Finns det en högläsningens dag?

Har vi en högläsningens dag i Sverige? Det verkar finnas en dag för allt och alla. Morsdag, farsdag, Alla hjärtans dag, Kanelbullensdag, Barnens dag, Internationella kvinnodagen med flera. Nu har jag upptäckt att det även finns en högläsningens dag! Och den är inte kommersiell. Annars verkar alla dessa dagar mest gå ut på att vi ska köpa saker men högläsningens dag kräver inte att vi köper något.

Det var i nyhetsbrevet från ILA, International Literacy Association, som jag läste om högläsningens dag. Underbart! Högläsning är en väg in i språket, en väg in i bokens förtrollade värld.

ILA_180124

Det finns en egen hemsida för högläsningens dag, WRAD (World Reading Aloud Day), där man kan registrera sig för att delta. WRAD är en aktivitet som LitWorld är ansvarig för.

ReadAloud1

Det finns många orsaker till varför det är bra att läsa högt. Högläsning varje dag ger barnet ett års språkligt försprång framför de barn som ingen läser högt för! En annan hissnande uppgift är den om att en 17 åring som har läst regelbundet har mer än tre gånger så stort ordförråd jämfört med den 17 åring som inte läser.

3orsaker till att läsa högt

LitWorld föreslår att läraren tar en bild på sig själv/eleverna och boken de läser högt. Lägg upp bilden och tagga på: Twitter (@litworldsays), Facebook (@LitWorld) och/eller Instagram (@litworld). WRAD (World Reading Aloud Day) kommer att dela dina bidrag på sin online Community!

Följ länkarna på WRAD så hittar du mängder av både praktiska tips och resurser. Du hittar en pdf med stickers du kan skriva ut. Stickers som exempelvis säger att du är superreader.

WRAD  har i år lagt högläsningens dag på samma dag som Harry Potter dagen eller rättare sagt Harry Potters läskväll. Finns det något liknande här hos oss i Sverige?

LitWorld har valt sju kännetecken för högläsning:  tillhörighet, nyfikenhet, vänskap, vänlighet, förtroende, mod och hopp. Dessa sju representerar högläsningens styrka, the power of reading aloud, och utgör kärnan i högläsningens dag.

LitWorld har med hjälp av Microsoft education tagit fram en sida där lärare tillsammans med sina elever kan skypa med författare. Varför inte ta chansen att delta och låta dina elever tala engelska!? Här hittar du också en enkel bok på engelska New Days, New Friends att läsa högt ur. Boken avslutas med frågor och uppgifter som anknyter till LitWorld:s sju kännetecken för  högläsning som jag nyss nämnde.

WRAD erbjuder också en guide för hur du gör vid högläsningen, Read Aloud Guide. Högläsning stärker och förbättrar lyssnarens förmåga att hålla fokus och lyssna, breddar och fördjupar ordförrådet och det bildar också en modell för hur en berättelse, en text, kan vara uppbyggd, grammatiska strukturer och hur författaren skriver för att fånga läsaren.

readAloud guide

Tipsen kring högläsning föreslår bland annat:

  • läs själv igenom boken innan du börjar läsa högt.
  • markera avsnitt där du tycker att det är lämpligt att stanna upp och ställa frågor.
  • läs med inlevelse. Använd din röst och våga läsa med känsla för att ge texten liv.
  • prova att använda olika röster för de olika karaktärerna. Modellera för dina elever hur man kan göra. Detta synliggör dialoger i texten.
  • om boken har så mycket text att du tycker det blir svårt att hinna eller orka läsa allt så prova att sammanfatta vissa avsnitt. Precis som du kan göra bildpromenader så kan du göra textpromenader. Ann-Marie Körling beskriver bildpromenader i sin blogg Körlings ord. Du gör på ett liknande sätt med texten. Summera vad som händer på sidan och peka samtidigt på bilderna.
  • stanna upp i texten och ställ frågor rakt ut. Frågor som du till synes ställer till dig själv. Eller så tänker du högt.
  • låt eleverna förutspå vad som kommer att hända härnäst, hur de skulle känna själva om de var en del i berättelsen eller helt enkelt vad vissa ord betyder. Se bara upp så du inte pratar sönder läsupplevelsen!
  • efter att du har läst färdigt leder du ett textsamtal med fokus på att knyuta ihop texten och berättelsen med lyssnarnas egna liv, upplevelser och erfarenheter.

Undervisar du i spanska så finns en del av sidan på spanska också. Själv kan jag inte spanska så jag vet inte hur den spanska versionen är. Varför inte prova tipsen och idéerna på WRAD i din spansk- eller engelskundervisning!?

Ja, jag tycker att jag får mängder av idéer när jag besöker WRAD! Allt tack vare att jag är medlem i ILA.

Någon som vet om det finns en svensk version av högläsningens dag? Om inte så vore det en utmaning att ta tag i, eller hur!?

Läs mer:

LitWorld. World Read Aloud Day. February 1, 2018. Download the activity pack from LitWorld; 180124.

Körling, A.-M. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur.

WRAD (World Reading Aloud Day): http://www.litworld.org/wrad, 180124.

Högläsning är att tala skriftspråket

Högläsning är en av de viktigaste aktiviteterna vi kan ägna oss åt tillsammans med våra barn och elever. Det introducerar nya ord och vidgar ordförrådet. Det modellerar flytande läsning och ger en bild av vad läsning är. Det gör det möjligt att tillsammans läsa texter som eleven ännu inte klarar att läsa på egen hand. (Shanahan´s blogg 150908). Att läsa högt kan liknas vid att tala skriftspråk. Högläsning ger viktiga grundläggande färdigheter. Det lilla barnet lär sig förstå att berättelser är uppbyggda med en början, en handling och ett slut. En berättelse har en röd tråd. De får lyssna inte bara till berättelsen utan också till språket, dess uppbyggnad och till formen. Det är naturligt att läsa om samma bok många gånger för det lilla barnet. Vid varje omläsning upptäcker barnet nya detaljer och fördjupar sin förståelse (Fast 2015).

För föräldrar är det en väg till att dela upplevelser av en text men också att ha en trevlig stund tillsammans. För lärare är det ett didaktiskt verktyg. Genom att läraren själv tänker högt modellerar hen hur man går in i en text. Genom att tillsammans samtala om det lästa kan läraren utmana eleverna till att tänka själva, ställa frågor, göra inferenser, pröva olika tolkningar och därigenom ett fortsatt lärande.

I ett tidigare inlägg (26/8) anknöt jag till en artikel i en vetenskaplig medicinsk tidning om att högläsningen förändrar hjärnan. Det sker på ett sådant sätt att lyssnaren får lättare att skapa inre bilder när denne lyssnar på högläsning men också får en förbättrad läsförståelse.

AnneMarie Körling ger oss i sin bok Den meningsfulla högläsningen praktiska exempel på hur vi kan skapa ett vidare intresse för texter och böcker.

Högläsningsstunden ger barn mer än själva bokens innehåll. Högläsningsstunden ger möjlighet att samtala, fråga och tänka. Den ger också beröring, ord, meningar, gemenskap och något som har med här och nu att göra. Det handlar om att tycka om varandra och att tycka om att dela en berättelse. Bokstäverna har något att säga. Genom högläsningen får de liv. (Körling 2012)

Känner du dig osäker på HUR man högläser? Vad som krävs av läsaren? I så fall ska du läsa boken Läsa högt av Mem Fox. Hon skriver om NÄR och HUR man kan läsa högt. Det handlar om att läsa med inlevelse, variera rösten och att gestalta texten. För att konkretisera vad hon menar finns det ljudfiler på hennes webbsida där hon själv läser ur barnböcker hon har skrivit.

Carina Fast skriver utförligt i sin bok Läslust i hemmet om hur jag som förälder kan stödja mitt barns läs- och skrivutveckling. Hon skriver om hur berättelser kan fungera som en spegel som låter barnet genom berättelsen bearbeta sådant hen har varit med om eller funderar över. Det är lättare att tala om något som hänt i en bok än om sig själv. Hon ger oss mängder av exempel på språklekar som hjälper oss att skoja och leka med språket. Vad tycker du om den här?

Vad händer till exempel om en kniv och en gaffel får barn? Jo, de får en liten kniffel. Och om en stövel och en mössa får barn? I den familjen föds en stössa. Sedan kan man göra det lite svårare genom att fråga: Vem är en bonk barn till? (Fast 2015: 20)

Har du svaret på vem bonk är barn till? Annars får du se efter i boken på sidan 20.

Carina Fast lyfter också något man lätt glömmer. Högläsning behöver inte alltid ske i hemmet! Det går lika bra att läsa högt på resan eller hos doktorn. Varje kapitel avslutas med en ruta som sammanfattar i 3-5 punkter hur jag som förälder kan stödja mitt barns skriv- och läsutveckling.

Avslutningsvis vill jag påminna om att högläsning fungerar som en väg in i skriftspråket och egen självständig läsning.

Referenser:

Fast, C. (2015). Läslust i hemmet. Stockholm: NoK.

Fox, M. (2010). Läsa högt. Göteborg: Kabusaböcker.

Fox´webbsida: http://memfox.com, 150928.

Körling, A-M (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: NoK.

Shanahan´s blogg. Shanahan on literacy,  150928.

3 artiklar, 3 inlägg om högläsning

Färre vuxna läser högt för sina barn färre timmar vid färre tillfällen. Forskarna är överens om att högläsning utvecklar barns ordförråd, ger en språklig medvetenhet, medvetenhet om genrer och textstrukturer samt ökar chanserna för att barn själva blir läsare. Vuxna fungerar idag inte i lika stor utsträckning som förr som läsande förebilder. Högläsning är något annat än tal, högläsning är en social handling, högläsning är att dela en upplevelse.

President Obama fick (24/2 2009) under presidentkampanjen intervjufrågan om vad en medborgare kan göra för sitt barn. Han svarade turn off the TV, put away the video games, and read to your child. Samtidigt är det viktigt hur  och vad man läser. Forskningsstudier visar att läsning tillsammans med samtal kring det lästa är ett mycket kraftfullt verktyg för att utveckla barns läsande och språk.  Repertoaren får gärna vara varierad, sakprosa lika mycket som skönlitterära böcker.

Olika aspekter av läsning och högläsning togs upp i tre olika artiklar i tidningen DN förra veckan. För dig som vill läsa dessa så hittar du dem här:

  1. Sakprosa lika viktig som sagor (3/4)
  2. Självständigt läsande föds ur högläsning (2/4)
  3. Högläsningen gör berättelsen mer levande (1/4)

Söker du inspiration kring högläsning så finns det en liten bok med titeln ”Den  meningsfulla högläsningen” skriven av Anne-Marie Körling. Det är en bok som både kan läsas av lärare och av föräldrar.

Är du lärare och söker inspiration kring läsning och undervisning i lässtrategier så föreslår jag att du läser något av Barbro Westlund, Monica Reichenberg eller Adian Chambers. När läsprojektet En läsande klass den 23e april släpper en studiehandledning, skriven av lärare för lärare, med tillhörande texter så får alla lärare i åk 1 – 6 en rik källa att ösa ur. Dessutom kostnadsfritt.

Mats Myrberg, professor emeritus Stockholms universitet, har under många år arbetat för att sprida kunskaper om läsningens betydelse. I en intervju i Forskning & Framsteg (2012) säger han att  ”Språket utvecklas ansikte mot ansikte, näsa mot näsa”. Mats Myrberg menar också att högläsningen utöver den språkligt positiva påverkan också har en annan effekt, nämligen ”med små barn utgör den fysiska upplevelsen i samband med högläsning en del av den psykologiska anknytningen, som påverkar barnets förmåga att skapa känslomässiga relationer till andra”.

Ja, det finns många skäl för högläsning. Dessutom är de vetenskapligt belagda. Låt oss läsa högt och samtala om det lästa ”näsa mot näsa”!

Att lyssna till högläsning är en social handling

Det var något som Britta Stensson underströk och belyste i gårdagens föreläsning om hur hon själv arbetar med läsning i undervisningen. Britta är lärare från Rannebergsskolan, Göteborg, och författare till boken ”Mellan raderna : Strategier för en tolkande läsundervisning” och hon visade utifrån ledord som reflektion, tolkning och samtal hur hon på olika sätt kombinerar grundsyn och undervisning.

Britta började med tillbakablickar på hur man såg på läsning långt tillbaka i tiden. Britta tänkte högt runt en del citat som exempelvis ”att läsa tillsammans är ett dubbel nöje” (1800-talet). Tankar och reflektioner varvades med teori och utdrag ur ett praktiskt exempel runt Brittas ämnesdidaktiska arbete i en åk 5 med boken ”Den gyllene stjärnan” av Lovis Lowry. Teoretiker som refererades och exemplifierades var Rosenblatt , Nussbaum och Zimmerman.

Britta talade om hur högläsningen är en gemensam upplevelse där alla kan delta och bidra till en utvidgad förståelse. Vi fick höra många elevcitat som exemplifierade hur eleverna med sina reflektioner vidgade och fördjupade klassens gemensamma förståelse av ”Den gyllene stjärnan”. Britta presenterade också hur hon arbetade med berättelsen hörnstenar som t.ex. karaktärer och miljö. Hur det historiska utgör en så kallad agent i just denna bok. Hon visade hur hon tillsammans med eleverna arbetade med tidslinjer där händelseutvecklingen jämfördes mellan Danmark och bokens Anne-Marie. ”Den gyllene stjärnan” omfattar i sin huvudhandling flera små händelser som kräver att läsaren förblir engagerad för att inte tappa bort sig.

Britta underströk också vikten av att hålla fokus, bevaka att det som diskuteras är relevant för boken och ämnet och att se till att hålla samtalen till karaktärerna och deras liv, tankar och känslor. Hon talade om att hitta de tomma rummen i texten och hur man kan arbeta med en text på olika sätt. Vi måste identifiera de stora och viktiga idéerna och tankarna i boken och fråga oss om det finns stöd i texten för det jag själv uppfattar. 

Avslutningsvis berättade Britta att hon för drygt tio år sedan fick inspiration till sitt förhållningssätt i läsundervisningen från studiebesök hos en lärare i Oregon samt kurser på Teachers College i New York. Vill du läsa mer om detta så är deras webbsida: Teachers College: Reading & Writing Project.

Ett tips för dig som skulle vilja åka dit är att söka stipendium för detta! Det finns nämligen veckokurser under sommaren både med inriktning på läsning och skrivande och på olika nivåer.

Några bokexempel från tisdagens föreläsning är:

  • Rosenblatt: Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa.
  • Stensson, Britta: Mellan raderna: Strategier för en tolkande läsundervisning
  • Zimmerman: Tankens mosaik.

Talboken i klassrummet – läsfrämjande undervisning

Föreläsningsdelen med Terese Cannehag Berglund hade rubriken Hela skolan lyssnar. Terese  är förstelärare i läsning (F-åk 5) och arbetar med läsfrämjande arbete på Ålstensskolan. Hon började med att reda ut skillnaden mellan talböcker och ljudböcker. De senare är kommersiella och kan lånas/köpas av alla. Talböcker riktar sig däremot till individer med lässvårigheter. Terese underströk att arbetet behöver ske på individ-, grupp- och skolnivå.

Terese talade med eftertryck om vikten av att fånga upp barnen innan de tröttnat och tappat självförtroendet för att avkodningen upplevs som svår. Hennes tankar föddes ur mötet med:

  • elever som identifierar sig som icke läsare
  • elever som inte hittar till ljudboken eller talboken
  • föräldrar som har förutfattade meningar krig att läsa med öronen

Terese har funderat mycket över Vad kan jag göra för mina elever? Detta har lett till att Ålstensskolan har en vecka varje termin då alla elever läser med öronen. På Ålstensskolan har man sammanställt en särskild boklista över böcker som finns som ljudböcker alternativt talböcker. Terese brukar ställa upp titlarna i lärarrummet så kollegorna kan bekanta sig med och titta närmare på dessa. Hon har också engagerat fritidshemmet i läsningen samt kontaktat föräldraföreningen vars medlemmar har fått svara på frågor kring läsning. Ett mål var att visa att även vuxna läser, både hemma och på arbetet, och hon ville belysa att det är olika läskrav i olika yrken. Ett annat mål var att få med föräldrarna på tåget. Terese har bjudit in föräldrarna till en egen genomgång och introduktion där hon gett en kort generell information om läsning, introducerat Legimus – och jämfört detta med hjälpmedel som att ha glasögon men också med exempelvis Storytel som många vuxna har erfarenheter av. Fördelar med föräldragenomgång i grupp är bland annat att dessa ser att ”vi är flera” som behöver detta, igenkänning för många föräldrar. Inloggningsuppgifterna delas alltid ut i förhand för att föräldrarna ska hinna bekanta sig med appen. Föräldrarna behöver veta hur man kan söka, ladda ner och använda böckerna i Legimus. Föräldrarna fick också löpande information om veckans bok med tips på samtalsfrågor och olika lästips.

Terese arbetar med bokcirklar med stöd i Legimus. Hon kallar dem Legimusgänget och det är en särskild bokcirkel för de elever som läser talböcker. Terese underströk att elever inte blir Legimusläsare på egen hand. Det är roligare att läsa tillsammans. Läsupplevelser ska delas!

Praktiskt la Terese upp arbetet så här: Eleverna som deltog gick i åk 1.  Läsningen skedde på lektionstid och i grupp. Alla läste samma bok tillsammans. Först presenterade Terese boktiteln och visades upp bok . Före/under/efter läsningen ledde hon textsamtal med läsdeltagarna. Alla böcker var max 15 min långa och de kunde vara både skönlitterära och faktaböcker. Efterföljande tillfälle följde Terese alltid upp läsningen tillsammans med en kreativ uppgift. Sedan var det dags för presentation av ny titel/bok.

Hon har också lett bokcirklar på Fritids. Terese hann två bokcirklar med totalt 80 barn under vårterminen. Kravet för att få vara med var att alla skulle läsa en bok i veckan. Varje träff hade de textsamtal och eleverna fick presentera vad de hade tyckt om boken. Bedömningen av boken de läst gjordes genom att de valde en sida på en tärning och la upp. På så vis blev det tydligt hur många som tyckte att boken var jättebra, en 6a, och hur många som inte hade uppskattat den. Givetvis satte de ord på vad de tyckte var bra med boken. Exempel på kreativa uppgifter var att de gjorde bokmonster, händer för olika genrer och klassiska bokmärken.

täning oval

Du kan läsa mer om hur Legimusgänget arbetar i MTM:s tidskrift Läsliv: Hela skolan lyssnar

När Terese låter eleverna svara på frågor kring fördelar och nackdelar med ljudböcker respektive tryckta böcker så kunde svaren låta så här:

  • det är mysigare att lyssna, dvs. att läsa med öronen
  • det kanske inte är lika bra att ha tryckta böcker för miljön
  • man kan lägga in ett bokmärke i en bok
  • det tar tid och är trist att lyssna på förpratet innan talboken börjar

Terese tog upp exempel på utmaningar som hon har brottats med. Några exempel är att:

  • få tiden att räcka till!
  • ta lagom med tid i anspråk.
  • att serva kollegor så det inte blir alltför betungande för dem.
  • det finns fördomar om att det skulle vara bättre att avkoda än att läsa med öronen bland både föräldrar och lärare.
  • att motivera.
  • att få med all personal!

Vinsterna är många! Eleverna får mersmak! Det är roligt att läsa. Det är ännu roligare att dela sin läsupplevelse med andra i textsamtal! Mot bakgrund av att ljudböcker har blivit vanligt bland vuxna är det självklart att även våra elever ska få samma möjlighet att läsa med öronen. Det är också ett sätt att få höra andra än sin egen lärare läsa högt vilket ger erfarenheter av att höra andra dialekter, röstmelodier och röstegenskaper. Att läsa med öronen utvecklar rollerna läsare-lyssnare; både elev och vuxen blir mottagare av text. Detta i stället för de gängse rollerna där läraren är sändare och eleven mottagare.

Terese CB

Terese återkom till vikten av att lyssna tillsammans då det är en gemensam upplevelse! Terese berättade att hon brukar avsluta högläsningen för sin egen 6-åring med att lyssna på en gemensam text. I skolan lyssnar hon också tillsammans med eleverna i klassen/läsgruppen för att sedan också samtala om texten de lyssnat till.

Avslutningsvis fick vi med oss några tips.

Tereses tips till lärare och bibliotekarier

  • Se Mediotekets och MTM:s skolfilm för inspiration till teamarbete kring talböckerna, mtm.se/film. Du hittar den också på Mediotekets filmvisningssajt Tuben: Talböcker i skolan.
  • Satsa på information till föräldrarna om egen nedladdning. Engagera läsande förebilder: personal på skolan, föräldrarådet och andra vuxna.
  • Organisera Hela skolan lyssnar – UR och SR har bra material.
  • Böcker ska finnas i mängder, både i skolan och på fritids.
  • Barnen behöver hjälp att hitta böcker!

Referenser:

Läs tidningen Läslivs reportage om projektet (sidan 4-7): Hela skolan lyssnar , 180606.

Läs tidningen Läslivs reportage om bokcirkeln (sidan 7): Legimusgänget , 180606.

Läs MTM:s broschyr om Talböcker i skolan; 180606.

Ålstensskolan om Hela skolan lyssnar: Ålstensskolan, 180606.

tuben talböcker i skolan

Mediotekets filmvisningssajt Tuben: Talböcker i skolan.

 

Läsläxors vara…

eller inte vara. Det är frågan!?

Är läsläxan ett nödvändigt ont eller en möjlighet till utmaningar? Vad ska jag som lärare tänka på när jag ger läsläxor?

Läsläxa är något i stort sett alla barn har erfarenheter av då den utgör grunden för att befästa läsning för nybörjarläsaren. Likaså har lärare åsikter om läsläxor; oftast är man för eller emot. Det inte helt lätt att ge en bra läsläxa. Barn som går i F-klass och årskurs 1 visar på en stor variation på förkunskaper. Här finns barnet som inte kan någon bokstav alls när hen börjar skolan och barnet som i princip kan läsa redan vid skolstart. En bra första läsundervisning lär barnet att arbeta med och sträva efter att förstå vad de läser på ord- och meningsnivå.

Docent Kjersti Lundetræ, docent/”Førsteamanuensis” Universitetet i Stavanger,  forskar kring tidig läsinlärning. Hennes forskning omfattar tidig intervention för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, tidig läsinlärning, internationella läsundersökningar men även vuxnas läsfärdigheter. Kjersti Lundetræ forskar vid Stavanger Lesesenter (https://lesesenteret.uis.no/) där hon bland annat intresserat sig för läsläxor. Hon understryker att läraren inte kan ge samma läsläxa till alla elever och hon ger ett antal råd för bra läsläxor i F-klass och åk 1.

  1. Välj en läsläxa som passar eleven.
  2. Se till att eleverna möter ortografiska utmaningar i meningsfulla texter.
  3. Sätt upp andra mål än ren avkodning.
  4. Låt eleverna läsa högt.
  5. Upprepad läsning används på ett klokt sätt.
  6. Samarbeta med föräldrarna.
  7. Överväg lästräning i andra sammanhang än skolan.

Texten får inte vara för lätt men inte heller för svår. Läsningen ska vara en utmaning för eleven men inte omöjlig att genomföra. Risken med alltför lätta texter är att eleven lär sig dem utantill. Att en text innehåller ortografiska utmaningar kan handla om att eleven ska kunna läsa ord som exempelvis börjar på tj-ljud. Ett specifikt mål med läxorna kan vara att öva på att läsa ett särskilt ljud eller en särskild stavning. Det är också viktigt för eleverna att få läsa meningsfulla texter: Inte bara isolerade ord. Meningsskapandet är det centrala i alla läsning.

Läsning behöver inte endast handla om att öva läsflyt eller läshastighet. Förutom att avkoda, kan ett mål vara att eleverna lär sig något nytt genom att läsa texten. Ja, är det inte det som är essensen av att gå i skolan!? Att läsa för att lära nytt!

En läsuppgift kan också vara att hitta något roligt, något överraskande i texten eller ett långt och svårt ord eller märka ord som finns i texten.

Varför ska elever läsa högt för läraren eller någon annan vuxen? Jo, det är ofta att eleven läser samma ord fel flera gånger. Det är viktigt att någon lyssnar på högläsningen och märker om de läser fel så att de kan få möjlighet att rätta sig.

Så kallad upprepad läsning är en metod som rekommenderas av läsforskare. Jag skrev om upprepad läsning redan 4 maj 2015 Fyra stödstrategier vid närläsning. Du kan också läsa om upprepad läsning på Lukimats webb om att träna läsflyt. Vikten av att välja utmanande texter understryks. Elever ska inte bara läsa texter inom på bekvämlighetsnivå. Utmaningar kan uppnås med att texten innehåller okända ord eller att innehållet inte är bekant för eleven.  På så vis övas och befästs också ordförrådet. Jag har beskrivit flera av de förslag som du hittar på Lukimats webbsida tidigare. Du kan läsa dem HÄR.

Samarbeta med hemmet kring läsningen. Tänk på att den läsning som läraren skickar hem för lästräning ska handla om att just träna och befästa något läraren har undervisat om. Ge föräldrar råd om hur man arbetar med sitt barn med läsningen och berätta för dem varför det är viktigt att till exempel prata om innehållet, att ställa lite frågor och att låta barnet berätta.

Läxor fungerar inte lika bra för alla familjer. Många elever/barn har långa arbetsdagar med fritids både före och efter skolan. Fundera och undersök om eleverna kan arbeta med läsning på fritids. Kanske är fadderläsning en möjlighet? Fadderläsning är när yngre elever läser för äldre och det kan ske före och efter skoltid. Hemma kanske barnet kan läsa för hunden eller något annat husdjur?

Slut för idag, tack för idag som man brukar säga i skolan. I morgon ska jag försöka hinna bearbeta några kommande blogginlägg som jag fått inspiration till efter dagens föreläsning om Talboken i klassrummet.

Referenser:

Lukimat: Träna läsflyt i skolan, 180530.

Lesesenteret, Stavanger: Den samme leseleksa passer ikke for alle, 180530.

Digitala boksamtal

Idag deltog jag i bästa kollegan Maria Ronnås kurs ”Lässtimulans, motivation och textsamtal”. Jag blev nyfiken när jag råkade höra att Maria lär ut hur man kan föra boksamtalen digitalt. Ja, kollegan Ingalill Åkesson Hedqvist var också kursledare. Kursbeskrivningen lyder:

 Digitala verktyg används och exempel ges på hur skönlitteratur kan användas i olika ämnen. Du får lära dig Socrative, ett redskap som passar för digitala boksamtal och redigeringsverktyget iMovie för att göra boktrailers.

Mot bakgrund av att en reviderad version av läroplanen gäller från och med 1a juli i år så är detta viktigt. Likaså är det viktigt att veta vad forskning säger om hur lärare bäst stärker läsmotivationen. Ett boksamtal ska engagera och innehålla samtal som tillåter att frågor ställs, att hypoteser formuleras och att läsarna och lyssnarna får dela de kopplingar de gör. Genom att betona och skapa förutsättningar för att göra läsningen till en social aktivitet stärks intresset och engagemanget för läsning. Detta är en förutsättning för att redan läskunniga ska bli läsare. Hög motivation leder till mer läsning vilket i sin tur leder till förbättrad läsning. Det är detta som benämns Matteuseffekten (Stanovich 1986).

Läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt sju regler för att stärka läsmotivation. Det som motiverar är att:

  1. läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.
  2. det finns ett rikt och varierat urval av texter.
  3. att de får många tillfällen samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.
  4. att de får välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.
  5. dela läsupplevelser med andra. Det omfattar att få utrymme att samtala kring böcker, läsa tillsammans och dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.
  6. få uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.
  7. det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade.

The seven rules of engagement provide key research-based practices for promoting students’ intrinsic motivation to read. (Gambrell 2011, sid. 177)

Vill du läsa mer om de sju regler som läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt så kan du läsa hennes artikel som finns på nätet. Tidigare inlägg om detta är t.ex. Att läsa högt (160106). Klicka HÄR så hittar du fler av mina inlägg som handlar om högläsning.

Maria och Ingalill gav oss en minigenomgång om lässtimulerande arbete som du ser glimtar från i bilden här:

collage boksamtal_180313

I samtalen delade vi idéer. Ett förslag på arbetsgång vid lärares högläsning är att texten denne läser högt projiceras parallellt på tavlan så eleverna såg och kunde följa med i texten. Vi diskuterade även vad vi lägger in i begreppet relevant, vad som är relevant för vem.

Vi fick lära oss att använda appen Socrative  och föra våra boksamtal digitalt. Socrative är ett digitalt responsverktyg. Svaren deltagarna skriver kan skrivas anonymt. Socrative finns också som nätverktyg för att användas på dator.

047C773A-F0DE-436E-ADB9-FA29362617A1

Det deltagarna skriver kommer upp på skärmen samtidigt som det skrivs. Här kan man plocka upp trådar ur svaren på skärmen och fortsätta diskussionen muntligt. Den stora fördelen är att alla kommer till tals och man får ta del av allas tankar och åsikter.

D07616A3-6941-4F91-95D1-7FFC764B0F52

Rent praktiskt diskuterade vi två texter via Short Answers för att få uppleva hur det blir när man väl börjar besvara frågorna. Det finns många inställningar man kan göra när man är inloggad som teacher och för dessa fick vi med oss en manual.

85D31AA7-B44D-410C-9B66-A85F185918B0

Stort tack Maria och Ingalill för en lärorik eftermiddag! Ni ska alla veta att det finns så mycket att lära av kollegorna på Medioteket!

Referenser:

PedagogStockholm, kurslänk: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/sprakutveckling/lasstimulans-motivation-och-textsamtal1, 180313.

Gambrell, L. (2011). Seven rules of engagement. What’s Most Important to Know About Motivation to Read. I The Reading Teacher, Vol. 65, Issue 3, sid 172-178.

Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. I Reading Research Quarterly, XXI(4), 360-406.

Tidig läs- och skrivundervisning

Forskaren Tarja Alatalo föreläste igår torsdag 22 februari för oss i Språkpaketet om tidig läs-och skrivutveckling och läs-och skrivundervisning.

Generell språklig förmåga

Läsforskningen är idag indelad i två spår. Ett spår representeras av reading science, där vår svenska forskare Ingvar Lundberg är ett välkänt namn. Det andra spåret är new literacy som ser läsning som social interaktion. Vi fick börja med att diskutera vår egen syn på läsning.

IMG_1374

Utgångspunkten för vår diskussion var huruvida vi:

  • utgår från forskning om hur elevens läs- och skrivprocesser utvecklas?
  • utgår från forskning om läsning och skrivning som en social interaktion?
  • förenar de bägge? I så fall hur då?

Tarja underströk att ordförrådet har ett starkt samband med läsförmågan. Ordförrådet utvecklas främst genom läsning varför högläsningen är central med yngre elever.

IMG_1380

Högläsning är ett verktyg för att stärka ordkunskap och läsning. Orden kan delas in i tre nivåer. Nivå 1 är vardagsnära ord. Nivå 2 är ord som på ett mer specifikt sätt säger något man redan kan förklara fast med fler ord. Nivå 3 omfattar ord som är lågfrekventa och/eller ämnesspecifika ord.

Tarja underströk vikten av att högläsningen behöver planeras noga. Texten läraren läser ska vara en text som engagerar och fångar elevernas intresse. Texttyperna ska varieras utifrån olika teman. Viktigt också att föra textsamtal där de öppna frågorna dominerar. Frågor som är analytiska. Hur vet vi det? Vad tror du att det beror på?

IMG_1384

Språkets form

Att lära sig läsa och skriva förutsätter en språklig medvetenhet som omfattar flera nivåer. Den är dels kopplad till avkodningsförmågan, dels kopplad till läsförståelsen. Den språkliga medvetenheten gäller morfologisk (språkets betydelsebärande delar), syntaktisk (hur meningar byggs upp) och pragmatisk (hur språket används) medvetenhet.

Avkodningdförmågan är avgörande för den fortsatta läsningen och utgör en stabil plattform. Utan avkodning ingen läsning!

Avkodningen kan delas in i de olika faserna:

  • Pseudoläsning (eleven läser/skriver krumelurer, skriver sitt eget namn, låtsasläser och känner igen namn i dess sammanhang).
  • Logografisk-visuell läsning (eleven har ännu inte helt förstått den alfabetiska principen, känner igen/skriver ord som bilder, börjar känna igen första bokstaven i ord, känner igen vissa särdrag i ord, härmar vuxna och är intresserad av att kunna läsa/skriva).
  • Alfabetisk-fonemisk läsning (eleven börjar förstå den alfabetiska principen, kan dela upp ord i enstaka ljud (fonem) och kan därmed återge dem i skrift, skriver fortfarande med stora bokstäver).
  • Det ortografiska-morfemiska stadiet (eleven läser av bokstäver och orddelar utan att behöva tänka efter, nu frigörs energi och resurser till läsandets/skrivandets funktion)

Den didaktiska frågan gäller vad vi gör när vi vet att eleverna kan läsa!? Ska vi stoppa dem? Ska vi utmana dem? Hur svår text ska de få att läsa? Även detta fick vi diskutera i smågrupper.

Grafem-fonem kombinationerna måste automatiseras för att frigöra energi till läsandets och skrivandets funktion. det är viktigt med  både språklekar och läs- och skrivträning av enkla texter. Tarja gick in på den  centrala frågan hur vi får våra elever att vilja läsa. Här är det viktigt med varierade texter som intresserar och engagerar eleverna! Texter som ingår i meningsfulla sammanhang.

För att utveckla läsflyt behöver alla delar automatiseras. För att träna läsflyt kan man arbeta med att läsa högt, upprepad läsning, dramatisera, gestalta, spela in den egna läsningen tills eleven själv är nöjd. Ja, det handlar om att läsa, läsa, läsa!

IMG_1390

Skrivflyt är också viktigt. Även här handlar det om att skriva, skriva, skriva!

IMG_1391

Deltagarna som lyssnade arbetar alla med ASL för den första läs- och skrivinlärningen.  I ASL arbetet läser och skriver våra elever mycket och alla på sin nivå. Tarja skickade med oss vikten av att vi lägger mycket kraft på att skapa motivation, använder lästa texter som modeller, låter eleverna samtala med andra och samla idéer tillsammans, att läraren modellerar och inventerar elevernas intressen. Föreläsningen gav oss en riktig duvning i grunderna för den tidiga läs- och skrivutvecklingen och undervisning som stärker denna!

Under våren 2018 kommer det två nya moduler inom Läslyftet. Modulerna hittar du i Lärportalen. Det är Tidig läsundervisning och Tidig skrivundervisning (publiceras i maj)Tarja Alatalo har varit vetenskaplig ledare för dessa två moduler.

Referenser:

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder. Avhandling, Göteborgs universitet.

Skolporten (2011-11-16), intervju med Tarja Alatalo.

Ordförrådspedagogik

Fick tips på en mycket intressant intervju med Mats Myrberg på Facebook och kan inte låta bli att ge några glimtar från intervjun. Intervjun är gjord av UR inom lärarpodden och programserien Didaktorn.

Mats Myrberg är mycket tydlig med att vår ordförrådspedagogik måste utvecklas. Den får inte inskränka sig till veckans ord. För att kunna läsa en artikel i en dagstidning eller en för en 15-16 åring avpassad bok behöver vi kunna 50-70 000 ord. Hur lär vi oss bäst så många ord? Jo, genom att läsa böcker. Den 17-åring som har läst böcker under sin skolgång har ett ordförråd på 50-70 000 ord. Detta ska jämföras med den 17-åring som inte har läst och som därför har ett ordförråd på endast 15-20 000. Uppgiften kommer från en forskningsstudie i Handbook of Reading Research (1991). En bok som är en klassiker och som du hittar på bibliotek, i alla fall universitetsbiblioteken.

Den som har det mer begränsade ordförrådet med 15-20 000 ord har sämre möjligheter på arbetsmarknaden, sämre levnadsvillkor och sämre hälsa. I SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem) senaste nyhetsbrev får jag veta att Skolverkets nya statistik visar att det är stora skillnader mellan elevgrupper. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Detta är i och för sig  inget nytt. Redan i analysen av de första nationella ämnesproven för åk 3 slog man fast att det var stora skillnader i huruvida eleverna klarade proven och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Elever vars föräldrar har en längre utbildningsbakgrund klarar skolan bättre än de elever som har föräldrar med kortare utbildning.

Då är frågan vad det egentligen betyder att kunna ett ord!? Myrberg förklarar att kunna ett ord kan beskrivas som en stege med fyra nivåer:

  • Nivå 1 – när läraren slår upp ett ord och frågar om betydelsen så vet inte eleven betydelsen. Däremot känner eleven igen ordet.
  • Nivå 2 – eleven kan sätta in ordet i ett sammanhang men kan inte någon/några synonym/er.
  • Nivå 3 – eleven kan säga synonymer till ordet.
  • Nivå 4 – eleven kan definiera ordet.

För att förstå måste jag kunna formulera om mig och uttrycka mig i skrift. Att kunna ett ord är att kunna använda det i ett sammanhang vilket också understryker vikten av att ord lärs  i ett sammanhang, dvs. inte enbart som fristående övningar. Det är stor skillnad på ordförrådet i talspråk och skriftspråk. Det lär finnas fler unika ord i en barnbok för 10-åringar än i ett underhållningsprogram för vuxna. Vi kommer inte upp i de medborgerliga färdigheterna om vi begränsar oss till talspråket.

Myrberg går också in på att det inte räcker att läsa mycket utan vi måste också läsa olika sorters böcker. Det räcker inte att läsa mängder av böcker i samma serie. Han kallar detta för bekräftande läsning. Det kan vara en start och ingång i läsning men när våra elever väl börjat läsa måste vi utmana dem med nya böcker, andra böcker som handlar om nya saker. Här ligger den pedagogiska utmaningen. Ett rikt ordförråd inom ett visst område räcker inte oavsett om det gäller sport, hästar, dinosaurier, flugfiske osv. Det är också här som vikten av en skolbibliotekarie blir tydlig. När lärare och skolbibliotekarier samarbetar blir det möjligt att hitta böckerna som har en text som:

  • är lagom svår,
  • ger socialt utbyte,
  • intresserar läsaren.

Tre mycket viktiga faktorer hos texten för att läsaren ska vilja fortsätta läsa. Vad är då en lagom svår text? Myrberg refererar till forskaren Marie Clay som talar om 90 % kriteriet. Det innebär att texten ska innehålla 90 % kända ord och 10 % okända ord. Marie Clay är en välrenommerad läsforskare från Nya Zeeland.

Myrberg tar också upp vikten av högläsning. Högläsning ska börja tidigt, mycket tidigt. Han talar om skillnaden mellan att läsa för och läsa medLäsa för leder inte till gensvar från den som lyssnar. Läsa med innebär att läsaren bjuder in den som lyssnar till att delta i samtal kring texten. Det kan ske genom att den som läser högt tänker högt om texten, pratar om ord och skapar nyfikenhet kring vad texten handlar om. Det är exempelvis viktigt att ta sig an de lågfrekventa och/eller avancerade orden som finns i texten. Lärarens högläsning i klassen, eller för den delen den vuxnes högläsning för det lilla barnet, är ett utmärkt medel för att läsa texter som är lite för svåra att läsa själv.

Ja, jag tycker att du ska ta dig tiden att lyssna på intervjun! Det är väl använda 26 minuter!

Referenser:

Lyssna på intervjun med Mats Myrberg: Jättemånga ord är jättebra

Pearson, P.D. (Ed.) (1991). Handbook of Reading Research. New York: Longman

SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem, 170928.

Inget nytt men ändå värd att läsa

Tyvärr missade jag årets Läskonferens arrangerad av förlaget N&K. Ny och för många av oss okänd föreläsare var Gravity Goldberg forskare och författare till blanda annat boken Att utveckla självständidga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier (2017). Jag är i full färd med att läsa boken och har kommit till slutet.

Begreppen dynamiskt och statiskt mindset var i fokus redan i Mindset. Du blir vad du tänker, en bok som gavs ut 2015 (Dweck). Jag skrev ett inlägg om boken 23 september 2015; för dig som vill veta mer om den. Gravity Goldberg är påverkad av Dweck men refererar också till Hattie och Pearson samt några andra för oss inte lika kända forskare. Ett annat begrepp som aktualiserats den senaste tiden är grit. Grit syftar på individers driv och förmåga att fortsätta kämpa och arbeta även när denne möter motgångar. Själv mötte jag begreppet grit för första gången när jag läste en artikeln i DN (20170301). Forskaren professor Angela Duckworth, som presenteras som ledande inom grit-forskning, definierar grit med ihärdig eller obruten motivation. Centralt för grit är att få elever att tro på att de kan förändra och påverka sin hjärna genom ansträngning. Goldberg beskriver hur grit och mindset påverkar vår läsundervisning och i förlängningen elevernas läsutveckling. En underrubrik i kapitel 2 lyder

Problem är en gåva: skapa kämparvilja. (sidan 39)

För att göra detta arbetar Goldbergs med idén om olika roller vilket jag tänker beskriva närmare i ett senare blogginlägg. Ungefär halva boken beskriver grunden för Goldbergs utgångspunkter. Det handlar om egenansvar precis som boktiteln antyder. Vägen dit går via gradvis frigörelse. Läraren arbetar mycket med att modellera för att därefter låta eleverna pröva. Läraren gör lägesbedömningar, ger respons och återkoppling på elevernas arbete, demonstrerar samt vägleder övningstillfällen. Ja, här vill jag påstå att upplägget överensstämmer med det vi finner i Skolverkets material Nya Språket lyfter.

Goldberg talar om elevers egenansvar i en balanserad läs- och skrivmodell och beskriver hur den kan passa in så här.

Mest lärarens ansvar

Gemensamt ansvar

Mest elevernas ansvar

Läsa för
Läsa med
Vid deras sida
Min tur
Vår tur
Er tur
Interaktiv högläsning
Gemensam läsning
Läsarworkshop

Sedan bryter hon ner och beskriver ingående varje moment både i text och i översiktliga tabeller. Ja, hon beskriver även vanliga fallgropar för respektive moment. Fallgroparna kan vara bra att reflektera kring! Gärna tillsammans med kollegor.

Goldberg talar sig varm för att läraren ska vara genuint nyfiken på sina elever. Första steget är att se och uppmärksamma. Detta synsätt överensstämmer helt med bedömningsverktyg som Nya Språket lyfter och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, där lärarens bedömning av elevernas språk-, läs- och skrivutveckling bygger på observationer och iakttagelser. Hon varnar oss för att se på våra elever med bristglasögon för det styr oss mot att etikettera i stället för att se vad de kan.

Språket påverkar vårt sätt att tänka.

Den utgångspunkten genomsyrar boken. När vi ser och uppmärksammar, dvs. observerar och iakttar, påverkar det i sin tur hur vi talar med våra elever, vilken återkoppling vi ger och hur och vad vi frågar. I kapitel 4 på sidorna 75-104 beskriver hon med praktiska undervisningsexempel sin modell för gradvis överföring. Här tycker jag personligen inte att det är några nyheter som presenteras. Jag har själv på den tiden när jag var klasslärare arbetat med i stort sett alla exemplen. Skillnaden tror jag mer ligger i att vi idag mycket tydligare sätter ord på vi gör eller föreslås göra. Jag är säker på att ni kollegor som har ansvar för egna klasser faktiskt gör det mesta av det du kan läsa om här. Man kan förstås skruva på allt och successivt utveckla och förbättra sin undervisning. Du som är relativt ny i lärarrollen kan absolut finna inspiration här.

Kapitel 5 till och med 8 beskriver de fyra roller som är Goldbergs signum. Rollerna är utforskare, spegel, förebild och mentor. Dessa lovar jag att återkomma till i ett senare inlägg. Kapitel 9 beskriver olika lektioner och kapitel rundar av bokens budskap.

Styrkan i boken ligger enligt min mening i vikten av att läraren förväntas vara genuint intresserad av sina elever och hur de tänker.

Referens:

Dweck, C. (2015). Mindset. Du blir vad du tänker. Stockholm: Natur och Kultur.

Goldberg, G. (2017).  Att utveckla självständidga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier. Stockholm: Natur och Kultur.

goldberg

Dweck2