Finns det en högläsningens dag?

Har vi en högläsningens dag i Sverige? Det verkar finnas en dag för allt och alla. Morsdag, farsdag, Alla hjärtans dag, Kanelbullensdag, Barnens dag, Internationella kvinnodagen med flera. Nu har jag upptäckt att det även finns en högläsningens dag! Och den är inte kommersiell. Annars verkar alla dessa dagar mest gå ut på att vi ska köpa saker men högläsningens dag kräver inte att vi köper något.

Det var i nyhetsbrevet från ILA, International Literacy Association, som jag läste om högläsningens dag. Underbart! Högläsning är en väg in i språket, en väg in i bokens förtrollade värld.

ILA_180124

Det finns en egen hemsida för högläsningens dag, WRAD (World Reading Aloud Day), där man kan registrera sig för att delta. WRAD är en aktivitet som LitWorld är ansvarig för.

ReadAloud1

Det finns många orsaker till varför det är bra att läsa högt. Högläsning varje dag ger barnet ett års språkligt försprång framför de barn som ingen läser högt för! En annan hissnande uppgift är den om att en 17 åring som har läst regelbundet har mer än tre gånger så stort ordförråd jämfört med den 17 åring som inte läser.

3orsaker till att läsa högt

LitWorld föreslår att läraren tar en bild på sig själv/eleverna och boken de läser högt. Lägg upp bilden och tagga på: Twitter (@litworldsays), Facebook (@LitWorld) och/eller Instagram (@litworld). WRAD (World Reading Aloud Day) kommer att dela dina bidrag på sin online Community!

Följ länkarna på WRAD så hittar du mängder av både praktiska tips och resurser. Du hittar en pdf med stickers du kan skriva ut. Stickers som exempelvis säger att du är superreader.

WRAD  har i år lagt högläsningens dag på samma dag som Harry Potter dagen eller rättare sagt Harry Potters läskväll. Finns det något liknande här hos oss i Sverige?

LitWorld har valt sju kännetecken för högläsning:  tillhörighet, nyfikenhet, vänskap, vänlighet, förtroende, mod och hopp. Dessa sju representerar högläsningens styrka, the power of reading aloud, och utgör kärnan i högläsningens dag.

LitWorld har med hjälp av Microsoft education tagit fram en sida där lärare tillsammans med sina elever kan skypa med författare. Varför inte ta chansen att delta och låta dina elever tala engelska!? Här hittar du också en enkel bok på engelska New Days, New Friends att läsa högt ur. Boken avslutas med frågor och uppgifter som anknyter till LitWorld:s sju kännetecken för  högläsning som jag nyss nämnde.

WRAD erbjuder också en guide för hur du gör vid högläsningen, Read Aloud Guide. Högläsning stärker och förbättrar lyssnarens förmåga att hålla fokus och lyssna, breddar och fördjupar ordförrådet och det bildar också en modell för hur en berättelse, en text, kan vara uppbyggd, grammatiska strukturer och hur författaren skriver för att fånga läsaren.

readAloud guide

Tipsen kring högläsning föreslår bland annat:

  • läs själv igenom boken innan du börjar läsa högt.
  • markera avsnitt där du tycker att det är lämpligt att stanna upp och ställa frågor.
  • läs med inlevelse. Använd din röst och våga läsa med känsla för att ge texten liv.
  • prova att använda olika röster för de olika karaktärerna. Modellera för dina elever hur man kan göra. Detta synliggör dialoger i texten.
  • om boken har så mycket text att du tycker det blir svårt att hinna eller orka läsa allt så prova att sammanfatta vissa avsnitt. Precis som du kan göra bildpromenader så kan du göra textpromenader. Ann-Marie Körling beskriver bildpromenader i sin blogg Körlings ord. Du gör på ett liknande sätt med texten. Summera vad som händer på sidan och peka samtidigt på bilderna.
  • stanna upp i texten och ställ frågor rakt ut. Frågor som du till synes ställer till dig själv. Eller så tänker du högt.
  • låt eleverna förutspå vad som kommer att hända härnäst, hur de skulle känna själva om de var en del i berättelsen eller helt enkelt vad vissa ord betyder. Se bara upp så du inte pratar sönder läsupplevelsen!
  • efter att du har läst färdigt leder du ett textsamtal med fokus på att knyuta ihop texten och berättelsen med lyssnarnas egna liv, upplevelser och erfarenheter.

Undervisar du i spanska så finns en del av sidan på spanska också. Själv kan jag inte spanska så jag vet inte hur den spanska versionen är. Varför inte prova tipsen och idéerna på WRAD i din spansk- eller engelskundervisning!?

Ja, jag tycker att jag får mängder av idéer när jag besöker WRAD! Allt tack vare att jag är medlem i ILA.

Någon som vet om det finns en svensk version av högläsningens dag? Om inte så vore det en utmaning att ta tag i, eller hur!?

Läs mer:

LitWorld. World Read Aloud Day. February 1, 2018. Download the activity pack from LitWorld; 180124.

Körling, A.-M. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur.

WRAD (World Reading Aloud Day): http://www.litworld.org/wrad, 180124.

Högläsning är att tala skriftspråket

Högläsning är en av de viktigaste aktiviteterna vi kan ägna oss åt tillsammans med våra barn och elever. Det introducerar nya ord och vidgar ordförrådet. Det modellerar flytande läsning och ger en bild av vad läsning är. Det gör det möjligt att tillsammans läsa texter som eleven ännu inte klarar att läsa på egen hand. (Shanahan´s blogg 150908). Att läsa högt kan liknas vid att tala skriftspråk. Högläsning ger viktiga grundläggande färdigheter. Det lilla barnet lär sig förstå att berättelser är uppbyggda med en början, en handling och ett slut. En berättelse har en röd tråd. De får lyssna inte bara till berättelsen utan också till språket, dess uppbyggnad och till formen. Det är naturligt att läsa om samma bok många gånger för det lilla barnet. Vid varje omläsning upptäcker barnet nya detaljer och fördjupar sin förståelse (Fast 2015).

För föräldrar är det en väg till att dela upplevelser av en text men också att ha en trevlig stund tillsammans. För lärare är det ett didaktiskt verktyg. Genom att läraren själv tänker högt modellerar hen hur man går in i en text. Genom att tillsammans samtala om det lästa kan läraren utmana eleverna till att tänka själva, ställa frågor, göra inferenser, pröva olika tolkningar och därigenom ett fortsatt lärande.

I ett tidigare inlägg (26/8) anknöt jag till en artikel i en vetenskaplig medicinsk tidning om att högläsningen förändrar hjärnan. Det sker på ett sådant sätt att lyssnaren får lättare att skapa inre bilder när denne lyssnar på högläsning men också får en förbättrad läsförståelse.

AnneMarie Körling ger oss i sin bok Den meningsfulla högläsningen praktiska exempel på hur vi kan skapa ett vidare intresse för texter och böcker.

Högläsningsstunden ger barn mer än själva bokens innehåll. Högläsningsstunden ger möjlighet att samtala, fråga och tänka. Den ger också beröring, ord, meningar, gemenskap och något som har med här och nu att göra. Det handlar om att tycka om varandra och att tycka om att dela en berättelse. Bokstäverna har något att säga. Genom högläsningen får de liv. (Körling 2012)

Känner du dig osäker på HUR man högläser? Vad som krävs av läsaren? I så fall ska du läsa boken Läsa högt av Mem Fox. Hon skriver om NÄR och HUR man kan läsa högt. Det handlar om att läsa med inlevelse, variera rösten och att gestalta texten. För att konkretisera vad hon menar finns det ljudfiler på hennes webbsida där hon själv läser ur barnböcker hon har skrivit.

Carina Fast skriver utförligt i sin bok Läslust i hemmet om hur jag som förälder kan stödja mitt barns läs- och skrivutveckling. Hon skriver om hur berättelser kan fungera som en spegel som låter barnet genom berättelsen bearbeta sådant hen har varit med om eller funderar över. Det är lättare att tala om något som hänt i en bok än om sig själv. Hon ger oss mängder av exempel på språklekar som hjälper oss att skoja och leka med språket. Vad tycker du om den här?

Vad händer till exempel om en kniv och en gaffel får barn? Jo, de får en liten kniffel. Och om en stövel och en mössa får barn? I den familjen föds en stössa. Sedan kan man göra det lite svårare genom att fråga: Vem är en bonk barn till? (Fast 2015: 20)

Har du svaret på vem bonk är barn till? Annars får du se efter i boken på sidan 20.

Carina Fast lyfter också något man lätt glömmer. Högläsning behöver inte alltid ske i hemmet! Det går lika bra att läsa högt på resan eller hos doktorn. Varje kapitel avslutas med en ruta som sammanfattar i 3-5 punkter hur jag som förälder kan stödja mitt barns skriv- och läsutveckling.

Avslutningsvis vill jag påminna om att högläsning fungerar som en väg in i skriftspråket och egen självständig läsning.

Referenser:

Fast, C. (2015). Läslust i hemmet. Stockholm: NoK.

Fox, M. (2010). Läsa högt. Göteborg: Kabusaböcker.

Fox´webbsida: http://memfox.com, 150928.

Körling, A-M (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: NoK.

Shanahan´s blogg. Shanahan on literacy,  150928.

3 artiklar, 3 inlägg om högläsning

Färre vuxna läser högt för sina barn färre timmar vid färre tillfällen. Forskarna är överens om att högläsning utvecklar barns ordförråd, ger en språklig medvetenhet, medvetenhet om genrer och textstrukturer samt ökar chanserna för att barn själva blir läsare. Vuxna fungerar idag inte i lika stor utsträckning som förr som läsande förebilder. Högläsning är något annat än tal, högläsning är en social handling, högläsning är att dela en upplevelse.

President Obama fick (24/2 2009) under presidentkampanjen intervjufrågan om vad en medborgare kan göra för sitt barn. Han svarade turn off the TV, put away the video games, and read to your child. Samtidigt är det viktigt hur  och vad man läser. Forskningsstudier visar att läsning tillsammans med samtal kring det lästa är ett mycket kraftfullt verktyg för att utveckla barns läsande och språk.  Repertoaren får gärna vara varierad, sakprosa lika mycket som skönlitterära böcker.

Olika aspekter av läsning och högläsning togs upp i tre olika artiklar i tidningen DN förra veckan. För dig som vill läsa dessa så hittar du dem här:

  1. Sakprosa lika viktig som sagor (3/4)
  2. Självständigt läsande föds ur högläsning (2/4)
  3. Högläsningen gör berättelsen mer levande (1/4)

Söker du inspiration kring högläsning så finns det en liten bok med titeln ”Den  meningsfulla högläsningen” skriven av Anne-Marie Körling. Det är en bok som både kan läsas av lärare och av föräldrar.

Är du lärare och söker inspiration kring läsning och undervisning i lässtrategier så föreslår jag att du läser något av Barbro Westlund, Monica Reichenberg eller Adian Chambers. När läsprojektet En läsande klass den 23e april släpper en studiehandledning, skriven av lärare för lärare, med tillhörande texter så får alla lärare i åk 1 – 6 en rik källa att ösa ur. Dessutom kostnadsfritt.

Mats Myrberg, professor emeritus Stockholms universitet, har under många år arbetat för att sprida kunskaper om läsningens betydelse. I en intervju i Forskning & Framsteg (2012) säger han att  ”Språket utvecklas ansikte mot ansikte, näsa mot näsa”. Mats Myrberg menar också att högläsningen utöver den språkligt positiva påverkan också har en annan effekt, nämligen ”med små barn utgör den fysiska upplevelsen i samband med högläsning en del av den psykologiska anknytningen, som påverkar barnets förmåga att skapa känslomässiga relationer till andra”.

Ja, det finns många skäl för högläsning. Dessutom är de vetenskapligt belagda. Låt oss läsa högt och samtala om det lästa ”näsa mot näsa”!

Att lyssna till högläsning är en social handling

Det var något som Britta Stensson underströk och belyste i gårdagens föreläsning om hur hon själv arbetar med läsning i undervisningen. Britta är lärare från Rannebergsskolan, Göteborg, och författare till boken ”Mellan raderna : Strategier för en tolkande läsundervisning” och hon visade utifrån ledord som reflektion, tolkning och samtal hur hon på olika sätt kombinerar grundsyn och undervisning.

Britta började med tillbakablickar på hur man såg på läsning långt tillbaka i tiden. Britta tänkte högt runt en del citat som exempelvis ”att läsa tillsammans är ett dubbel nöje” (1800-talet). Tankar och reflektioner varvades med teori och utdrag ur ett praktiskt exempel runt Brittas ämnesdidaktiska arbete i en åk 5 med boken ”Den gyllene stjärnan” av Lovis Lowry. Teoretiker som refererades och exemplifierades var Rosenblatt , Nussbaum och Zimmerman.

Britta talade om hur högläsningen är en gemensam upplevelse där alla kan delta och bidra till en utvidgad förståelse. Vi fick höra många elevcitat som exemplifierade hur eleverna med sina reflektioner vidgade och fördjupade klassens gemensamma förståelse av ”Den gyllene stjärnan”. Britta presenterade också hur hon arbetade med berättelsen hörnstenar som t.ex. karaktärer och miljö. Hur det historiska utgör en så kallad agent i just denna bok. Hon visade hur hon tillsammans med eleverna arbetade med tidslinjer där händelseutvecklingen jämfördes mellan Danmark och bokens Anne-Marie. ”Den gyllene stjärnan” omfattar i sin huvudhandling flera små händelser som kräver att läsaren förblir engagerad för att inte tappa bort sig.

Britta underströk också vikten av att hålla fokus, bevaka att det som diskuteras är relevant för boken och ämnet och att se till att hålla samtalen till karaktärerna och deras liv, tankar och känslor. Hon talade om att hitta de tomma rummen i texten och hur man kan arbeta med en text på olika sätt. Vi måste identifiera de stora och viktiga idéerna och tankarna i boken och fråga oss om det finns stöd i texten för det jag själv uppfattar. 

Avslutningsvis berättade Britta att hon för drygt tio år sedan fick inspiration till sitt förhållningssätt i läsundervisningen från studiebesök hos en lärare i Oregon samt kurser på Teachers College i New York. Vill du läsa mer om detta så är deras webbsida: Teachers College: Reading & Writing Project.

Ett tips för dig som skulle vilja åka dit är att söka stipendium för detta! Det finns nämligen veckokurser under sommaren både med inriktning på läsning och skrivande och på olika nivåer.

Några bokexempel från tisdagens föreläsning är:

  • Rosenblatt: Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa.
  • Stensson, Britta: Mellan raderna: Strategier för en tolkande läsundervisning
  • Zimmerman: Tankens mosaik.

Presentation av Språkpaketets bokpaket

Måndag och tisdag 9e respektive 10e december var det dags för presentationen av de böcker som deltagarna i Språkpaketet får som ett bokpaket till sina klasser. Maria Ronnås, en av våra skolbiblioteksutvecklare, har gjort årets urval. Bo presentationen presenterar samtliga böcker som ingår i årets bokpaket men av förklarliga skäl så nämner jag endast några av dem.

Maria öppnade bokpresentationen med fjolårets Augustvinnare  Gropen av Emma Adbåge tillika illustratör. Maria underströk specifikt att hon alltid är noga med att nämna även illustratören då text och bild samspelar så starkt. Juryns motivering får tala varför vi valt Gropen till vårt bokpaket:

Gropen är en livsbejakande hyllning till den fria leken bortom trygghetstänk och säkerhets-certifierade sandlådor. Med dråplig humor och suverän bildbehandling visas att fantasin gror i det obevakade och vilda. Med ett konsekvent barnperspektiv gestaltas barn som ett ”vi” som gör barndom på egna villkor mitt inför de vuxnas ängslan inför all denna urkraft. Aldrig har väl en bok om den grå skolvardagen varit så färgsprakande!

På förlagets hemsida, Rabén & Sjögren, hittar du också en Lärarhandledning till Gropen. Boken finns också på arabiska, persiska och dari.

Ja, många böcker ingår i Språkpaketets bokpaket 2019 ! Böcker för drygt 40 000 kr! Böcker som efter att deltagarna har slutfört sitt deltagande i Språkpaketet tillhör respektive skolas skolbibliotek. Det var så svårt att ta in att vi fick upprepa det flera gånger ”ni får behålla böckerna på skolan när ni är klara”!

Haj Jenny är skriven av Lisa Lundmark och illustrerad av Charlotte Ramel. Boken handlar om rätten att få vara olika. En bok om flickor som inte syns, tar plats eller PRATAR HÖGT. Magistern säger prata högt. Mamma säger var inte blyg. Magistern vill att alla ska räcka upp handen som bläckfiskar men glömmer hajarna som är de tysta som inte säger så mycket. Jenny känner sig som en haj. En haj simmar själv.

Ingen bråkar med dem, ingen vågar säga PRATA HÖGT till en haj. Hajar har inga händer, så jag skulle inte kunna räcka upp handen. Och när jag vill sitta ensam och läsa på rasten och magistern frågar: »Är du ledsen, Jenny?« så kan jag bara svara: »Hajar gillar att simma ensamma.«

Lennarts listor är en bok om Lennart som börjar varje dag med att skriva en lista över vad han ska göra just dagen idag. Albert flyttar in i Lennarts hus och de blir vänner. Albert tycker om äventyr och lever efter devisen vart jag än beger mig – där befinner jag mig.

Albert påstår att det är ett äventyr att ändra sig! De får uppleva en fantastisk dag tillsammans, dagen som förändrar Lennarts liv…

Författare Barbara Bottner och Gerald Kruglik och illustratör Olof Landström.

Listor är något som fascinerar den här åldersgruppen. Att skriva listor är ett sätt att börja skriva. I Viggo och rädslolistan möter vi Viggo som också skriver listor, listor där han ritar vad han är rädd för. Viggo kan något alldeles speciellt. Han kan nämligen svära på danska. Viggo blir vän med Malte vilket inte är helt oproblematiskt. En fin högläsningsbok med vardagsdramatik. Författare är Lisa Bjärbo och illustrationerna som är i svart-vitt har gjorts av Johanna Magoria. Det finns en Lärarhandledning till Viggo och rädslolistan skriven av Lina Stoltz.

Stick iväg är en populär bok bland yngre elever och handlar om Jon som är rädd när han går hem. En kamrat skriker elaka saker till Jon som går omvägar till en dag då han kommer på hur han ska göra för att lösa problemet. Författare Sverre Henmo och illustratör Solveig Rasmussen.

Spökdiscot (Mystiska skolan) av Katarina Genar och illustrationer av Alexanders Jansson. En lättläst och lagom läskig, mysläskig, bok för nybörjarläsaren. Det händer något spännande nästan varje dag. Just i kväll är det spökenas afton, Halloween, med disco i matsalen. Vad är det som hörs från vinden? Är det fest? I den här skolan hör man väsande andetag, det steg och kusliga suckar. Spöken!? Spöken som gömmer sig överallt, men som inte alla kan se!

bokpresenation

Min vän Jim är en bok om kärlek mellan två killar med olika bakgrund. Det är både en kärlekshistoria och en berättelse om litteraturens kraft. Boken är skriven och illustrerad av 2010 års ALMA-pristagare Kitty Crowther. Det är en bok som är rolig! UR har också kompletterat boken med en rörlig bildberättelse.

Givetvis fick vi förslag på faktaböcker. Ett exempel är Lätta fakta om katter  som ingår i serien Lätta fakta. Vi får bland annat veta varför katter spinner och hur de pratar med varandra. Ett annat exempel är Lätta fakta om ödlor. Här får vi bland annat veta om de kan gå på vatten och hur det går till att ömsa skinn.

Minifakta om djurungar i staden (Ann-Charlotte Ekensten) är en liten bok som får plats i fickan. I boken presenteras fem av våra vanligaste djur. Det är lite text och mycket bilder som lockar den läsovane till läsning. Det finns en innehållsförteckning och något enkelt diagram precis som det ska finnas i en faktabok.

Ormtjusarna är en bok i Intresseklubben fakta. Det är en bok med kort, lättläst text och pratbubblor skrivna med versaler. Vi får veta att ormar lyssnar med underkäken och luktar med tungan! Snokar lägger sig på rygg och spelar döda när de blir rädda. Författare Anna Hansson och illustratör till alla roliga och kluriga bilder är Maria Andersson Keusseyan.

Har du funderat på vilka som bor i samma hus som du? Det har Lena Sjöberg, författare till I huset där jag bor, gjort. Det är mycket detaljer och många spännande personer i Lenas hus. Text och bild inbjuder till samtal, diskussioner och kanske en del frågor. Det är lätt att föra samma utforskande samtal med eleverna i klassen utifrån de hus de bor i! På så sätt kan historien förändras varje gång jag läser och samtalar kring boken. Varför inte prova några av de förslag för vidare arbete som du hittar i Lärarhandledningen till I huset där jag bor. En handledning utarbetad av Lena Sjöberg och Malin Wedsberg. Det lär också finns en affisch som följer med boken.

Det är fler som rymmer. I Jag rymmer av Eva Lindström (författare och illustratör) är det ett får som inte känner sig sedd och därför rymmer. Först verkar det inte som att någon märker att hon har rymt och därför skickar hon ett vykort. På färden möter fåret också en mård som blir dennes vän. Fåret finns med på alla uppslag men är inte den dominerande figuren. Bilderna är milda i sina färger och passar fint till sinnesstämningen.

På Rödluvan tema har vi Söta Salma. Här är det Salma som ska gå till marknaden och handla åt sin gamla mormor med en rad förvecklingar på vägen. Salma låter sig luras av en hund. När hunden besöker mormor så känner hon inte igen Salma. Författare är Niki Daly och illustratör Britt Isaksson.

Boksamtal med bilderböcker (Agneta Edwards) ingår också i bokpaketet som deltagarna får. Det är en metodbok som inspirerar och ger förslag på hur läraren kan läsa och leda ett textsamtal med en barngrupp.

Ja, många böcker är det! Stort tack till Maria som berättade så fint!

Referenser:

Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen.

Läararhandledningar till böcker från Rabén & Sjögren. Lärarhandledningar.

Mediotekets boktips hittar du i Cirkbloggen under Boktips för jul- och sommarlovsläsning.

Språkpaketets bokpaket. Språkpaketets bokpaket 2019

Du vet väl att vi har det mycket bra för vi har ju våra fantastiska kollegor på Cirkulationsbiblioteket!? Det här är Cirkulationsbiblioteket:

Cirkulationsbiblioteket är Mediotekets bokdepå med skönlitteratur för barn och unga. Böckerna passar olika ämnesområden och de lånas ut i klassuppsättning till lärare i Stockholms kommunala skolor, för att användas till gemensam läsning. Vi har också lättläst litteratur, poesi, sagor och klassiker i olika bearbetningar samt ett mindre antal titlar på engelska. Sammanlagt finns det här närmare 1000 titlar i mer än 60 000 exemplar.

Hur skapar vi intresse för läsning?

Bästa kollegorna Lotta Metcalfe och Emelie Kellnberger hade bjudit in Jenny Edvardsson att föreläsa i september 2018 om hur hon får sina elever att läsa. Även om det är ett år sedan så är ämnet alltid lika aktuellt! Varje dag brottas lärare med frågan Hur skapar vi intresse för läsning?

Jenny arbetar som lärare (lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet, Kristianstad), föreläsare och författare. Hon driver en FB grupp  kring läsning. Ja, du måste förstås också lyssna på podden som hon driver tillsammans med bibliotekarien Marit Hammarland. Podden ligger som en blogg och heter Sånt vi läser. Jenny har förstås en alldeles vanlig blogg också! Den har titeln Jenny på Wendes. Jenny bjuder på erfarenheter, tankar, kunskaper och mängder av inspiration!

bild Jenny

Jenny undervisar på gymnasiet och hon beskriver kort sina elever. De är:

  • pojkar
  • ovana läsare
  • ointresserade läsare
  • långsamma läsare

Med andra ord inga ivriga storläsare. Det är förstås viktigt hur hon som lärare möter sina elever för att skapa förtroende och väcka lust för läsning, som är en viktig del i ämnet svenska. Jenny presenterade hur hon öppnar ett läsår med samtal om läsning och böcker. Det är presentationer av böcker genom att duka upp dem. Hon samarbetar nära med skolbibliotekarien och övrig skolpersonal. Forskning och internationella studier understryker vikten av läsande förebilder. Det kan vara en bror eller en förälder som läser.

Jenny arbetar också med att visualisera läsningen med Google maps där böckerna som eleverna har läst markeras med små markörer. Nu blev upplösningen dålig på min skärmbild så jag föreslår att du klickar på bilden så du kan se den i original. Spännande att kunna arbeta på det här sättet!

bild Jenny 3

Hon lyssnar också på texter med eleverna. Ett tips är Sveriges radios radionovellen.

Jenny lägger stor vikt vid att fundera över valet av litteratur och refererar till litteraturkritikern Rita Felski.  Felski har funnit att följande fyra faktorer är viktiga för att läsaren ska läsa vidare i en bok:

  1. igenkänning
  2. förtrollning/hänförelse
  3. kunskap
  4. chock

Det är viktigt att ha koll på och utgå från elevernas intressen och möjlighet till igenkänning för att skapa engagemangs för läsning. Vissa egenskaper är extra viktiga att ta hänsyn till när vi väljer litteratur. Exempelvis är det viktigt att komma ihåg att välja:

  • litteratur med manliga huvudpersoner (Karin Taube)
  • litteratur som knyter an till elevernas egna erfarenheter och världar (Christina Olin-scheller; Pat Thompson)
  • litteratur som blir elevernas ”entry point texts”  (William G Bronzo)

bild jenny 2

Jenny arbetar och undervisar utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt vilket hon förklarade närmare. Förhållningssättet omfattar en strukturerad läsundervisning; Jenny modellerar olika moment och aspekter och för löpande samtal med sina elever. De som behöver får stöd i inlästa böcker från inläsningstjänst. De använder Legimus, Spotify och talsyntes. Högläsning är också något Jenny rekommenderar.

Tyvärr kunde jag inte delta i den sista delen av föreläsningen varför jag bara kan återge ovanstående glimtar från Jennys föreläsning. Som ni ser och förstår av bilderna filmades föreläsningen. Dock låg filmen ute en kortare tid och finns inte kvar att se. Följ gärna mina kollegor via Skolbiblioteksbloggen så har du spännande läsning att vänta.

Ny presentation av Legilexi

Idag var det dags för en ny presentation med Sofia Norén av LegiLexi. Som tidigare var det många intresserade lärare som anmält sig!

Sofia

Den första läsinlärningen kan gå till på en mängd olika sätt. Dock är ljudningsmetoden den enda läsinlärningsmetod som har forskningsstöd vilket betyder att den har vetenskapligt bevisad effekt. En felaktig föreställning är att det bara är svaga läsare  som ljudar. Faktum är att vi alla ljudar när vi läser men när vi knäckt läskoden sker ljudningen utan att vi märker den.

LegiLexi är en kostnadsfri screening av elevers läsfärdighet som är anpassat för att användas under årskurs 1 – 3. Efter genomförd screening får läraren tillgång till resultat och en övningsbank för elevernas läsfärdigheter på olika nivåer. LegiLexi fungerar som en plattformsoberoende portallösning.

Under våren testades runt var 10e elev i årskurs 1, 2 och 3 med LegiLexi. Ja, LegiLexi är konstruerat för att användas i åk 1-3. Sofia menade att det går bra att börja redan i förskoleklass men då gör barnen endast del A. I förskoleklass passar det bäst att göra LegiLexi under våren och då får läraren en bra uppföljning på sina elevers läsutveckling.

LegiLexi tester är utvecklade i nära samarbete med forskare från Linköpings universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Sofia refererade också några forskningsstudier om LegiLexi.

Vikten av högläsning underströks. LegiLexi har gjort en undersökning av högläsningsvanorna i hemmet och ett resultat visar att man slutar läsa högt i och med att barnen kan läsa själva. Detta är synd då högläsning kan utgå från böcker som är för svåra för eleven att läsa själv. Högläsning är ett utmärkt sätt att utmana elever. Högläsning är det säkraste sättet att stärka elevers ordförråd.

Sofia knöt också ihop LegiLexi med de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsverktygen.

LegiLexis tester kartlägger alla dina elevers läsfärdigheter och vid regelbunden användning ser du som lärare tydligt elevernas individuella progression och hur de ligger till i förhållande till årskursens mål. Du kan tidigt identifiera elever som visar indikation på eller befaras inte nå målen och sätta in relevanta insatser och åtgärder därefter. Du kommer även snabbt kunna identifiera elever som behöver extra utmaningar för att fortsätta utvecklas. (LegiLexi 190902)

LegiLexi genomförs vid tre totalt tillfällen under läsåret; höst, vinter och vår.

testperioder

Rekommendationen är att testerna genomförs i september, dec/jan och maj för att på bästa sätt fånga upp elevernas utveckling. Dock kan varje enskild elev  endast genomföra testet en gång varje testperiod. Tanken är att skapa kontinuitet. Deltesterna behöver inte genomföras vid ett och samma tillfälle. När läraren delar upp testerna på flera olika testtillfällen är det dock viktigt att alla elever är färdiga med alla deltester innan testperioden stänger.

Sofia gjorde förstås en genomgång av hur man kommer igång som ny användare. Det var pin-koder, skapa klasser, vad som händer om jag byter jobb och liknande frågor.

Du som inte kunde delta kan se Sofia föreläsa från ett tidigare tillfälle. Du hittar det HÄR.

Arbetar du redan med LegiLexi!? I så fall finns det fortfarande plats på fördjupnings- och fortsättningstillfället måndag 14 oktober: LegiLexi fördjupning: Analysera mera och utveckla din undervisning. Du hittar information och anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm. Välkommen att anmäla dig!

PS. Nämnas bör också att LegiLexi har ett så kallat PUB-avtal (Personuppgiftsbiträdesavtal) med Stockholm stad!

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning

Karin Pettersson är tillbaka med sin inspirationsföreläsning för deltagarna i årets Språkpaket. Karin har tidigare arbetat som klasslärare och då med ASL, genrepedagogik, cirkelmodellen och strategier för läsförståelse och understryker vikten av att arbeta utifrån en balanserad läs- och skrivundervisning.

600E02D5-10F1-4634-AF8B-4A74630AD64A

Karin talade om hur möbleringen påverkar undervisning och elevers arbete. Karin resonerade och reflekterade kring vad vi gör med alla texter eleverna producerar. Texter som är en guldgruva för vidare textarbete.

Vi fick exempel på finmotorikövningar, exempel på grundformer för bokstäverna och hur eleverna fick arbeta med at att forma bokstäver. Målet är en balanserad läs- och skrivundervisning där digitala verktyg används tillsammans med mer s k traditionnella verktyg och förhållningssätt. Det är inte bara iPads utan även skrivövningar, forma bokstäver, mycket böcker för egen och gemensam läsning men även för högläsning.

Karin P 1

Karin har en helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling. Hon presenterade genrepedagogiken och hur hon vävt in den i sin undervisning. En grundfråga som hela tiden är närvarande är hur ”jag som lärare stöttar mina elever i deras lärande”. Vi fick lära oss mer om Hallidays systematisk-funktionella grammatik.

Det var småfilmer som visualiserade sådant hon talade om. Exempelvis en kort trailer som instruktion till hur man kokar en kopp te. En annan film visade hur elever arbetat med argumentation. Vi fick själva arbeta med att fundera på vilka genrer ett antal givna texter kunde tillhöra.

Efter kaffepausen blev det mer exempel på hur läraren kan utveckla arbetet med texter men också lite praktiskt arbete för oss åhörare.

C71DD056-319F-4FB4-90E9-B635300D2F46

Karin beskrev arbetsgången vid ett skrivuppdrag efter en utflykt i förskoleklass enligt följande faser:

  • Fas 1 – muntligt återberättande med bildstöd
  • Fas 2 – tidsord används för att återberätta om utflykten
  • Fas 3 – skriva en gemensam text (BookCreator)
  • Fas 4 – skapa/skriva egna texter (WriteReader som webbapplikation)

645FD114-6E5B-4DEF-BCA2-80610C043499

Vi introducerades till bildpromenader för att stimulera intresse, nyfikenhet och ge eleverna utrymme att bearbeta sina förkunskaper.

232B66ED-8CD7-4A4A-9E14-FC09E89AA2F1

Tyvärr behövde jag gå lite tidigare så jag missade de sista gobitarna.

Stort tack Karin för en inspirerande eftermiddagsföreläsning!

Karin Pettersson arbetar idag vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitetArbetet innebär att genom olika uppdrag arbeta med och handleda lärare i hur de kan förbättra för flerspråkiga elevers lärande. Karin har fokus på grundskolans tidiga år, dvs F-klass upp till och med årskurs 6.

Karin har också skrivit boken Språk- och kunskapsutvecklande undervisning, F-3 (Studentlitteratur, 2017).

Kanske önskar du att du och dina kollegor fick delta i Språkpaketet!? Dock är det så att anmälningstiden för det Språkpaketet vi startar upp i maj redan har gått ut. Det kommer en ny möjlighet våren 2020 så börja gärna med att läsa mer om Språkpaketet så är du förberedd inför nästa omgång!

Böcker, böcker, böcker!

Måndag och tisdag 10e respektive 11e december var det dags för presentationer av de böcker som deltagarna i Språkpaketet får som ett bokpaket till sina klasser. Maria Ronnås, en av våra skolbiblioteksutvecklare, har haft ansvar för årets urval och startade upp på måndagen för att bli avlöst av Carola Rehn Lindberg på tisdagen. Festligt hade vi det också!

bokpres1

Maria öppnade måndagens bokpresentation med årets Augustvinnare  Gropen av Emma Adbåge tillika illustratör. Maria underströk specifikt att hon alltid är noga med att nämna även illustratören då text och bild samspelar så starkt. Juryns motivering får tala varför vi valt Gropen till vårt bokpaket:

Gropen är en livsbejakande hyllning till den fria leken bortom trygghetstänk och säkerhets-certifierade sandlådor. Med dråplig humor och suverän bildbehandling visas att fantasin gror i det obevakade och vilda. Med ett konsekvent barnperspektiv gestaltas barn som ett ”vi” som gör barndom på egna villkor mitt inför de vuxnas ängslan inför all denna urkraft. Aldrig har väl en bok om den grå skolvardagen varit så färgsprakande!

På förlagets hemsida, Rabén & Sjögren, hittar du också en Lärarhandledning till Gropen.

Ja, många böcker ingår i Språkpaketets bokpaket! Böcker för runt 55 000 kr! Böcker som efter att deltagarna har slutfört sitt deltagande i Språkpaketet tillhör respektive skolas skolbibliotek. Det var så svårt att ta in att vi fick upprepa det flera gånger ”ni får behålla böckerna på skolan när ni är klara”!

Ensamma i stan är en bok ur serien Klass 1B, en börja läsa bok. En spännande vardagsberättelse om Vicke och Lova som går sist i ledet och uppstäcker att de är ensamma kvar. Hela klassen är bort! Ja de blir kvar i stan på klassutflykten och hur löser de det?

Kanel och Kanin och alla känslorna av Ulf Stark med bilder av Charlotte Ramel. En bok läraren kan använda för att prata om just känslor.

Hör du, Kanel? Vet du vad det är?
Är det ett fågelpip?
Nej inte i luften. Utan här!
I din mage? Har du fått knip?
Nej, det är alla känslor som finns där?

Hur många då?
Minst tjugotvå.
Kom så går vi och räknar dom!

Min vän Jim är en bok om kärlek mellan två killar med olika bakgrund. Det är både en kärlekshistoria och en berättelse om litteraturens kraft. Boken är skriven och illustrerad av 2010 års ALMA-pristagare Kitty Crowther. Det är en bok som är rolig! UR har också kompletterat boken med en rörlig bildberättelse.

Beva och kärleken är en bok om kärlek; en kärleken som dör och ebbar ut flera gånger om samtidigt som vänskapen består.  En liten bok med stort innehåll och mycket att prata mer om. Författare Monica Zak och illustratör Gunna Grähs.

Listor är något som fascinerar den här åldersgruppen. Att skriva listor är ett sätt att börja skriva. I Viggo och rädslolistan möter vi Viggo som också skriver listor, listor där han ritar vad han är rädd för. Viggo kan något alldeles speciellt. Han kan nämligen svära på danska. Viggo blir vän med Malte vilket inte är helt oproblematiskt. En fin högläsningsbok med vardagsdramatik. Författare är Lisa Bjärbo och illustrationerna som är i svart-vitt har gjorts av Johanna Magoria. Det finns en Lärarhandledning till Viggo och rädslolistan skriven av Lina Stoltz.

Lennarts listor är en bok om Lennart som börjar varje dag med att skriva en lista över vad han ska göra just dagen idag. Albert flyttar in i Lennarts hus och de blir vänner. Albert tycker om äventyr och lever efter devisen vart jag än beger mig – där befinner jag mig.

Albert påstår att det är ett äventyr att ändra sig! De får uppleva en fantastisk dag tillsammans, dagen som förändrar Lennarts liv…

Författare Barbara Bottner och Gerald Kruglik och illustratör Olof Landström.

collage3

En annan  pojke som är lite rädd är Maddox som vi möter i Hjälp! Ny i klassen!, en lättläst bok om hur läskigt det kan vara att börja i en ny klass, i en ny skola. Boken ingår i serien kompisböcker i serien lättläst. Mycket igenkänning för en 7-åring men också mycket humor. Författare Pernilla Gesén och illustratör Jeanette Milde.

Stick iväg är en populär bok bland yngre elever och handlar om Jon som är rädd när han går hem. En kamrat skriker elaka saker till Jon som går omvägar till en dag då han kommer på hur han ska göra för att lösa problemet. Författare Sverre Henmo och illustratör Solveig Rasmussen.

Haj Jenny är skriven av Lisa Lundmark och illustrerad av Charlotte Ramel. Boken handlar om rätten att få vara olika. Magistern säger prata högt. Mamma säger var inte blyg. Magistern vill att alla ska räcka upp handen som bläckfiskar men glömmer hajarna som är de tysta som inte säger så mycket. Jenny känner sig som en haj. En haj simmar själv.

Ingen bråkar med dem, ingen vågar säga PRATA HÖGT till en haj. Hajar har inga händer, så jag skulle inte kunna räcka upp handen. Och när jag vill sitta ensam och läsa på rasten och magistern frågar: »Är du ledsen, Jenny?« så kan jag bara svara: »Hajar gillar att simma ensamma.«

Skuggsidan av Per Gustavsson tillika illustratör. Boken handlar om Per som får en penna i present. Per kan med pennan rita sådant han är rädd för. Det är en suggestiv berättelse där man inte alltid kan vara säker på vad som är på riktigt och vad som är dröm.

Mystiska skolan. Charlie, Charlie, är du där?  utgör del 6 i Mystiska skolan och är en lagom läskig bok för nybörjarläsaren. En mysrysare som ingår i en serie lätt och läskigt. Illustrationerna är stämningsfulla och bjuder läsaren på kusliga gömställen. Vem är då Charlie? Jo, en ande som vet allt. Frågan är om Charlie finns!?

Givetvis fick vi förslag på faktaböcker. Ett exempel är Lätta fakta om katter  som ingår i serien Lätta fakta. Vi får bland annat veta varför katter spinner och hur de pratar med varandra. Ett annat exempel är Lätta fakta om hajar. Här får vi bland annat veta om de kan simma baklänges och vad de äter.

Minifakta om djurungar i staden (Ann-Charlotte Ekensten) är en liten bok som får plats i fickan. I boken presenteras fem av våra vanligaste djur. Det är lite text och mycket bilder som lockar den läsovane till läsning. Det finns en innehållsförteckning och något enkelt diagram precis som det ska finnas i en faktabok.

Barr är bäst (Anna Bengtsson, författare och illustratör) får vi ta del av det kollektiva livet i myrstacken. Myrfakta blandas med fantasi och vi kommer myrorna in på livet.

Myrornas rop skallar: Barr är bäst! Mera barr! Men vad är det som är så bra med barr?

Råttsvansarna är en bok i Intresseklubben fakta. Det är en bok med kort, lättläst text och pratbubblor skrivna med versaler. Råttorna kör förstås bågar men inte vilka som helst. De kör ostbågar! Författare Anna Hansson och illustratör till alla roliga och kluriga bilder är Maria Andersson Keusseyan.

rättsvansarna

Har du funderat på vilka som bor i samma hus som du? Det har Lena Sjöberg, författare till I huset där jag bor, gjort. Det är mycket detaljer och många spännande personer i Lenas hus. Text och bild inbjuder till samtal, diskussioner och kanske en del frågor. Det är lätt att föra samma utforskande samtal med eleverna i klassen utifrån de hus de bor i! På så sätt kan historien förändras varje gång jag läser och samtalar kring boken. Varför inte prova några av de förslag för vidare arbete som du hittar i Lärarhandledningen till I huset där jag bor. En handledning utarbetad av Lena Sjöberg och Malin Wedsberg. Det lär också finns en affisch som följer med boken.

collage2

Tyckte du boken Var är min syster? (Sven Nordqvist, författare och illustratör). Då kommer du även att tycka om Hundpromenaden. Det är en bok utan text. En bok med bilder fulla av detaljer! Precis som titeln säger så handlar det om att gå på hundpromenad men inte vilken hundpromenad som helst! En promenad som blir längre och mer äventyrlig än väntat.

På varje uppslag händer de oräkneliga saker som sätter fart på fantasin.

Rymlingarna av Ulf Stark (illustrationer av Kitty Crowther) handlar om Lill-Gottfrid och hans farfar Gottfrid. Det är en bok om döden där Lill-Gottfrid rymmer tillsammans med sin farfar men först gör de en plan. Rymningen går ut på att farfar ska få besöka den skärgårdsö han älskar så mycket. En högläsningspärla! En bok som handlar om något som är viktigt att prata om!

Det är fler som rymmer. I Jag rymmer av Eva Lindström (författare och illustratör) är det ett får som inte känner sig sedd och därför rymmer. Först verkar det inte som att någon märker att hon har rymt och därför skickar hon ett vykort. På färden möter fåret också en mård som blir dennes vän. Fåret finns med på alla uppslag men är inte den dominerande figuren. Bilderna är milda i sina färger och passar fint till sinnesstämningen.

Boksamtal med bilderböcker (Agneta Edwards) ingår också i bokpaketet som deltagarna får. Det är en metodbok som inspirerar och ger förslag på hur läraren kan läsa och leda ett textsamtal med en barngrupp.

Den fula ankungen är också ett tema för två böcker. I Nu leker vi den Fula ankungen är det barnen som leker leken den fula ankungen. Givetvis händer det oväntade saker! Vi får följa ett myller av små ankbarn och den gråtufsiga svanungen. Egentligen är det två barn som leker alla sagans personer och skapar en variant av sagan på sitt sätt. Författare Eva Lindström och Barbro Lindgren.

Även Guji-Guji är på temat fula ankungen. Guji-Guji möter en dag en krokodil som vill att han ska lura ankorna att han är en anka. Krokodilerna ser fram mot en god ankmåltid. Här får Guji-Guji  problem med att veta om han är en anka eller en krokodil. Författare och illustratör Chih-Yuan Chen.

Avslutningsvis vill jag nämna två böcker på temat Rödluvan. Här hittar vi Valdemar i stora skogen (Maria Jönsson, författare och illustratör). En variant av Rödluvan där vargen har bytt plats med Rödluvan. Valdemar är en stor varg och ska gå ut i stora skogen alldeles själv. Valdemar ska gå med en korg med nystekta kotletter och lämna dessa till farfar. Han lovar att gå raka vägen men det visar sig vara svårt. Berättelsen är fyndig. Bilderna är i akvarell och tusch och gör allt levande och spännande. Författare och illustratör är Maria Jönsson.

På samma Rödluvan tema har vi också Söta Salma. Här är det Salma som ska gå till marknaden och handla åt sin gamla mormor med en rad förvecklingar på vägen. Salma låter sig luras av en hund. När hunden besöker mormor så känner hon inte igen Salma. Författare är Niki Daly och illustratör Britt Isaksson.

Ja, många böcker är det! Stort tack till Maria och Carola som berättade så fint!

Referenser:

Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen.

Läararhandledningar till böcker från Rabén & Sjögren. Lärarhandledningar.

Mediotekets boktips. Medioteket tips på jullovsläsning 2018

Språkpaketets bokpaket. Boklista Språkpaketet 2018

Du vet väl att vi har det mycket bra för vi har ju våra fantastiska kollegor på Cirkulationsbiblioteket!? Det här är Cirkulationsbiblioteket:

Cirkulationsbiblioteket är Mediotekets bokdepå med skönlitteratur för barn och unga. Böckerna passar olika ämnesområden och de lånas ut i klassuppsättning till lärare i Stockholms kommunala skolor, för att användas till gemensam läsning. Vi har också lättläst litteratur, poesi, sagor och klassiker i olika bearbetningar samt ett mindre antal titlar på engelska. Sammanlagt finns det här närmare 1000 titlar i mer än 60 000 exemplar.

Nu kan du se Annikas presentation av betänkandet!

För en månad sedan, 29e augusti, hade jag finaste besöket! Annika Hellewell (ämnesråd vid Utbildningsdepartementet) presenterade Läsdelegationens betänkande. (SOU 2018:57)

Jag fick tidigare frågan om vi skulle filma och det gjorde vi! Vi har redigerat filmerna så att den första filmen visar Annikas presentation av betänkandet och den andra delen har fokus på erfarenheter och resultat från de intervjuer som Läsdelegationens medlemmar gjorde med elever i Stockholms skolor, så kallade fokusgruppssamtal. Här kan du också se och höra vad vi fick veta. Längre ner hittar du den PowerPoint hon använde och avslutningsvis har jag skrivit några rader om eftermiddagen.

Del 2. Läsdelegationen träffade 17 elevgrupper från F-klass till och med åk 9 för samtal.

Generöst nog så får jag också lägga upp den PowerPoint/bildspel som Annika Hellewell använde i sin presentation. Varsågod!

Presentation: Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället.

Vad lärde jag mig som var nytt för mig?

Jo. I en delegation som denna arbetar medlemmarna utåtriktat med att träffa olika aktörer som exempelvis idrottsledare, bibliotekarier,  lärare och elever för att samla information och diskutera olika frågeställningar. Det handlade om ett brett uppdrag med fokus på att se alla de läsfrämjande insatser som görs i och utanför skolan samt se hur dessa kan samverka för att bidra till mer likvärdiga förutsättningar. Målet är förstås att barn och unga ska uppnå en fullgod läsförmåga och lust att läsa. Delegationen skulle utgå från relevant forskning och beprövad erfarenhet men också hämta inspiration från olika initiativ inom det läsfrämjande området i och utanför Sverige. De tittade närmare på barns och ungas egna erfarenheter av läsning och läsfrämjande insatser. En fråga var hur en ökad likvärdighet kan nås.

Betänkandet berör och går in på följande områden:

  • Små barns språkutveckling
  • Läsning i skolan
  • Skolbibliotek och läsning
  • Läsning på fritidshem
  • Läsning på lov
  • Bibliotek och läsning
  • Läsande förebilder
  • Uppföljning av och samverkan kring läsning

Betänkandet innehåller en del förslag för förskolan och skolbiblioteken. Vad gäller skolans arbete ger betänkandet några bedömningar och för fritidshemmen ges både förslag och bedömningar. Exempelvis föreslår betänkandet att läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolans läroplan håller på att revideras och den nya reviderade läroplanen träder i kraft den 1 juli 2019. Här möter vi bland annat ett förtydligande och en del kompletteringar för målen när det gäller barns språkliga och kommunikativa utveckling. En ny formulering är målet…utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. När utbildningsministern Gustav Fridolin presenterade förslaget så underströk han högläsningens viktiga roll och barnens rätt att få bekanta sig med böcker.

Läsning lyfts fram

I den reviderade läroplanen lyfter regeringen fram barns förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om olika texter. Det är en viktig del i regeringens prioritering av läsfrämjande och språkutvecklande arbete i förskolan, och kan knytas samman med regeringens investeringar i böcker till varje förskola. (Regeringskansliet, 180829)

Särskilt intressant tycker jag att svaren på intervjufrågorna är. Här finns det många guldkorn! Här finns också många frågor som kan diskuteras tillsammans med våra elever; även vi som inte deltog i Läsdelegationens intervjuer.

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Läsdelegationen och deras betänkande. Att läsa dessa inlägg ger dig lite mer allmän information. Dels Kom och lyssna så slipper du läsa! (23/8 -8), dels Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället  (29/6 -18) och dels Hela Sverige läser med barnen (19/4 -17).

Referenser:

Kulturdepartementet, SOU 2018:57: Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället