LukiMat

En webbtjänst med forskningsbaserad information om barns utveckling och lärande i läsning och matematik, samt material för att stödja och bedöma dessa färdigheter.

Här hittar jag råd, förslag och rekommendationer kring undervisning i läsförståelse som helt överensstämmer med vad jag arbetar med i mina kurser. Ja, det känns alltid bra att bli bekräftad i att man arbetar med rätt saker på rätt sätt. Jag läser mängder av forskningslitteratur (tidskrifter, artiklar, avhandlingar), leder kurser där jag försöker föra ut allt jag läst, kan och har erfarenheter av från mina år som lärare. Jag har också förmånen att få träffa forskare och praktiker i olika sammanhang där jag kan diskutera språk-, läs- och skrivfrågor och sådant jag funderar över.

Ibland är det tillfälligheter som leder vidare. LukiMat hittade jag när jag letade mer information om ordväggar som jag skrev om i ett tidigare inlägg (25/1 -15).

Inledningen till avsnittet om läsförståelse lyder, till min stora förtjusning och tillfredsställelse:

”Även om förutsättningarna för läsförståelse, som bakgrundskunskap, ordförråd, minne och slutledningsförmåga är i sin ordning kan läsaren ha svårt med att förstå en skriven text, eftersom läsförståelse måste övas aktivt. Inte heller räcker det med riklig tillgång till böcker, utan de måste kompletteras med systematisk, medveten, direkt undervisning i läsförståelse. Läsförståelse utvecklas inte automatiskt genom tyst läsning. Även om barnet läser böcker i mängder kan hon fastna på sin bekvämlighetsnivå och varken utveckla sin läsförståelse eller sitt ordförråd.” (länk till citatet på LukiMat)

Yes, yes, yes! – Bakgrundskunskap, ordförråd, minne och slutledningsförmåga är basen som måste kompletteras med systematisk, medveten, direkt undervisning i läsförståelse eftersom den inte utvecklas automatiskt genom tyst läsning. Yes, yes, yes!

Rekommendationerna är att undervisning i läsförståelse ska ske konkret, med handledning och modellering. Vi kan läsa konkreta exempel varav ett är meningen om grodan, näckrosbladet och fisken som lyder: Grodan satt på ett näckrosblad, en fisk simmade under bladet. Här drar läsaren automatiskt slutsatsen att fisken simmade under grodan. Nybörjarläsaren behöver dock vägledning i att aktivera sina förkunskaper om grodor, fiskar och näckrosor, skapa en inre bild av händelsen och miljön samt dra slutsatsen att fisken simmar under näckrosbladet och därmed under grodan.

På LukiMats webbsida hittar du också en modell för strukturen på den rekommenderade läsförståelseundervisningen.

modell Aro Kummi 2

Modellen är efter T. Aro. Kumm 1. Läsförståelse: Teori och övningar. Ovanstående bild är kopierad av mig och kommer från LukiMat.

Fakta om LukiMat

LukiMat-webbtjänsten utvecklas och upprätthålls av Niilo Mäki Institutet, Jyväskylä universitet och Åbo Akademi. Webbtjänsten finansieras av finska undervisnings- och kulturministeriet.

LukiMat-webbtjänsten omfattar tre områden:

  1. Informationstjänst
  2. Metoder för bedömning av svårigheter vid läs- och matematikinlärning
  3. Metoder för träning av grundläggande färdigheter

Innehållet i LukiMat-webbtjänsten riktar sig till förskolan samt årskurserna 1 och 2.

LukiMat har också en grupp i Facebook, men den är på finska.

Webblänkar

Så här ser LukiMats webbsida om Läsning ut. Som du ser hittar du allt om läsning under Informationstjänst, i vänsterkanten.

LukiMat webb

 

Läsläxors vara…

eller inte vara. Det är frågan!?

Är läsläxan ett nödvändigt ont eller en möjlighet till utmaningar? Vad ska jag som lärare tänka på när jag ger läsläxor?

Läsläxa är något i stort sett alla barn har erfarenheter av då den utgör grunden för att befästa läsning för nybörjarläsaren. Likaså har lärare åsikter om läsläxor; oftast är man för eller emot. Det inte helt lätt att ge en bra läsläxa. Barn som går i F-klass och årskurs 1 visar på en stor variation på förkunskaper. Här finns barnet som inte kan någon bokstav alls när hen börjar skolan och barnet som i princip kan läsa redan vid skolstart. En bra första läsundervisning lär barnet att arbeta med och sträva efter att förstå vad de läser på ord- och meningsnivå.

Docent Kjersti Lundetræ, docent/”Førsteamanuensis” Universitetet i Stavanger,  forskar kring tidig läsinlärning. Hennes forskning omfattar tidig intervention för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, tidig läsinlärning, internationella läsundersökningar men även vuxnas läsfärdigheter. Kjersti Lundetræ forskar vid Stavanger Lesesenter (https://lesesenteret.uis.no/) där hon bland annat intresserat sig för läsläxor. Hon understryker att läraren inte kan ge samma läsläxa till alla elever och hon ger ett antal råd för bra läsläxor i F-klass och åk 1.

  1. Välj en läsläxa som passar eleven.
  2. Se till att eleverna möter ortografiska utmaningar i meningsfulla texter.
  3. Sätt upp andra mål än ren avkodning.
  4. Låt eleverna läsa högt.
  5. Upprepad läsning används på ett klokt sätt.
  6. Samarbeta med föräldrarna.
  7. Överväg lästräning i andra sammanhang än skolan.

Texten får inte vara för lätt men inte heller för svår. Läsningen ska vara en utmaning för eleven men inte omöjlig att genomföra. Risken med alltför lätta texter är att eleven lär sig dem utantill. Att en text innehåller ortografiska utmaningar kan handla om att eleven ska kunna läsa ord som exempelvis börjar på tj-ljud. Ett specifikt mål med läxorna kan vara att öva på att läsa ett särskilt ljud eller en särskild stavning. Det är också viktigt för eleverna att få läsa meningsfulla texter: Inte bara isolerade ord. Meningsskapandet är det centrala i alla läsning.

Läsning behöver inte endast handla om att öva läsflyt eller läshastighet. Förutom att avkoda, kan ett mål vara att eleverna lär sig något nytt genom att läsa texten. Ja, är det inte det som är essensen av att gå i skolan!? Att läsa för att lära nytt!

En läsuppgift kan också vara att hitta något roligt, något överraskande i texten eller ett långt och svårt ord eller märka ord som finns i texten.

Varför ska elever läsa högt för läraren eller någon annan vuxen? Jo, det är ofta att eleven läser samma ord fel flera gånger. Det är viktigt att någon lyssnar på högläsningen och märker om de läser fel så att de kan få möjlighet att rätta sig.

Så kallad upprepad läsning är en metod som rekommenderas av läsforskare. Jag skrev om upprepad läsning redan 4 maj 2015 Fyra stödstrategier vid närläsning. Du kan också läsa om upprepad läsning på Lukimats webb om att träna läsflyt. Vikten av att välja utmanande texter understryks. Elever ska inte bara läsa texter inom på bekvämlighetsnivå. Utmaningar kan uppnås med att texten innehåller okända ord eller att innehållet inte är bekant för eleven.  På så vis övas och befästs också ordförrådet. Jag har beskrivit flera av de förslag som du hittar på Lukimats webbsida tidigare. Du kan läsa dem HÄR.

Samarbeta med hemmet kring läsningen. Tänk på att den läsning som läraren skickar hem för lästräning ska handla om att just träna och befästa något läraren har undervisat om. Ge föräldrar råd om hur man arbetar med sitt barn med läsningen och berätta för dem varför det är viktigt att till exempel prata om innehållet, att ställa lite frågor och att låta barnet berätta.

Läxor fungerar inte lika bra för alla familjer. Många elever/barn har långa arbetsdagar med fritids både före och efter skolan. Fundera och undersök om eleverna kan arbeta med läsning på fritids. Kanske är fadderläsning en möjlighet? Fadderläsning är när yngre elever läser för äldre och det kan ske före och efter skoltid. Hemma kanske barnet kan läsa för hunden eller något annat husdjur?

Slut för idag, tack för idag som man brukar säga i skolan. I morgon ska jag försöka hinna bearbeta några kommande blogginlägg som jag fått inspiration till efter dagens föreläsning om Talboken i klassrummet.

Referenser:

Lukimat: Träna läsflyt i skolan, 180530.

Lesesenteret, Stavanger: Den samme leseleksa passer ikke for alle, 180530.

Exempel på exempel

Nu tänkte jag nämna några av de praktiska exempel som beskrivs i boken Framgångsrik undervisning (Hattie, Fisher & Frey 2018).

Kapitel 2 Ytlärande i literacy ger mängder av konkreta exempel på hur läraren kan arbeta i sin undervisning. Det är hur läraren kan synliggöra kunskaper och färdigheter, förkunskaper, ljudmetoden, undervisning för att bredda och fördjupa ordkunskap, läsförståelse, kamrathandledning och hur elever kan befästa sitt lärande i literacy. Allt exempel på ytlärande som också är en nödvändig grund för att kunna gå vidare och fördjupa sina kunskaper med målet transferering av kunskap.

Clozetest

Läraren kan fastställa elevernas förkunskaper genom att använda en metod som författarna kallar clozetest. Läraren väljer en text med 250 ord och tar bort/stryker över var femte ord. För att underlätta för läsaren att skapa ett sammanhang lämnas första och sista meningen i textavsnittet orört. Eleverna får i uppgift att läsa texten och fylla i alla ord som saknas. Utbytesord och synonymer accepteras som att eleven har gjort ett korrekt val av ord när läraren läser och bedömer i vilken utsträckning eleven har klarat att läsa och komplettera texten med de ord som fattas. För att göra det något lättare, vilket kan bli aktuellt för yngre elever eller elever med annat modersmål, så väljs en kortare text. Läraren kan också välja att endast ta bort/stryka över var nionde ord. Bedömningsnivåerna som författarna föreslår är:

  • oberoende nivå: 60 procent eller fler korrekta svar
  • instruktionsnivå: mellan 40 och 59 procent korrekta svar.
  • frustrationsnivå: 39 procent eller färre korrekta svar.

När elever får ett resultat som ligger inom gränsen för den oberoende nivån betyder det att eleven behärskar ämnet. De elever som hamnar på frustrationsnivå behöver en undervisning som stärker och ger bakgrundskunskap i ämnet.

Ordkunskap

Författarna talar om begränsade och obegränsade färdigheter. Exempel på begränsade färdigheter är fonemisk medvetenhet, alfabetet, ljudning och läsflyt. När eleverna har lärt sig en begränsad färdighet behöver denna inte läras ut längre. Författarna understryker att explicit undervisning kan vara effektivt för att lära ut begränsade färdigheter som exempelvis läsundervisning med ljudmetoden. Här refererar de till forskaren Swanson (1999) som visar att detta upprättar och stärker de strukturer i hjärnan som ska bilda den fonologiska loop som kopplar samman de delar som ansvarar för att bearbeta språkljuden med långtidsminne, vilket behövs för att upprätthålla meningsfull läsning (Swanson i Hattie, Fisher & Frey 2018:54). De skriver också att formell explicit undervisning inte bör användas som enda metod i läsundervisningen lika lite som ordförråd bör vara undervisningsplanens enda fokus. I klartext säger de att läsundervisning med ljudmetoden är viktigt arbetssätt, och har en effektstorlek på 0,59, men det ska kompletteras med annan undervisning.

Exempel på obegränsade färdigheter är ordförråd och förståelse. Eftersom ordförråd har så starkt samband med läsförståelse är det viktigt att arbeta med ordkunskap på olika sätt. Effektstorleken är 0,67. Elever som saknar ett tillräckligt ordförråd kommer med säkerhet att få problem med sin förståelse. Samtidigt räcker det inte att ha ett stort ordförråd för att lära sig läsa.

Att läsa sig ett ord kräver inte bara att eleven exponeras för det, utan också att denne repeterar, sätter ordet i sitt sammanhang och att eleven har verkliga skäl för att använda ordet/n i autentiska samtal, läsning och skrivande. (sidan 57)

För att uppnå detta krävs det att eleverna i sin undervisning får arbeta med ord på olika sätt, både i explicit undervisning och i läsning av texter. Författarna föreslår flera metoder för att arbeta med ordförråd. Några av dessa känner du igen från tidigare blogginlägg som exempelvis:

Ordförråd kan beskrivas utifrån bredd och djup. Ordförråd kan också delas upp i aktivt och passivt ordförråd.

Andra metoder är att arbeta med att läraren modellerar hur denne listar ut vad ord betyder, att arbeta med att sortera ord och begrepp men också att läsa. Läsa, läsa, läsa! Läsning exponerar eleven för mängder av ord i autentiska sammanhang.

Gamla godingar

Exempel du säkert känner igen är ordbildskort och upprepad läsning. Ordbildskort används för att memorera ord, så kallade sight words,  med hjälp av bildkort. Exempel på färdiga bildkort på temat djur har jag sett att du kan hitta på LegiLexis webb. Det är förstås lätt att göra egna ordbildskort och finessen är då att du kan göra kort som passar in i de ämnesområden du arbetar med i din egen undervisning.

Upprepad läsning är något som används i specialundervisning. Syftet är att öva upp läsflytet. Det har visat sig vara mer effektivt att eleven läser texter som innehåller något, eller ett fåtal, nytt/nya ord som inte direkt känns igen jämfört med när denne läser en text som är så lätt att den inte medför några svårigheter. Eleven behöver utmanas att läsa utanför sin komfortzon. Eleven lyssnar på en vuxen som läser texten och därefter läser eleven flera gånger för sig själv. Texten eleven läser ska inte vara allt för lång. Läraren ska också poängtera att vitsen inte är att läsa så fort som möjligt utan att läsa med flyt, noggrant och med prosodi, dvs. intonation och inlevelse. Tanken är att läraren noterar läshastighet och visar eleven hur det flyter bättre och bättre för var gång denne har läst texten.

Idag när många arbetar med iPads i läs- och skrivundervisningen är det också möjligt för eleven att spela in sin egen läsning och själv lyssna på hur det låter. En sådan inspelning ger också underlag till ett samtal om vad som blir bättre och bättre för varje läsning/inspelning. Eleven kan också läsa tills denne själv känner sig nöjd med sin egen läsning. På så sätt blir det tydligare för eleven vilka kvaliteter i läsningen som förbättras genom den upprepade läsningen. Det går också att utveckla den upprepade läsningen så att eleverna får arbeta med kamratrespons på varandras inläsningar. Inspelningen gör det möjligt att lyssna parvis och tala om vad de själva tycker är bra med läsningen.

Jag har redan 2015 (150913) skrivit om parläsning och kamratrespons i ett inlägg du kommer till HÄR. Jag föreslår också att du besöker webbsidan Lukimat, som är en:

Informationstjänsten om läsning erbjuder forskningsbaserad information om barns läsutveckling, läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Dessutom beskrivs åtgärder för hur stöda läsinlärningen och förebygga läs- och skrivsvårigheter. (180308)

Läsförståelse

Lässtrategier behöver läras ut explicit samtidigt som målet är att eleverna ska bli integrerande läsare. Innebörden är att de har strategierna som en automatisk kunskap som de använder när de läser och utan att behöva tänka på att de använder strategier. Utöver RT-strategierna föreslår författarna arbete med att sammanfatta, att förse text med kommentarer och att föra anteckningar. Författarna presenterar Cornell-metoden för att lära ut och träna hur man kan föra anteckningar. En bild på metoden finns på sidan 66. Jag har fritt kopierat uppställningen och du kan hämta min kopia här: Anteckningar enligt Cornell-metoden. Cornell-metoden är en anteckningsmodell i tre delar. Eleverna får lära sig att dela in sina anteckningar i tre delar för att öva på att:

  1. registrera
  2. reducera
  3. recitera
  4. reflektera
  5. repetera
  6. rekapitulera

Dessa sex punkter kallar författarna för de 6 R:en och det är dessa som ska in i Cornell-modellen under rubrikerna ledtrådar, anteckningar och sammanfattning. Läs närmare om hur du gör i boken på sidorna 65-67.

Kamrathandledning

Enligt författarna bygger effektiviteten i kamrathandledning på att deltagarna, kamraterna, byter roller med varandra och att kunskapsluckan mellan eleverna som handleder varandra inte är för stor. På så vis får man en effekt som är lika hög för den som handleder som för den som blir handledd.

I boken beskrivs en modell som kallas PALS-metoden. PALS är en förkortning för Peer-Assisted Learning Strategies och metoden handlar om att eleverna läser en text högt för varandra och sedan återberättar den. De ska också hitta huvudbudskapet och förutsäga vad som kan komma att hända i nästa avsnitt. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om just detta med titeln Forskningsgrund för PALS, ett läsprogram för parläsning (150527) samt Läs, återberätta, sammanfatta, förutse, läs… (PALS) (150524).

Vad gäller PALS så får man lite olika uppgifter om hur det ska gå till i olika artiklar varför jag går in på det i ett inlägg längre fram.

Ja, ovanstående var några exempel på exempel ur boken. Det finns många fler exempel men dessa får du läsa och leta reda på själv.

Referenser:

Hattie, Fisher & Frey (2018).  Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

Minneslekar

Läsning utmanar vår förmåga att processa, samla in och bearbeta information i en process där allt sker simultant. Vi kräver av vår hjärna att den känner igen ord, skapar mening från lästa ord och text, känner igen meningsstrukturer, innehåll och kan ta ställning till varje dels relevans för läsningen och läsförståelsen. Detta kan vara nog så svårt för våra nybörjarläsare som kämpar med avkodningen. Det blir helt enkelt ingen energi eller utrymme kvar för själva meningsskapandet. Det är också svårt för de av våra elever som har brister i sin minneskapacitet. Problem med minnet kan ha många orsaker som exempelvis biologiska, dvs. individen har helt enkelt dåligt minne. Problem med minnet kan också bli ett resultat av en uppmärksamhetsproblematik eller av mer tillfälliga orsaker som sjukdom, att individen befinner sig i en svår livssituation eller är stressad. Hur man ger stöd för att minska konsekvenserna av problem med att minnas styrs förstås av orsakerna. Som alltid finns det inte en one size fits all.

Under de år jag arbetade som speciallärare/specialpedagog arbetade jag med en programvara som hette RoboMemo. Det här var i början av 2000 talet och RoboMemo föddes ur forskning som leddes av bland annat Torkel Klingberg. Forskning som visade att arbetsminnet kunde övas upp genom systematisk träning. Minnesträningen skedde under en femveckors period med ett träningspass varje dag. Det skrevs och talades mycket om minnesträning vid den tiden och snart följde andra upp med mer lekbaserade minnesträningsprogram. Diskussionerna gällde huruvida denna minnesträning hade stöd i forskning eller inte.

Minnesträning var något som jag sysslade med redan som klasslärare; fast jag inte var medveten om detta på den tiden. Här talar jag om 1980-talet. Det kunde handla om lekar som att öva på veckans läxord i engelska genom att jag skrev upp orden på tavlan. Klassen körläste orden varefter jag suddade ut ett ord i taget och de fortsatte körläsa tills alla ord var utsuddade. Det här var något de gillade att göra! Ja, kanske var eleverna mer lättroade på den tiden!?

En annan minneslek var att fem elever fick sitta på var sin stol framför klassen. De valde själva hur de skulle sitta. En elev gick ut ur klassen och de fem sittande eleverna gjorde någon liten ändring i hur de satt. Sedan kom kamraten in och uppgiften var att lista ut hur de fem sittande kamraterna hade ändrat i hur de satt. Också en mycket populär lek!

Häromdagen läste jag ett nummer av Literacy Today som blivit liggande hemma. En artikel hade titeln Working with memory deficits och handlade om just minneslekar. Förslagen var indelade i tre grupper:

  1. lek minneslekar
  2. övning ger färdighet
  3. gör två saker samtidigt.

Den första gruppen ger exempel på tre minneslekar som inte kräver läsning. Den försa minnesleken heter jag ska på picknick. Den första eleven säger något som denne vill ta med sig på picknicken. Nästa elev upprepar vad den första ville ta med sig samt lägger till något eget. Så fortsätter man tills alla har bidragit med något de vill ta med. Utmaningen är att se hur lång listan på saker kan bli utan att eleverna glömmer något som en tidigare kamrat har nämnt.

Den andra leken är djurläten. En lekfull lek som bjuder in i sin egen tokighet. Läraren ger exempel på flera djurläten som eleverna ska upprepa. Även här kan man gå rundor och låta eleverna komma med djurläten som sedan upprepas.

Den tredje leken är den raderade bilden. Läraren ritar upp en enkel bild på tavlan/smartboarden. Eleverna tittar på bilden en kort stund varefter läraren släcker ner den samt raderar något. Eleven får sedan se bilden igen och ska nu se vad som fattas. Den här övningen kan också göras med ett antal föremål på en bricka som visas en kort stund varefter en duk läggs över. Läraren tar bort ett föremål varefter brickan visas igen och eleverna ska kunna tala om vad som fattas.

I den andra gruppen övning ger färdighet ligger fokus på att läsa och du känner säkert igen den som upprepad läsning. Eleven läser ett stycke eller en kort text. Sedan får eleven läsa stycket flera gånger och tiden det tar skrivs upp varje gång. Tanken här är att eleven kommer att bli motiverad av att jämföra sina olika läsningar då de blir snabbare och säkrare för varje gång. Det har visat sig att upprepad läsning har bäst effekt om texten inte är helt lätt för eleven. Detta innebär att eleven inte endast skall läsa texter på bekvämlighetsnivå.

I den tredje gruppen gör två saker samtidigt utmanas elevens förmåga att göra flera saker samtidigt. Detta är något som brukar kallas för multitasking; vilket i sig är omdiskuterat. Lekarna som föreslås är först en klapp och rytmlek. Eleverna upprepar ett rim, en dikt eller kanske en kort sång samtidigt som de klappar och/eller stampar takten. Här tvingas hjärnan att hålla reda på det som sägs samtidigt som kroppen gör rörelser. Det andra exemplet på minneslek är läsa, gå och fråga. Eleven läser högt samtidigt som denne går. I slutet av varje stycke ska eleven ställa en fråga kring stycket som denne just läst. Den här sista leken är faktiskt något som en del använder. Jag träffade i ett sammanhang en psykolog som berättade om sina erfarenheter av att ha ADHD och hur hen hade läst in sin psykologexamen genom att just läsa högt samtidigt som hen gick fram och tillbaka på sitt rum och också ofta samtidigt klappade takten. Att läsa högt, röra sig och klappa takten hade varit det enda sättet för hen att läsa och komma ihåg kurslitteraturen.

Det som är viktigt att komma ihåg – som alltid – är att alla arbetssätt, alla lekar osv. inte passar alla. Det finns ingen one size fits all. Som lärare måste jag vara öppen och nyfiken på varje elev för att kunna hitta de arbetssätt som passar just denne.

Referenser:

Lukimat, Träna läsflyt i skolan, 170329.

Nordman, J. (2017). Working with memory deficits. In Literacy Today, July/August 2016, Vol 34, Issue 1.

Att bygga sin undervisning på forskning

Vad kan det innebära? Det är något jag funderar över! Lättast är förstås att säga att man arbetar efter en modell eller metod. Det är Bornholmsmodellen, ASL, En läsande klass, Vallmomodellen, Rydaholmsmetoden, Pilen, Trädet med flera. De lärare som valt att arbeta efter en viss modell eller metod är oftast mycket nöjda och övertygade om att just det sättet att arbeta ger bäst effekt. Räcker det då att läraren själv känner sig övertygad om metodens förträfflighet? Vilka felkällor kan det finnas?

Jag går ofta tillbaka till Skolverkets rapport ”Forskning för klassrummet”. Det står faktiskt i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag som lärare väljer innehåll och metod för att nå målen samtidigt som jag förväntas ha ett vetenskapligt förhållningssätt. När jag i min lärarroll funderar över vad som fungerar bättre än något annat i min undervisning så är det bra att söka stöd i forskning. Här kommer Skolverkets kunskapsöversikter och olika rapporter och liknande till stor nytta. De presenterar och/eller väver in forskningsrön i sina texter så att jag får just det stödet.

Mina tankar och funderingar löper fram och tillbaka mellan frågan om modeller och metoder, kursplanemål och vad forskning säger. Jag har på intet sätt tänkt färdigt utan dristar mig här att skriva ett inlägg som mer bjuder på att jag tänker högt. Därför, och som alltid annars, är jag också intresserad av hur just du tänker! Släng gärna in lite jag tänker högt tankar!

Givetvis är läroplan och kursplaner grunden och utgångspunkten för all undervisning. Det är inte läromedlet som styr . När jag först började som lärare på -70 talet var läromedlen det som jag som nyexaminerad mellanstadielärare helt förlitade mig på. Idag återgår jag ständigt till kursplanerna för att läsa och läsa om, tänka, diskutera och fundera på om jag täcker in alla delar eller om jag har missat något. Ja, underrubriken till Forskning för klassrummet lyder Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Personligen tycker jag att det är fyndigt. Det är ju precis det som är mitt arbete, dvs. att göra saker i praktiken. Att undervisa! Lgr11 stor

Precis som ni alla kollegor där ute i vårt utvidgade kollegium har jag läst om, hört på föreläsningar och diskuterat i olika forum en mängd olika forskningsrön inom ämnesområdet som är min specialitet, dvs. språk-, läs- och skrivundervisning. Givetvis också rön av mer allmän karaktär. Hattie dyker ju upp i stort sett överallt oavsett vad jag läser.

För att knyta an till hur jag började inlägget så är jag just nu inne i en tankeloop där jag försöker knyta ihop ASL med forskning. Senaste inlägget handlade om Karin Pettersons inspirationsföreläsning om hur hon arbetar med ASL. För några veckor sedan föreläste jag om vad aktuell forskning säger för våra deltagare i Språkpaketet. En given fråga från våra pålästa och ambitiösa lärare som återkommer är ”Vad säger forskning?” . När jag brottas med den frågan för det är ju inte så lätt att jag kan ge ett kort, enkelt svar. I stället tänker jag så här: När jag som lärare väljer att arbeta med ASL i den tidiga läs- och skrivinlärningen så är det viktigt att gå tillbaka till några övergripande aspekter som forskning har visat påverkar och förstärker inlärningen. Ja, jag satt och lekte lite, letade efter olika visuella uttryck, och hamnade i bilden av en enkel tusenfoting.

tusenfoting för forskning

Mitt råd till alla er som arbetar med ASL är att fundera över om ni arbetar med t.ex. social interaktion, kamratbedömning, återkoppling, själövervakning osv.? Mitt råd är också att hela tiden sträva efter att ni låter eleverna arbeta parvis;  se till att eleverna använder paddans inspelningsfunktion för att spela in sin egen läsning och lyssna på den och reflektera över sina framsteg; arbeta aktivt med kamratbedömning i undervisningen genom exempelvis two stars and a wish; börja alla lektioner med att tydligt presentera målet för just den lektionen; gör extra anpassningar i undervisningen för att alla elever ska utvecklas optimalt och kräv och arbeta för att de som behöver det får extra stöd. Gå tillbaka till de faktorer som enligt forskning bevisligen stärker lärandet och arbeta med dem oavsett vilken metod eller modell du arbetar med!

Min lilla enkla tusenfoting har fötter som pekar åt lite olika håll därför att vare sig min undervisning eller mina elevers utveckling går så där enkelt, spikrakt mot nya fantastiska höjder. Det är i alla fall min erfarenhet. Många gånger bjuder verkligheten i klassrummet på två steg framåt och ett tillbaka och ibland  måste man stå ut med ett steg framåt och två steg tillbaka. Tänk håll i, håll om och håll ut!

Referenser:

Lukkimat: http://www.lukimat.fi/lasning/informationstjanst

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.

Det finns mer om läsflyt!

För att utveckla läsflyt krävs läsning, dvs. övning och repetition. Motivation stärker och snabbar upp utvecklingen mot ett gott läsflyt. För barn och unga är det också viktigt med vuxnas stöttning och att vi vuxna har en positiv attityd till läsning. Man brukar ju säga att barn gör som vi gör och inte som vi säger. Annat som bidrar till att läsaren når läsflyt är tillgång till olika texter av olika svårighetsgrad samt att läsningen sker i en lugn atmosfär. Det sista får mig att tänka på metoderna med läshundar, dvs. att barnet/den unga läser högt för en hund. PedagogStockholm har beskrivit hur några skolor i Stockholm har arbetat med läshundar. Du kan läsa reportaget och se en kort film om arbetet här: Läshund ger läslust.

Jag ser att det finns två forskningsprojekt om läshundar. Vi har: Läshund, och så ser jag att Linnéuniversitetet 2013 startade ett forskningsprojekt om läshundar: Bokhunden och Astrid Lindgren. Stockholmsreportaget och de två forskningsprojekten lyfter att läshundsläsning ger lästräning i en lugn och avslappnad atmosfär utan sress.

Läshundsläsning innebär också att läsningen sker i högläsningsform som i sig stärker läsflytet mer än tyst läsning. Enligt den finska forskningsresursen LukiMat medför högläsning mer inlevelse och större koncentration.

LukiMat beskriver ett antal sätt att arbeta med och förbättra läsflytet hos läsaren. Några av förslagen de ger är:

  • Upprepad läsning
  • Minutläsning
  • Förhandstitt på ett kapitel
  • Bekanta sig med en text på egen hand
  • Parläsning
  • Körläsning
  • Förläsare
  • Diskussion om pausering och betoning i texter
  • Läsning med inlevelse
  • Träna enheter som är mindre än ord, men större än en bokstav

Tipsen om hur man kan stärka läsflytet avslutar de med:

De bästa resultaten uppnås vanligtvis då man kombinerar olika metoder.

Vikten av att kombinera olika metoder är också resultatet i en avhandling av Linda Fälth med titeln  The use of interventions for promoting reading development among struggling readers. Lindas forskningsstudie visade att:

  • de som kombinerade fonologisk träning med läsförståelseträning gjorde större framsteg än de som endast fick ordinarie specialundervisning. Detta gällde både läshastighet, ordavkodning och stavningsförmåga. Kombinationen av metoder var också mer effektiv än respektive träningsprogram var för sig.
  • att det är bättre med intensiva insatser komprimerade under en kort tid jämför med att sprida ut träningen under ett läsår eller en termin.

Studien visade också att elever som inte fick hemuppgifter fick lika goda resultat som gruppen som fick göra hemuppgifter. Just det fyndet leder vidare till frågan huruvida vi ger läxor som är tillräckligt väl förberedda. Läraren Marika Nylund Ek beskriver i sin blogg dels sina erfarenheter av hemuppgifter, dels hur hon har tänkt om och nu arbetar mycket strukturerat med att förbereda alla läsläxor som ska göras i hemmet. Läs hennes inlägg Läsrutin i tre faser. Kanske vill du också prova hennes upplägg!?

Några frågor har kommit in om läsflyt är något som man arbetar med även i senare skolår. Svar ja! Här föreslår jag att du läser sidorna 83 – 93 i Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse (högstadiet; Westlund 2015).

Dela gärna med dig av hur du har lagt upp ditt arbete med att stärka dina elevers läsflyt och hur du arbetar med hemuppgifter kring läsning!

Referenser:

LukiMat (bakom LukiMat står bland annat Åbo Akademi, University of Jyväskylä och finska Undervisnings- och kulturministeriet.

Metoder för att utveckla läsflytet kan du läsa mer om på: LukiMat