Filmen med Ewas föreläsning är klar

Ja, nu kan du se filmen där Ewa Bergh Nestlog presenterar  Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Filmen är delad i två delar i och med att vi hade en paus. Den filmade föreläsningen kommer att ligga kvar terminen ut.

Varsågoda! Här är föreläsningen:

I filmen går Ewa in på skrivhjulet. Det är Skrivesenteret, Trondheim, som har utarbetat detta. Skrivhjulet kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. För dig som vill veta mer om Skrivesenteret och skrivhjulet så är det bara att följa länken, dvs. klicka på Skrivesenteret.

Olika perspektiv på skrivande

Äntligen är den klar! I maj föreläste Ewa Bergh Nestlog på temat Hur tänker vi om skrivande och skrivundervisning? I föreläsningen presenterar Ewa Bergh Nestlog olika perspektiv på skrivande. Vi filmade och har nu redigerat delen om olika perspektiv på skrivande till en drygt halvtimme lång film. Ewa utgår från Roz Ivanič forskning.

Roz Ivanič använder ordet diskurser. Ewa förklarar termen med att det motsvarar hur man uttrycker sig om en företeelse. Flera personer som uttrycker sig på ungefär samma sätt tillhör samma diskurs. I föreläsningen går Ewa igenom de sex diskurser som Roz Ivanič använder. Dessa är:

  1. Färdighetsdiskurs
  2. Kreativitetsdiskurs
  3. Processdiskurs
  4. Genrediskurs
  5. Social praktikdiskurs
  6. Sociopolitisk diskurs

Ewa återknöt till den bild av en dialogistisk syn på språk och texter som hon presenterade i den tidigare föreläsningen. Du hittar de föreläsningarna i min blogg HÄR.

Ewa Bergh Nestlog Figur 1.

Ewa gick också in på olika tolkningsaspekter och den översiktliga modellen för dessa ser ut som figur 2. Ewa går in och förklarar innebörden i varje enskild modell men också hur de relaterar till varandra.

Ewa Bergh Nestlog2 Figur 2.

Det här var några korta glimtar från föreläsningen. Personligen har jag sett den flera gånger vid  det här laget och tycker att jag hör nya saker varje gång jag ser filmen. Ja, det är väl använda 33 minuter att se Ewas föreläsning om olika perspektiv på skrivande!

Referenser:

Ivanič, Roz (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. I: Language and Education, 18:3. S. 220-245.

Filmen som presenterar ”Språket på väg”

Nu har vi gjort en 3e version av den första föreläsningen med Ewa Bergh Nestlog. Den här versionen handlar enbart om Språket på väg och är därmed lite kortare, 55 minuter närmare bestämt.

Jag vet att många svensklärare i de senare skolåren, åk 7-9, känner till materialet. En del av er använder det. En del säger att ni skulle vilja använda det men det är lite trögt att komma igång. Här får du chansen att höra Ewa Bergh Nestlog presentera och gå igenom hur man kan arbeta med kartläggningsmaterialet Språket på väg. Ewa är huvudförfattare till Språket på väg och väl insatt i materialet.

Jag skulle tycka att det vore intressant att få ta del av era erfarenheter av materialet! Skriv gärna en kommentar eller mejla mig.

En annan fråga gäller om det vore intressant att kunna delta i en workshop där deltagarna tar med sig elevexempel och sedan i workshopen tillsammans diskuterar och arbetar med bedömningen. Jag ordnar en sådan workshop för lärare som använder Nya Språket lyfter  här i maj. Kanske borde jag ordna något liknande kring Språket på väg. Vad säger du?

Språket på väg

IMG_0425

Igår 15/5 var det dags för uppföljning från Ewa Bergh Nestlogs föreläsning i april. Vi startade upp med ett samtal kring deltagarnas erfarenheter av de egna bedömningarna sedan förra föreläsningen. Här kommer ett axplock av något av det som togs upp.

Med matriserna kan vi tydliggöra för eleverna och göra dem medvetna om vad vi bedömer. Ewa underströk att all bedömning är resultat av en tolkning. Vi fick också ett textexempel att diskutera utifrån matriserna i Språket på väg.

Det är inga problem att använda kartläggningsmaterialet i förhållande till och arbete med elever i behov av särskilt stöd.  Läraren behöver dock hjälpa eleverna att tränga in i och förstå kartläggningsmaterialet och fylla på med innehåll.

Eleverna är vana att få betyg. De noterar att det i kartläggningsmaterialet finns fyra nivåer och att dessa inte överensstämmer med betygen. Samtidigt blir det ett stöd att arbeta med bedömning mer frikopplat från betyg. Syftet är att låta samtal kring bedömning kopplas till lärande och kunskapsutveckling.

Det är viktigt hur vi formulerar de skrivuppgifter vi ger våra elever så uppgiften inte styr eleverna i fel riktning. Vi behöver också problematisera mer runt våra skrivuppgifter. Det är lätt hänt att fokusera på form i stället för innehåll.

Ewa rådde oss att uppmärksamma innebörden och betydelsen av kärnmeningar. En kärnmening uttrycker huvudtanken i en mening. Övriga, följande meningar i stycket utvecklar, exemplifierar, modifierar och/eller förtydligar kärnmeningen. Stycket hålls på så vis samman av en central idé. Ett sätt är att låta elever med överstrykningspenna markera alla kärnmeningar. I nästa steg kan de sedan utveckla dessa.

Satsradning är ett annat fenomen som behöver genomlysas och lyftas. Satsradning är när två huvudsatser radas upp efter varandra utan någon sammanbindande konjunktion mellan satserna.

Ewa föreläste om olika skrivdiskurser och vad de leder till och vilka teorier de bygger på. De skrivdiskurser som togs upp var färdighets-, kreativitets-, process-, genre-, social praktik- och sociopolitiska diskursen. Läroplanen, Lgr 11, har tydliga avtryck från den sociopolitiska diskursen. Ewa utvecklade sin idé att se på diskurserna som kinesiska askar som går i varandra. Hon gjorde oss uppmärksamma på att i några av diskurserna ingår fler av övriga diskurser än i vissa andra.

Vi repeterade och gick tillbaka till punkter från förra tillfället. Ewa visade och gick igenom en analys hon gjort. Det var den dubbla dialogen, texttriangeln och olika tolkningsförsök.

En spännnde eftermiddag med mycket samtal och många idéer.

Min kollega Magnus filmade diskussioner och föreläsning och denna kommer upp här i min blogg. Kanske nästa vecka!?

 

Språket på väg

Rikliga tillfällen att använda språket, att tala, läsa och skriva, utvecklar den språkliga förmågan!

I måndags, 3/4,  presenterade Ewa Bergh Nestlog Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Ewa är filosofie doktor och lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Hon är tillika huvudförfattare till Språket på väg.

Ewa underströk att in-texter inte ska granskas språkligt då fokus här ligger på det egna tänkandet. Den språkliga granskningen görs däremot av ut-texter som har som mål att bli lästa och förstådda av läsare och därmed måste kunna stå för sig själva. Du kan läsa mer om in- och ut-texter i ett tidigare inlägg från 11 maj 2016. Det inlägget handlade om det kapitel, Skriva för att lära och kommunicera kunskaper, som Ewa har skrivit i boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. 

Ewa BN

Texttriangeln

Språket på väg har en dialogistisk, funktionell, syn på språk och texter. Ewa utvecklade innebörden i den dubbla dialogen utifrån följande bild i presentationen.

EBN dialogistisk

3e hörnet i triangeln, som också utgör den första axeln handlar om interaktion. Exempel på frågor man kan ställa är:

Vad är lämpligt? Vad fungerar? Hur ska läsaren förstå? Vem vill jag framstå som i texten ?

Den andra axeln i den dubbla dialogen är konventioner. Här handlar det om genrer och medier. Frågan man ställer sig är hur man brukar uttrycka sig.

Ska jag uttrycka mig enligt konventionen?

Varför ska vi kartlägga elevers språk och texter?

Lärarens kartläggning är grunden för att kunna ge relevant respons på elevers färdigheter och utveckling. Det är också en förutsättning för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov. Kartläggningen ger en grund för att utveckla vårt metaspråk, vårt språk om språk och texter, och ger oss verktyg för likvärdiga bedömningar. Resultaten används även som grund till resursfördelning. Sist men inte minst så sätter läraren också betyg.

Språket på väg

Språket på väg hanterar den språkliga komplexiteten. Materialet är inte anpassat efter ålder utan har en mer generellt. Det går enligt Ewa lika bra att använda för yngre elever. Materialets funktion är att vara ett undervisningsmaterial. Kartläggning är något som görs inom den ordinarie undervisningen. Fokus ligger på vad eleven kan. Olika texter lämpar sig för olika läsning. Det är inte säkert att läsningen av en text kan vara både enklare respektive mer komplex. Vissa texter möjliggör enklare läsning och andra mer komplex läsning.

Ewa underströk att en läsare mycket väl kan vara aktiv i textsamtal utan att ha läst den aktuella boken. Därför har Språket på väg en textorienterad matris. Materialet vill komma åt själva dialogen mellan text och läsare. Textfokusering ger också mer textmedvetna läsare.

Ewa påpekade också att vi behöver se upp med elever som i åk 7 inte klarar steg 1 i matriserna. Dessa elever behöver stöd för att nå kurskraven i åk 9.

Elevmatriserna kan liknas vid ett diskussionsmaterial att använda med eleverna. Materialet har en dubbel progression som rör sig inom stegen men också mellan stegen. Matrisernas steg är relaterade till kunskapskraven. I de flesta klasser finns elever som ligger på samtliga steg. Materialet har en vetenskaplig förankring i främst socioekonomisk teori, literacy studier och receptionsteori och Judith Langer är en teoretiker som ligger till grund för Språket på väg.

Ewa tipsade oss om att ett sätt att börja använda matriserna är att ”klippa” vågrätt för att få med alla steg. Det är bättre att arbeta vågrätt än att gå in i matriserna och arbeta enbart med ett visst steg. Läraren kan arbeta gemensamt med klassen med ett specifikt steg i matrisen.

Ewa påminde oss om att inte glömma att läraren måste ha undervisat om ett område för att kunna bedöma elevers färdighet inom området. Vi kan aldrig bedöma moment som undervisningen inte har tagit upp. Språket på väg täcker in kursplanens olika moment med ett undantag. Det område som inte behandlas är de multimodala texterna. IPads introducerades januari 2010 och det tog några år innan de blev så vanligt förekommande som de är idag. Att arbeta multimodalt har blivit lättare i och med att vi arbetar med läsplattor då det här faller sig naturligt att kombinera ord, bild och ljud. Detta underlättas också i en mängd olika appar.

Forskning

Ewa berättade att i Norge är forskningen stark inom området för skrivundervisning och vid Skrivesenteret, Trondheim, har forskarna utarbetat det så kallade skrivhjulet. Detta kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. Några av de forskare som Ewa refererade var Skar & Berge; Borgström; Blomqvist, Lindberg & Skar;  Bachman & Palmer samt Kvithyld & Aasen.

Ewa gick in och diskuterade kännemärken för en god formativ bedömning. Hon utvecklade innebörden i relevanta tolkningar, pålitliga bedömningar, konsekvenser av bedömningar och ändamålsenliga beslut.

Det här var ett litet intro. Alla ni som inte hade tillfälle att delta kommer ändå att få möjlighet att se Ewas föreläsning. Vi filmade nämligen; som vi gjort så många tidigare. Filmen lägger jag upp här i min blogg så fort vi hunnit redigera den.

Har du möjligheter att dela 15/5 på Ewas andra, uppföljande föreläsning så se filmen och anmäl dig sedan via länken HÄR. Vi fick också i uppgift att göra någon/några bedömningar av egna elever till nästa tillfälle då vi börjar med att diskutera våra erfarenheter samt lyfta frågor som väckts.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Ladda ner artikeln från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922657&dswid=7280  eller direktlänk: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922657/FULLTEXT01.pdf, 170405.

Bergh Nestlog & Fristedt (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Linköping: Linnaeus University Press.

Skolverket (2011). Språket på väg.

Låt oss ”språka”!

För länge sedan hade jag en gammelmoster som brukade säga Sätt dig här så vi kan språka! På måndag kommer Ewa Bergh Nestlog upp till oss för att presentera bedömningsverktyget Språket på väg. Givetvis kommer hon att ge oss lite extra kött på benen genom att knyta till teori samt problematisera bedömning. Bland mycket annat kommer hon att utveckla tankar och teori kring att språka i skolan. Det var det som fick  mig att tänka på min gammelmoster.

Vi är många som tycker att Språket på väg är ett bra material. Samtidigt vet jag att det inte används i så stor utsträckning som man skulle önska. På måndag tar vi snabbspåret in i Språket på väg! Fortsättning följer 15e maj. Däremellan prövar vi att göra någon egen bedömning utifrån materialet.

Språket på väg är ett kartläggningsmaterial för lärare som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9. Syftet är förstås att kartlägga elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Materialet kan laddas ner kostnadsfritt från Skolverkets webb.

Helgen har inte börjat än och jag ser redan fram mot måndag! Låter det tokigt? Inte heller!

Vill du också ta del av Ewa Bergh Nestlogs genomgång? Det finns platser kvar för dig som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor.  Du anmäler dig HÄR.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. & Fristedt, D. (2016). Språk i alla ämnen för alla elever. Kan också hämtas från Linnéuniversitetets webb för publikationer, 170331.

Skolverket (2011). Språket på väg, 170331.

Språket på väg del1

 

Språket på väg

är titeln på Skolverkets stöd för kartläggning av språkutvecklingen hos elever i åk 7-9.
Det betyder att Språket på väg (2011) är det kartläggningsmaterial som följer på Nya språket lyfter (2016) och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (2016). De två senare vänder sig till åk 1-6 respektive åk 1-3.

Skolverket benämner Språket på väg som ett kartläggningsmaterial medan Nya språket lyfter  och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling benämns som bedömningsstöd. Alla tre materialen ligger dock under fliken Bedömningsstöd på Skolverkets webb. Jag måste erkänna att jag inte är säker på vad som är skillnaden! Redan i förordet beskrivs kartläggningsmaterialet dessutom som ett stöd för bedömning.

Materialet ska vara ett stöd för bedömning av i vilken utsträckning eleverna uppfyller kunskapskraven för årskurs 9 och utgår från kursplanerna i de båda svenskämnena. (Skolverket 2011, sid 4)

Nu är det så bra att jag kan erbjuda två seminarietillfällen med Ewa Bergh Nestlog som är en av de forskare som har utarbetat Språket på väg. Datumen för detta är tisdag 3/4 samt måndag 15/5. Så här beskriver Ewa innehållet i de två föreläsningarna.

Vilka föreställningar om skrivande och skrivundervisning förekommer hos lärare? Hur kan Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg för årskurs 7–9 vara ett stöd i svenskundervisningen, för elevers skrivande och vid bedömning av elevtexter? Det är exempel på frågor som kommer att aktualiseras och diskuteras under seminarietillfällena, som också kommer att beröra olika didaktiska funktioner för skrivandet, skrivandet syften, skrivhandlingar och tolkningsgemenskaper.

Mellan de två tillfällena förväntas deltagarna pröva aktiviteter i sin undervisning  med utgångspunkt i Språket på väg. Jag erbjuder kurser kring Nya språket lyfter och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling men har aldrig tagit upp Språket på väg varför det känns riktigt bra att kunna göra det nu och dessutom med huvudförfattaren till  materialet.

Dessa föreläsningar är gyllene tillfällen att lära känna Språket på väg, prova hur det fungerar att använda i undervisningen samt ta med frågor till Ewa Bergh Nestlog.

Ewa Bergh Nestlog är fil.dr och lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Hon har en bakgrund som lärare i grundskolan, gymnasieskolan och lärarutbildningen. Ewas forskning rör i första hand elevers skrivande och skrivundervisning i grundskolan.

Det finns fortfarande platser kvar så är du intresserad av att få en presentation av Språket på väg är du välkommen att anmäla dig här: anmälningslänk.

Referenser

Skolverket (2011). Språket på väg.

Skolverket (2016). Nya Språket lyfter.

Skolverket (2016). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Då var det dags igen!

Jag hoppas att ni alla har haft en kalassommar. Det har i alla fall jag haft! Nu är jag tillbaka på jobbet och allt börjar rulla igång så sakteliga. Onsdag räknar jag med att mejla skolornas läs- och språkutvecklare med en första  information om olika kurser som jag har planerat för. De kurser jag börjar med är:

Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling

  • Torsdagen den 25e augusti
  • Måndagen den 5e september
  • Tisdagen den 27e september

Dessa tre tillfällen följs av många fler omgångar. Hur många beror på hur stort intresset är. Hitintills har intresset varit mycket stort och alla kurser har blivit fulltecknade på några timmar.

Nya Språket lyfter

Skolverkets material Nya Språket lyfter har reviderats under 2016 och finns nu att ladda ner från Skolverkets hemsida. För mig känns det extra roligt med denna nya reviderade version i och med att jag var med i revideringsarbetet. Jag ser fram  mot att höra era reflektioner!

Under hösten har jag planerat två kursomgångar med Nya Språket lyfter. Varje kurs omfattar två tillfällen. Tidigare år har jag varit mer grundlig och låtit kurserna löpa över fyra tillfällen för att få mer utrymme för att arbeta med processer. Det är inte lätt att hinna med alla kurser varför jag provar med bara två tillfällen. På så sätt kan jag introducera Nya Språket lyfter för fler av er. Vi utvärderar förstås och så får vi se vad ni tycker. Dessa två kursomgångar blir:

  • Måndagarna 26/9 och 7/11
  • Torsdagarna 29/9 och 10/11

Boksamtal

Ewa Bergh Nestlog har ordnat så jag har fått 20 ex av boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Jag arrangerar ett tillfälle för boksamtal runt boken. Alla som anmäler sig till detta boksamtal får ett eget exemplar av boken. Datum för boksamtalet är:

  • Tisdagen den 11e oktober

Jag planerar också för boksamtal kring boken Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren m. fl. 2013).

Allmänt

All närmare information kommer att finnas i mejlet till skolornas läs- och språkutvecklare så håll kontakt med dem. Så ock länkar till anmälningsblanketterna.

Ja, detta var bara en första början. Det kommer mer. Med det här lilla inlägget vill jag bara säga att arbetet kring hösten har börjat… Har du frågor, vill lägga förslag eller bara diskutera språk-, läs- och skrivutveckling så hör av dig!

Vill du delta i boksamtal?

Jag funderar på att prova med boksamtal för de av er som är intresserade av att delta. Ett alternativ jag överväger är att bjuda in till textsamtal kring antologin jag skrev om i ett inlägg häromdagen, närmare bestämt 11/5. Jag har förmånen av att få 20 ex av antologin Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet skickade till mig kostnadsfritt. Detta tack vare Ewa Bergh Nestlog, fil.dr., forskare, lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet och författare. Ett stort tack till Ewa!

Antologin innehåller många intressanta artiklar. Själv tyckte jag särskilt mycket om Ewa Bergh Nestlogs artikel  Skriva för att lära och kommunicera kunskaper och temat in- och ut-texter. Vore riktigt roligt att få samtala kring och reflektera över den texten!

En annan bok jag funderar på att arrangera textsamtal för är Barn upptäcker skriftspråket av Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2013). Alla som deltog i vinterns seminarieserie som fokuserade Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling fick boken. Nog vore det spännande att träffas för att diskutera boken och temat barn upptäcker skriftspråket!?

Ge mig gärna lite input! Låter det intressant? Kan ett tillfälle á 90 minuter vara lagom? Har du förslag att dela med dig av så tar jag tacksamt emot dem!

2 böcker

”Ut och in”

Nej, här gäller det inte kläder som hamnat ut och in utan det handlar om texter med olika didaktiska funktioner. Vi kan skriva för att utveckla och fördjupa våra egna tankar och själva få syn på hur de hänger ihop. Vi kan också skriva för att kommunicera med andra. Artikelförfattaren Ewa Bergh Nestlog presenterar och beskriver in-texter respektive ut-texter i sin artikel Skriva för att lära och kommunicera kunskaper (Bergh Nestlog & Fristedt 2016).

In-texter handlar om att rikta in sig på det egna tänkandet vilket medför att läraren behöver rikta in sig på elevens förståelse i ämnet och inte de rent språkliga aspekterna. Bergh Nestlog menar att läraren inte ska kommentera eller korrigera språkliga strukturer eller sådant som stavning. Ut-texter har som mål att bli lästa och förstådda av läsare varför en sådan text måste kunna stå för sig själv. Här står kommunikationen i fokus. Artikelförfattaren återger och förklarar den teoretiska modellen den dubbla dialogen. Denna modell bygger på en texttriangel med de tre hörnen:

  • Innehåll
  • Språkbruk som främjar dialog
  • Språk- och textstrukturer

På triangeln ligger dessutom två axlar:

  1. Interaktionsaxeln med ytterpoolerna skribenten/talare/jag respektive läsare/lyssnare/den andre.
  2. Konventionsaxeln med ytterpolerna utmaning av genren och normer och konventioner samt anpassning till genren och normer och konventioner.

Axlarna visar att skribenten väljer innehåll, språkbruk och strukturer för sin text med målet att nå läsaren. En ut-text är läsar- och genrebaserad vilket förutsätter att skribenten har klart för sig dels syftet med sitt skrivande, dels vem/vilka denne skriver för. Detta i sin tur kräver att läraren explicit undervisar om språk och texter i de olika skolämnena och hur dessa skiljer sig åt. Både in-texter och ut-texter kan bestå av verbaltext, bilder, figurer, diagram, tabeller samt ljud och rörliga bilder om texten är producerad i digitala medier. I artikeln återges en modifierad bild och överblick av in-texter och ut-texter och deras likheter och skillnader och den ser ut så här: bergh nestlog

(Bergh Nestlog & Fristedt 2016:26)

Personligen tycker jag att det var intressant med kombinationen av den dubbla dialogen och ovanstående överblick då de ger mig en tydligare bild av skribentrollen. Likaså sättet att tala om in-texter respektive ut-texter är för mig nytt och känns konkret och åskådligt.  Absolut läsvärd!

Det här var bara en kort teaser för att locka dig till läsning. Under referenser hittar du länken för att ladda ner antologin. Artikeln Skriva för att lära och kommunicera kunskaper handlar också om skrivdiskurser, dvs. föreställningar om skrivande, men det får vänta till ett senare inlägg.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Ladda ner artikeln från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922657&dswid=7280  eller direktlänk: ttp://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922657/FULLTEXT01.pdf, 160510.

Bergh Nestlog & Fristedt (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Linköping: Linnaeus University Press. Ladda ner från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922611&dswid=8551 eller direktlänk: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:922611/FULLTEXT01.pdf, 160510.