Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

Tre ”heta” begrepp är

digitalisering, literacy och multimodalitet. Tre separata begrepp som är mycket nära sammanlänkade. Vad betyder egentligen digital när vi talar om digital literacy och digital kompetens? Termerna literacy och multimodalitet är däremot mer definierade jämfört med digital; enligt min erfarenhet. I Skolverkets Att läsa och förstå definieras literacy som ett begrepp som är i ständig rörelse och i betydelsen …som ett vidare begrepp än både läskompetens, läsförmåga, läsfärdighet, läsförståelse och avkodning (Skolverket 2016:20).

Literacy används ofta i olika kombinationer som thoughtful literacy (eftertänksam läsning), critical literacy (kritisk läsning), biliteracy (litteracitet på två eller flera språk) och så förstås digital literacy.

Digital literacy innebär att skapa mening och sammanhang i och mellan nätbaserade texter där olika modaliteter används, t.ex. ord, bilder, symboler, länkar, filmer m.m. Digital literacy innebär också att kunna kommunicera och interagera kring olika innehåll via digitala plattformar. (Skolverket 2016:87)

Multimodalitet vävs in i olika definitioner av läsförståelse. Här är en skrivning som jag tycker ringar in begreppet multimodalitet väldigt bra.

Kunskapsöversikten kommer huvudsakligen att ta upp läsförståelse av skriven text, på papper eller på skärm, som också omfattar läsning av bilder, grafer eller andra grafiska framställningar. Samtidigt går det inte att bortse från att allt fler forskare kopplar läsförståelse till elevers kontakt med digital literacy eller multiliteracy, dvs. att elevers läsförståelse också påverkas av ljud, animationer och film. (Skolverket 2016:11)

Tidigare i år kom Studentlitteratur ut med boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018). En bok som ligger väldigt rätt i tiden. Tre författare har tillsammans skrivit en bok med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efter lektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

Författarna resonerar och problematiserar digitaliseringen av skolan. Termen literacy går som en röd tråd genom boken. Som jag började inlägget så utgör digitalisering, literacy och multimodalitet delar i en helhet och är nära relaterade till varandra. Författarna diskuterar också hur text, bild och ljud, dvs. olika modaliteter, kan samverka i klassrumsarbete och undervisning. Vad gäller multimodalitet är det viktigt att komma ihåg att även en papperstext kan vara multimodal.  

Läsaren av boken Digitalisering, literacy och multimodalitet får en bra översiktlig bild av titelns tre termer ur ett lärarperspektiv. Boken bjuder läsaren på drygt 100 lättlästa sidor. Personligen kände jag mig bekant med det mesta som togs upp. Boken är klassrumsnära skriven. Som lärare känner jag igen sammanhangen som beskrivs.

Ett problem med en bok inom just det här området är att området är under stark utveckling. Innebörden i termerna är i rörelse och förändras. När författarna beskriver hur de använder vissa program så är risken stor att det inom några år kommer att vara andra program som gäller. Samtidigt är jag säker på att lärare som läser boken kommer att notera förslagen för klassrumsarbetet och prova de program som beskrivs. Jag har själv anteckningar med namn på olika program som jag då och då kollar upp för att se om det är något jag vill använda.

Författarna möter med den här boken det behov som jag vet att många lärare har av att få begreppen digitalisering, literacy och multimodalitet genomlysta och utvecklade. Sedan behöver vi förstås fortsätta samtalen för att bredda och fördjupa vår förståelse av begreppen.

Referenser:

Edvardsson, Godhe & Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Varför läsa litteratur?

Det är titeln på en bok av Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. Det är också rubriken på hans föreläsning nästa måndag 16 april.

Magnus Persson menar att vi behöver fundera över varför elever ska läsa litteratur. Blir vi goda människor av att läsa? Ökar läsning vår empatiska förmåga? Varför ska vi överhuvudtaget läsa litteratur?

Vi läser som aldrig förr men inte nödvändigtvis papperstexter och litteratur.  Magnus Persson menar att vi bör vara kritiska även till litteratur. Hitintills har vi satt likamedtecken mellan böcker och litteratur. Samtidigt har vi sedan nästan 20 år arbetat utifrån det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen. I och med digitaliseringen och de digitala medierna har läsningens och litteraturens ställning förändrats. 1 juli, dvs. om knappt tre månader, börjar en ny reviderad läroplan med reviderade kursplaner att gälla. I kursplanerna står det att texter innefattar, förutom skrivna och talade texter, bilder, avlyssning, film, video och annat. Idag är det är inte bara böcker som definieras som litteratur. Eller är det bättre att använda termen texter?

Det är minst sagt slående att det inte i någon av de senaste fyrtio årens kursplaner i svenska talas om att litteratur ska läsas kritiskt. (citat från en föreläsning med Magnus Persson)

Magnus Persson menar att litteratur kan användas på olika sätt. Litteratur kan vara basen för att dels diskutera demokratifrågor, dels till kreativ och lustfylld läsning. En läsning som kan vara uppslukande, lustfylld och kritisk.

Magnus Persson kommer i sin föreläsning att bjuda oss på en fördjupad reflektion över vad läsning egentligen skall vara bra för.

Nästa måndag 16 april mellan kl. 14.30-16.30 föreläser Magnus Persson. Informationen och erbjudandet gick ut till skolornas läs- och språkutvecklare men i och med att det finns platser kvar så öppnar jag upp för alla er lärare, och skolbibliotekarier, som är intresserade av frågan Varför läsa litteratur?

Ta chansen att vässa argumenten för läsning!

Du anmäler dig här: anmälningslänk till Varför läsa litteratur?

Vi gör det ”med och utan digitala verktyg”

vilket är en formulering som du hittar i kursplanen för svenska. Vad gör vi? Jo, vi skapar texter där ord, bild och ljud samspelar.

Att detta ger en ny dimension till deltagarnas digitala kompetens behöver jag väl knappast skriva ut, eller hur!?

bild1

Tisdagen 27 mars var en dag fylld av kreativitet. Kia presenterade ett urval bilderböcker och lyfte exempel på hur bilden/bilder kan påverka läsaren. Första passet ägnades sedan åt att lära känna några av böckerna samt fota bilder ur dessa. Bilder som vi arbetade med under resten av dagen.

bild6alla

Det fotades ur alla tänkbara vinklar, i rummet, i korridoren, i motljus och mot väggar.

bild 10 trio

Det jag beskriver är vår satsning på en heldag, en studiedag, som vi gett titeln Berätta med ord, bild och ljud. Dagen omfattar fyra olika moment vilka leds av oss fyra olika kursledare:

  • Kia Knutsson Norberg talar om bildens betydelse för berättelsen.
  • Toura Hägnesten låter dig bearbeta och bygga ut text.
  • Katrin Jäverbring lär dig animera.
  • Elisabet Jonsved hjälper dig att göra om din berättelse till film i trailerformat.

Här pratar mina kollegor ihop sig inför nästa moment! Vi kursledare och kollegor har upptäckt att vårt samarbete har lett till att vi fått syn på varandras kompetenser på ett alldeles nytt sätt. Att samarbete kring ett gemensamt program som den här studiedagen leder till ett kollegialt lärande i sig. Våra kompetenser och kunskaper jackar in i varandra och gör att vi själva känner att vi bjuder på extra allt.

bild 7 personal

Elisabet introducerade iMovie och visade hur vi gör trailers.

489AE256-4CCA-4377-843E-886E54889EF5

Arbetspasset med trailers ledde till ett halvdussin spännande, roliga, läskiga trailers. Karaktärer i en bok fick i några exempel en helt annan roll i filmerna.

Efter lunchen var det dags för att leka med ord. Jag talade lite kort om hur man kan utveckla, fördjupa och förstärka text. Sedan var det dags att skriva, vilket vi gjorde parvis. De slutliga texterna fick deltagarna lägga in i Padlet för att vi skulle se och läsa varandras. Padlet var något nytt för de flesta och spontant kom det flera förslag på hur man kan använda Padlet i undervisningen.

A14296D5-A803-4970-81E8-876F816386FE

4e och sista arbetspasset handlade om att animera i appen PuppetPals. Katrin guidade oss genom arbetsgången och sedan hade vi tid för att göra egna animerade produktioner. bild11Katriin

Reflektioner och kommentarer från några deltagare:

  • Tänker att lärare i fler ämnen skulle ha nytta av detta och att det skulle kunna framgå tydligare i presentationen av kursen.
  • Nu fick jag uppslag till en mängd lektionsplaneringar! 
  • Jag vill stanna här och jobba vidare!
  • Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Saknade att det inte går att förlänga tiden i trailern.
  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda.
  • Jag fick syn på andra figurer när vi gjorde animeringen. 
  • Jag vill genast prova detta med mina elever!

Blir du nyfiken? Känner du att du behöver nya idéer för din undervisning där du lär dina elever att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar? Kanske vill du prova på att kombinera det analoga med det digitala!?

Läs mer på vår webbsida: Medioteket om Berätta med ord, bild och ljud. (11 juni är fullbokad men vi har nu lagt till 13 juni. Skynda dig att boka dig!).

När man jobbar ihop om något så lär man sig själv också nya saker! Idag lärde jag mig att använda kameran på min padda som QR läsare. Det är nytt i och med IOS 11 att kameraappen numera läser av QR koder. Jag tillhör användarskaran som inte läser igenom alla tips och vad som är nytt när jag uppdaterar. Det är bara att rikta kameran mot QR koden så visas den lilla dialogrutan du ser i bilden och sedan är det bara att klicka på den lilla blå symbolen. Vips öppnas webbsidan. I det här fallet gällde det vår utvärdering av dagen.

bild QR kod

Behöver jag säga att vi har roligt också!

PS. Deltagarna har sagt ja till att bilderna används.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”

Fokus i Eva Borgfeldts föreläsning var att utveckla multimodal textkompetens samt olika perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion. I den reviderade läroplanen som gäller från och med 1/7 används inte begreppet multimodal. I stället används formuleringen skapande av skapa texter där ord, bild och ljud samspelar. För åk 1-3 hittar du skapande av skapa texter där ord och bild samspelar två gånger och för åk 4-9 hittar du skapande av skapa texter där ord, bild och ljud samspelar fyra gånger. Du kan se alla kursplanerna (A3 format) på Skolverkets webb.

Evas avhandling omfattar först 120 sidor som tar upp multimodalitet och undervisning, en teoretisk inramning, metod, analys, resultat och diskussion. Sedan följer de tre studierna som har olika perspektiv.

F03D3CB9-E8A9-468C-ACE2-14EAB3738997

Evas avhandlingsstudie gick på djupet utifrån en lärares arbete tillsammans med 13 X 15 klassuppsättningar med multimodala elevtexter samt elev- och lärarintervjuer. Eva berättade om hur elevernas arbeten kunde se ut, hur deras arbete hade gått till och hur själva bedömningsuppgifterna kunde se ut. Bilden visar ett exempel på en uppgift som eleverna fick att genomföra på egen hand.

A879A592-61B1-4AB6-B610-C1EE8746806C

Vi deltagare fick kopior på autentiska elevuppgifter att analysera, utvärdera och bedöma mot bakgrund av läroplansformuleringar. Diskussionerna var livliga under den kombinerade fikapausen och arbetsstunden. Reflektioner som togs upp var att det är svårt att bedöma när eleven enbart har ritat. Samtidigt tyckte några att vissa av bilderna var tillräckligt tydliga för att fylla uppgiften. En aspekt som togs upp var att läraren lämnat en otydlig uppgift till eleverna.

Eva utvecklade tankar kring komposition, rytm och kohesion för att skapa meningsskapande.

Vi fick möta begreppen agency samt conceptualization. Agency definieras som elevens förmåga att relativt självständigt förklara hur olika uttryckssätt som använts i den aktuella textproduktionen. Conceptualization definieras som elevens förmåga att inte enbart beskriva hur uttryckssätten använts i den aktuella textproduktionen utan också varför dessa använts.

Eva ställde en del frågor i samband med våra diskussionen kring de olika elevexemplen som exempelvis:

  • Hur har XX disponerat sin textframställning?
  • Vilka modaliteter och semiotiska resurser har hen använt sig av?
  • Vilka skilda uttryck för multimodal textproduktion återfinns i elevernas texter?
  • Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller eleverna som betydelsefulla för sitt mningsskapande?
  • Vad framhåller läraren som betydelsefullt vid bedömning av elevernas arbeten?

Till varje elevexempel väcktes också frågan om det var ett exempel på svarjakt elller meningsskapande. Svarjakt innebär att eleven letar efter något i texten som kommer att godkännas som svar av läraren. Eleven lär sig att använda lässtrategier som leder till att denne snabbt hittar svar på de frågor, frågeställningar och uppgifter läraren ger. Eleven visar ingen innehållslig reflektion över sin uppgift eller sin textproduktion. Begreppet svarjakt kommer från forskaren Løvland (2011).

Att pricka in rätt svar på lärarens frågor framstår för eleverna som själva meningen med elevernas redovisning i textproduktionerna, enligt min tolkning av svarjakt. (Borgfeldt 2017:57)

För läraren är det en viktig frågeställning huruvida elevernas textproduktioner har karaktären av att vara uppgiftslösningar eller om eleverna endast försöker ge de rätta svaren. Tar eleverna fram redovisningar som kännetecknas av att de självständigt skapar ett innehåll eller producerar de svar vars syfte är att möta det läraren efterfrågar? En viktig fråga att ha med sig när man bedömer elevarbeten.

I nedanstående bild ser du en översikt  av de viktigaste resultaten ur de tre perspektiven: text-, elev- samt lärarperspektivet. Här ser vi att innehåll får stå tillbaka för form vid bedömning. Det är lättare att bedöma vad eleven dokumenterat än vad denne har lärt sig.

Eva B 3b perspektiv

Eva tog också upp vad läroplanen säger om den digitala utvecklingens betydelse:

Den digitala utvecklingens betydelse Lgr 11 (rev.)

[…] utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […] (Lgr 11, s. 9)

Avslutningsvis fick vi med oss ett citat om vad som är viktigt i bedömning av multimodal text.

9CDDBA61-4999-419B-A67E-5AE44958A238

Eva underströk att vi alltid måste fråga oss frågan: Vad är det för svenskämne som konstrueras i mitt klassrum?

Svenska som färdighetsämne eller litteraturhistoriskt bildningsämne eller erfarenhets-pedagogiskt ämne?

PS. Du vet väl att vi på Medioteket erbjuder en hel studiedag kring multimodalt berättande!? Titeln på studiedagen är Berätta med ord, bild och ljud. Under våren 2018 har du chans att delta dels på tisdag 27/3 (ja, det är lite kort inpå!), dels måndag 11/6 (här har du gott om tid att ta upp frågan på skolan!). Du hittar anmälningslänkar till båda tillfällena HÄR. Studiedagen är kostnadsfri för deltagarna. Vi har också ett programblad för studiedagen som du kan ladda ner: Berätta med ord, bild och ljud. Ja, varför inte skriva ut programbladet och visa din chef!?

Referenser:

Borgfeldt, E. (2017). ”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3. Göteborgs universitet. Avhandling.

Ladda ner avhandlingen från Skolporten: https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/det-kan-vara-svart-att-forklara-pa-rader-perspektiv-pa-analys-och-bedomning-av-multimodal-textproduktion-i-arskurs-3

Du kan läsa mer om Eva Borgfeldt och hennes forskningsstudie här:

Løvland, A. (2011). På jakt etter svar og forståing. Bergen: Fagbokforlaget.

Exempel på exempel

Nu tänkte jag nämna några av de praktiska exempel som beskrivs i boken Framgångsrik undervisning (Hattie, Fisher & Frey 2018).

Kapitel 2 Ytlärande i literacy ger mängder av konkreta exempel på hur läraren kan arbeta i sin undervisning. Det är hur läraren kan synliggöra kunskaper och färdigheter, förkunskaper, ljudmetoden, undervisning för att bredda och fördjupa ordkunskap, läsförståelse, kamrathandledning och hur elever kan befästa sitt lärande i literacy. Allt exempel på ytlärande som också är en nödvändig grund för att kunna gå vidare och fördjupa sina kunskaper med målet transferering av kunskap.

Clozetest

Läraren kan fastställa elevernas förkunskaper genom att använda en metod som författarna kallar clozetest. Läraren väljer en text med 250 ord och tar bort/stryker över var femte ord. För att underlätta för läsaren att skapa ett sammanhang lämnas första och sista meningen i textavsnittet orört. Eleverna får i uppgift att läsa texten och fylla i alla ord som saknas. Utbytesord och synonymer accepteras som att eleven har gjort ett korrekt val av ord när läraren läser och bedömer i vilken utsträckning eleven har klarat att läsa och komplettera texten med de ord som fattas. För att göra det något lättare, vilket kan bli aktuellt för yngre elever eller elever med annat modersmål, så väljs en kortare text. Läraren kan också välja att endast ta bort/stryka över var nionde ord. Bedömningsnivåerna som författarna föreslår är:

  • oberoende nivå: 60 procent eller fler korrekta svar
  • instruktionsnivå: mellan 40 och 59 procent korrekta svar.
  • frustrationsnivå: 39 procent eller färre korrekta svar.

När elever får ett resultat som ligger inom gränsen för den oberoende nivån betyder det att eleven behärskar ämnet. De elever som hamnar på frustrationsnivå behöver en undervisning som stärker och ger bakgrundskunskap i ämnet.

Ordkunskap

Författarna talar om begränsade och obegränsade färdigheter. Exempel på begränsade färdigheter är fonemisk medvetenhet, alfabetet, ljudning och läsflyt. När eleverna har lärt sig en begränsad färdighet behöver denna inte läras ut längre. Författarna understryker att explicit undervisning kan vara effektivt för att lära ut begränsade färdigheter som exempelvis läsundervisning med ljudmetoden. Här refererar de till forskaren Swanson (1999) som visar att detta upprättar och stärker de strukturer i hjärnan som ska bilda den fonologiska loop som kopplar samman de delar som ansvarar för att bearbeta språkljuden med långtidsminne, vilket behövs för att upprätthålla meningsfull läsning (Swanson i Hattie, Fisher & Frey 2018:54). De skriver också att formell explicit undervisning inte bör användas som enda metod i läsundervisningen lika lite som ordförråd bör vara undervisningsplanens enda fokus. I klartext säger de att läsundervisning med ljudmetoden är viktigt arbetssätt, och har en effektstorlek på 0,59, men det ska kompletteras med annan undervisning.

Exempel på obegränsade färdigheter är ordförråd och förståelse. Eftersom ordförråd har så starkt samband med läsförståelse är det viktigt att arbeta med ordkunskap på olika sätt. Effektstorleken är 0,67. Elever som saknar ett tillräckligt ordförråd kommer med säkerhet att få problem med sin förståelse. Samtidigt räcker det inte att ha ett stort ordförråd för att lära sig läsa.

Att läsa sig ett ord kräver inte bara att eleven exponeras för det, utan också att denne repeterar, sätter ordet i sitt sammanhang och att eleven har verkliga skäl för att använda ordet/n i autentiska samtal, läsning och skrivande. (sidan 57)

För att uppnå detta krävs det att eleverna i sin undervisning får arbeta med ord på olika sätt, både i explicit undervisning och i läsning av texter. Författarna föreslår flera metoder för att arbeta med ordförråd. Några av dessa känner du igen från tidigare blogginlägg som exempelvis:

Ordförråd kan beskrivas utifrån bredd och djup. Ordförråd kan också delas upp i aktivt och passivt ordförråd.

Andra metoder är att arbeta med att läraren modellerar hur denne listar ut vad ord betyder, att arbeta med att sortera ord och begrepp men också att läsa. Läsa, läsa, läsa! Läsning exponerar eleven för mängder av ord i autentiska sammanhang.

Gamla godingar

Exempel du säkert känner igen är ordbildskort och upprepad läsning. Ordbildskort används för att memorera ord, så kallade sight words,  med hjälp av bildkort. Exempel på färdiga bildkort på temat djur har jag sett att du kan hitta på LegiLexis webb. Det är förstås lätt att göra egna ordbildskort och finessen är då att du kan göra kort som passar in i de ämnesområden du arbetar med i din egen undervisning.

Upprepad läsning är något som används i specialundervisning. Syftet är att öva upp läsflytet. Det har visat sig vara mer effektivt att eleven läser texter som innehåller något, eller ett fåtal, nytt/nya ord som inte direkt känns igen jämfört med när denne läser en text som är så lätt att den inte medför några svårigheter. Eleven behöver utmanas att läsa utanför sin komfortzon. Eleven lyssnar på en vuxen som läser texten och därefter läser eleven flera gånger för sig själv. Texten eleven läser ska inte vara allt för lång. Läraren ska också poängtera att vitsen inte är att läsa så fort som möjligt utan att läsa med flyt, noggrant och med prosodi, dvs. intonation och inlevelse. Tanken är att läraren noterar läshastighet och visar eleven hur det flyter bättre och bättre för var gång denne har läst texten.

Idag när många arbetar med iPads i läs- och skrivundervisningen är det också möjligt för eleven att spela in sin egen läsning och själv lyssna på hur det låter. En sådan inspelning ger också underlag till ett samtal om vad som blir bättre och bättre för varje läsning/inspelning. Eleven kan också läsa tills denne själv känner sig nöjd med sin egen läsning. På så sätt blir det tydligare för eleven vilka kvaliteter i läsningen som förbättras genom den upprepade läsningen. Det går också att utveckla den upprepade läsningen så att eleverna får arbeta med kamratrespons på varandras inläsningar. Inspelningen gör det möjligt att lyssna parvis och tala om vad de själva tycker är bra med läsningen.

Jag har redan 2015 (150913) skrivit om parläsning och kamratrespons i ett inlägg du kommer till HÄR. Jag föreslår också att du besöker webbsidan Lukimat, som är en:

Informationstjänsten om läsning erbjuder forskningsbaserad information om barns läsutveckling, läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Dessutom beskrivs åtgärder för hur stöda läsinlärningen och förebygga läs- och skrivsvårigheter. (180308)

Läsförståelse

Lässtrategier behöver läras ut explicit samtidigt som målet är att eleverna ska bli integrerande läsare. Innebörden är att de har strategierna som en automatisk kunskap som de använder när de läser och utan att behöva tänka på att de använder strategier. Utöver RT-strategierna föreslår författarna arbete med att sammanfatta, att förse text med kommentarer och att föra anteckningar. Författarna presenterar Cornell-metoden för att lära ut och träna hur man kan föra anteckningar. En bild på metoden finns på sidan 66. Jag har fritt kopierat uppställningen och du kan hämta min kopia här: Anteckningar enligt Cornell-metoden. Cornell-metoden är en anteckningsmodell i tre delar. Eleverna får lära sig att dela in sina anteckningar i tre delar för att öva på att:

  1. registrera
  2. reducera
  3. recitera
  4. reflektera
  5. repetera
  6. rekapitulera

Dessa sex punkter kallar författarna för de 6 R:en och det är dessa som ska in i Cornell-modellen under rubrikerna ledtrådar, anteckningar och sammanfattning. Läs närmare om hur du gör i boken på sidorna 65-67.

Kamrathandledning

Enligt författarna bygger effektiviteten i kamrathandledning på att deltagarna, kamraterna, byter roller med varandra och att kunskapsluckan mellan eleverna som handleder varandra inte är för stor. På så vis får man en effekt som är lika hög för den som handleder som för den som blir handledd.

I boken beskrivs en modell som kallas PALS-metoden. PALS är en förkortning för Peer-Assisted Learning Strategies och metoden handlar om att eleverna läser en text högt för varandra och sedan återberättar den. De ska också hitta huvudbudskapet och förutsäga vad som kan komma att hända i nästa avsnitt. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om just detta med titeln Forskningsgrund för PALS, ett läsprogram för parläsning (150527) samt Läs, återberätta, sammanfatta, förutse, läs… (PALS) (150524).

Vad gäller PALS så får man lite olika uppgifter om hur det ska gå till i olika artiklar varför jag går in på det i ett inlägg längre fram.

Ja, ovanstående var några exempel på exempel ur boken. Det finns många fler exempel men dessa får du läsa och leta reda på själv.

Referenser:

Hattie, Fisher & Frey (2018).  Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

Lärande som process

Som ni säkert förstått så är boken Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok (Hattie, Fisher & Frey 2018) inriktad på undervisning som fungerar. Perspektivet är undervisning med hög påverkansfaktor mätt i effektstorlek. Boken fokuserar på sådant som fungerar och då specifikt inom området literacy men börjar med några generella exempel. Ett av dessa är lärares förväntningar. Författarna skriver att lärare som har höga (eller låga också för den delen) förväntningar har det på alla sina elever och att dessa blir elevernas verklighet.

När en högeffektiv undervisningspraxis för läs- och skrivinlärning används under ett års tid kan eleverna presentera mer än den förväntade utvecklingen under ett skolår. (Hattie, Fisher & Frey 2018:25)

Läraren behöver göra eleverna delaktiga i förväntningarna på vad de ska uppnå. Ett sätt att göra detta är att vara tydlig med och fastställa samt kommunicera lärandemålen. Lärandemålen ska förstås vara rimliga i förhållande till kunskapskrav och målen för årskursen. Ett annat sätt är att låta eleverna själva berätta om sina mål för lärandet. En annan viktig faktor är en beskrivning av framgångskriterierna. Ett lärandemål kan ha flera framgångskriterier och dessa uttrycker i sig lärarens förväntningar på eleverna.  Det är med andra ord viktigt att visa eleverna vad som krävs för att lyckas. Läraren behöver modellera vad denne anser vara tillräckligt bra och vilka kriterierna är som visar när eleverna har uppnått målet. Författarna jämför med höjdhopp: Att inte visa dem detta är som att be en höjdhoppare att hoppa över en ribba utan att berätta eller visa vilken höjd ribban ligger på? (sidan 31)

Lärande ska ses som en process. Lärande kan ske som ytlärande, djuplärande och/eller transferering. Djuplärande förutsätter förkunskaper och att eleven har tillägnat sig vissa färdigheter vilket i sig betyder att det krävs ett visst mått av ytlärande för att kunna gå vidare till djuplärande. Allt lärande syftar till att den lärande kan tillämpa sina kunskaper, färdigheter och strategier. Det är denna tillämpning som benämns transferering. Enligt Hattie (2012) behövs bara kunskaper på ytnivå för att klara hela 90 % av den undervisning eleverna får. Detta beror på att lärare enligt Hattie uppskattar ytlärande men också att bedömningar som fokuserar på ytlärande är lättare att göra.

Vad och när är lika viktiga när det gäller vilken undervisning som påverkar lärandet. (sidan 29)

För ytlärande är det bra att föra anteckningar medan upprepad läsning och närläsning fungerar bättre för djuplärande. Ytlärande behövs! Utan förkunskaper och vissa färdigheter går det inte att gå vidare på djupet. Ett exempel är från en studie där effekten av inferensfrågor på läsförståelse hos elever i olika åldrar undersöktes. Eleverna gick i fjärde, sjunde och tionde klass samt på högskolan. Det visade sig att inferensfrågor som ställdes samtidigt som eleverna läste en text störde förståelsen hos eleverna i fjärde och sjunde klass. Dessa presterade bättre när frågorna kom efter läsningen. De äldre eleverna och högskolestudenterna klarade däremot att vända uppmärksamheten mot specifik information i texten de läste när de fick inferensfrågorna under tiden de läste. Detta förklaras med att skickliga läsare inte behöver ägna lika mycket kognitiva resurser åt att förstå den mer grundläggande innebörden i det de läser.

Att påstå att inferensfrågor är bra och minnesfrågor dåliga är fel. Val av tidpunkt och kontext är avgörande aspekter. (sidan 47)

Ovanstående kan jämföras med vikten av att automatisera sin läsning. När eleverna har automatiserat sin läsning och läser med ortografisk helordsläsning kan de lägga all energi på meningsskapande. Själva läsningen kräver i sig mycket lite energi. Det är det som är finessen med ytlärande.  Vissa färdigheter integreras med elevens allmänna färdigheter. På samma sätt är det med att läsa, jämföra och analysera flera olika texter. Detta kräver att eleven kan sammanfata information, hitta betydelsebärande detaljer och ringa in textens centrala budskap i en (1) text. Först därefter är det lönt att börja arbeta med flera texter parallellt. Att kunna läsa och arbeta med flera texter på ett textkritiskt sätt är att tänka begreppsmässigt.

Nu ska jag gå över till att skriva nästa inlägg med exempel på exempel. Sedan lovar jag att byta fokus! I alla fall ställa den här boken på hyllan.

Referenser:

Hattie, Fisher & Frey (2018).  Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

Vad får jag med mig?

Det är min stående fråga när jag läser böcker. Boken i det här fallet är  Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. (Hattie, Fisher & Frey, 2018) och den avslutas med att en av författarna, Nancy Frey, formulerar vad hon hoppas att läsaren har fått med sig. I en video på knappt två minuter presenteras tre nycklar till synligt lärande. Nycklarna är:

  1. lär känna din påverkan på dina elever (Know your impact).
  2. förstå/ta reda på var dina elever befinner sig i sitt lärande (Understand where students are in their phases of learning).
  3. undervisa med sikte på transfer! (Teaching for transfer)

Så här skriver Nancy Frey om begreppen ytlärande, djuplärande och transferering:

Lärare gör något betydelsefullt när de anpassar lärandet så att det utvecklas från ytlärande till djuplärande och transferering av lärande och anpassar sina metoder efter elevernas begreppsmässiga kunskapsnivå. (Hattie, Fisher, Frey 2018:163)

Nancy Frey understryker vikten av att jag i min undervisning behöver veta vad eleverna kan och på vilket sätt min undervisning påverkar deras lärande. Att mäta vilken och hur stor påverkan jag har på mina elevers lärande betyder att bedömning har en viktig roll i undervisningen. Här syftar författarna på en daglig formativ bedömning för att veta vad nästa steg i undervisningen kan vara. Vi undervisar med sikte på ett livslångt lärande. Du kan själv se och lyssna på Nancy Frey HÄR (knappt två minuter).

Fokus genom hela boken är hur vi lägger grunden till synligt lärande i literacy, hur vi undervisar via ytlärande vidare till djuplärande och slutligen uppnår transferering av kunskaper. För att klara detta krävs att jag som lärare har ringat in min påverkan på mina elevers lärande och att jag när denna inte är tillräcklig, dvs. eleverna lär sig inte det undervisningen syftade till att lära ut, justerar i undervisningen och vet hur jag ska göra i stället. Ja, boken är skriven utifrån Hatties studier av effektstorlek och vikten av att jag som lärare undervisar på ett sådant sätt att största möjliga utveckling av elevernas lärande uppnås. I ett kapitel får jag lära mig hur jag själv kan räkna ut effektstorlek på moment i min undervisning.

Vi anser att det är lärares professionella ansvar att fastställa hur lektionerna som de utvecklar och håller påverkar elevernas lärande.  (Hattie, Fisher, Frey 2018:133)

De räds inte heller att ta upp exempel på metoder som de med stöd i effektstorlek inte ger någon effekt på elevers lärande. Här nämns exempel som:

  • gå om en årskurs.
  • nivågruppering.
  • anpassa undervisningen efter inlärningsstilar.
  • provförberedelser.
  • läxor.  (Hattie, Fisher, Frey 2018:157-162)

Nivågruppering är omstritt. Många lärare arbetar med nivågruppering och tycker att de har egen erfarenhet av att det är bra. Författarna däremot anser att nivågruppering bör undvikas men skiljer på nivågruppering och behovsbaserad undervisning. De skriver:

Däremot bör inte behovsbaserad undervisning med flexibla grupper avskaffas. Elevcentrerad undervisning där man baserar undervisningsåtgärder på elevernas kunskaper och där eleverna ägnar sig åt lärande i smågrupper kan vara mycket effektiv. (sidan 158)

Vi får ett exempel på en gruppering utifrån behovsbaserad undervisning med flexibla grupper. Den handlar om en lärare som analyserar de felmönster hon ser i elevernas skrivande för att sedan i smågrupper ge eleverna undervisning inriktad på just det eleverna har behöver enligt henne. En dag fick några elever vägledning om övergångar. En annan dag fick några stöd med verbformer. En tredje dag gällde det stavningsmönster och så vidare.

Vad gäller läxor så beror effekten på… Författarna skriver att läxor som erbjuder möjligheter att öva på något som eleven redan lärt sig och har börjat bemästra kan vara effektivt. Minst effektiva är däremot läxor som innehåller nytt material eller sådant eleven har svårt för. Vi får inte lägga över på hemmet att lära ut sådant vi lärare inte lyckats lära eleverna. Lärarna är de som har störst påverkan på elevernas prestationer.

Författarna återkommer till att bedömning har en viktig funktion för att mäta framsteg. Att arbeta med formativ bedömning är att hela tiden söka tecken på elevernas lärande för att använda denna kunskap i planeringen av den fortsatta undervisningen.

Författarna tar också upp metoder som har hög effektstorlek men de går jag in på i kommande inlägg.

Jag vill också knyta till tidigare inlägg. Redan 2015 skrev jag ett inlägg om en artikel av Nancy Frey & Douglas Fisher.  Dessa var  Närläsning som stöttning (150429) som handlade om närläsning och Contingency Teaching (150505) som handlade om olika stöttande strategier i undervisningen.

Referenser:

Hattie, Fisher & Frey (2018). Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

Om författarna:

Nancy Frey är professor i literacy in Educational Leadership vid San Diego State University.

John Hattie är forskare i undervisningsvetenskap. Läs mer på hans hemsida Visible Learning.

Douglas Fisher är professor i Educational Leadership vid San Diego State University.

Bedömningsprocessen åk 1-3; dag 1

är rubriken på Skolportens tvådagars konferens (Stockholm 29-30/1) kring bedömningsprocesser. För mig är det intressant att få höra andra föreläsa om sådant jag själv arbetar med. Hoppas på många nya perspektiv dessa två dagar som nyanserar, vinklar, fördjupar och problematiserar bedömningsprocessen!

Här kommer några glimtar från idag.

Skolan har ett ansvar för att elever erövrar vissa kunskaper. Kraven är tydliga och vi måste hålla oss till gällande regelverk. Eleverna har helt enkelt en kunskapsrätt.

Begreppet läsutveckling myntades ursprungligen för att hålla isär olika processer i elevers läsning. Utgångspunkten för läsning är en förståelsestyrd process liksom också processen att lära sig läsa.

Är det något lärare kan så är det att bedöma! Resultatstyrning förutsätter att man har resultat att styra utifrån. Resultatstyrning är att identifiera resultat och omfördela resurser.

Det är meningen att lärare ska ha utrymme för egna professionella beslut, det s k friutrymmet. Vi bedömer inte elever utan elevers kunskaper. Därför är det viktigt att inte använda formuleringar som du måste skärpa dig, hen är glad och positiv. Det är viktigt att tala om begrepp vi använder. Viktigt också att vi talar om vad vi lägger in i de begrepp vi använder. När vi bedömer ligger fokus på att utveckla och analysera. Lärare bedömer hela tiden.

Säkra kvalitet och på så sätt främja rättvisa och likvärdighet:

  • hur visar du dina kunskaper på bästa sätt?
  • att bedöma rättvist, så fritt från slump och med så stor överensstämmelse mellan bedömare som möjligt.
  • att bedöma rätt saker på olika sätt. (Citat från föreläsning med Anna Karlefjärd, 180129)

I åk 1-3 är det centralt huruvida det är skillnad mellan ämnen, vad som bedöms och vad som är kvalitet. Lärare ser kunskaper men sätter inte alltid ord på den utveckling och kunskap hos eleven som läraren observerar och iakttar. Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet med uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Rapporten har titeln ”Vi har inte satt ord på det…”.

Anna tog upp risken med att elever dränks i återkoppling. HOn underströk att det är viktigt att elever får njuta av att ha nått ett mål. Annars bygger vi in stress i lärandet. Att bedöma elevers utveckling ger återkoppling till läraren. En återkoppling som är central för lärarens beslut kring sin undervisning.

IMG_1166

Anna problematiserade innebörden för t.ex. en sjuåring i att själv bedöma sina resultat men också ställa dessa i relation till egna arbetsprestationer och förutsättningar. Många elever vågar inte visa att de inte kan. Det kan leda till elever som styr mot annat som exempelvis ointresse eller utåtagerande beteende.

Kunskapskraven innehåller delar av ämnets centrala innehåll. Läraren får inte ta bort delar av det centrala innehållet men läraren får behandla det. Det betyder att läraren kan lägga mindre tid på vissa moment och mer tid på andra. Läraren bestämmer hur undervisningen läggs upp, hur mycket tid som läggs på vissa moment och hur djupt undervisningen går. Föreläsarna påminde oss om att Kunskapskraven är till för kommunikationen mellan staten och läraren. (citat 180129)

Anna exemplifierade och problematiserade formuleringar som  enkla och utvecklade resonmang, enkla och utvecklade omdömen m.fl..  Tolkningsutrymme är stort vilket kräver att lärare tar konkreta exempel och diskuterar dessa.

IMG_1168

Med stöd av begreppen i bilden fick vi diskutera elevexempel i smågrupper och tillsammans. Konkret betydde det att vi diskuterade elevexemplen utifrån kvaliteter utifrån bredd, djup, begreppsanvändning, problematisering och konkretisering. Vi kom också in på var gränsen går mellan att eleven kan, på egen hand, och vad eleven kan med stöd av läraren. Svar utan resonemang räcker inte idag. I och med att förmågan att resonera är centralt så krävs att vi konkret undervisar i hur man gör när man resonerar. Ett sätt är att föra samtal runt en frågeställning samtidigt som vi skriver ner alternativt ritar de svar som eleverna ger. Frågeställningar kan röra sig runt exempelvis hur hade barn det jämfört med idag? i samband med ett temaarbete. Det behöver inte göras konstigare än att man läser skönlitterära böcker som beskriver livet förr och idag här och nu tillsammans med klassen diskuterar, ger exempel och jämför förr och idag.

Bedömning är ett riktigt intressant område! Ser fram mot fortsättningen i morgon!

Jag tog med mig fundera -frågan: Varför gör vi det vi gör, när vi gör det och är det, det bästa sättet att göra det på? Vad lärde sig barnen?

Föreläsare idag 180129:

Anna Karlefjärd: http://annakarlefjard.se

Bo Sundblad:  www.sundbladsenskilda.se

Lär dig mer om STL!

STL är förkortningen för Skriva sig till lärande. Skriva sig till lärande (STL) är en modell är en modell som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik. Det är en modell för effektivt lärande för både elever och lärare som syftar till att låta den digitala tekniken fungera som hävstång för viktiga lärandefaktorer. Den pedagogiska modellen för STL bygger på en undervisning som är väl förankrad i kunskapskraven i Lgr 11. Modellen bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av formativ återkoppling på digitala arenor. Denna kombination av pedagogik och teknik möjliggör för samtliga elever, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter, att via teknikens kompensatoriska möjligheter fullt ut delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater. STL används inom samtliga ämnen från åk 1-9 samt idag även upp i gymnasiet. Eleverna återkopplar formativt på sina klasskamraters texter och arbeten, vilka slutligen publiceras digitalt på gemensamma klassajter. STL syftar i grunden till att skapa en grundläggande förståelse för såväl lärprocessen som det metakognitiva lärandet.

AAG_STL-MODELL-RUBRIK kopia3

Det är Annika Agélii Genlott som presenterar STL för oss i två föreläsningar (23/10 samt 4/12). Annika Agélii Genlott är forskare i Informatik vid Örebro universitet, skolutvecklare för Sollentuna kommun samt projektledare för SKL samt kommunövergripande skolutvecklare i Sollentuna kommun. Hon bedriver sin forskning med inriktning på digitaliseringen av skolan. Hur man kan sprida kunskap kring användandet av digitala verktyg och hur dessa kan användas i pedagogiken på ett sätt som gynnar lärandet på riktigt.

På den första av de två föreläsningarna, dvs 23/10, kommer du att få ta del av teorin, praktiken och forskningsresultaten av STL samt av ett professionellt kollegialt lärande genom kritiska vänner. Du kommer utifrån detta att få prova på att arbeta utifrån STL i ditt eget klassrum, analysera resultatet av undervisningen och formativt återkoppla till kollegor. De erfarenheter var och gör kommer att gås igenom på den uppföljande föreläsningen den 4 december. Då kopplar vi också våra erfarenheter och reflektioner till teorier kring förändringsarbete och transformation av praktik i klassrummet – det vi alla utsätts för kopplat till dagens digitalisering av skola.

Detta är med andra ord två riktigt spännande föreläsningar kopplat till något som alla talar om idag nämligen digitaliseringen av skolan. Föreläsningarna erbjöds i första hand skolornas läs- och språkutvecklare men nu finns det 10 platser lediga. Ta chansen att delta! Du anmäler dig här: anmälningslänk till STL.

Du kan läsa mer om STLSKL:s sajt. Vill du ta del av det forskningsstöd det finns för STL så hittar du även det underlaget på SKL:s sajt under Forskningsresultat och erfarenheter – Skriva sig till lärande.

Jag hittade också en PowerPoint presentation om STL utbildningen som SKL publicerat och den har jag länkat in här:

AAG_STL-MODELL-RUBRIK  PPbild

Raketstart med en studiedag

Terminsstarten  innebar en flygande start och den gick i raketfart. Det var för två veckor sedan! Tänk så fort tiden går! Vi, Kia Knutsson-Norberg,  Elisabet Jonsved, Toura Hägnesten och Katrin Jäverbring, fortsätter samarbeta runt kursplanemålet att skapa text där ord, bild och ljud ska samspela. Ett kursplanemål mer aktuellt än någonsin med tanke på revideringen av läroplanen som pågår för fullt. En revidering med fokus på digital kompetens. Läs och ladda ner den HÄR.

Med andra ord är det dags igen för vår studiedag med inspiration till att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Så här går det till! Deltagarna bjuds på en presentation av olika bilderböcker av Kia. Dessa utgör sedan grunden för fortsatt pararbete i appen Puppet Pals och i iMovie men också för rent verbalspråkligt arbete med en skrivuppgift som redovisas med Padlet.

Nästa tillfälle för denna studiedag blir tisdag 31a oktober, dvs. under höstlovet. Dagen är helt kostnadsfri! Vill du också delta så kommer information och anmälningslänk bland annat i Mediotekets nyhetsbrev; som är riktigt bra och som kommer en gång i månaden. Prenumererar du ännu inte på nyhetsbrevet så kan du göra det HÄR.

IMG_0590