Att läsa faktatexter

Är titeln på en rykande färsk bok av Adrienne Gear. Underrubriken är Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Jag har själv ännu inte hunnit läsa den – den låg i mitt fack för en timme sedan – men du ska veta att jag börjar läsa när jag tar pendeltåget hem i eftermiddag!

För dig som ännu inte noterat det – Adrienne föreläser för oss lärare i Stockholms kommunala grundskolor nästa onsdag den 22/4. På grund av ett halvdussin återbud så går det fortfarande att anmäla sig. Närmare information om innehåll, plats mm. hittar du i anmälningsformuläret. Anmäl dig här: Anmälningslänk

Boken är indelad i 8 kapitel. De är:

  1. Vad är Att läsa faktatexter?
  2. Komponenterna i boken Att läsa faktatexter
  3. Strategin att zooma in
  4. Strategin att ställa frågor och att göra inferenser
  5. Strategin att avgöra vad som är viktigt
  6. Strategin att göra kopplingar
  7. Strategin att transformera (eller syntetisera)
  8. Tillämpning och bedömning

Kapitelrubrikerna flaggar för att vi ska få fördjupa våra kunskaper om läsning av faktatexter samtidigt som de flesta av oss läsare säkert har förkunskaper som gör att vi kan tänka ett steg till. Boken är faktagranskad av en svensk adjunkt vid Stockholms universitet och en del lektionsförslag har bearbetats för att passa svenska förhållanden. Jag ser verkligen fram mot att få börja läsa!

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Stockholm: Natur och kultur.

Du kan också provläsa några sidor HÄR.

boken mindre

Att skriva faktatexter

är fokus för en föreläsning onsdagen den 20e april med Adrienne Gear. Föreläsningen utgår från hennes bok med samma titel. Boken kommer ut alldeles snart. Med dessa två böcker får jag som lärare en riktigt bra grund för den delen i min undervisning som handlar om att läsa och skriva faktatexter; tycker i alla fall jag som haft den äran att få ”tjuvläsa” en korrversion av boken. Du har något att se fram mot!

Läsa och skriva går hand i hand samtidigt som den enskilda individen kan ha utvecklats olika långt i sitt läsande och skrivande. Att läsa och skriva går hand i hand betyder inte att den enskilda eleven klarar båda färdigheterna lika bra. Vi kanske behöver stötta i det ena och utmana i det andra!? Därför måste vi också undervisa explicit i att både läsa och skriva faktatexter. Vi är många lärare som har ägnat de senaste åren till att utveckla vår kunskap om läsande, läsutveckling och läsundervisning. Nu är det dags att fokusera skrivandet!

Förra våren föreläste Adrienne Gear utifrån sin bok Att läsa faktatexter för ett 50-tal av oss lärare i Stockholm. Föreläsningen var en succé! Vill du också komma i år? I så fall föreslår jag att du ber din skolas läs- och språkutvecklare att meddela dig så fort mitt mejl med närmare information och anmälningslänk har skickats ut; detta blir om någon vecka. Lagom till när ni alla är tillbaka från sportlovet.

Du som har anmält dig till Natur & Kulturs Läskonferens fredagen den 22 april får höra Adrienne Gear där (som huvudtalare på konferensen) vilket betyder att du inte ska anmäla dig till det här tillfället, dvs. 20/4. Och det ska du inte vara ledsen för … Läskonferensen ger mycket mer …

PS. Jag skulle gärna vilja veta vilka av er lärare i Stockholms grundskolor som redan arbetar utifrån Adrienne Gears tankar, metoder och modeller kring faktatexter. Kan du inte mejla mig så vi får kontakt!?

 

Adrienne Gear_att skriva faktatexter_förstorad

 

Fem strategier för läsning av faktatexter

Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov.

Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna. Allteftersom jag som lärare undervisar i de fem olika lässtrategierna klipper jag ut pusselbitarna från mallen som finns att hämta på Natur och Kulturs webbsida. Aktuell pusselbit sätts upp på översiktsbilden med barnets huvud.

AD 5 strategier

AG 5 strategier

De fem strategierna är:

  1. Zooma in
  2. Ställa frågor och göra inferenser
  3. Avgöra vad som är viktigt
  4. Göra kopplingar
  5. Transformera

Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Det är mycket hands on och tillsammans med  översikter, sammanfattningar och tankerutor så lär jag mig som läsare varför jag ska göra som boken föreslår. Alla formulär som finns att ladda ner finns också i boken i anslutning till aktuellt avsnitt. Trots att jag har läst en ansenligt mängd facklitteratur på området läsning så får jag med mig nya tankar och lektionsupplägg.

Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det?; Grafisk modell; Frågor att ställa; Signalord samt Exempel. De grafiska modellerna ger mig en visuell bild av varje textstruktur som förtydligar. Personligen tycker jag att de grafiska modellerna förtydligar vad som är karakteristiskt för respektive textstruktur.

FKTB är en uppgift som behövs. Förkortningen betyder för kopplingen tillbaka till boken. Ja, många elever stannar vid att göra personliga kopplingar. De kommer inte vidare. Det stannar vid kopplingar som: mormor har en katt; i somras såg jag en orm; min hund har också brun päls. Författaren understryker vikten av att läsaren ska kunna förklara hur en koppling hjälpte denne att förstå den aktuella texten bättre. Kopplingar ska föras tillbaka till texten för en fördjupad förståelse.

Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? Jag gjorde det i alla fall inte men nu har jag blivit klokare. I boken presenteras skillnaden som att en förutsägelse är en inferens på nivå ett. Så här lyder hela beskrivningen:

[…] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. Med en förutsägelse, som med en snabb fråga, slutar tänkandet. En verklig inferens ligger däremot på nivå två, djuptänkandet, eftersom det inte kommer någon bekräftelse efter avslutad läsning, och därför fortsätter tänkandet. (Gear 2015, s. 97)

Författaren understryker flera gånger vikten av att få eleverna att förstå att förståelsestrategierna utgör en helhet och att de inte är isolerade företeelser. Eleverna måste lära sig att kombinera strategierna för att utvecklas till oberoende tänkare och effektiva, strategiska läsare. Samtidigt anser författaren att förståelsestrategierna bör läras ut separat, en i taget, när läraren först presenterar strategierna för eleverna.

I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter. Du hittar bedömningsmatrisen som det sista av alla formulär du kan ladda ner från NoK:s webb. Ta en titt! Jag skulle väldigt gärna höra vad du tycker om den!

Sammanfattningsvis genomsyras boken av att läsande handlar om tänkande.

Går lässvårigheter över?

Tyvärr inte. Oftast följer lässvårigheterna med upp genom skolåren. Karin Stenlund, fil.dr., disputerade i april med en avhandling med titeln Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Karin Stenlund fann att elever som har lässvårigheter i början av mellanstadiet har ofta kvar svårigheter i årskurs 9. Stenlund undersökte läsfärdigheterna hos en grupp elever med och en grupp utan läs- och skrivsvårigheter och hur läsfärdigheterna utvecklades från början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. De aspekter som undersöktes var hur de grundläggande läsfärdigheterna avkodning samt ord- och läsförståelses utvecklades början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. Vad gäller avkodningen så undersöktes både korrekt avläsning och läshastighet. På mellanstadiet undersökte hon också vilka förutsättningar eleverna fick för att kunna utveckla sin läsförmåga i klassrummet. Stenlund beskriver också hur eleverna använder olika strategier i årskurs 9.

Resultatet visar att utvecklingen av läsfärdigheterna var liten. Hur olika lässtrategier användes av eleverna varierade. Det är främst de skickliga läsarna som använder strategier på ett varierat sätt. Stenlund fann också att höga resultat på läsförståelsetest inte per automatik innebar en hög användning av lässtrategier.  Det är en mängd faktorer som påverkar elevers läsförståelse.

Resultatet visade också att många elever har svårt att tolka faktatexter i åldersadekvata läroböcker. Texterna är ofta komprimerade  och eleverna är ovana vid och/eller har brister i de ämnesspecifika språken. Här vill jag göra en utvikning och påminna om Adrienne Gears bok om Att läsa faktatexter. Det är en bok som helt handlar om hur jag som lärare kan undervisa om läsförståelse av faktatexter. En bra bok med mängder av förslag till undervisningen kring läsning av faktatexter för grundskolans alla årskurser. Vill du läsa lite mer om Adrienne Gear så hittar du tidigare inlägg jag har skrivit här: Att läsa faktatexter.

En av intervjufrågorna löd: Hur vet du att det är en faktatext som du läser? Elevens svar på frågan började med Gud vad svår fråga! Ett svar som pekar på att eleven säkerligen inte haft någon undervisning kring olika texttypiska drag. Jag tycker att det var spännande och tankeväckande att läsa bilagan (Bilaga 8) med frågor och elevsvar. Förresten så är det förstås intressant att se alla frågor som användes. Blir du fundersam över begrepp som centripetal- och centrifugalläsning så har jag skrivit ett inlägg om detta när Carina Hermansson föreläste om e-boken i klassrummet.

Har du svårt att hinna läsa hela avhandlingen så läs delar av den. Jag föreslår att du läser kapitel 2 Bakgrund med bland annat samt kapitel 5 som är diskussionsdelen med metod- och resultatdiskussion samt avslutande reflektioner. Följ min länk under referenser så kan du läsa avhandlingen digitalt eller kanske ladda ner just de delar du vill läsa.

Vill du läsa lite mer om Karin Stenlund så hittar du en intervju med henne på Specialpedagogiska institutionens webbsida, Stockholms universitet. Själv skulle jag gärna se henne som föreläsare. Hennes avhandling är intressant och det vore roligt att få höra mer, eller hur!?

Stenlund avslutar med att understryka vikten av textsamtal och att lärare undervisar i läsförståelsestrategier i skolan.

Referenser:

Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Avhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Vad? Varför? Varför? Varför?

Vad var det nu igen?

Det är smörgåsplanen för att skriva argumenterande texter. Bildspråket med smörgåsen och dess pålägg är Adrienne Gears och beskrivs i hennes bok Att skriva faktatexter.

Jag har haft en fantastiskt omväxlande första arbetsvecka. Att komma hem efter en månads semester betyder högt tempo för att komma ifatt på alla fronter. Det är också fantastisk roligt. Mitt arbete bjuder på stor omväxling. I måndags var det ”kom ifatt” arbete med mejl, planering och iordningsställande inför veckan. Tisdag var det forskarföreläsning med Carina Hermansson och planeringsmöte med min kollega Carola kring nästa års Språkpaket. Carina Hermansson fick träffa våra Språkpaketsdeltagare där majoriteten är lärare i F-klass och årskurs 1. Onsdag hade jag en av alla mina kurser i Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för ett väldigt engagerat gäng åk 1-3 lärare. Tro det eller ej men i höstas mötte jag nästan 700 lärare i min kurser kring Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling!  I torsdags lyssnade jag på en föreläsning med Sara Persson om nyanlända och språkutveckling och läsning. Fredag var jag på klassrumsbesök på Farsta grundskola hos Nina Danielsson och hennes 5e klass som arbetar med faktatexter efter Adrienne Gears modell. Full fart. Många intryck. En dag är inte den andra lik.

nina

Besöket hos Nina och hennes klass var givande och lärorikt. Nina, Jag kommer tillbaka! Fokus för fredagsbesöket var att få se klassen arbeta efter något moment i Gears modell. Den här gången bjöd klassen på tal där de argumenterade för olika ståndpunkter. Det var tydligt att det här var något de hade arbetat med en tid. Talarna bestämde själva om de ville bli filmade vilket nästan alla valde. Jag fick höra ett halvdussin elever tala. Filmandet gjordes smidigt. En klasskamrat  hade ansvar för att filma samtliga tal. Argumentet för att ha en (1) filmare var bland annat att det skedde ur en och samma vinkel. Härligt när en klasskamrat kom med rådet att inte hålla iPaden så högt för då blir man tröttare när man ska göra flera filmningar på rad. De filmade talen kan talarna själva titta på i efterhand för att se och jämföra sitt framförande med den återkoppling som gavs efter varje tal. Det här momentet med att filma går att utveckla mer. Exempelvis skulle eleverna parvis kunna arbeta vidare med responsen på sina filmade tal. De skulle kunna få i uppgift att välja en aspekt att utveckla och arbeta med den aspekten för att sedan filma ett nytt tal. Slutligen skulle de parvis kunna titta på första respektive andra versionen av sina tal och se om de lyckats vässa sina tal och därmed möta responsen de ursprungligen fick.

IMG_0093

Talen var väl förberedda. Alla talare hade först skrivit en text, ett manus, för sitt tal. Detta manus låg som grund till de talkort eleverna hade gjort som stöd för sina framträdanden. Talkorten utgick från en gemensam mall med förslag på vad ett tal ska innehålla och vad talaren kan tänka på. Innan eleverna började med uppgiften att hålla tal så repeterade Nina tipsen.

Femte och sista kom ihåg punkten är bra.

Var aldrig orolig för att komma av dig. Det heter konstpaus!

Ordet fördelades, som är så smidigt, med stöd av glasspinnar med elevernas namn och en talarlista skrevs upp på tavlan.IMG_0085

Du är kanske nyfiken på vad handlade om!? Det var ämnen som varför man inte ska röka, varför det är viktigt att gå ut på raster, varför läsning är viktigt, varför det är ett problem att Trump har valts till president, fördelarna med att ha hund i stället för katt, vad som är nyttig mat och nyttan med att baka. Ja, det var stor bredd i ämnen. Talarna klarade galant att hålla tal utifrån smörgåsplanen:

Vad? Varför? Varför? Varför?  Vad var det nu igen?

Eleverna visade också medvetenhet och kunskap om de språkliga särdragen för ett argumenterande språk. De gav lätt exempel på och använde ord som är övertalande, övergångsord och beskrivande ord (Gear 2016: 143).

Lektionen avslutades med en teaser. Nina berättade att de nästa gång ska ta sig an en ny sorts faktatext och detta presenterades med ett äpple och en clementin. Frågan eleverna fick att suga på var Vilken sorts faktatext kan det handla om?

Jag hoppas på att få följa det fortsatta arbetet hos Nina och hennes klass genom fler klassrumsbesök på Farsta grundskola (Adolf Fredriks musikklasser).

Arbetar du också efter Adrienne Gears arbetsmodell så hör gärna av dig. Jag vill gärna se sådant arbete i fler klasser.

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur.

Gear, A. (2016).  Att skriva faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur.

Planeringshjälp!?

Hur kombinerar du arbetet med ”att läsa och skriva faktatexter”? Hur undervisar du i dessa färdigheter?

Jag sitter nu för andra dagen och planerar för en kurs kring att läsa faktatexter utifrån Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter. Frågan är om det går att kombinera ”att läsa och skriva faktatexter” i samma kurs? Vad tror du? Har du förslag? Hur skulle du vilja ha upplägget?

Adrienne Gear skriver själv så här:

I ”Reading Power” och ”Att läsa faktatexter” förklaras att vi när vi läser också måste tänka. I ”Writing Power” och ”Att skriva faktatexter” förklaras att vi när vi skriver måste inbjuda till tänkande. Den tydliga länken mellan läskraft och skrivkraft är tänkande. (Gear 2016:22)

Måste en kurs behandla att läsa och skriva faktatexter separat. Lite tänkhjälp, tack!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur

Gear, A. (2016). Att skriva faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur

Det blev en ”teaser”!

Förra veckan hade vi sista träffen på kursen ”Att undervisa i läsförståelse”; en kurs som jag arbetat med i många år  nu. Kursen är oerhört uppskattad av alla som deltar trots att detta med läsförståelsestrategier inte har nyhetens behag jämfört med hur det var för  några år sedan. De flesta har hört talas om strategier som att förutspå, arbeta med frågor, sammanfatta osv. Här ska  man komma i håg att bara för att man  har hört termerna och begreppen så betyder inte det att man har klart för sig hur man kan arbeta med olika strategier.

Den här kursomgången fick ett nytt innehåll sjätte och sista tillfället. Jag förberedde deltagarna på att det var första gången jag provade upplägget och att de med andra ord var mina försökskaniner. Nu var det dags för att pröva några strategier för att läsa faktatexter och jag valde att utgå från Adrienne Gears bok med samma titel (Att läsa faktatexter, 2015). Förresten, på förlagets webb hittar du nästan 40 så kallade formulär som du laddar ner kostnadsfritt. Du ser på bildens rödmarkering var fliken formulär finns.

Mitt upplägg gav deltagarna en resa genom boken med stöd i Adrienne Gears bild på hjärnan indelad i de fem bitarna:

  1. Zooma in
  2. Ställa frågor och göra inferenser
  3. Avgöra vad som är viktigt
  4. Göra kopplingar
  5. Transformera

Boken innehåller både teori och praktiska undervisningsexempel. Jag gick igenom teoridelen med avstamp i David Pearsons punkter på sidan 19 i boken. Sedan blev det att jobba praktiskt. Deltagarna hade med sig faktaböcker från sina respektive skolor och det första vi gjorde var att leta särdrag. Först eget parvis arbete och sedan fram med formuläret Leta särdrag i faktaböcker. Jag presenterade författarens skiss på läsaren som tänkare och utvecklingen, eller ska vi säga resan, från en bokstavlig till en tolkande läsning. Mellanstationen på den resan är den interaktiva läsningen.

I den bokstavliga fasen av läsningen ingår att hitta särdrag, sammanfatta, avgöra vad som är viktigt, återberätta och klara strukturen med början-mitten-slutet. I den interaktiva fasen arbetar läsaren med att ställa frågor, göra kopplingar, visualisera och göra inferenser. I den tolkande fasen arbetar läsaren med att transformera, syntetisera och tänka kritiskt.

Praktiskt provade vi på exempelvis lektioner för att arbeta med snabba frågor och frågor som kräver djuptänkande. Vi prövade att avgöra vad som är viktigt med uppgiften att först lista 15 saker man vill ta med till en öde ö för att sedan i etapper banta listan till det bara finns 3 föremål kvar. Vi bekantade oss med TITT (för lågstadiet), BRSV (för mellanstadiet); dessa två modeller är varianter på THIEVES (som jag har skrivit om i tidigare inlägg). BRSV står för Bilder, Rubriker, Slutet och Vad jag vet. Det avslutande nedslaget bland alla förslag och undervisningsexempel i boken gällde transformering. Här gick  vi igenom och provade exempel till de fyra formulär som finns om att transformera sitt tänkande.

Som du förstår hann vi faktiskt riktigt mycket på 2,5 timmar. Finalen blev att alla skrev exit tickets i Padlet och det här är några exempel på vad deltagarna tyckte.

Suverän och mycket kunnig kursledare!

Dagens upplägg var bra och att presentationen låg nu vid sista tillfället. Den funkar också som en liten teaser för en annan cirkel.

Vi blev sugna på att använda oss av boken i undervisningen.

Bra genomgång av vikten av att eleverna måste känna igen olika texttyper för att kunna ta till sig dem och därmed komma vidare i lärandet.

Bra att få en genomgång av boken om faktatexter. Vi har fått en förståelse för att se olika texters särdrag. Bra att få ett verktyg i undervisning av faktatexter.

Bra upplägg, speciellt ”leta efter särdrag” som känns som att vi kan använda direkt.

Många bra tips att använda i undervisningen – direkt!

Jag ska säga er att det är alldeles fantastiskt roligt att få planera och leda dessa kurser. Att vara lärare för lärare är världens roligaste och tacksammast jobb!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: N & K.

Natur & Kultur, Adrienne Gears bild på hjärnan hittar du HÄR (du hittar den under fliken Formulär och den har filnamnet Förståelsestrategier för faktatexter).

formulär

Den som väntar på något gott …

Nu är det klart med att Adrienne Gear föreläser för oss 20/4! Under februari kommer jag att mejla alla läs- och språkutvecklare information och länk till anmälan. Läs- och språkutvecklarna har första tjing och sedan fyller vi på med lärare (som vanligt gäller det Stockholms kommunala grundskolor) som är intresserade. Vi kommer att vara i Bolindersalen vilket betyder att det finns plats för 100 åhörare.

Adrienne föreläste för oss även 2015 och det var en succé! Då var fokus på strategier för att läsa faktatexter. I april ligger föreläsningens fokus på att skriva faktatexter. Adrienne är lärare, verksam i Vancouver, Kanada, men också författare till fackböcker kring läsning och skrivande samt lärarutbildare. Vill du läsa mer om henne kan du besöka hennes blogg. Där finns exempelvis många lektionstips kring läsning och skrivning.  Blogglänken är: readingpowergear

På Facebook hittar du hennes grupp Reading Power Gear, också den fylld med massor av praktiska exempel.

Adrienne Gear har skrivit ett antal böcker varav två finns översatta till svenska. Förra året kom boken ”Att läsa faktatexter” ut och i april kommer nästa bok ut, ”Att skriva faktatexter”. Du kan läsa mer om böckerna på N&K:s hemsida.

Adrienne Gear föreläser också på Läskonferensen 2016 som förlaget Natur & Kultur arrangerar fredag 22/4. Tänker du gå på Läskonferensen ska du givetvis inte anmäla dig till 20/4.

Själv tycker jag att det här är helt fantastiskt. Jag är sååå glad för att allt har gått i lås!

Adrienne – en succé!

Att läsa faktatexter är precis den bok vi alla väntat på. Bilden på besöksstatistiken från min blogg säger allt!

besöksstatistik

Du kan få en glimt av oss i publiken om du besöker Adriennes Facebookgrupp. Detta var en föreläsning där vi fotade varandra! FB-gruppen heter Reading Power Gear om du vill diskutera läsning med likasinnade.

Adrienne har en webbsida där du kan läsa mer: Reading Power Gear. På webbsidan finns en flik till Adriennes blogg. Du vill förstås följa henne på Twitter!? Det gör du med @AdrienneGear.

starten2

Adrienne presenterade sig själv med bilder från familj, fritidsintressen, familjens hund, foton från närmiljön och sist men inte minst sin egen klass. Så ville hon ta en bild på oss åhörare också för att kunna visa sina barn att det faktiskt kom ett gäng lärare för att lyssna på henne!

kombo

Vissa förkunskaper om Sverige ville hon visa att hon hade. Dessa förkunskaper sammanfattade hon i ovanstående bild my connections.

I föreläsningen diskuterade Adrienne ingående hela processen kring att tänka. Detta för att hon ville impregnera oss med synen på läsning med att läsning är att tänka. Frågan är bara hur vi synliggör tänkandet och hur vi lär ut hur man tänker. Vi fick själva rita vårt eget tänkande i våra hjärnor vilket också är en uppgift hennes elever brukar få. Rituppgifterna under föreläsningen följdes av samspråk med närmaste granne. I undervisningen använder Adrienne en affisch på ett barn där man kan sätta fast en eller flera av de fem förståelsestrategierna. Affischen finns med en pojke respektive en flicka med olika utseende.

5 strategier pojken2

 Varje förståelsestrategi är ett exempel på ett tänkande. Nyckelbegreppet i begreppet Reading Power är metakognition som i sig består av tre komponenter:

  1. Awareness of thinking (know it is there)
  2. Applying thinking (thinking about it)
  3. Articulating thinking (talk about it)

Det svåra är nr två och tre, att tänka om något och att prata om sitt tänkande. Det bjöds på många exempel på hur jag som lärare kan göra i min undervisning. Ett sådant där Adrienne lägger upp skönlitterära böcker och faktatexter bredvid varandra för att jämföra och leta särdrag. Särdragen identifieras och diskuteras och kan också skrivas in i en tabell. Ett annat exempel var där Adrienne visar en text om ett djur. En text utan bilder, rubriker, tabeller, siffror för sidorna. Ja, ingenting förutom texten. Sedan var uppgiften att tillsammans lägga till alla dessa särdrad som är typiska för faktatexter.

spiderman

Tycker du att bilderna är barnsliga? Adrienne utmanade vår fantasi med en spiderman bild där man också kan sätta på pusselbitarna för förståelsestrategierna. Varför inte!?

Läs boken och låt dig inspireras!

PS. På NoK:s webbsida har du nästan 40 formulär ur boken att ladda ner kostnadsfritt.

Mitt första intryck

av boken Att läsa faktatexter  (Adrienne Gear). Idag har jag haft en läsa hela dagen dag. Härligt men tröttsamt! Jag är halvvägs igenom boken. Målet är att ha läst den före Adriennes föreläsning på onsdag. Få se om jag hinner. Mitt första intryck, så här långt, är att jag absolut rekommenderar den. Det jag uppskattar är:

  • sakregistret
  • alla kopieringsunderlag på NoK:s webbsida
  • lektionsförslagen
  • att det på många av lektionsförslagen står utskrivet vilken/a årskurser förslaget är lämpat för.

Det är så befriande skönt att kunna titta i sakregistret och se vilken sida jag kan läsa mer om t.ex. transformera, UI eller OUI (nya förkortningar!? lovar att återkomma). Det gör att jag kan återvända och använda boken längre fram när jag går och funderar över något begrepp, uttryck eller strategi.

Kopieringsunderlag som används i bokens exempelövningar finns att ladda ner från NoK:s webbsida. Det är nästan 40 olika kopieringsunderlag. Suveränt! De är layoutmässigt rena och lätta att använda oavsett årskurs.

Lektionsförslagen är anpassade till svenska förhållanden varför de är lätta att följa. Det som kan vara lite svårare kan bli att välja vilka jag som lärare vill prova. Lägga upp studiegången med hjälp av lektionsförslagen får jag göra själv. Förutsatt att jag inte får in för att arbeta med samtliga lektionsförslag så krävs det att jag skapar mig en överblick av hela materialet och sedan gör ett eget upplägg. Ett upplägg anpassat till mina elever, deras förkunskaper, behov och ålder. Men å andra sidan får läraren som läser den här boken många förslag och uppslag.

Jag tycker att det är bra att det på en del lektionsförslag står utskrivet vilken/a årskurser förslaget är lämpat för.

Det jag saknar är ett register över lektionsförslagen. Här måste jag bläddra fram och tillbaka när jag vill skapa min överblick och välja.

Det här var några reflektioner kring mitt första intryck av boken vid en punkt när jag är halvvägs igenom. Jag har sådan tur att jag kommer att möta Adrienne Gear både på onsdag och på fredag. Onsdag föreläser hon för våra lärare i Stockholm och på fredag möter jag henne på Läskonferensen som arrangeras av Natur och Kultur. Ja, jag får återkomma när jag har träffat Adrienne och hört hennes föreläsning också!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur och Kultur.

Du hittar allt kopieringsunderlag till uppgifterna i boken på NoK:s webbsida om boken: Kopieringsunderlag (se under fliken Formulär)