Ny presentation av Legilexi

Idag var det dags för en ny presentation med Sofia Norén av LegiLexi. Som tidigare var det många intresserade lärare som anmält sig!

Sofia

Den första läsinlärningen kan gå till på en mängd olika sätt. Dock är ljudningsmetoden den enda läsinlärningsmetod som har forskningsstöd vilket betyder att den har vetenskapligt bevisad effekt. En felaktig föreställning är att det bara är svaga läsare  som ljudar. Faktum är att vi alla ljudar när vi läser men när vi knäckt läskoden sker ljudningen utan att vi märker den.

LegiLexi är en kostnadsfri screening av elevers läsfärdighet som är anpassat för att användas under årskurs 1 – 3. Efter genomförd screening får läraren tillgång till resultat och en övningsbank för elevernas läsfärdigheter på olika nivåer. LegiLexi fungerar som en plattformsoberoende portallösning.

Under våren testades runt var 10e elev i årskurs 1, 2 och 3 med LegiLexi. Ja, LegiLexi är konstruerat för att användas i åk 1-3. Sofia menade att det går bra att börja redan i förskoleklass men då gör barnen endast del A. I förskoleklass passar det bäst att göra LegiLexi under våren och då får läraren en bra uppföljning på sina elevers läsutveckling.

LegiLexi tester är utvecklade i nära samarbete med forskare från Linköpings universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Sofia refererade också några forskningsstudier om LegiLexi.

Vikten av högläsning underströks. LegiLexi har gjort en undersökning av högläsningsvanorna i hemmet och ett resultat visar att man slutar läsa högt i och med att barnen kan läsa själva. Detta är synd då högläsning kan utgå från böcker som är för svåra för eleven att läsa själv. Högläsning är ett utmärkt sätt att utmana elever. Högläsning är det säkraste sättet att stärka elevers ordförråd.

Sofia knöt också ihop LegiLexi med de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsverktygen.

LegiLexis tester kartlägger alla dina elevers läsfärdigheter och vid regelbunden användning ser du som lärare tydligt elevernas individuella progression och hur de ligger till i förhållande till årskursens mål. Du kan tidigt identifiera elever som visar indikation på eller befaras inte nå målen och sätta in relevanta insatser och åtgärder därefter. Du kommer även snabbt kunna identifiera elever som behöver extra utmaningar för att fortsätta utvecklas. (LegiLexi 190902)

LegiLexi genomförs vid tre totalt tillfällen under läsåret; höst, vinter och vår.

testperioder

Rekommendationen är att testerna genomförs i september, dec/jan och maj för att på bästa sätt fånga upp elevernas utveckling. Dock kan varje enskild elev  endast genomföra testet en gång varje testperiod. Tanken är att skapa kontinuitet. Deltesterna behöver inte genomföras vid ett och samma tillfälle. När läraren delar upp testerna på flera olika testtillfällen är det dock viktigt att alla elever är färdiga med alla deltester innan testperioden stänger.

Sofia gjorde förstås en genomgång av hur man kommer igång som ny användare. Det var pin-koder, skapa klasser, vad som händer om jag byter jobb och liknande frågor.

Du som inte kunde delta kan se Sofia föreläsa från ett tidigare tillfälle. Du hittar det HÄR.

Arbetar du redan med LegiLexi!? I så fall finns det fortfarande plats på fördjupnings- och fortsättningstillfället måndag 14 oktober: LegiLexi fördjupning: Analysera mera och utveckla din undervisning. Du hittar information och anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm. Välkommen att anmäla dig!

PS. Nämnas bör också att LegiLexi har ett så kallat PUB-avtal (Personuppgiftsbiträdesavtal) med Stockholm stad!

Vår fördjupningsträff utifrån analyser i LegiLexi

Häromdagen, tisdag 5/3, var Sofia Norén, verksamhetschef LegiLexi, inbjuden att hålla en workshop, ett fördjupningstillfälle, utifrån de analyser av elevernas färdigheter som programmet LegiLexi ger läraren. Sofia hade laddat upp med utskrifter av olika elevexempel som vi under workshopdelen av fördjupningstillfället fick arbeta med.

FF6C6F28-5CBE-4E42-956D-EFDC6C85E53C

LegiLexi har en stor mängd statistik från klasser som gjort kartläggningen. Vi fick höra några exempel på data från höstterminen 2018, dvs. data från höstmätningen som görs senast 30 november. Grunden utgjordes av de 8 % av Sveriges samtliga elever – som testats med LegiLexi – och som då gick i åk 1, 2 och 3. Hur stor andel gissar du kan bokstäverna vid höstmätningen? Jag blev förvånad! Det visade sig att hela 73 % kunde alla bokstäver. Inget dåligt resultat! Samtidigt väcker det frågor kring hur jag som lärare planerar min undervisning. Knappt en tredjedel behöver förstås en väl strukturerad bokstavsundervisning men övriga behöver utmanas så de kommer vidare i sin läsning. Att kunna bokstäverna är inte samma sak som att ha knäckt läskoden. Något färre hade knäckt läskoden till höstmätningen, 60 %. Det betyder att sex av tio hade knäckt läskoden och tekniskt kunde läsa redan i början av ettan. Uppgiften är baserad på statistik från LegiLexis avkodningstester Ord på en minut och nonsensord på en minut. Dessa 60 % behöver förstås en fortsatt strukturerad läsundervisning för att kunna nå läsflyt. Du undrar säkert hur stod det till med förmågan att läsa med förståelse!? Till höstmätningen visade det sig att hela 30 % kunde läsa med förståelse.

Sofia inledde med en snabb repetition.

3EA7BF88-9D78-4AA7-AFB8-200D0BA9B7B4

Sofia lyfte skillnaden på att arbeta i testportalen och i appen. Tydligen är LegiLexi på väg att lämna appversionen. Skillnaden är att i appen rullar testningen på och i testportalen kan läraren ställa in hur långt de kan fortsätta, vilket kan ibland vara en fördel.

Sofia visade en av deltagarnas klassresultat och hur man kan sortera för att få fram hur eleverna fördelar sig över de olika färdighetsnivåerna. Olika sorteringar ger läraren olika underlag för det vidare analysarbetet.

141D0D1B-FB14-4D16-9D9C-C826EFC86975

XB9D91647-6B55-4704-A689-D27BF3D0EE0D

I testportalen kan läraren sortera klassen efter kategorierna avkodning, språkförståelse och läsförståelse. Detta ger läraren en snabb överblick över elevernas svaga och starka sidor. Likaså om det är något specifikt område som många i klassen har behov av att arbeta mer med.

Efter en tidig kafferast med semlor dagen till ära var det dags för att arbeta praktiskt med att analysera och fundera på hur jag som lärare kan arbeta med elevernas fortsatta undervisning utifrån elevresultaten.

legilexi_190305

Intensiva samtal i alla grupper! På det här sättet, dvs. när lärare ges utrymme för gemensamma diskussioner och reflektioner kring centrala frågor kommer deras erfarenheter fram. Mycket tyst kunskap delades denna eftermiddag! Det som också blev tydligt denna eftermiddag var lärarnas stor sug efter att få arbeta med analyser med tillhörande pedagogiska diskussioner.

Avslutningsvis ledde Sofia ledde en sammanfattning där deltagarna fick presentera sina förslag utifrån de underlag med elevprofiler de arbetat med. Det handlade om vad eleven förväntas kunna och vad eleven behöver fortsätta arbeta med i undervisningen.  Elevens starka och svaga sidor och hur läraren kan anpassa, stödja och utmana eleverna i undervisningen.

Vad säger utvärderingen? Jo, bland annat:

  • bra att samtal i grupper om tolkningar av resultat
  • hur man kan använda resultaten
  • att det är ett test där det inte är meningen att eleverna ska nå taket
  • bra föreläsare, bra upplägg med gruppsamtal och tid för samtal med andra skolor
  • fortsätt och ge många möjlighet att få samtala om analyserna för det är där man behöver jobba och kolla för att se vad som måste göras på elevnivå.

Ja, något rätt gjorde vi denna eftermiddag! Att få arbeta med analyser och diskutera resultat och vad man gör sedan är vad många lärare efterfrågar.

LegiLexi nu i Programbanken!

Under förra läsåret hade vi besök vid flera tillfällen av Sofia Norén verksamhetschef på LegiLexi som presenterade programmet. Intresset var stort vid alla dessa presentationer och nu vill jag bara informera om att LegiLexi finns i Programbanken. På Programbankens webbplats hittar du de pedagogiska program, appar och webbtjänster som finns tillgängliga och som är godkända att använda. Skriv in LegiLexi i sökordet så får du upp information, instruktionsmanual och videos till programmet. Du får upp en vy som ser ut så här:

LegiLexi i Programbanken

Informationstexten om LegiLexi i Programbanken lyder så här:

LegiLexi
LegiLexi har i samarbete med svenska läsforskare utvecklat och kvalitetssäkrat ett heltäckande testverktyg som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.Vid användning av LegiLexis testverktyg kan lärare testa sina elever i nio olika läsfärdighetstester för att via dessa tester kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens/gruppens sammansättning och utveckling. Resultatredovisningen inkluderar utöver diagram och olika sammanställningar även en individuell elevanalys och rekommendationer.
Teknisk rekommendation
För bästa användarupplevelse och effektivitet rekommenderas att använda de digitala testerna via LegiLexis webbportal: test.legilexi.org.
Detta förutsätter stabil internetuppkoppling vid användning. Portalen är en plattformsoberoende lösning där valfri hårdvara (PC, Mac, Chromebook, iPad etc.) kan användas. Alternativt finns en app för iPad som kräver iOS v10 eller nyare samt tillgång till iPads.
Du kan läsa, ladda ner och använda en Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp som stöd för att komma igång med din användning av programmet.

Du hittar dessutom hela 13 korta instruktionsvideos till din hjälp. Med korta menas här att de är runt 1-4 minuter långa. Du hittar också dessa instruktionsvideos via LegiLexis webbsida.

Under hösten ges det ett nytt tillfälle att träffa och lyssna på Sofia Norén när hon presenterar LegiLexi då hon deltar i ett av Mediotekets Pedagogiska caféer. Närmare bestämt 3e oktober. Du kan läsa mer samt anmäla dig HÄR.

Referenser:

LegiLexi: Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp, 180830.

LegiLexi: Instruktionsfilmer, 180830.

Stockholm stad: Programbanken, 180830.

Lärarreflektioner kring LegiLexi

tankebubblor_180221

Jag har besökt flera lärare på olika skolor under tiden deras elever har arbetat med LegiLexi. Vi har samtalat om deras erfarenheter och lärarna har delat med sig av sina reflektioner. Många råd, tips och bra iakttagelser har lyfts. För att avstämningarna med stöd i LegiLexi ska flyta så smidigt som möjligt är det viktigt att läraren har förberett arbetet. Att vara väl förberedd är ju alltid viktigt i undervisning! Lärplattorna behöver vara iordningsställda. Hörlurarna ska ha kollats före allt tas in i klassen.

collage på genomgång

Här följer läraren med i läsningen med sitt finger. Många av våra yngsta läsare kan ha svårt att följa en rad med blicken och då är läslinjaler och/eller ett finger till stor hjälp.

collage ord på 1 minut

När eleven läst en minut så markerar läraren sista ordet genom att dra ner en flagga.

resultaten2_IMG_1293_180221

På bilden har jag dolt elevernas namn under en vit ruta. Klassens alla elever finns i en lista till vänster. När jag markerar ett namn så syns till höger vilka delavstämningar som är gjorda.

En styrka i kartläggningsmaterialet är de både översiktliga och detaljerade resultatredovisningar som presenteras. En vy visar klassens elever i en klasslista tillsammans med elevens resultat på de olika deltesten avkodning, språkförståelse samt läsförståelse. I sista kolumnen anges kort ett förslag på fokus för nästa steg. Markeringarna orange, gult och grönt anger har klarat kravnivån. Orange ruta till vänster i bild är för att dölja elevernas namn.

2 resultatöversikt

En vy i klassresultatet anger elevernas prestationer på de olika deltesten. Till vänster återfinns elevens namn och sedan följer siffran för den målnivå som eleven klarat respektive deltest på.

1 detaljerade klasslista

En vy i klassresultatet visar hur många elever som klarat de olika deltesten. Nedanstående bild är en kopiering av den vyn. I de tomma fälten skriver programmet in namnen på alla de elever som klarat respektive deltest på de olika målnivåerna. På så sätt får läraren en mycket tydlig bild av vilka som har mycket god färdighet inom vilka områden osv. Det underlättar den pedagogiska planeringen för vilka elever som behöver ytterligare utmaningar och vilka som behöver anpassningar och särskilt stöd.

3 tabell

En vy i klassresultatet visar resultaten för den enskilda eleven tillsammans med en kortfattad individuell rekommendation för den fortsatta undervisningen. Fokusområdet för eleven är angivet till Bokstäver och ljud. Under den individuell rekommendation finns också två länkar som leder till fördjupad kunskap för läraren. I nedanstående bild gäller länkarna Här kan du läsa fördjupande artiklar om avkodning respektive Här kan du läsa fördjupande artiklar om språkförståelse.

4 enskild elev

En av lärarna jag har besökt vid ett screeningtillfälle lyfte att en del av bilderna i läsförståelsetesten är väldigt små. Detta leder ibland till att läsförståelsen hänger på små detaljer som kan vara lätta att missa. Har någon av klassens elever nedsatt syn så kan det bli problem. Enligt uppgift arbetar man med att se över just den aspekten för att öka tillgängligheten för alla elever.

Screeningen görs vid tre tillfällen under läsåret. Första gången i september, andra tillfället under december-januari och det avslutande screeningtillfället genomförs i maj inför läsårets slut.

Ett tips till lärare som börjar använda LegiLexi är att när testen väl är nedladdade behövs inte någon uppkoppling till nätet. Eleverna klarar fint att arbeta självständigt med screeningmaterialet. Texterna i deltesten för läsning och läsförståelse blir ganska snabbt längre och svårare. Alla elever kanske inte har kommit så långt och då får de eleverna vänta med just de deltesten till senare.

Ett förtydligande är att LegiLexi är ett screeningmaterial och inget träningsprogram. Jag fick en fråga om LegiLexi jämfört med Lexia Provia. En aspekt är att Lexia Provia i första hand är ett program för elever med dyslexi och andra språkliga betingade inlärningssvårigheter (Sanoma Utbildning, 180426).  Lexia Provia kan användas både i skolan och hemma. Det är gjort för elever i förskoleklass upp till årskurs 9. Innehållet anpassas av läraren för varje enskild elev så att det blir individuellt och möter den enskilda elevens behov. En strävan är att öka elevens självkänsla inför det fortsatta skolarbetet. Du kan läsa mer om Lexia ProviaSanoma Utbildning där du hittar en omfattande information med bland annat användarmanual, webbinarier och filmer om programmet.

LegiLexi används för screening av samtliga elever i klassen och är tänkt att stötta ett formativt arbetssätt. En annan strävan är att fungera kompetensutvecklande och stödjande för läraren. Alla delar i LegiLexi är helt kostnadsfria och ligger fritt att använda för alla intresserade lärare.

Använder du både LegiLexi och Lexia Provia i din undervisning så dela gärna med dig av dina erfarenheter!

Lär dig mer om LegiLexi i tre korta filmer

Vi har filmat de presentationer vi har ordnat av LegiLexi för att även du som inte hade tillfälle att delta ska få ta del av vad vi andra fick veta. Vi valde att redigera filmerna så att de delades in i tre olika delar. Varje del är ungefär 10 minuter. Den första är en introduktion. Den andra delen handlar om formativ bedömning och RTI (Respons to Intervention). Den tredje delen presenterar The Simple View of Reading samt LegiLexis tester. Varsågoda!

Del 1

Del 2.

Del 3.

Boken ”Att lära barn att läsa” kan du antingen rekvirera genom att mejla Sofia Norén eller ladda ner kostnadsfritt från LegiLexis hemsida. Ja, jag skriver det igen. Alla delar i kartläggningsmaterialet är kostnadsfria!

LegiLexi står bakom och driver sidan jagharläst.se. En webbsida med olika läsuppdrag och läsutmaningar för läsårets olika lov. Det är ett kostnadsfritt verktyg som vänder lovens färdighetsförlust till läslust! Ja, åtskilliga studier visar att många av våra elever går tillbaka i sin läsning när de är lediga. Läsning är som kondition – den måste underhållas och utmanas hela tiden. Vi talar ibland om läskondition! Bakom fliken Boktips hittar du boken Dexter Olssons Adventures. Morfars hemlighet. av författaren Michael Wiander. En bok i 10 kapitel i lika många pdf-filer. En bok som passar elever i åldern 9-10 år. Du kan läsa mer om boken på adlibris webbsida.

Vill du välja att läsa andra böcker så gör det! Tänk på att:

  • Välja texter som intresserar.
  • Läs alltid och överallt.
  • Läs för ditt barn.
  • Läs tillsammans.
  • Läs själv och var en läsande förebild.

Hur lyder nu utmaningen? Jo, under sportlovet är utmaningen för oss:

Läs lite tillsammans varje dag!

Du kan läsa mina tidigare inlägg om LegiLexi HÄR. De har handlat om sommar- och jullovsläsning och lite om själva kartläggningsmaterialet.

Referenser:

LegiLexi: https://www.legilexi.org, 180225.

Reading Rockets om The Simple View of Reading, 1802025.

Har du sett LegiLexis julgåtor!

Repetitio est mater studiorum. Latin för ordspråket som lyder repetition är kunskapens moder. Idag är det tredje gången jag får en genomgång av Sofia Norén, verksamhetschef på LegiLexi. Första gången fick jag en första introducerande presentation vid ett möte. Den gav mersmak och jag kände att LegiLexi kan vara användbart för lärare och elever ute i klasserna. Andra gången var presentationen under höstlovet då det, tyvärr, visade sig att många inte kunde delta pga andra olika satsningar på skolorna.

Intresset har varit stort inför dagens presentation varför alla som anmält sig inte fick en plats. Troligtvis blir det ett nytt tillfälle under våren 2018. Vi har  bara ännu inte hunnit komma överens om datum.

All deltagare fick boken Lära barn att läsa. Vill du också läsa boken så finns den att ladda ner från från LegiLexis webbsida. Boken finns i två versioner, en mindre med färre sidor och en mer omfattande. Du kan läsa mer om detta i ett tidigare blogginlägg från 19e november.

legilexi 2 bilder

Sofia delade upp eftermiddagen i två delar. Före kaffepausen fick vi en övergripande presentation av bedömningsverktyget och tankarna bakom, dvs. vad det bygger på för teori. Som du säkert gissar utifrån bilden så var min kollega Magnus på plats och filmade. När vi hunnit se och redigera filmen så kommer den upp i den här bloggen. Bra, eller hur!?

Exempelvis berättade Sofia om RTI (Responsen to intervention). RTI är inte en metod utan handlar om på vilket sätt och i vilken utsträckning eleverna svarar på en insats, dvs. undervisningen. Med andra ord – har eleven lärt sig det min undervisning syftade till att eleven skulle lära sig. Vi kan ju inte förvänta oss eller bedöma kunskaper vi ännu inte gett våra elever möjligheter att förvärva! Först undervisning, dvs. en intervention, sedan kan vi undersöka huruvida och i vilken utsträckning eleven lärt sig det/de nya momenten. Du kan läsa mer om RTI på Reading Rockets.

Efter pausen visade Sofia administrationen, hur testningarna går till,  hur analyserna ser ut osv. Genomgången var utförlig med alla steg från att ladda ner appen till hur läraren gör vid genomförandet med klassen.

IMG_1015

I genomgången av alla steg fick vi också tips och moment att tänka på för att underlätta genomförandet i klassen. Väldigt bra tips! Tack för dem, Sofia!

IMG_1018

I skärmbilden ser du hur resultat för en klass kan se ut, helt översiktligt. Grönt betyder att eleven har nått målen för sin årskurs, gult betyder att de är nära att nå målen för sin årkurs och orange färgkodning betyder att de har långt kvar för att nå målen i årskursen.

Sofia visade elevexempel för analyser för specifika elever på olika nivåer. Mycket intressant! Säkert också mycket användbart för klassläraren. Ett bra stöd för fortsatt planering av läsundervisningen.

LegiLexi strävar efter att ordna olika läsfrämjande aktiviteter via sin webb. Målet är mer läsning! I somras var det läsuppdrag. Till jul kommer det nya utmaningar på LegiLexis webb jagharläst.se. Utmaningarna är julgåtor som ska knäckas.

Varje dag så publicerar vi en ny julgåta där uppdraget till eleverna är att läsa mellan raderna och tillämpa sin bakgrundskunskap för att lista ut vad som döljer sig bakom julklappspappret eller som svar på gåtan.
För varje knäckt gåta skickar man in sitt svar till läraren, och klassen samlar därmed poäng. Klasserna med flest poäng i slutet av jullovet vinner presentkort på böcker till sin klass. (jagharläst.se, 171203)

Den första finns redan att knäcka så visa dina elever hur de ska göra och börja knäck! 

julgåta kombibild

Stort intresse för LegiLexi!

Först – tack Sofia Norén för en ypperlig presentation av LegiLexi. Också stort tack för att deltagarna fick LegiLexi bok  ”Lära alla barn att läsa”! Boken är en kortversion av en längre version som finns på LegiLexis sajt där den kan laddas ner kostnadsfritt. Du kan skicka efter den genom att fylla i formuläret HÄR (171101).

IMG_0792

Sofia gav oss bakgrunden till satsningen LegiLexi. Vi fick en presentation av forskningsbakgrunden. Delar av denna finns beskriven under fliken Inspirationsbibliotek. Grunden är The Simple View of Reading. Du kan läsa mer om The Simple View of Reading of Reading Rockets sajt.

IMG_0796

Givetvis en snabb glimt från resultaten i NP åk 3 och PISA och våra barns och ungdomars brister i sin läskompetens.

Här är LegiLexis egna argument för att använda deras läsfärdighetstester.

LegiLexi registrera dig

Utgångspunkten för materialet är att läraren ska använda mindre tid för att testa & kartlägga. I stället ska fokus ligga på att analysera och därefter anpassa undervisningen så den omfattar åtgärder för att hjälpa eleven vidare.

Man arbetar inte formativt om man genomför en aktivitet (t.ex. ett test) en eller flera gånger och sedan fortsätter som vanligt utan hänsyn till testresultaten. (Sofias presentation 171101).

Sofia lyfte och jämförde formativ bedömning och RTI. Sofia förklarade ingående RTI, Respons to Intervention. Du hittar och kan läsa en utförlig beskrivning av RTI på Reading Rockets sajt.

Efter kaffepausen var det dags för visning av HUR läraren. Eleverna gör själva testet i appen på iPaden. Läraren administrerar testet också i appen på iPaden. I inloggat läge på datorn arbetar läraren med analysresultatet. Styrkan i LegiLexi ligger i analysunderlaget. Elevernas resultat presenteras färgkodat. Grön färgkod betyder att eleven har nått målen för sin årskurs. Gul färgkodat betyder att eleven ligger nära att nå målen. Röd färgkod betyder att eleven har långt kvar till att nå målen. Läraren kan gå in och se hur varje deltest har gått och hur eleven ligger till i förhållande till klassen. Läraren kan också ta fram en felrapport för varje elev. Förutsatt att läraren har iPads till alla elever så kan testen göras i helklass, samtidigt med samtliga elever.

Läs mer om LegiLexi i mitt tidigare inlägg om LegiLexi (17/9 -17).

För dig som var förhindrad att delta så kommer det en andra chans! Torsdagen den 30e november kommer Sofia tillbaka och presenterar LegiLexi för alla er som var förhindrade att delta.  Anmäl dig här: anmälan till presentation av LegiLexi (glöm inte att klicka på ”skicka in” knappen!)

Välkommen att anmäla dig så att även du får boken!

IMG_0804

Nyfiken på LegiLexi!?

Före sommaren bloggade jag om att peppa till sommarläsning med LegiLexis sajt jagharläst.se  (nu är den stängd för anmälningar eftersom sommarlovet är över). Igår tisdagen den 12e september fick jag en presentation av LegiLexis sajt, vad de erbjuder och allt runt omkring av Sofia Norén, verksamhetschef på LegiLexi. Den information jag fick, utöver vad vi alla kan läsa på https://www.legilexi.org, var så pass intressant att jag tycker det är av värde för er som undervisar i åk 1-3 att få ta del av en presentation. Därför har jag bjudit in Sofia Norén att berätta om LegiLexi onsdagen den 1a november, dvs. under höstlovet. Du hittar anmälningslänk i slutet av inlägget.

Vill du läsa en kort information om LegiLexi!? Här är några rader som jag fick av Sofia Norén:

Ju tidigare undervisningen kan anpassas efter elevernas individuella behov desto bättre blir resultaten. Stiftelsen LegiLexi presenterar bland annat sitt kostnadsfria verktyg för analys och uppföljning av lågstadieelevers läsfärdigheter. Testet är utvecklat av svenska forskare och kvalitetssäkrat av lågstadielärare och speciallärare under de senaste två åren. Målet är att man som lärare med hjälp av LegiLexi ska spara in på administrativ tid, få detaljerad och användbar kunskap om alla elever och att man med stöd i detta ska kunna arbeta formativt och nå högre nivåer i elevernas läsfärdigheter.
Föreläsningen ger en introduktion till LegiLexi, de verktyg som stiftelsen erbjuder helt kostnadsfritt samt hur man kan arbeta med LegiLexi på individ-, klass-, årskurs- och skolnivå i syfte att alla barn ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet.

Vi berörda vet att det i åk 1 är obligatoriskt att bedöma våra elevers läs- och skrivutveckling med Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det hindrar inte att det är intressant att se hur olika bedömningsverktyg ser ut, har utformats, vad de mäter, vilket forskarstöd de har,  hur de förhåller sig till analys av resultat och vilket stöd de ger läraren.

LegiLexi erbjuder oss också ett inspirationsbibliotek med texter som behandlar olika delar av läsning. Utgångspunkten är modellen the simple view of reading. Varje text avslutas med en referenslista. Huvudområdena utgörs av en introduktion, avkodning, språkförståelse samt läsning. Varje huvudområde har i sin tur ett antal underrubriker där du hittar mycket mer att läsa.

LegiLexi inspiration

Själva testen finns i pappersvariant men de görs med fördel på iPad. Kostnadsfritt laddar du ner appen LegiLexi, skapar ett lärarkonto och börjar använda materialet.

LegiLexi har en referensgrupp för kvalitetssäkring och koppling till forskning. Sju kända forskare deltar. Du känner säkert igen forskare som Mats Myrberg och Ulf Fredriksson. Presentation av de forskare som ingår i gruppen hittar du HÄR.

Det ska också sägas att LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse och det är kostnadsfritt att använda bedömningsverktyget.

Vill du veta mer? I så fall anmäler du dig här: Anmälan till presentationen av LegiLexi

Dag och tid: 1/11 kl. 13-15

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5.

LegiLexi1

(bilden är en skärmdump och visar sajten LegiLexi.org 170913)

Har du läst?

jagharläst.se?

Annars är det dags! Målet är att undvika det så kallade sommarlovstappet. Läsning är som kondition! Det kräver regelbunden träning annars tappar man i flyt och läsningen blir återigen mer mödosam och energikrävande.

Tanken är enkel – när eleven läst klart en bok så går hen in på jagharläst.se och fyller i en recension om boken, ger den ett betyg och tar en bild (frivilligt). Bokrecensionen skickas sedan som ett digitalt vykort till dig som lärare och efter sommarlovet har ni tillsammans skapat en lång lista med boktips. 

Samtidigt kan klassen vara med och tävla om ett bokpaket genom att läsa så många böcker som möjligt under sommaren. (LegiLexi, 190610)

Uppdraget den här sommaren är med andra ord och uppdelat i punktform att:

  • eleven läser en bok
  • sedan går hen in på jagharläst.se och
    • fyller i en recension om boken
    • ger boken ett betyg
    • tar en bild som passar
  • bokrecensionen skickas som ett digital vykort till elevens lärare

När läraren möter sina elever igen i augusti så har eleverna tillsammans skapat sin egen lista med boktips. Bra, eller hur!?

Berätta för dina elever att forskare har funnit att en del elever läser mycket bättre efter sommarlovet och låt dem fundera över varför det är så! En riktigt bra kluring, eller hur! Frågan kan bli:

Hur kan jag bli en bättre läsare när jag har sommarlov?

Många av våra elever i Stockholm har avslutning i  morgon tisdag 11e juni. Det här får bli din sista utmaning till eleverna innan de alla går på ledighet.

jagharläst.se hittar du också vykorten, bokmärken och diplom till eleverna.

jagharläst

Funktionell läsning och skrivande

Thomas Nordström, fil.dr. i psykologi Linnéuniversitetet i Växjö, föreläste för oss måndagen den 20e maj.

EB5E516F-F251-4BDA-8B26-7874949F819A

Thomas ingår i en forskargrupp tillsammans med Idor Svensson, Linda Fälth, Emma Lindeblad och Rickard Carlsson.

Thomas forskningsintresse har fokus på evidensbaserad praktik/undervisning och främst då läsning, effektiv undervisning, inkludering, funktioner och funktionsnedsättningar och vetenskaplig metod. Han ställde frågan Vilka elever är mest beroende av god undervisning? Här gick Thomas in på begreppet Achievement Gap som handlar om huruvida och/eller i vilken grad en elev kommer upp i förväntad utveckling. Förväntad kan vara i förhållande till ålder men också i förhållande till de anpassningar och stöd som eleven fått för att stödja dennes lärande.

Thomas fortsatte med definitioner av begreppen:

  • screening
  • kartläggning

Screening är ett kostnadseffektivt sätt att undersöka ett fenomen. Det kan exempelvis  handla om xatt identifiera elever i risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Vi screenar när vi vill fånga in många som har det vi letar efter. Enligt Thomas är det få test i Sverige är riktigt bra, dvs både valida och reliabla.

Kartläggning, assessment, är ett vidare begrepp och kan ha flera olika syften. Det finns ett generellt gott vetenskapligt stöd för effekterna av kartläggning, och kartläggning som grund för undervisning och interventioner.

Det är först och främst viktigt att veta vilket syfte vi har med våra screeningar/ bedömningar/ kartläggningar. Det är också viktigt att veta lite om vilka traditioner man arbetar utifrån. För att få bästa möjliga lärandeutfall ska man fokusera på framåtsyftande bedömningar .

Thomas presenterade RTI, Respons To Intervention. RTI bygger på att man först mäter en förmåga/färdighet hos eleven varefter eleven får undervisning under en tid för att till sist följa upp insatsen. På så vis kan man ta reda på och mäta vilken nytta och vilket resultat en specifik insats har gett. Thomas gav oss följande hållpunkter för RTI.

  • Tidig kartläggning (standardiserad) av läsfärdigheter.
  • Standardiserade procedurer om beslut baserat på kartläggning (tester) av läsfärdigheter.
  • Förutsätter god läsundervisning i år 1-3.
  • Intensiva och systematiska insatser under begränsade perioder (≈ interventioner).
  • RTI sätts in långt före eventuella diagnostiska utredningar.

Enligt Thomas har forskning visat att det inte är det effektivaste att låta en elev gå på specialundervisning t.ex. 30 min i veckan. Det är bättre och ger mer resultat när man satsare på intensivundervisning under kortare perioder. Bäst är en stund varje dag i sex veckor följt av en paus i insatsen för att sedan repeteras.

Det finns en del kritik mot RTI. Kritiken handlar om att RTI är resurskrävande, att det krävs kunniga skickliga lärare och att vi fortfarande har svårt att mäta responsen. Vi vet inte heller med säkerhet vilka insatser som passar varje elev. RTI förutsätter och kräver ett nära samarbete mellan praktik och forskande lärare.

Legilexi

Ett slutsats ur materialet i Thomas avhandling är att barns tidiga läsnivåer har relativt stor inverkan på skolresultat. Hur god läsare barnet är tidigt påverkar skolresultaten i senare skolår. Desto bättre läsare i tidig ålder, desto bättre allmänna skolresultat i senare årskurser. Att ha en god läsförmåga och kunna ta till sig information i skolans olika ämnen är centralt i skolan och detta upplever eleverna. Det påverkar i sin tur självkänslan och i förlängningen den psykiska hälsan. Elever som upplever sig underlägsna kamraterna kan utveckla undanvikandebeteenden som att man undviker att läsa. Korrelationen tidig läsnivå och betyg i senare skolår är alltså hög. Detta motiverar tidiga interventioner för att motverka försenad/begränsad/ nedsatt läsutveckling.

I Thomas Nordströms forskning har LegiLexi använts som bedömningsverktyg. Elevens resultat utgör i studien underlag för lärarens undervisningsplanering. Efter kartläggningen väntar arbetet med riktad undervisning och intervention. Frågan efter en kartläggning och/eller bedömning är alltid: Vad gör vi sedan? Thomas underströk att det idag inte finns några ursäkter för att inte känna till hur man planerar för en god läsundervisning. Idag finns det nämligen en massiv kunskap om vad god läsundervisning är. En evidensbaserad approach brukar beskrivas som att eleven är vårt facit och vi behöver ta reda på svaret till följande fråga:

What works for whom under what conditions.

Thomas gav oss också följande citat att fundera över:

If teachers are to be effective, they must be equipped to evaluate, understand, and to respond to each student’s instructional needs. (Cunninghamd 2015)

Vi behöver ha verktyg för att möta olika elevers behov av undervisning; vi måste arbete med olika upplägg, olika material, olika nivåer, olika metoder för att nå alla elever.

Nästa fråga Thomas ställde var:

Men när vi har tränat och tränat och tränat… Vad gör vi då?

balansgången

En tillräckligt god läsutveckling handlar om, utifrån en specialpedagogisk utgångspunkt, att eleven hamnar inom normalutvecklingen. För detta krävs minst stanine 4 på läsresultaten.  Samtidigt säger värdet stanine 4 inget om huruvida läsförmågan är tillräckligt god. Effekter i interventioner översätts inte till praktisk betydelse och därför finns här ett stort behov av fortsatt utvecklingsarbete. Ett annat problem är att det inte finns någon konsensus kring läromedelsnivåer. Likaså är textkraven i skolan otydliga.

Föreläsningens tredje del handlade om AT, assisterande teknik. AT ersätter individens nedsättning och skapar funktion (ISO, 2011). Forskningsfältet för AT och läsförmåga är ett ungt forskningsområde med hitintills få studier. AT är en teknik i snabb förändring. Det har visat sig att det är enklast att påverka ordläsningsnivån. Svårast är det att påverka läsflytet (fluency) och läsförståelsen. Det visade sig i studien att de elever som hade störst problem med att läsa och skriva också var de som upplevde störst nytta med AT. Nyttan var i sin tur beroende av lärarstöd och träning av AT-funktioner, inklusive fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70% av eleverna fortsatte använda tekniken även efter interventionen.

Trycket på läraren lättar ju också när basen förstärks och fler elever lär sig läsa. Enligt Thomas ska AT sättas in efter att vi har tränat ordentligt utan att eleven uppnår en tillräckligt god utveckling. Vad tränat ordentligt betyder i praktiken är inte helt lätt at beskriva. Det förutsätter en kunnig och yrkesskicklig lärare med professionell nyfikenhet på sina elever och som erbjuder en väl strukturerad undervisning.

Det är skillnad på teknik och assisterande teknik. AT kommer från funktionshinderforskningen där det är ett naturligt inslag i motsats till ”vanlig” undervisning där läsningen i sig mäts. AT ersätter individens nedsättning och skapar möjligheter till funktion. Det finns fortfarande få studier kring AT och läsförmåga och mer forskning behövs.

Vad tyckte deltagarna om föreläsningen? Här är några röster:

  • Det var en tydlig presentation där Thomas gick igenom sin forskning på ett lättförståeligt sätt, lugnt och metodiskt.
  • Intressant innehåll, lagom längd, jättekul att höra om forskning som bedrivs!
  • Bra att alla lärare i mitt arbetslag var på plats, då lättare att jobba vidare med det vi fick höra.
  • Jag blir påmind om vikten av att hålla ögonen på mitt eget sätt att undervisa eleverna.
  • Mycket kring läsforskning och kartläggningar och även allmänt om vikten av god läsundervisning och tidiga insatser.

Du som inte kunde närvara får snart chansen att se Thomas föreläsning när vi är klara med redigeringen av den.

Referenser:

Nordström, T. (2018). Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Skolportens intervju med Thomas Nordström. Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling.