Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

Hela Sverige läser med barnen

är en regeringssatsning som har som mål att samla olika aktörer som exempelvis skola, kultur och föreningsliv runt insatser för läsning i och utanför skolan. Satsningen syftar till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Ordförande för Läsdelegationen är Katti Hoflin, stadsbibliotekarie i Stockholm. Läsdelegationen är en utredning.

Delegationen ska bland annat och med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området och skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan, bl.a. genom att anordna utåtriktade aktiviteter och arbeta läsfrämjande. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018. (Ku 2016:03 Läsdelegationen)

Idag, 19/4 -17, ordnade Läsdelegationen ett seminarium om vikten av läsning i och utanför skolan. Ministrar, en docent, läsambassadören, Kulturrådet, bibliotek, författare och representanter från Skolverket, Skolinspektionen och Myndigheten för tillgängliga medier bidrog till programmet. Spännande programpunkter! Många bekanta ansikten. Allt gick i ett rasande tempo! Tror det var 7 programpunkter borträknat inledning och avslutning. Tror det var en ovan situation för flera av talarna att ha så begränsat med tid. Samtidigt speglade alla korta inlägg Läsdelegationens breda ansats på ett tydligt sätt. Det enda jag kände mig osäker på varför just ”vi” var inbjudna och satt där. Personligen är jag relativt insatt och bekant med de olika delarna i uppdraget.

För dig som också hade önskat att du kunnat delta så kommer det att finnas en inspelning att se på Läsdelegationens Facebooksida.

IMG_0302

Gustav Fridolin lyfte att han ser två varningsklockor och de är läsförståelsen samt brister i likvärdighet. Han talade sig varm för:

  • Vi måste läsa mer i skolan.
  • Bättre tillgång till specialpedagogik.
  • Det ska finnas bemannade skolbibliotek.
  • Föräldrar måste läsa mer med sina barn.

Ulf Fredriksson talade en kvart om vad PISA mäter och de svenska resultaten. Många bilder fladdrade förbi, mycket fakta som forsade förbi.

Anne-Marie Körling bjöd på kloka, varma tankar om läsning kompletterat med många citat. Alltid lika givande att höra Anne-Marie tala!

Vi fick se en film om projektet Bokstart som riktar sig till barn 0-3 år och deras familjer. Vi vet att språk och läsning hör ihop. Bokstart arbetar med besök i hemmen där böcker introduceras för de yngsta. Det handlar om ge barn möjligheter att umgås med böcker och prata om dem. Projektet Bokstart har nått 70 %  av barnen och vid de uppföljande besöken har barnen visat ett ökat intresse för att ”läsa”.

Pappor läser för sina barn i ett projekt som kallas ”Läs för mig, pappa!”. Samtidigt blir papporna läsande förebilder. ”Läs för mig, pappa!” har utarbetats i ett samarbete mellan LO  och ABF.

ABF och LO har tillsammans tagit fram ett studiematerial som vänder sig till föräldrar. Föräldrar är den viktigaste förebilden för barn när det gäller att utveckla språket. Att samtala med sina barn om ord, och att läsa högt för dem och tillsammans med dem, är av avgörande betydelse för att de ska få ett rikt och varierat språk. För barn gör inte som vuxna säger, utan som vuxna gör. (ABF)

IMG_0303

Johan Unenge berättade om läs-och idrottssatsningen Paus. Idrottstränare samarbetade med bibliotekarier med målet att öka läsandet i anslutning till träningstillfällen och tävlingar. Bakom satsningen står idrottsrörelsen och Kulturrådet. Johan Unenge, författare och skejtare, är läscoach inom Paus. Att föra in läsning i idrotten stärkte självkänslan hos en del då det gav även en intellektuell självkänsla.

Tove Mejer och  Ildico Hellman representerade Skolverket och berättade om Läslyftet och NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling. Detta var den enda programpunkten som var en ren skolsatsningen. Generellt kan jag utifrån min profession som lärare tycka att det inte kändes som att skolan fick tillräckligt stor plats. Seminariet handlade om vikten av läsning i och utanför skolan men tyngden låg på läsning utanför skolan. Jag vet att några av oss deltagare reagerade på just detta.

Kjell Ahlgren och Helena Nordgren delade programpunkt och de lyfte både framgångsfaktorer och några grundproblem. Du ser vilka på bilderna nedan.

IMG_0304

Seminariet avslutades med en paneldebatt som knöts ihop med att Läsdelegationens medlemmar fick ta upp de frågor de ansåg var de viktigaste. Några exempel som nämndes var:

  • Vikten och behovet av samverkan
  • Behov av att förstatliga skolan
  • Satsa på att öka jämlikheten generellt
  • Likvärdighet är en central fråga
  • Resurser behöver fördelas dit där det behövs
  • Läsundervisning under hela grundskolan med samtal

Läsdelegationen ska vid behov lämna förslag på hur läsning kan främjas med utgångspunkt i skolans styrdokument och de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, inom oförändrade kostnadsramar för den statliga kultur- och utbildningspolitiken. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018.

Undrar du vilka som är ledamöter i Läsdelegationen så är det dessa personer:

  • Teaterchefen Nisha Besara
  • Docenten Ulf Fredriksson
  • Författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius
  • Förbundssekreteraren Monica Widman-Lundmark
  • Författaren Martin Widmark
  • Författaren och illustratören Johan Unenge

Ja, det här var några snabba rader från Läsdelegationens seminarium. Det finns en del frågor att fundera vidare kring men alla som deltog denna eftermiddag brann för läsning och att hitta olika sätt för att öka våra barn och ungdomars lästid. Det är definitivt en bra början!

Referenser:

Kulturrådet, Bokstart, 170419.

Läsdelegationens webbsida: http://www.sou.gov.se/lasdelegationen, 170419.

Om ”Läs för mig pappa!”

Analogt och digitalt

Efter lunch var det dags för kreativa övningar med syfte att bygga ut och utveckla några korta meningar ur bilderböckerna som utgör utgångspunkten för allt arbete idag. Efter en kort och intensiv stunds skrivande kopierade vi och klistrade on våra meningar i Padlet. Ett lätt sätt att se och dela det skrivna i en grupp. Texterna projiceras på duken allteftersom de blir inklistrade i Padlet.

IMG_0228

Fjärde arbetspasset utgjordes av animering i Puppet Pals. Tänk på att  ladda ner Puppet Pals HD Directors Pass. Det som skiljer är att du i den kan lägga in egna bakgrunder. Dessa bakgrunder kan vara egna foton eller fotade bilder som eleverna målat själva. Det ger frihet att berätta på ett helt annatt sätt jämfört med att vara styrd av de fasta bakgrunder som Puppet Pals 1 och 2 erbjuder.

IMG_0225

Kort instruktion och sedan jobba, jobba, jobba!

IMG_0233

Det skrivs, dras, skrattas, suckas och mjauas i alla hörn. Riktigt roligt!

Allra sist är det förstås filmpremiär för allas animeringar!

Graffitivägg!?

Här handlar det om en version av ordvägg och ett arbetssätt som fångar eleverna. Dessa är 10-11 år. De går i grade 5 vilket motsvarar en svensk åk 4.

Även den här modellen bygger på lärarens högläsning. Läraren modellerar hur arbetet är tänkt att gå till genom att denne under högläsningen själv tar stannar upp i läsningen och noterar och tänker högt kring vissa ord. Dessa skrivs också upp. Efter att ha modellerat arbetsgången vid några tillfällen börjar ansvaret för att upptäcka nya, okända och/eller lågfrekventa ord att lämnas över till eleverna. De uppmanas att lyssna nog och säga till när de hör ett nytt, okänt ord så att läraren kan skriva upp det och tala om det. Läraren förklarar också att det är just det här en läsare gör när denne läser.

Eleverna får sätta sig parvis och får välja ett ord från listan ord. De får i uppgiften att skriva en definition av, en förklaring till ordet. Sedan ska de skriva ett ord som är motsatsen. Därefter får de skriva en mening med ordet och sist rita en bild för vad ordet betyder. Allra sist får de skriva ordet i graffitistil mitt på kortet. Jag har försökt göra ett exempel som visar ungefär vad eleverna gör med orden de valt.

graffitikort

Arbetssättet blev en succé. Eleverna nappade och strategin med att söka och arbeta med ord enligt den här modellen blev omedelbart en rutin.  Eleverna hade i uppgift att under lärarens högläsning anteckna okända ord. En gång i veckan arbetade alla med att välja något av sina ord och göra en ordkort med det aktuella ordet i graffitistil mitt på ordkortet. Eleverna presenterade sina ord och ordkort för varandra och satte sedan upp dem på klassens ”graffitivägg”, dvs. ytan där alla ordkorten samlades.

Arbetsgången bygger på forskningsstudier som pekar på vikten:

  • med explicit undervisning i den strategi som läraren vill att eleverna lär sig
  • av att gradvis lämna över ansvaret att notera, anteckna och arbeta med nya ord till eleverna
  • att använda bilder som stöd i lärandet
  • delaktighet i undervisningen
  • använda autentiska texter i undervisningen kring ordförståelse
  • av att stödja samarbete
  • m.fl.

Artikeln där detta arbetssätt för att bygga ut ordförrådet har skrivits av två doktorander som gjort klassrumsobservationer när de följt två klasslärares undervisning. Författarna är Melissa Gallagher och Blythe Anderson och artikeln har titeln Get All ”Jazzed Up” for Volcabulary Instruction: Strategies That Engage.

Modellen med graffitikort och graffitiväggen har sitt ursprung i the Frayer model men den tar jag upp i nästa inlägg tillsammans med mer om den forskning som stödjer arbetssättet samt en annan modell för ordförrådsarbete, nämligen Picture Word Wall.

Referenser:

Gallagher, M. & Anderson, B. (2016). Get All ”Jazzed Up” for Volcabulary Instruction: Strategies That Engage. I The Reading Teacher, November/December 2016, Volume 70, Number 3.

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!

Hur får man till smidiga förflyttningar?

Drar du dig för att planera undervisning som innebär förflyttningar och/eller övergångar mellan olika moment?

Frågan är hur jag som lärare kan skapa utrymme för smidiga förflyttningar inom klassrummet och vid övergångar mellan olika moment? Hur slipper jag att det blir rörigt när elever ska byta aktivitet och/eller plats under en lektion?

Adrienne Gear skrev om det här i sin Facebook grupp Reading Power Gear. Inlägget hade titeln A Game Plan for Writing Workshop Transitions och länkade till den lärarblogg där förslaget om att skapa en game plan finns beskrivet i sin ursprungsversion.

Jag tyckte förslaget var så bra så jag gjorde en bearbetning till svenska och det är det som det här inlägget handlar om.

Samtliga elever i klassen tilldelas en skrivkamrat. Läraren tar hänsyn till elevernas personligheter, attityd till och förmåga att skriva, språkfärdigheter, deras styrkor som skribenter och deras utvecklingsområden. Ibland är skrivkamraten samma som läskamraten men inte alltid.  Varje par med skrivkamrater har en egen skrivplats, ”Writing spot”, som de använder när de skriver tillsammans. Skrivplatserna kan vara vid ett bord likaväl som i ett hörn någonstans. Skrivkamraterna väljer skrivplats som de sedan behåller för att skapa kontinuitet. Det gör också att förflyttningarna i klassrummet från den egna arbetsplantsen till skrivplatsen lugnare.

klassrummet 1
Figur 1

Färgerna på de tänkta eleverna i figur 1, ovan, symboliserar skrivkamrater i klassrummet.

klassrummet 2
Figur 2

Vid varje bord får en av eleverna uppgift att vara ansvarig för bordet, ”table captain”. Läraren låter den bordsansvarige dela ut material åt läraren. Det är lite som att ha en klassvakt fast för varje bord. Läraren har gjort i ordning en korg med skrivhäften, post-it lappar, pennor och allt annat som eleverna kan behöva för skrivuppgiften. Den bordsansvarige har alltså i uppgift att hämta de fyllda korgarna och ställa dem på sina respektive skrivplatser.

Eleverna får bord för bord komma och sätta sig i lärarhörnan. Läraren modellerar i början av läsåret hur det går till att gruppvis gå från sin plats till lärarhörnan. Ja, detta modelleras så tydligt att läraren själv visar konkret hur de ska göra. Hur det ser ut när man ställer sig upp, ställer in sin stol, går lugnt och tyst till mötesplatsen och sätter sig där.

klassrummet 3
Figur 3

Varje bord har en bestämd plats, gruppering, på mötesplatsen. Eleverna sitter alltid tillsammans med sin skrivkamrat. Fördelen är att det går smidigt när läraren ber dem att vända sig till kamraten för att samtala i bikupor, ”turn and talk”. Det är både ett socialt och ett språkligt stöd att ha samma skrivkamrat. Dessutom gör det att förflyttningarna flyter smidigare.

Förflyttningen till mötesplatsen  ger också variation i hur de sitter. En del elever fungerar och trivs bäst med att sitta rätt upp och ner på sin plats, andra är mer bekväma med att ibland få flytta på sig och sitta i smågrupper på golvet. Den här läraren vill också gärna ha hela gruppen så nära inpå sig som möjligt vid samtalen  kring skrivuppgiften.

Dessa tillfällen när eleverna samlas vid den gemensamma mötesplatsen används också till att öva aktivt lyssnande. Läraren kallar det  för de magiska fem, ”magic five”. Dessa är:

  1. korsade ben (legs criss-cross)
  2. titta med ögonen (eyes looking)
  3. lyssna med öronen (ears listening)
  4. händer i knät (hand in lap)
  5. stängda läppar (lips closed)

När lärarens minilektion är slut ska eleverna gå tillbaka till sina platser.

klassrummet 4
Figur 4

En grupp i taget går tillbaka till sina platser. De som satt längst bak börjar så slipper eleverna kliva över varandra. I och med att de satt tillsammans med sin skrivkamrat på mötesplatsen går de tillbaka till borden tillsammans. I början av läsåret modellerar läraren hur denne vill att det ska gå till genom att visa hela förflyttningen. När smågrupperna börjar gå tillbaka en grupp i taget får kamraterna iaktta varandra och observera hur dessa börjar skriva direkt när de satt sig utan att vänta. All väntan ses som en risk för eleverna att tappa fokus och intresse för skrivuppgiften.

I slutet av läsåret är rutinerna så väl inarbetade att denne bara behöver säga nu går ni tillbaka, ”off you go!”

När eleverna inte längre behöver fundera över vem de ska ha som skrivkamrat, var de ska sitta och vart de ska gå blir det lättare att ägna all uppmärksamhet åt skrivandet.

Jag uppfattar exemplet som ganska typiskt anglosaxiskt. Termerna som används är från sportvärlden. Läraren talar om att skapa en game plan och läraren har table captains. Kanske behöver vi modifiera förslaget till svensk kontext. Grundidén tycker jag själv låter bra. Det är väl strukturerat och förutsägbart för eleverna. Struktur, planering och förutsägbarhet är ju viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning enligt forskare som Hattie.

De här rutinerna borde vara ett bra stöd i våra ASL klassrum! Eleverna måste ju inte skriva på papper med penna utan det kan lika gärna handla om att skriva på lärplatta eller dator. Rutinerna fungerar förstås lika bra vid vanligt skrivande. Kanske gör du redan så här!? Eller så har du ett bättre sätt att få till smidiga förflyttningar och övergångar. Dela gärna hur du gör!

Referenser

A Game Plan for Writing Workshop Transitions. Blogginlägg på Two Writing Teachers. Länken är: : https://twowritingteachers.org/2016/08/25/a-game-plan-for-writing-workshop-transitions/

Koncept: berättande

Jag har tidigare skrivit inlägg om hur vi arbetar med att utveckla idén. De inläggen skrevs 10 mars 2016 samt 15 december 2015.

Idag har vi låtit våra kollegor prova ett nytt koncept som vi arbetar med. Arbetsnamnet är Koncept: berättande. Tanken är att det ska kunna utgöra en hel studiedag för lärare som vill få idéer hur man kan arbeta kring kursplanemålet att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. En teaser!

I korta drag har dagen varit indelad i fyra workshopar. Allt arbete har skett parvis. Kia började med att presentera bilderböckerna som vi deltagare kunde välja mellan. Kia lyfte också olika aspekter av hur bild och text kan samspela. Bilder kan förstärka, motsäga och/eller utveckla det som står i texten. Här ser du titlarna vi hade att välja på.

5 titlar koncept berättande_160523

Elisabet lät oss prova att utifrån våra respektive bilderböcker skapa en trailer i iMovie. Katrin utmanade oss med att arbeta i appen Puppet Pals. Nej, vi använde inte figurerna som finns i appen utan lärde oss att använda foton vi själva tog i vår bilderbok för att animera och omformulera berättelsen. Min egen workshop handlade om skriftligt berättande. Efter en kort genomgång fick deltagarna i uppgift att utveckla en mening och skapa fördjupning eller läsarrelation. Kamraterna visade sig ha oanade litterära talanger!

Det som fattades var ett pass för att diskutera och belysa vad som hände med vårt berättande i de olika verktygen. Vi hann bara kort gå in på våra egna erfarenheter och upplevelser från dagen. I och för sig kommer vi att göra en utvärdering men vi anser att en gemensam diskussion kunde ha gett oss mer. det är något vi kommer att lägga in när vi gör det här i skarpt läge, dvs. med lärare på en skola.

Personligen tycker jag att det är givande för deltagarna och utvecklande för oss som höll i workshoparna att samarbeta enligt den här modellen. Vi kompletterar varandra men fungerar också som kritiska vänner vilket ger input till hur vi kan skruva upplägget. Roligt har vi också haft!

En annan reflektion kring dagen handlade om att vi i vår introduktion också måste ta med information kring vad som gäller när man använder t.ex. bilder och text i befintliga bilderböcker. Det går bra att labba och experimentera men man får inte publicera egna verk där man har använt andras bilder.

25 maj 16

VUG-grupp, dvs. verksamhetsutveckling

På mitt jobb arbetar vi med olika VUG-grupper. Varje år skrivs förstås verksamhetsplaner och arbetsplaner som i nästa led ska förkroppsligas. Nytt för i år är att det står inskrivet att vi i våra uppdrag ska arbeta med att utveckla insatser för nyanlända. Alla lärare har i sina uppdrag att anpassa sin undervisning efter elevernas förutsättningar, behov och intressen. Givetvis gäller detta med att anpassa verksamheten även oss som arbetar på Medioteket. Vi har nu en VUG-grupp för frågan kring nyanlända. Frågan gäller om vi kan göra något? Vad vi kan göra? Vem som kan göra vad? När vi kan göra något?

Jag har tänkt… och när jag i förra helgen sprätte täckbark i min häck så plingade det till…

Jag vill djupdyka i vad som händer när vi använder bedömningsstöd som NSL, Nya Språket lyfter, och Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling med flerspråkiga elever. En del av våra flerspråkiga elever är förstås nyanlända. Det finns många frågor att ställa! Ger dessa bedömningsstöd bra information till mig som lärare? Finns det problem i bedömningen? Var ligger i så fall problemen? Hur ser problemen ut? Vad krävs av läraren? Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling är från och med 1/7 i år obligatoriskt att använda i åk 1 för bedömning av elevernas läs- och skrivutveckling. Men – vad får jag veta – om jag får veta något – om de elever som är flerspråkiga och i någon grad nyanlända? Förresten, hur länge räknas man som nyanländ? 4 år?

Jag behöver nu ta reda på några saker som exempelvis: Var kan jag hitta mer kunskap om detta? Vem har tidigare djupdykt i frågan om bedömning med ovanstående bedömningsstöd av flerspråkiga alternativt nyanlända?

Jag vill problematisera själva bedömningsfrågan för denna elevgrupp för att ta med mig slutsatser och ny kunskap in i de kurser och föreläsningar jag leder kring NSL och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Målet är inte att utbilda mig till SVA-lärare utan just problematisera, perspektivisera och hitta kritiska punkter i själva bedömningen men också i språk-, läs-och skrivutvecklingen.

Jag hoppas på att alla ni kollegor där ute kan ge mig en hjälpande hand på vägen!

Din söndag är räddad, eller hur!?

Varsågoda! Adrienne Gears föreläsning från onsdagen den 20/4. Detta är samma föreläsning som drygt  400 lyckligt lottade lärare från hela Sverige fick njuta av fredagen den 22/4 på Natur & Kulturs Läskonferens 2016. I onsdags utgjordes Adriennes publik av ett hundratal lärare från Stockholms kommunala grundskolor. Jag har i min tjänst det fantastiska nöjet att få arbeta med kompetensutveckling på olika sätt för grundskolans lärare. Jag leder själv kurser, föreläser, bloggar och mycket annat; t.ex. försöker jag hitta och bjuda in skickliga föreläsare för att ge oss lärare ny input, inspiration och idéer för att kunna förbättra den undervisning vi ger våra elever. Jag har förstått på alla jag mött både i onsdags och i fredags att det bästa var att få lyssna på Adrienne Gear. Hon arbetar själv efter sin uppmaning RFLECT – REFINE! Ett exempel på detta är följande citat från Adriennes föreläsning:

It is better now because I teach ”raise the quality” rather than just the content. (Adrienne Gear 160422)

Filmen med Adriennes föreläsning är nu borttagen enligt överenskommelse.

Andra delen motsvarar tiden efter pausen, dvs. andra halvan av Adriennes föreläsning.

Adriennes avslutande citat var:

If you are teaching and not learning you are not teaching. (Frank McCourt)

PS. Jag vill också tacka mina två kollegor från Medioteket, Magnus Mählkvist och Robert Broman, som är proffsen bakom denna film. Utan dem vore det inte möjligt att sprida kunskap på detta sättet! De är till ovärderlig nytta i mitt uppdrag.

Torsdag 14/1 är det dags igen!

Att vara läskunnig är en sak, att vilja läsa en annan. (Svenskläraren, nr 4-2015, sid 12)

Jonas Andersson, fil.dr. i litteraturvetenskap, presenterar rapporten ”Med läsning som mål”. Det är också den sista föreläsningen för den här  föreläsningsserien. Syftet har varit att fördjupa våra reflektioner och kunskaper kring bedömning av läsning och skrivning med anknytning till Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Du som vill uppdatera dig och läsa på lite inför torsdagens föreläsning kan göra det antingen genom att läsa rapporten eller artikeln ”Ett systematiskt mord på läslusten” i tidningen Svenskläraren, nr 4-2015. Förresten, du är väl medlem i Svensklärarföreningen? I och för sig kan du läsa artikeln ändå men jag rekommenderar alla att bli medlem. Tidningen är mycket, mycket bra!

Ingressen till artikeln lyder:

Elevers förmåga att avkoda och förstå en text leder inte automatiskt till att de blir läsare. Den dominerande läsundervisningen i svensk skola riskerar tvärtom att döda all läslust. Därför måste skolan i högre grad fokusera på att skapa inre motivation. (Svenskläraren, nr 4-2015, sid 12)

Den mittersta meningen kan man kalla för att hälla bensin på brasan, eller hur!? Andersson argumenterar för motivationens betydelse och knyter an till forskning. Han skriver om vikten av att det lästa upplev s som relevant för läsaren, att det finns ett brett och varierat läsmaterial att välja från och att eleverna ges möjligheter att dela sina läsupplevelser med varandra. Likaså lyfter han vikten av TID.

Vill du läsa mer om motivationens betydelse så läs mitt förra inlägg Att läsa högt (6/1).

Har du inte anmält dig och är intresserad av att komma och lyssna på Jonas presentation så kan du hoppas på att det blir några platser lediga i sista stund. Du anmäler dig för en restplast HÄR. Influensan lär ha kommit till Stockholm!

PS. har du inte redan fått rapporten vid en av de tidigare föreläsningarna med Katharina Andersson i föreläsningsserien så får du den på torsdag.

Kulturrådet2

Det här gäller bara lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor. Vi är lyckligt lottade, eller hur!?

Å några får böcker!

De lyckligt lottade är vårt 50-tal deltagare i satsningen Språkpaketet. Deltagarna kommer från sju olika skolor och i samband med den bokpresentation som ingår som en pusselbit i Språkpaketet så får varje skolan ett bokpaket. Dessa omfattar ett 30 tal böcker och oftast hittar du tre böcker för varje titel. Deltagarna arbetar med böckerna under de tre terminer som Språkpaketet pågår och sedan lämnas böckerna över till skolans bibliotek så att även övriga elever får läsa dem.

Här hittar du vilka böcker som ingick i årets bokpaket: Bokpaket 2015

Så här ser några av titlarna ut.

Hitintills har deltagarna utsetts av våra grundskolechefer. Framöver kommer intresserade skolor att få anmäla sig till oss. Närmare besked om hur man går tillväga kommer vi ut med under nästa termin. Deltagarna utgörs av pedagoger som arbetar med F-klass, åk 1 och 2 och som vill lära sig att arbeta med ASL, dvs. läsinlärningsmetoden Att skriva sig till läsning. Språkpaketet omfattar fler delar som föreläsningar om aktuell forskning, inspirationsföreläsning av lärare som arbetar med ASL, föreläsning med en forskare, kurs och handledning i arbetet med ASL samt workshops kring bedömning av elevers läsande och skrivande.

Du kan läsa mer om Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.