Critical literacy – critical response – digitala verktyg

Karin lärde oss att vi ska lära eleverna ”att läsa världen”. Jag börjar med att repetera att det finns fyra centrala frågor för critical literacy, nämligen att:

  • ifrågasätta det vardagliga
  • utforska olika perspektiv
  • fokusera olika samhälleliga frågor
  • ta ställning och främja social rättvisa

I Karins föreläsning lyftes frågor som ”Vems röst hörs?” och ”Vem röst hör vi inte?”. Förhållningssättet i critical literacy ger en röst till de som annars inte hörs, ger eleverna möjlighet till nya perspektiv och att söka nya vägar. Detta hjälper våra elever att, utöver att läsa för nöjes skull, börja utforska vad författaren vill säga, ifrågasätta och/eller tänka bredare. Läsning utifrån critical literacy perspektivet tränar läsaren i att packa upp texter samt läsa mellan och bortom raderna.

Till detta kan jag som lärare fråga mig hur jag integrerar IKT i critical literacy. Utgångspunkten för critical literacy är att visuella, muntliga, skriftliga och digitala multimodala texter sammantaget innebär olika sätt att beskriva världen. Dessa beskrivningar är möjliga att tolka, ifrågasätta och omforma. Under läsning kan digitala verktyg som talsyntes, länkade ordlistor och uppslagsverk fungera som som stöd för att utveckla strategiska och självständiga läsare. Digitala verktyg underlättar och möjliggör också responsearbete. Nätplatser ger oss möjlighet att samarbeta på nya sätt och dela arbeten.

I oktober numret av RT, Reading Teacher, presenterar Wood & Jocius (2014) i en artikel tre appar för critical response arbete. Dessa är Storybook Maker, croak.it och Fotobabble. I samtliga exempel gör eleverna analyser av skeenden och förhållanden. Analyserna ligger till grund för tolkningar och i nästa steg ställningstagningar som presenteras i elevarbetena.

När man arbetar med Storybook Maker kan man publicera sitt arbete som en pdf utan interaktivitet, multimedia bok eller en bok som läggs upp och delas i det öppna Storybook Maker biblioteket. Förslagsvis läser eleverna en bok med ett tema som t.ex. mobbning för att sedan göra en egen bok där tar ställning mot detta och presenterar sitt budskap multimodalt.

Croak.it är en enkel ljudinspelningsapp för kortare ljud; 30 sekunder. Det finns en knapp för inspelning och sedan är det bara att trycka, spela in och dela. Ljudet blir en länk som i sin tur går att dela till Facebook, Twitter eller maila direkt från appen. Man kan dela sina croaks på croak.it community. Eftersom det blir en länk är detta ett bra sätt att skapa QR-koder av ljud. Artikeln beskriver ett elevarbete där eleverna fick arbeta med att förbereda, planera och presentera sina tankar och åsikter om utanförskap, vikten av mångfald och att gynna olikheter.

I Fotobabble kombinerar du ditt foto med ett intalat meddelande. Du kan också lägga på en kort text. Ett elevarbete kan handla om att till ett foto/en bild presentera tankar, känslor och reflektioner hos personen på bilden vilket kräver ett genomtänkt inkännande för att bild och röst i budskapet ska stämma överens.

Författarna (Wood & Jocius, 2014) understryker att vi måste komma ihåg att digitala verktyg bara är verktyg precis som papper och penna och att det är det vi gör som är av betydelse. Karin Jönsson upprepade flera gånger i sin föreläsning att critical literacy inte är ett antal färdigheter utan en social handling. Det gör också att högläsning med tänka högt inslag och frågor kring ”Vem är det vi hör tala här?” och ”Vad vill den personen att vi ska tycka?” och ”Vad tycker vi egentligen och varför?” passar bra för det gemensamma utforskandet av texten.

Sammanfattningsvis ligger fokus alltid på innehållet!

Referenser
Wood & Jocius (2014). Beyond Fun and Games: Using an iPad as a Tool for Critical Response. I RT, Reading Teacher, October 2014, p 129-133,  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.68.issue-2/issuetoc

På webben för ReadWriteThink hittar du uppslag på lektioner ur ett critical literacy perspektiv, http://www.readwritethink.org

Läs mer om apparna på Skolappar.nu:
Storybook Makerhttp://www.skolappar.nu/my-story/
croak.ithttp://www.skolappar.nu/croak-it/
Fotobabblehttp://www.skolappar.nu/fotobabble/

Du hittar också instruktionsfilmer på Youtube för alla tre apparna.

Critical literacy – se filmen med Karin!

Varsågoda! Här får du chansen att se föreläsningen med Karin Jönsson från igår måndag 15/12. Efter föreläsningen var vi en mindre grupp, forskningscirkeln, som hade förmånen att få samtala med Karin under en timma. Ett reflekterande samtal, kan jag lova! Karin underströk att texter aldrig är neutrala varför vi måste arbeta med frågor som ”Vem säger något i texten?”, ”Vems röst är viktig?” och inte minst ”Vems röst hör vi inte?”. I vårt reflekterande samtal kom det också upp en mängd boktips kring att arbeta med dikter, perspektivisering och ”svåra” ämnen. Förutsatt att jag får in boktitlarna kan jag återkomma med dessa längre fram.

Ordmolnen som Karin visade bilder på under föreläsningen var gjorda i ett program som heter Wordle. För dig som inte var där så handlade ordmolnen om att visa och förtydliga vilka ord som var vanligast förekommande, och som därmed kunde anses som viktigast, i respektive sammanhang. Dessa ordmoln använde läraren för reflekterande samtal tillsammans med barnen. Ordmolnen tydliggjorde vilka ord som kunde ses som mest centrala i respektive text. Du hittar webbtjänsten Wordle på: http://www.wordle.net/

OBS! filmen togs bort 10/4 -15.

För dig som vill läsa mer om critical literacy så har Karin Jönsson, tillsammans med Kerstin Bergöö,  skrivit en bok som heter Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn (Studentlitteratur 2012). Boken ser ut så här:

gladjen-i-att-forsta-sprak--och-textarbete-med-barn

Skapa, omskapa, återskapa – Critical Literacy med Karin Jönsson

I går måndag (15/12) föreläste Karin Jönsson, lektor från Malmö högskola, som en del i vår forskarstödda seminarieserie. Vad är då critical literacy? Jag börjar där Karin slutade, dvs. med ett citat om vad literacy är.

Literacy är framför allt något människor gör; det är en handling, som äger rum i en rymd mellan tanke och text. Literacy är inte något som finns i människors huvuden som en uppsättning färdigheter man ska lära sig, och inte något som finns på papper fångat i en text som ska analyseras. Som all annan mänsklig aktivitet är literacy till sitt väsen socialt och äger rum i samspelet människor emellan” (Barton & Hamilton 1998; citerat efter Vasquez & Vander Zanden 2006: 125).

Fokus ligger på literacy som en social handling. I critical literacy går vi ett steg längre och ser inte bara till vad barn läser utan också vad de tänker om läsningen. Karin introducerade oss i critical literacy med följande citat.

”… vad elever lär sig läsa och skriva om, vad de gör med det skrivna och det lästa och vad skrivningen och läsningen gör med dem och deras värld” (Vasquez utgår från Comber & Kamler 1997).

Själv fastnar jag för tanken om att läsning gör något med läsaren. Har vi det som utgångspunkt så blir det mycket viktigt vad vi läser och skriver om. Innehållsfrågan är central i läs- och skrivarbetet i undervisningen. Att läsa och skriva får inte bli en fristående aktivitet utan ett sammanhang utan innehållet i vad vi läser och skriver om ska hela tiden stå i fokus. Karin talade om att våra elever ska få lära sig ”att läsa världen” och hon bjöd oss på många praktiska exempel med vardagstexter, reklam likaväl som skönlitterära texter. Elevernas läsande och skrivande bygger på att de får undersöka texter av olika slag med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Eleverna ska också själva få syn på hur deras förståelse och erfarenheter är grunden för deras egna analyser och tolkningar av vad de läser, deras föreställningar men också av samhälleliga föreställningar och förhållanden.

Sammanfattningsvis handlade Karins föreläsning om funktionellt användande av läsande och skrivande, meningsskapande utifrån texter våra elever möter och en kritisk utforskning av dessa texter. Dessa tre aktiviteter samspelar och stödjer varandra i en ömsesidig process.

Själv tyckte jag att Karins föreläsning även hjälper mig att se hur vi ska arbeta i undervisningen för att medvetandegöra och ge våra elever redskap för ett kritiskt förhållningssätt; helt i enlighet med vad Lgr11 säger. Dessutom redan från förskoleålder. Ungefär som vi kan lära även våra yngsta barn förståelsestrategier redan innan de själva kan läsa.

Vi filmade föreläsningen och jag hoppas att Hasse och Magnus blir klara med den under dagen. I så fall kan jag lägga upp den senare idag, dvs. i nästa inlägg. Filmen kommer att ligga uppe till mitten av januari så de av er som vill se filmen tillsammans med kollegor och diskutera kring critical literacy har en chans att hinna göra det.

Karin Jönsson2_141215

Ett varv till kring språkutvecklande förhållningssätt

Här refererar jag en föreläsning med Catarina Schmidt där hon belyste vad många av oss se som självklart, nämligen betydelsen av språkutvecklande för hållningssätt i ALL undervisning. Frågan som ställdes var: Vad innebär en sådan undervisning? Varför kan den sägas vara framgångsrik?

Catarina Schmidts forskning rör villkor och möjligheter för barns läsande och skrivande i relation till flerspråkighet, multimodalitet och populärkultur. Hon har ett särskilt intresse för Critical Literacy och språkutvecklande förhållningssätt inom undervisning i alla ämnen. Catarina talar om att vi ska designa vår undervisning. Vi har stort friutrymme att just göra detta, dvs. designa vår undervisning utifrån läroplan och kursplaner.

Föreläsningen började med att vi fick två svar. Det första rörde sig kring  ett lärande i kontexter med möjlighet till interaktion och med språklig stöttning.  Det andra gick in på att våra elever får möta språk och skriftspråk i sammanhang där innehållet görs begripligt. Utgångspunkten är vad eleven kan och att språkutvecklingen låter eleven vara delaktig. De formella aspekterna integreras successivt. Ett sammanhang skapas.

Litteraturen hugger tag i oss, talar till oss, är omedelbar samt skapar utrymme för fortsatt reflektion. Att läsa handlar om att röra sig hit och dit, att gå på upptäckt, finna ett mellanrum och få en upplevelse.

Catarina berörde även kritisk textgranskning. Hon föreslog att vi ska prova att fråga eleverna vem bestämmer i berättelsen? Frågan kan ställas även till våra yngsta elever. En sådan enkel fråga blir vägen in i nya textsamtal.

85155096-CAD8-461A-B76F-4EEB5D4E7E4F

Catarina Schmidts forskning rör villkor och möjligheter för barns läsande och skrivande i relation till flerspråkighet, multimodalitet och populärkultur. Hon har ett särskilt intresse för Critical Literacy och språkutvecklande förhållningssätt inom undervisning i alla ämnen. Catarina Schmidt är universitetslektor i pedagogik med inriktning mot läs- och skrivlärande i de tidigare skolåren, F-6. Hon arbetar vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Tre ”heta” begrepp är

digitalisering, literacy och multimodalitet. Tre separata begrepp som är mycket nära sammanlänkade. Vad betyder egentligen digital när vi talar om digital literacy och digital kompetens? Termerna literacy och multimodalitet är däremot mer definierade jämfört med digital; enligt min erfarenhet. I Skolverkets Att läsa och förstå definieras literacy som ett begrepp som är i ständig rörelse och i betydelsen …som ett vidare begrepp än både läskompetens, läsförmåga, läsfärdighet, läsförståelse och avkodning (Skolverket 2016:20).

Literacy används ofta i olika kombinationer som thoughtful literacy (eftertänksam läsning), critical literacy (kritisk läsning), biliteracy (litteracitet på två eller flera språk) och så förstås digital literacy.

Digital literacy innebär att skapa mening och sammanhang i och mellan nätbaserade texter där olika modaliteter används, t.ex. ord, bilder, symboler, länkar, filmer m.m. Digital literacy innebär också att kunna kommunicera och interagera kring olika innehåll via digitala plattformar. (Skolverket 2016:87)

Multimodalitet vävs in i olika definitioner av läsförståelse. Här är en skrivning som jag tycker ringar in begreppet multimodalitet väldigt bra.

Kunskapsöversikten kommer huvudsakligen att ta upp läsförståelse av skriven text, på papper eller på skärm, som också omfattar läsning av bilder, grafer eller andra grafiska framställningar. Samtidigt går det inte att bortse från att allt fler forskare kopplar läsförståelse till elevers kontakt med digital literacy eller multiliteracy, dvs. att elevers läsförståelse också påverkas av ljud, animationer och film. (Skolverket 2016:11)

Tidigare i år kom Studentlitteratur ut med boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018). En bok som ligger väldigt rätt i tiden. Tre författare har tillsammans skrivit en bok med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efter lektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

Författarna resonerar och problematiserar digitaliseringen av skolan. Termen literacy går som en röd tråd genom boken. Som jag började inlägget så utgör digitalisering, literacy och multimodalitet delar i en helhet och är nära relaterade till varandra. Författarna diskuterar också hur text, bild och ljud, dvs. olika modaliteter, kan samverka i klassrumsarbete och undervisning. Vad gäller multimodalitet är det viktigt att komma ihåg att även en papperstext kan vara multimodal.  

Läsaren av boken Digitalisering, literacy och multimodalitet får en bra översiktlig bild av titelns tre termer ur ett lärarperspektiv. Boken bjuder läsaren på drygt 100 lättlästa sidor. Personligen kände jag mig bekant med det mesta som togs upp. Boken är klassrumsnära skriven. Som lärare känner jag igen sammanhangen som beskrivs.

Ett problem med en bok inom just det här området är att området är under stark utveckling. Innebörden i termerna är i rörelse och förändras. När författarna beskriver hur de använder vissa program så är risken stor att det inom några år kommer att vara andra program som gäller. Samtidigt är jag säker på att lärare som läser boken kommer att notera förslagen för klassrumsarbetet och prova de program som beskrivs. Jag har själv anteckningar med namn på olika program som jag då och då kollar upp för att se om det är något jag vill använda.

Författarna möter med den här boken det behov som jag vet att många lärare har av att få begreppen digitalisering, literacy och multimodalitet genomlysta och utvecklade. Sedan behöver vi förstås fortsätta samtalen för att bredda och fördjupa vår förståelse av begreppen.

Referenser:

Edvardsson, Godhe & Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Meningsfullt skrivande

Katharina Andersson träffade i måndags 15/2 deltagarna i Språkpaketet 2015 och föreläste kring skrivande. Rubriken var Att skriva sig till skrivande. Vi fick lära oss att skriva mer sällan är en berättelse. Vad använder vi i så fall skrivande till? Jo, exempelvis brev och meddelanden, inbjudningar, spelregler, tidningar, argumenterande texter, plakat och inbjudningar. Detta förutsätter en helhetssyn där skrivande handlar om att  meddela något till någon och att förmedla budskap. Vi skriver när vi noterar, undrar, vill komma ihåg och fråga om något. Exempel på tidiga skrivgenrer är listor av alla de slag.

Katharina kom också in på begreppen textrörlighet och intertextualitet.

Textrörlighet

Skolverket använder begreppet i många av sina texter som handlar om läs-, skriv- och språkutveckling; gärna tillsammans med termerna (orden) elevnära och anpassning. Vad står då textrörlighet för?

Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet – man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram ) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller för att förändra det man skrivit ) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.

Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och skriva i många och varierande sammanhang.

Vill du läsa mer om textrörlighet så skriver Caroline Liberg om det i kapitel 7 i  Läsundervisningens grunder (2016).

Intertextualitet

När en elev skriver inspirerad utifrån andra texter, filmer och liknande så handlar det inte om att plagiera. I stället talar vi då om intertextualitet. Den skrivande eleven kanske använder uppslag, strukturer, händelsekedjor och annat från inspirationskällan som underlag till sitt eget skrivande.

Vill du läsa mer om intertextualitet så läs Katharina Anderssons avhandling Pojkar kan visst skriva!

”Hualigen”

Katharina berättade att hon i sin forskning funnit att när pojkar skriver så har de pojkar som huvudpersoner men också som hjältar, offer, hjälpare och alla andra positiva personer som finns med i deras texter. Om det finns en flicka med i texten så har hon vanligen inte något namn! Vanligen glöms hon bort efter ett tag eller så dör hon på slutet. Här finns det anledning att friska upp våra kunskaper om critical literacy men också genusperspektivet!

Katharina bjöd oss på en föreläsning med bra innehåll och flyt kombinerat med en utomordentlig känsla för åhörarnas frågor och funderingar. Stort tack!

Katharina A_160215

Se Barbro tala om ALK!

Äntligen säg!

När du har tittat på Barbro Westlunds föreläsning får du gärna skriva en kommentar. Jag diskuterar gärna föreläsning, läsförståelse och allt som hör därtill.

Vill du köpa boken ”Aktiv läskraft – att undervisa i lässtrategier för förståelse” (åk 7-9) till ett bra pris kan du använda det här förlagserbjudandet

OBS! filmen med Barbro Westlunds föreläsning togs bort 10/4 -15.

Barbro Westlunds föreläsning ingår som tidigare föreläsningar i den forskarstödda seminarieserie som erbjudits en grupp med läs- och språkutvecklare i Stockholms kommunala grundskolor. De tre senaste föreläsningarna låg kvar mars månad ut (alla filmer är nu borttagna!). Länkarna till de tidigare blogginläggen är:

PS! Hörde du att Barbro flera gånger nämnde Adrienne Gear? Undrar du vem Adrienne är? Det kan du få veta den 22a april för då kan du lyssna på en föreläsning med henne. Jag återkommer med mejl till skolornas läs- och språkutvecklare med mer information och länk för att anmäla sig. Vik eftermiddagen onsdag den 22a april!

Från traditionellt till kreativt med paddan i undervisningsprocessen

Karin Jönsson (lektor och forkare vid Malmö höskola) har studerat paddor i undervisningen. Karin började i ettan och följde eleverna under tre år i en skola i Malmö. När paddorna introducerades i klassen arbetade läraren fortfarande relativt traditionellt. Det var mest färdighetsinriktade appar som användes. Läraren utvecklade tillsammans med sina elever arbetet successivt mot eget skapande. Eleverna fick lära sig fotografera, filma och skriva på sina paddor. Spela spel gjorde de på helgerna. Arbetet utvecklades mot kunskapssökande, kommunikation och ett mer skapande lärande. Ett praktiskt exempel på detta var när eleverna fick i uppgift att välja den plats de tyckte bäst om på skolgården och sedan via bild och muntligt berättande skapa texter till uppgiften.

Lärdomar av projektet är att paddorna snabbt fylldes med personligt innehåll, dvs. arbeten som eleven gjort själv eller tillsammans med kamrater och dessa arbeten fanns på en specifik padda. Karin frågade oss retoriskt  hur många som ville dela padda.  En annan lärdom är att paddorna får alla eleverna att delta i samtal. Ingen sitter tyst. Eleverna arbetar mycket i smågrupper och lär tillsammans. Karin understryker att för de yngsta handlar skolans läs- och skrivundervisning inte bara om att knäcka läskoden utan att bli en god textbrukare, en god textskapare samt att kunna kritiskt granska och analysera texter.

Frågor som väcktes under studiens gång var exempelvis hur läraren och/eller forskaren fångar det eleverna lärt sig. Karin lyfter frågor som: Ger skolans test rättvisa till det eleverna lär? Hur mäter man allt det muntliga som pågår?

Du kan läsa mer om Karin Jönssons iPad studie på Skolverkes webb: Från traditionellt till kreativt när ettorna fick surfplattor

Studiens titel är: Ipad som digitalt verktyg i läs- och skrivundervisning i tidiga skolår.

Tyvärr, för alla oss otåliga nyfikna lärare, så är studiens rapport inte skriven än. Vi får tåla oss!

Dagens föreläsning riktade sig till deltagarna i Språkpaketet  och vi var många intresserade!

Några av er bloggläsare kanske tänker ”Men forskar inte Karin om critical literacy?” Du har helt rätt och Karin hann in lite kort på det också. För dig som missat mina tidigare inlägg om critical literacy och Karin Jönsson så hittar du detta i mina tidigare blogginlägg om just critical literacy.

Karin2

Glädjen i att förstå – 15/12

Vi har ett fåtal restplatser till föreläsningen 15/12 med Karin Jönsson, lektor vid Malmö högskola. Kommer du loss från allt sista minuten arbete med pepparkaksbak, klippa änglar, julpynta o.likn. så är du hjärtligt välkommen att anmäla dig. Karin Jönsson forskar på yngre elevers läsning med fokus på vad vi läser och skriver om. Critical literacy är ett centralt tema för både boken och denna föreläsning. Med det menar vi här att barnen får undersöka texter av olika slag med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Barnen får lära sig att arbeta med texter utifrån frågor som exempelvis: Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

Föreläsningen, Critical Literacy – Att få tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap, handlar om att det inte bara är viktigt vad barn läser utan också vad de tänker om läsningen. Läsning handlar om att utveckla en annan typ av färdighet än att bara ”läsa rätt och snyggt”.

Andra frågor som föreläsningen berör är:

  • Vad är det barn/elever lär sig när de lär sig läsa och skriva?
  • Vad gör de med det de läser och skriver?
  • Vad gör läsningen och skrivandet med dem och deras värld?

Låter det intressant? Arbetar du som lärare i någon av Stockholms kommunala grundskolor? I så fall är du välkommen att anmäla dig.

Anmälningslänken är: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=80167

Du hittar också anmälningslänken i kalendariet på PS, PedagogStockholm.

Datum och tid: måndag 15/12 kl. 14.30-15.45, Bolinders plan (Bolindersalen).
Föreläsningen är kostnadsfri för skolorna.

gladjen-i-att-forsta-sprak--och-textarbete-med-barn

Vägar in i läsningen

Det är rubriken på en av modulerna i Läslyftet. Här hittar vi förslag på arbetsgångar och moment, artiklar skrivna av forskare samt filmer. I avsnittet Texten och kontexten finns en film med rubriken Samtal och skrivande – vägar in i läsningen. Jag har just blivit uppmärksammad på att det är en av ”våra” lärare som guidar oss in i hur hon och hennes klass använder samtalet i textbearbetningen för att den lästa texten ska bli en källa till kunskap. Filmen har anknytning till critical literacy och forskaren Karin Jönsson som några av oss har förmånen att få lyssna på i en föreläsning den 15e december; Critical literacy – att få tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap. Det betyder att filmen karaktäriseras av ett ”critical literacy” perspektiv. Tankarna bakom critical literacy perspektivet genomsyras av att textsamtalen ska leda till att eleverna utvecklar sin förmåga att förstå och påverka sin omvärld men också att förhålla sig kritiskt till olika beskrivningar om omvärlden. Som ”vår” Susanne, läraren i filmen, kommer in på är det viktigt med ett öppet, tillåtande samtalsklimat då klassen kan behöva återkomma till textsamtalets frågor flera gånger och i olika sammanhang. Syftet med textsamtalet är att fånga elevernas engagemang och intresse för texten.

Vill du möta Susanne Dahlgren och hennes klass i årskurs 3 så kan du antingen se filmen i Läs- & skrivportalen  (Läslyftet, Skolverket) eller här:

Källa: Läslyftets Läs- & skrivportalen, Skolverket, 141206.

OBS! Det finns ett fåtal restplatser kvar till föreläsningen 15/12 med Karin Jönsson. Du kan anmäla dig till dessa i kalendariet på PS, PedagogStockholm.