare/specialpedagoger kommer att få mer information samt möjligheter att anmäla sig. Det kommer om någon vecka.

implementering

Skolverket kommer att stödja implementeringen genom filmer som presenterar Bedömningsstöden. Enligt uppgift kommer dessa att publiceras under oktober-november.

När jag ändå skriver om filmer så vill jag påminna om att jag tidigare har gjort två filmer om Nya Språket lyfter. Är du inte bekant med Skolverkets bedömningsstöd i svenska, Nya Språket lyfter, så får du snabbt och enkelt en inblick genom att se filmerna. Du hittar dem på PS, PedagogStockholm, och det är film nummer 18 och 19.

Referenser:

Andersson, K. (2014). Pojkar kan visst skriva. Avhandling. Läs och ladda ner avhandlingen på Skolporten.

Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. Olsson, L-E. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Kulturrådet (2015). Med läsning som mål. Rapport.

Skolverket (2015). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Skolverket (2015). Bedömningsstöd i taluppfattning.

Socialstyrelsen (2012). Om implementering, 151003.

Bedömningsstödet är publicerat!

Nu kan du se det nya Bedömningsstödet för åk 1-3 (det täcker Läs- och skrivutveckling & taluppfattning i årskurs 1-3). Du hittar det på Skolverkets sida för Prov och bedömning. Det går inte att köpa utan du måste logga in i Skolverkets Bedömningsportal  för att komma åt det.

Jag har skrivit ut hela materialet för svenska och kommer att ägna morgondagen åt att sätta mig in i bedömningsstödet. Sedan hoppas jag att jag hinner skriva ett inlägg om mina första intryck.

Skolverket har skrivit en kort presentation om Bedömningsstödet under rubriken Läs- och skrivutveckling & taluppfattning i årskurs 1-3. Här framgår det bland annat att det kommer att bli obligatoriskt att använda för åk 1 från och med 1 juli 2016. Bedömningsstöd gäller i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan.

Regeringen har beslutat att bedömningsstöden blir obligatoriska att använda i årskurs 1 från 1 juli 2016. Redan nu kan materialet användas i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. Vi kommer att samla in synpunkter via en enkät som kommer att finnas här från september 2015. Ta chansen att vara med och påverka genom att använda materialet och fylla i enkäten. (Skolverket 2016-06-30)

Bedömningsstöd åk 1-3

PS. I höst planerar jag att erbjuda en  ny kurs kring detta nya Bedömningsstöd. Dock kommer jag inte att arbeta med den del som handlar om taluppfattning.

Nytt Bedömningsstöd för åk 1-3

Ja, det ska vara versal i Bedömningsstöd för det är namnet på Skolverkets nya bedömningsstöd. Titeln är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling respektive Bedömningsstöd i taluppfattning. Jag håller mig till det förra. På Läslyftets utbildning för kommunernas språk-, läs- och skrivutvecklare för några veckor sedan var en av programpunkterna en presentation av det nya bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för åk 1-3. Detta kommer att publiceras på Skolverkets webb under juni. Det är det här ni ska hålla utkik efter.

Bedömningsstöd

Målet är att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevers kunskaper i läs- och skrivutveckling. Bedömningsstödet kan användas från åk 1 och syftet är att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling eller för att ge elever extra stimulans inom dessa områden. Tanken är att bedömningsstödet ska användas 1-2 ggr./termin fram till och med hösten i åk 3. Materialet relaterar till Skolverkets bedömningsstöd Nya Språket lyfter och läroplanen i svenska och svenska som andra språk. För dig som inte är bekant med Nya Språket lyfter så har jag tagit fram två filmer som presenterar detta bedömningsstöd. Du hittar filmerna i ett tidigare blogginlägg (1/6).

Vi fick se några exempelbilder ur bedömningsstödet samt höra ljudfiler med läsande elever som exemplifiering av hur materialet kommer att se ut. Jag personligen tyckte inte att bilderna man valt för att illustrera texterna var särskilt illustrativa. Vi får se hur det ser ut när vi får tillgång till hela bedömningsstödet.

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling omfattar följande delar:

  • lärarinformation
  • handledning till genomförande av respektive avstämning A-C läsa respektive skriva i relation till Nya Språket lyfter!
  • elevuppgifter i läsa respektive skriva med bedömda och analyserade elevsvar inklusive ljudfiler samt
  • underlag för läsa respektive skriva för lärarens dokumentation och sammanställning.

Vi fick också ta del av den beräknade tidsåtgången för att genomföra bedömningarna i de olika årskurserna. För årskurs 1 gäller Avstämning A och här ska vi räkna med att momentet för att pröva förmågan att läsa tar 15-20 min. Prövningen sker individuellt med eleverna på höst- och vårtermin. Prövningen av momentet att skriva berättande text genomförs i grupp/helklass.

För årskurs 2 gäller Avstämning B. Här prövas elevernas läsförmåga under cirka 10 min och det görs individuellt under höst- och vårterminen. Prövningen av momentet att skriva berättande text genomförs i grupp/helklass.

För årskurs 3 gäller Avstämning C och prövningen görs på höstterminen. Eleverna får läsa 10 min individuellt. De får skriva berättande samt beskrivande text i grupp/helklass.

För att komma åt bedömningsstödet med konkreta elevexempel måste man gå till Skolverkets Bedömningsportal och logga in.

Bedömningsportalen

Regeringen kan komma att fatta beslut under juni månad om att huvudmannen ska använda bedömningsstöden  i årskurs 1 från och med 1 juli 2016.

HÄR kommer du att hitta mer information när det nya bedömningsstödet har publicerats.

PS. Det ska också tillägas att Bedömningsstöden publiceras i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. En enkät kommer att bifogas materialet och en bearbetning av bedömningsstöden kan komma att ske efter synpunkter och enkätsvar från lärare som använt materialet under hösten 2015 samt utifrån att det blir obligatoriskt att använda. Under juni lär regeringen fatta beslut huruvida huvudmannen  ska använda bedömningsstöden  i årskurs 1 .

Som sagt – håll utkik!