Hur länge ska ”dom” träna?

Hur många år ska elever hålla på att träna trots att de inte gör tillräckliga framsteg? Idor Svensson ger sitt svar. Han säger tre år sedan ska eleven ha stöd med AT, assisterande teknik.

Idor Svensson leder en forskargrupp som forskar kring  läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ur olika perspektiv. Idor själv är professor vis Psykologiska institutionen, Linnéuniversitetet i Växjö. Lägg gärna två minuter på att se filmen på LNU:s webbsida där Idor bland annat berättar om resultatet i en studie som visade att elever med stora läs- och skrivsvårigheter, som fick använda tekniska hjälpmedel i stället för att träna, utvecklades lika bra språkligt som en kontrollgrupp som fortsatte träna. Enligt Idor är AT en alternativ väg för elever som har så stora läs- och skrivsvårigheter att de inte har något alternativ.

Vad krävs för att AT, assisterande teknik, ska landa hos dem vi erbjuder detta stöd? Vem behöver AT?

Senast jag hörde Idor föreläsa (vilket var 15e november i år) ställde han följande två frågor:

  • Hur länge kan eleven få vara i det röda fältet innan hen tappar motivationen?
  • Vad är lägsta nivån, dvs. vad betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga?

Det röda fältet, se bilden nedan, är där eleven befinner sig i processen från att lära sig läsa till att läsa för att lära.

Idor S1

Idor menar att när en elev har befunnit sig inom det röda fältet under tre år, utan att komma vidare, måste vi finna andra sätt för eleven att ta till sig text alternativt förmedla text. Vad gör vi då? Det är här AT kommer in därför att:

Träna hårt, ännu hårdare, jättehårt hjälper inte alla elever med dyslexi (Idor Svensson citerar Siegel 2013).

Idor Svenssson har i 20 års tid forskat kring AT och återgav hur utvecklingen har gått från dyr utrustning som var komplicerad att använda till dagens appar och lärplattor som jämförelsevis inte kostar mycket och är lättanvända. Detta gör att tillgängligheten idag är hög. AT har en mängd positiva effekter som att det:

  • möjliggör lika villkor till delaktighet och självständighet
  • underlättar vardagen med struktur och kulturell delaktighet
  • stimulerar eleven/studenten till att våga söka
    • utbildningar eleven vill gå
    • arbeten den unga drömmer om.

De exempel Idor gav oss på hur man kan arbeta med assisterande teknik handlade främst om att eleven lyssnar på en text och/eller talar eller skriver ner (använder rättstavning) vad texten handlade om. Det fortsatta arbetet går ut på att ställa frågor till författaren, söka och förklara svåra ord, lyssna på den digitala text som eleven själv har producerat samt upprepa tills eleven blir självständig i sitt arbete. Eleven kan också arbeta med att artikulera sig för taligenkäningen, lära sig att lyssna på text med Legimus och använda social medier. Jag har tidigare skrivit blogginlägg om Legimus och talböcker. Du  kan läsa dessa inlägg HÄR.

Nu kanske du undrar över definitionen av AT!? Vad lägger Idor in i AT? Så här såg Idors definition ut.

Idor S2

AT motsvaras av vad vi brukar benämna alternativa verktyg, alternativa lärverktyg och kompensatoriska hjälpmedel och det är elever med läs- och skrivsvårigheter som har tränat men inte utvecklat en tillräcklig god läs- och skrivförmåga som behöver AT. Idor talade om att elever för att bli självgående behöver en viss nivå av läsförmåga. På årskurs 3 nivå kan elever behöva AT som ett komplement för att klara sig hjälpligt på egen hand. På årskurs 6 nivå behöver eleven AT för att fortsättningsvis kunna utveckla sin läs- och skrivförmåga på egen hand. Här har vi de man ibland kallar slow starters, slumrare och elever med dyslexi.

Idor talar om att ta till sig text och förmedla text. Med ta till sig text menar han avkoda och med att förmedla text menar han skriva. Ta till sig text omfattar i sin tur tre alternativ:

  • Läsa på traditionellt sätt,
  • AT som ett stöd, dvs. en kombination av traditionell läsning och AT,
  • AT som ett alternativ och då passar inte begrepp som avkodning och läsförståelse utan kanske hör/lyssna-förståelse och textförståelse.

Under åk 1-3 menar Idor att eleverna först behöver en fokuserad klassrumsundervisning för att i åk 2 behöva stöd inom mindre grupper. I åk 3 behöver elever som ännu inte har uppnått en acceptabel, dvs. funktionell, läsförmåga enskild undervisning. I åk 3 ska eleven också lära sig använda AT och få intensivträning med olika appar. Vi fick se de appar Idor arbetat med men som han underströk så går utvecklingen snabbt framåt. Appar är färskvara. De appar som fungerar bra idag är inte de vi väljer att arbeta med imorgon.

Idor satt in begreppen ta till sig (och förmedla) text i formeln för the Simple View of Reading. Det såg ut så här:

Idor S4

Idor menar att AT är nödvändigt för många elever för att de ska kunna läsa/ta till sig en text, som stöd för exempelvis rättstavning och längre upp i skolgången för att kunna förstå ett annat språk. Han talade också om talsyntes och taligenkänningsapparar.

Att arbeta med AT kräver vissa förutsättningar. Idor avslutade med att lyfta några av dessa.

  • Utrustning och programvara måste finns på individnivå med en säker uppkoippling.
  • Lärarna behöver var välutbildade. De behöver själva ha upptäckt mervärdet inom sitt eget ämnesområde.
  • Eleven måste få utbildning på tekniken.
  • Det är viktigt att utvärdera ofta tills  man ser att eleven börjar bli självgående.
  • Program behöver uppdateras och lärarn behöver följa utvecklingen.
  • AT ska införas tidigt under elevens skoltid.
  • Arbeta med attityderna till AT. Det är inte ovanligt att eleven till att börja med inte är så positivt inställd till AT.

Hur bra AT fungerar kan också bero på vem som är användare. Exempel på assisterande teknik som fungerar är enligt Idor:

  • Talsyntes
  • Taligenkänning
  • Rättstavning
  • Talböcker
  • Översättning
  • Anteckningsstöd

En föreläsning Idor höll 2016 på en SDK konferens hittar du på MTM:s webb. Föreläsningen som filmades hade rubriken Stödjande ”läs- och skrivappar” – ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter?. Att se den är en snabb och enkel fortbildning om läs- och skrivsvårigheter!

Läs och/eller titta vidare:

Föreläsningar med Idor Svensson som ligger på nätet:

SPSM. Digital lärande.

SPSM. Frågor och svar om dyslexi.

Talboken i klassrummet – MTM

Tredje och sista delen i föreläsningen Talboken i klassrummet handlade om MTM, Myndigheten för tillgängliga medier. Helena Nordqvist presenterade MTM samt fakta kring talboken.

MTM Helena

MTM arbetar för att göra läsning tillgänglig för alla.

 MTM ger ut:

  • Lättlästa böcker och nyheter

MTM anpassar

  • Punktskriftsböcker och taktila bilderböcker
  • Talböcker och taltidningar
  • Läsa på olika sätt – med ögon, fingrar och öron

Undrar du vem som får låna talböcker? Vad innebär tillgänglig för alla? Svaret är att alla är personer som behöver få en tryckt bok anpassad på något sätt för att kunna läsa boken. Läsnedsättningen, eller läsproblemen, ska ha sin grund i en funktionsnedsättning (enligt §17). Nytt för mig var att det inte behövs någon diagnos eller något intyg. Nytt för mig var också att samma regler gäller dig som har ett annat modersmål.

Syftet och målet är att alla ska få upptäcka berättelsen, känna delaktighet och få utveckla sitt språk.

En väg till läsning är Legimus, som är MTM:s digitala bibliotek. Legmus kan användas på dator likaväl som på en mobil enhet. Med appen Legimus kan du läsa böcker på iPhone, iPad och Android enhet. Allt som behövs är ett personligt användarkonto och en app alternativt webbspelare. Jag lärde mig också att jag som lärare kan skapa ett demokonto som har samma funktioner som ett användarkonto (eller andra yrkesverksamma som har behov av att känna till och kunna visa hur Legimus fungerar). Enda skillnaden är att jag i demokontot endast har tillgång till ett begränsat antal titlar. Demokontot underlättar för lärare att sätta sig in i hur Legimus fungerar.

Läs  mer på MTM:s webb om Legimus!

MTM Legimus

Vi bjöds på en hel del statistik om antal registrerare, låntagare, lån, mest lånade titlar idag och ett år tillbaka.

För att läsa mer är det bäst att besöka MTM:s webb!

 MTM webb

För dig som är lärare så finns det en flik För skola som är väl värd att besöka. Här kan du få tips och läsa om den vetenskapliga grunden, olika spännande projekt, lektionsförslag, lärarhandledningar till skönlitterära böcker och förslag på hur du kan arbeta tematiskt.

Jag hoppas att du har läst alla tre inläggen om talboken i klassrummet och känner dig inspirerad att ta tag i och introducera tal- och ljudböcker – om du inte redan arbetar med detta, förstås!

Referenser:

MTM: mtm.se

Legimus: legimus.se

 

Talboken i klassrummet – läsfrämjande undervisning

Föreläsningsdelen med Terese Cannehag Berglund hade rubriken Hela skolan lyssnar. Terese  är förstelärare i läsning (F-åk 5) och arbetar med läsfrämjande arbete på Ålstensskolan. Hon började med att reda ut skillnaden mellan talböcker och ljudböcker. De senare är kommersiella och kan lånas/köpas av alla. Talböcker riktar sig däremot till individer med lässvårigheter. Terese underströk att arbetet behöver ske på individ-, grupp- och skolnivå.

Terese talade med eftertryck om vikten av att fånga upp barnen innan de tröttnat och tappat självförtroendet för att avkodningen upplevs som svår. Hennes tankar föddes ur mötet med:

  • elever som identifierar sig som icke läsare
  • elever som inte hittar till ljudboken eller talboken
  • föräldrar som har förutfattade meningar krig att läsa med öronen

Terese har funderat mycket över Vad kan jag göra för mina elever? Detta har lett till att Ålstensskolan har en vecka varje termin då alla elever läser med öronen. På Ålstensskolan har man sammanställt en särskild boklista över böcker som finns som ljudböcker alternativt talböcker. Terese brukar ställa upp titlarna i lärarrummet så kollegorna kan bekanta sig med och titta närmare på dessa. Hon har också engagerat fritidshemmet i läsningen samt kontaktat föräldraföreningen vars medlemmar har fått svara på frågor kring läsning. Ett mål var att visa att även vuxna läser, både hemma och på arbetet, och hon ville belysa att det är olika läskrav i olika yrken. Ett annat mål var att få med föräldrarna på tåget. Terese har bjudit in föräldrarna till en egen genomgång och introduktion där hon gett en kort generell information om läsning, introducerat Legimus – och jämfört detta med hjälpmedel som att ha glasögon men också med exempelvis Storytel som många vuxna har erfarenheter av. Fördelar med föräldragenomgång i grupp är bland annat att dessa ser att ”vi är flera” som behöver detta, igenkänning för många föräldrar. Inloggningsuppgifterna delas alltid ut i förhand för att föräldrarna ska hinna bekanta sig med appen. Föräldrarna behöver veta hur man kan söka, ladda ner och använda böckerna i Legimus. Föräldrarna fick också löpande information om veckans bok med tips på samtalsfrågor och olika lästips.

Terese arbetar med bokcirklar med stöd i Legimus. Hon kallar dem Legimusgänget och det är en särskild bokcirkel för de elever som läser talböcker. Terese underströk att elever inte blir Legimusläsare på egen hand. Det är roligare att läsa tillsammans. Läsupplevelser ska delas!

Praktiskt la Terese upp arbetet så här: Eleverna som deltog gick i åk 1.  Läsningen skedde på lektionstid och i grupp. Alla läste samma bok tillsammans. Först presenterade Terese boktiteln och visades upp bok . Före/under/efter läsningen ledde hon textsamtal med läsdeltagarna. Alla böcker var max 15 min långa och de kunde vara både skönlitterära och faktaböcker. Efterföljande tillfälle följde Terese alltid upp läsningen tillsammans med en kreativ uppgift. Sedan var det dags för presentation av ny titel/bok.

Hon har också lett bokcirklar på Fritids. Terese hann två bokcirklar med totalt 80 barn under vårterminen. Kravet för att få vara med var att alla skulle läsa en bok i veckan. Varje träff hade de textsamtal och eleverna fick presentera vad de hade tyckt om boken. Bedömningen av boken de läst gjordes genom att de valde en sida på en tärning och la upp. På så vis blev det tydligt hur många som tyckte att boken var jättebra, en 6a, och hur många som inte hade uppskattat den. Givetvis satte de ord på vad de tyckte var bra med boken. Exempel på kreativa uppgifter var att de gjorde bokmonster, händer för olika genrer och klassiska bokmärken.

täning oval

Du kan läsa mer om hur Legimusgänget arbetar i MTM:s tidskrift Läsliv: Hela skolan lyssnar

När Terese låter eleverna svara på frågor kring fördelar och nackdelar med ljudböcker respektive tryckta böcker så kunde svaren låta så här:

  • det är mysigare att lyssna, dvs. att läsa med öronen
  • det kanske inte är lika bra att ha tryckta böcker för miljön
  • man kan lägga in ett bokmärke i en bok
  • det tar tid och är trist att lyssna på förpratet innan talboken börjar

Terese tog upp exempel på utmaningar som hon har brottats med. Några exempel är att:

  • få tiden att räcka till!
  • ta lagom med tid i anspråk.
  • att serva kollegor så det inte blir alltför betungande för dem.
  • det finns fördomar om att det skulle vara bättre att avkoda än att läsa med öronen bland både föräldrar och lärare.
  • att motivera.
  • att få med all personal!

Vinsterna är många! Eleverna får mersmak! Det är roligt att läsa. Det är ännu roligare att dela sin läsupplevelse med andra i textsamtal! Mot bakgrund av att ljudböcker har blivit vanligt bland vuxna är det självklart att även våra elever ska få samma möjlighet att läsa med öronen. Det är också ett sätt att få höra andra än sin egen lärare läsa högt vilket ger erfarenheter av att höra andra dialekter, röstmelodier och röstegenskaper. Att läsa med öronen utvecklar rollerna läsare-lyssnare; både elev och vuxen blir mottagare av text. Detta i stället för de gängse rollerna där läraren är sändare och eleven mottagare.

Terese CB

Terese återkom till vikten av att lyssna tillsammans då det är en gemensam upplevelse! Terese berättade att hon brukar avsluta högläsningen för sin egen 6-åring med att lyssna på en gemensam text. I skolan lyssnar hon också tillsammans med eleverna i klassen/läsgruppen för att sedan också samtala om texten de lyssnat till.

Avslutningsvis fick vi med oss några tips.

Tereses tips till lärare och bibliotekarier

  • Se Mediotekets och MTM:s skolfilm för inspiration till teamarbete kring talböckerna, mtm.se/film. Du hittar den också på Mediotekets filmvisningssajt Tuben: Talböcker i skolan.
  • Satsa på information till föräldrarna om egen nedladdning. Engagera läsande förebilder: personal på skolan, föräldrarådet och andra vuxna.
  • Organisera Hela skolan lyssnar – UR och SR har bra material.
  • Böcker ska finnas i mängder, både i skolan och på fritids.
  • Barnen behöver hjälp att hitta böcker!

Referenser:

Läs tidningen Läslivs reportage om projektet (sidan 4-7): Hela skolan lyssnar , 180606.

Läs tidningen Läslivs reportage om bokcirkeln (sidan 7): Legimusgänget , 180606.

Läs MTM:s broschyr om Talböcker i skolan; 180606.

Ålstensskolan om Hela skolan lyssnar: Ålstensskolan, 180606.

tuben talböcker i skolan

Mediotekets filmvisningssajt Tuben: Talböcker i skolan.

 

Talboken i klassrummet – om eleven, talboken och skolan

Här är det full fart! I tisdags hade vi erfarenhetsutbyte för Språkpkaketet och i onsdags låg fokus på talboken i klassrummet. Tre föreläsare gav oss tre olika ingångar till talboken i klassrummet.

talbok i klassrummet

Maria Samuelsson, Värgårdsskolan 4-6 i Kinda, berättade om ett språkutvecklande arbetssätt som fungerar inkluderande och där eleverna känner sig delaktiga. Terese Cannehag Berglund, Ålstensskolan F-klass – åk 5, presenterade sitt läsfrämjande arbete med Hela skolan lyssnar där eleverna under en vecka varje termin tillsammans lyssnar på en bok kompletterat med bokcirkeln Legimusgänget och stöttande föräldramöten. Sist ut var Helena Nordqvist från MTM, Myndigheter för tillgängliga medier, som informerade om statistik och talböcker.

I det här inlägget berättar jag lite om Maria Samuelsson föreläsning. Terese Cannehag Berglund och Helena Nordqvist återkommer jag till i nästa inlägg. Det finns nämligen sååå mycket att berätta!

Maria Samuelsson

Föreläsningens rubrik var Talboken i skolan. Genom att läsa med öronen behöver eleven inte lägga energi på själva avläsningen. Maria Samuelsson har arbetat med ”pepp”-möten med eleverna. Det kan handla om appar, läshjälpmedel likaväl som tips på böcker eller att en äldre elev berättar hur hen gjort för att läsa in teorin till körkortet. Läsnedsättningar är ingen ursäkt för att inte läsa; förutsatt att eleven får förutsättningarna för att läsa. När eleven känner att hen kan stärks självförtroendet.

Läraren har en viktig roll för att skapa ett bra klassrumsklimat och det gör lärare genom att vara bra förebilder och stöd.

Vi fick se film nr 8 i UR-serien Åsså har jag dyslexi Filmen (8 min) handlar om Ludvig som går i åk 6 och har dyslexi.

Ludvig Åsså har jag dyslexi

Maria brukar visa filmen tillsammans med klassen eftersom den tar upp flera aspekter som: hur det känns att ha dyslexi, hur dyslexi påverkar individen och vad det betyder för skolarbetet att få tillgång till dator.

Maria gav oss följande exempel på vad stöd kan vara:

  • En elev gör sina prov dagen före kamraterna. Annars blir det ett stressmoment.
  • Hjälpmedel finns på bestämda platser i klassrummet så eleverna lätt hittar dem.
  • Skolans specialpedagog ger stöd och hjälp till klassläraren.
  • Skolbibliotekarien ger stöd runt olika hjälpmedel.

Maria tipsade om att vi kan läsa mer kring elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på bland annat:

Maria underströk vikten av läslust och refererade till Catharina Tjernbergs bok Framgångsrik läs- och skrivundervisning. En bro mellan teori och praktik (Catharina Tjernberg). Boken är en bearbetning av Tjernbergs avhandling Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Tjernberg fann att det var viktigt att eleverna känner sig delaktiga. Undervisningen ska erbjuda ett innehåll som ger lust till läsning, kompensatoriska hjälpmedel, bygger upp elevens självförtroende, ett gott klassrumsklimat, ett positivt bemötande, en känsla av att vara speciell men inte special och varje elev ska vara synlig på ett positivt sätt i klassrummet.

Vidare påvisas betydelsen av att lärare har en teoretisk förankring, då detta gör det möjligt för dem att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen och att arbeta utifrån detta. En annan viktig slutsats, är att läraren i ögonblicket måste kunna uppmärksamma och se de pedagogiska möjligheterna, samt tolka och ta till vara de diagnostiska signaler som finns i klassrummet. Ännu en viktig slutsats är att framgångsrik läs- och skrivundervisning innebär att se läs- och skrivlärande i ett språkutvecklande sammanhang och att detta i hög grad handlar både om muntlighet och om skriftspråklighet. (Skolporten 2013-05-22)

Maria gav oss nyckelkorden för sina topp 5 för undervisningen:

  • planering
  • studieteknik
  • pedagogiskt ledarskap
  • ”Jag ser dig”
  • pusslet

En bra planering är viktigt. Likaså att lära ut studieteknik till eleverna. Läraren är den pedagogiska ledaren och eleverna ska vara trygga med rutiner och förväntningar. Läraren sätter alltid ramen för vad som är tillåtet i klassrummet. Eleverna ska också veta att läraren vet och kommer ihåg vilka behov de har. Pusslet utgörs av eleverna som de enskilda pusselbitarna som utgör dels enskilda bitar dels skapar en helhet när de är tillsammans.

Maria underströk också att jag som lärare inledningsvis måste vara beredd på att ge mycket stöd, inte bara praktiskt utan också att lära ut tekniken med att läsa med öronen.  Det krävs tid, stöd och uthållighet!

Maria är som sagt lärare i åk 4-6 men har också ett uppdrag som förstelärare med inriktning på inkludering. Du kan se henne berätta om sitt arbete med talboken i skolan på MTM:s webb där en annan föreläsning från 2016 med henne finns filmad.

Nu ska jag skriva nästa inlägg med glimtar från Terese Cannehag Berglund och Helena Nordqvist del i denna eftermiddag om Talboken i klassrummet.

Tack också bästa kollegan Margareta Ekström för att du fixade med denna spännande  men också lärorika eftermiddag!