QtA, RU och IT – tre modeller

QtA, Questioning the Author,  utvecklades av Beck och McKeown i mitten av 1990-talet. Modellen tränar läsaren till att bli en aktiv, medskapande läsare. Detta sker genom att läsaren ställer egna frågor till texten men också kommer med förslag på omformuleringar. Lärare och elever läser och diskuterar texten tillsammans.

RU, Reciprok undervisning, utvecklades av Palinscar & Brown i början av 1980-talet. Modellen arbetar främst med fyra strategier; ibland kallade de fyra läsfixarna och då symboliseras dessa av Spågumman, Nicke Nyfiken, Detektiven och Cowboy Jim.

  1. Spågumman – förutspår/förutsäger/formulerar hypoteser om handlingen i texten. Till sin hjälp tar läsaren bilder, rubriker, omslag, innehållsförteckningar o.likn. Läsaren drar slutsatser utifrån dessa nycklar men också med hjälp av sina förkunskaper.
  2. Nicke Nyfiken – ställer frågor före, under och efter läsningen. Läsaren försöker ringa in vad som är viktigt respektive oväsentligt.
  3. Detektiven – reder ut oklarheter. Det kan handla om svåra ord och svår meningsbyggnad eller vad som utgör textens centrala idéer.
  4. Cowboy Jim – sammanfattar texten med egna ord samt presenterar vad som är textens centrala budskap.

Intressant är att PIRLS funnit att förmågan att kunna förutsäga vad som kommer att hända i texten är något som inte övas och/eller praktiseras av svenska elever så här har Spågumman en uppgift!

 IT, inferensträning handlar om att läsaren kan läsa och finna svaren på olika nivåer; ofta kallar vi detta att läsa , mellan och bortom raderna. Ett annat begrepp för detta är inferens och vi kan säga att läsaren infererar. Läsaren lär sig strategier för att i texten finna ledtrådar som hjälp för att både ställa och besvara frågor. Lena Franzén har 2002 presenterat hur läraren kan arbeta med IT i ”Att träna inferenser – teori och träningsprogram”.

Samtliga dessa tre modeller förutsätter ett problemlösande förhållningssätt till läsning och förståelse av texter. Det förutsätter också att våra elever vår lära sig dessa strategier och NÄR, HUR och VARFÖR de ska använda respektive strategi.

Du kan läsa mer i exempelvis:

  • Block, Gambrell & Pressley: Improving Comprehension Instruction
  • Guthrie m.fl.: Motivating Reading Comprehension
  • Franzén, Lena : Att träna inferenser – teori och träningsprogram
  • Reichenberg, Monica: Strukturerade textsamtal
  • Westlund, Barbro: Att undervisa i läsförståelse

QtA, RU, TSI

Ja, det finns en del förkortningar….

Detta är tre modeller för undervisning av läsförståelsestrategier som forskning har visat har en effekt på elevers läsförståelse.  Gemensamt för de tre modellerna är samtalet runt en text. Arbetet med texten sker löpande och bygger på att ett textsegment i taget genomlyses, bearbetas och diskuteras.Läraren modeller i minilektioner hur läsaren kan ”tänka högt”. Med hjälp av lärarens ”tänka högt” modellering lär sig eleverna vilka redskap det finns för att förstå en text.

 En närmare förklaring av QtA, RU och TSI kommer. Den som väntar på något gott…

Och idag ska jag diskutera forskningsbaserade läsförståelsestrategier med Barbro Westlund över en lunch och det är ett samtal jag ser fram  mot!

Tidig upptäckt – fortsatta insatser

Det är rubriken på en artikel i tidningen Dyslexi (2016, nr 1). Artikeln ger glimtar från en utbildningsdag med olika forskarföreläsningar. Här kommer några glimtar från glimtarna…

Det första avsnittet som handlar om Stefan Gustafsson, biträdande professor, och en del av hans studier avslutas med en tankeväckande mening:

…vad läraren gör är avgörande, och eleven är alltid facit. (sidan 17)

Ja, så kan man också se på eleven! Jag läser om hur Stefan Gustafsson har beskrivit lässvårigheter uppdelat i tre typer av svårigheter. Läsaren kan ha svårigheter med avkodningen, förståelsen eller en kombination av båda dessa delar i läsningen. För träning av avkodningen hänvisas till träning enligt t.ex. Ulrika Wolff som jag skrev om i ett tidigare inlägg. För träning vid förståelseproblem hänvisas till RT, Reciprocal Teaching (5/4, 7/5 2013), och QTA, Questioning the author (5/4, 7/5 -13). Avsnittet handlar om frågor som exempelvis Vilken typ av träning behöver en elev?, Ska eleven träna på det som hen är bra på eller dålig på? Det står också om ett sätt att tänka krin ginsatser i flera nivåer som används i en del amerikanska delstater nämligen RTI, Respons to intervention. I RTI låter läraren insatserna komma först och diagnosen efteråt. Nackdelarna med RTI är det krävs hög kompetens och mycket resurser. Den avslutande rekommendationen i artikelns första avsnitt är att om man är tvungen att endast välja en metod så ska den vara bred och innefatta både avkodning och förståelse.

Ett annat avsnitt i artikeln handlar om Ulrika Wolff. Jag skrev om hennes lästräningsstudie RAFT i inlägget Test eller ett diagnostiskt synsätt? (8/4 -16). I den här artikeln får jag mer information om RAFT studien men också kunskap om ett annat undervisningsprogram WIP, Wolff Intensivprogram. RAFT visade sig ge kvarvarande effekt efter 1 år vilket är ett intressant resultat. Ibland är det så att interventions- och träningsprogram ger effekt direkt i anslutning till den pågående insatsen men att det inte kvarstår några effekter något år senare. I WIP tränas fonem/grafem koppling, läshastighet och läsförståelse. Träningen görs i en-till-en undervisning för att den ska kunna anpassas helt efter elevens behov och utveckling. Träningsmaterialet omfattar 60 sessioner och bygger på att eleven som deltar förstår varför denne tränar de enskilda momenten. Träningen följer ett visst mönster och upprepas varje vecka så att eleven känner igen sig och vet vad som väntar. Materialet köps från Hogrefe Psykologiförlag vilket betyder en kostnad för skolan.

Andra avsnitt i artikeln handlar om undervisning i engelska och hur de gör på Nya Ängkärrsskolan, Sveriges enda specialskola för elever med dyslexi. Här underströks vikten av att bland annat låta elever lyckas, att arbeta med att stärka elevers självkänsla, att ha tydliga lärandemål och multisensorisk undervisning.

Ett annat avsnitt handlade om beteende stöd i skolan utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt för att arbeta med ordning, studiero och inkludering.

Ja, jag hittar ofta intressanta artiklar i Svenska Dyslexiföreningens tidskrift Dyslexi.

Referenser:

Tidskriften Dyslexi 2016 nr 1, sidorna 16-19

Dyslexitidningen3