Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

Hur länge ska ”dom” träna?

Hur många år ska elever hålla på att träna trots att de inte gör tillräckliga framsteg? Idor Svensson ger sitt svar. Han säger tre år sedan ska eleven ha stöd med AT, assisterande teknik.

Idor Svensson leder en forskargrupp som forskar kring  läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ur olika perspektiv. Idor själv är professor vis Psykologiska institutionen, Linnéuniversitetet i Växjö. Lägg gärna två minuter på att se filmen på LNU:s webbsida där Idor bland annat berättar om resultatet i en studie som visade att elever med stora läs- och skrivsvårigheter, som fick använda tekniska hjälpmedel i stället för att träna, utvecklades lika bra språkligt som en kontrollgrupp som fortsatte träna. Enligt Idor är AT en alternativ väg för elever som har så stora läs- och skrivsvårigheter att de inte har något alternativ.

Vad krävs för att AT, assisterande teknik, ska landa hos dem vi erbjuder detta stöd? Vem behöver AT?

Senast jag hörde Idor föreläsa (vilket var 15e november i år) ställde han följande två frågor:

  • Hur länge kan eleven få vara i det röda fältet innan hen tappar motivationen?
  • Vad är lägsta nivån, dvs. vad betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga?

Det röda fältet, se bilden nedan, är där eleven befinner sig i processen från att lära sig läsa till att läsa för att lära.

Idor S1

Idor menar att när en elev har befunnit sig inom det röda fältet under tre år, utan att komma vidare, måste vi finna andra sätt för eleven att ta till sig text alternativt förmedla text. Vad gör vi då? Det är här AT kommer in därför att:

Träna hårt, ännu hårdare, jättehårt hjälper inte alla elever med dyslexi (Idor Svensson citerar Siegel 2013).

Idor Svenssson har i 20 års tid forskat kring AT och återgav hur utvecklingen har gått från dyr utrustning som var komplicerad att använda till dagens appar och lärplattor som jämförelsevis inte kostar mycket och är lättanvända. Detta gör att tillgängligheten idag är hög. AT har en mängd positiva effekter som att det:

  • möjliggör lika villkor till delaktighet och självständighet
  • underlättar vardagen med struktur och kulturell delaktighet
  • stimulerar eleven/studenten till att våga söka
    • utbildningar eleven vill gå
    • arbeten den unga drömmer om.

De exempel Idor gav oss på hur man kan arbeta med assisterande teknik handlade främst om att eleven lyssnar på en text och/eller talar eller skriver ner (använder rättstavning) vad texten handlade om. Det fortsatta arbetet går ut på att ställa frågor till författaren, söka och förklara svåra ord, lyssna på den digitala text som eleven själv har producerat samt upprepa tills eleven blir självständig i sitt arbete. Eleven kan också arbeta med att artikulera sig för taligenkäningen, lära sig att lyssna på text med Legimus och använda social medier. Jag har tidigare skrivit blogginlägg om Legimus och talböcker. Du  kan läsa dessa inlägg HÄR.

Nu kanske du undrar över definitionen av AT!? Vad lägger Idor in i AT? Så här såg Idors definition ut.

Idor S2

AT motsvaras av vad vi brukar benämna alternativa verktyg, alternativa lärverktyg och kompensatoriska hjälpmedel och det är elever med läs- och skrivsvårigheter som har tränat men inte utvecklat en tillräcklig god läs- och skrivförmåga som behöver AT. Idor talade om att elever för att bli självgående behöver en viss nivå av läsförmåga. På årskurs 3 nivå kan elever behöva AT som ett komplement för att klara sig hjälpligt på egen hand. På årskurs 6 nivå behöver eleven AT för att fortsättningsvis kunna utveckla sin läs- och skrivförmåga på egen hand. Här har vi de man ibland kallar slow starters, slumrare och elever med dyslexi.

Idor talar om att ta till sig text och förmedla text. Med ta till sig text menar han avkoda och med att förmedla text menar han skriva. Ta till sig text omfattar i sin tur tre alternativ:

  • Läsa på traditionellt sätt,
  • AT som ett stöd, dvs. en kombination av traditionell läsning och AT,
  • AT som ett alternativ och då passar inte begrepp som avkodning och läsförståelse utan kanske hör/lyssna-förståelse och textförståelse.

Under åk 1-3 menar Idor att eleverna först behöver en fokuserad klassrumsundervisning för att i åk 2 behöva stöd inom mindre grupper. I åk 3 behöver elever som ännu inte har uppnått en acceptabel, dvs. funktionell, läsförmåga enskild undervisning. I åk 3 ska eleven också lära sig använda AT och få intensivträning med olika appar. Vi fick se de appar Idor arbetat med men som han underströk så går utvecklingen snabbt framåt. Appar är färskvara. De appar som fungerar bra idag är inte de vi väljer att arbeta med imorgon.

Idor satt in begreppen ta till sig (och förmedla) text i formeln för the Simple View of Reading. Det såg ut så här:

Idor S4

Idor menar att AT är nödvändigt för många elever för att de ska kunna läsa/ta till sig en text, som stöd för exempelvis rättstavning och längre upp i skolgången för att kunna förstå ett annat språk. Han talade också om talsyntes och taligenkänningsapparar.

Att arbeta med AT kräver vissa förutsättningar. Idor avslutade med att lyfta några av dessa.

  • Utrustning och programvara måste finns på individnivå med en säker uppkoippling.
  • Lärarna behöver var välutbildade. De behöver själva ha upptäckt mervärdet inom sitt eget ämnesområde.
  • Eleven måste få utbildning på tekniken.
  • Det är viktigt att utvärdera ofta tills  man ser att eleven börjar bli självgående.
  • Program behöver uppdateras och lärarn behöver följa utvecklingen.
  • AT ska införas tidigt under elevens skoltid.
  • Arbeta med attityderna till AT. Det är inte ovanligt att eleven till att börja med inte är så positivt inställd till AT.

Hur bra AT fungerar kan också bero på vem som är användare. Exempel på assisterande teknik som fungerar är enligt Idor:

  • Talsyntes
  • Taligenkänning
  • Rättstavning
  • Talböcker
  • Översättning
  • Anteckningsstöd

En föreläsning Idor höll 2016 på en SDK konferens hittar du på MTM:s webb. Föreläsningen som filmades hade rubriken Stödjande ”läs- och skrivappar” – ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter?. Att se den är en snabb och enkel fortbildning om läs- och skrivsvårigheter!

Läs och/eller titta vidare:

Föreläsningar med Idor Svensson som ligger på nätet:

SPSM. Digital lärande.

SPSM. Frågor och svar om dyslexi.

Mer om AT och RTI

4604FA63-8B1D-4E3F-93DF-667F564B0846

Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag 15e  november lyssnade jag också på Thomas Nordström. Han presenterade den avhandling som han har disputerat på  idag 30e november. Avhandlingen handlar om individanpassningar.  Målet med avhandlingen var att finna och beforska metoder för utvecklandet av en god läs- och (skriv)förmåga och han undersöker två metoder för att förbättra elevers läs- och skrivfärdigheter. Avhandlingens titel är Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Thomas är en av flera forskare som har varit med och på olika sätt bidragit till Legilexi under de senaste åren. Legilexi ingår i Thomas studie med en effektstudie kring vad som är skillnaden mellan att arbeta Legilexi och inte. Studierna bygger på pilotåret och mycket har hänt sedan dess. Avhandlingen innehåller också en förstudie samt en andra delstudie. Jag ser fram mot att läsa vad som framkommit i avhandlingsstudiens del kring Legilexi! Thomas talade mycket positivt om Legilexi utifrån vad han funnit i sitt avhandlingsarbete.

Vill du läsa mer om RTI så läs ett annat av inläggen jag har skrivit, nämligen Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter – en pilotstudie med RTI. Vill du gå vidare och läsa mer om RTI kan du läsa på Reading Rockets webb, RTI and Reading: Response to Intervention in a Nutshell. Författare till den texten är Emerson Dickman, tidigare ordförande (president) för The International Dyslexia Association.

Thomas Nordström presenterade modellen RTI med en triangel där basen är bredast. Första lagret handlar om betydelsen av läsförmåga. Andra lagret är en effektiv läsundervisning för alla. Tredje lagret, topplagret, utgörs av kompensatoriska insatser för elever som trots åtgärder har fortsatt svårt med läsning.

Forskningsfrågorna i Thomas avhandling är inlemmade i RTI modellen. Thomas presenterade design och resultat, varav en del preliminära, från delstudierna som ingår i avhandlingen.

I första delstudien gjordes kontinuerliga kartläggningar av läsfärdigheter. Fokus ligger på hur  återkommande digitala tester och bedömningar av samtliga elevers läs- och skrivfärdigheter underlättar för läraren att individanpassa undervisningen. Syftet med interventionen var att undersöka effekten av kontinuerliga kartläggningar samt effekterna av de anpassningar av undervisningen som gjordes. Eleverna fick träna på de färdigheter de hade svårt med. Thomas pekade på att han funnit en preliminär evidens för att använda kartläggning och riktad undervisning i syfte att förbättra elevers läsutveckling. Läraren kunde följa elevernas progression men också utvärdera sin undervisning vilket stärkte lärarrollen. Läraren fick underlag för att planera en differentierad undervisning. Det som visade sig var svårt var att få till stånd en riktad undervisning för varje enskild elev.

I sin andra delstudie fann han också evidens för att använda teknik som ett sätt att ta till sig/förmedla text via kompensation för funktionell läsning och skrivande som är inkluderande. Målgruppen i den andra studien var elever i läs- och skrivsvårigheter som fick en intervention med assisterad  teknik/AT. AT användes som ett sätt att kompensera, för att ta till sig och/eller förmedla text. Här handlade det om text-till-tal samt tal-till-text. Det visade sig vara viktigt med lärarstöd och träning av AT-funktioner tillsammans med fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70 % av eleverna fortsatte använda tekniken efter att interventionen avslutats. AT-läsning (text-till-tal) ökade elevernas läshastighet jämfört med traditionell läsning men hade mindre påverkan på läsförståelsen. De elever som endast använde AT utvecklade sin läsfärdigheter i samma utsträckning som kontrolleleverna i traditionell läsning.

Thomas menade att gränserna för vad som betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga är oklara. Detta behöver beforskas vidare.

Även AT/assisterande teknik är relativt obeforskat. Följande bild är ett utsnitt ur en av presentationsbilderna i Thomas föreläsning som lyfter detta.

AT ej utforskat_delbild

Thomas underströk att det är viktigt att inte bara screena utan tänka framåt; vad kommer efter screeningen? Läraren bör fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov. Just detta finner jag mycket intressant. Det ligger ju helt i linje med Läsa – skriva – räkna garantin och de nationella kartläggnings- och bedömningsstöd som är och/eller blir obligatoriska i förskoleklass och årskurs 1. Garantin är en garanti för tidiga stödinsatser, för att säkra rätten till tidigt stöd.

Avslutningsvis fick vi resultaten presenterade i följande sammanfattning:

Rekommendationer för AT-användning

  • Pedagogisk personal behöver goda kunskaper, och till vad tekniken kan användas
  • Elever behöver relativt mycket träning för att kunna lära sig tekniken och dessa olika användningsområden
  • Träningsinsatser relativt långt före användning i ”skarpt läge” (ex från andra terminen av år 3, för att kunna användas i år 4)
  • Fortsatt stöd och kontinuerlig inpassning
  • Integrering i undervisningen

En spännande avhandling! Också intressant att mer i detalj ta del av hur lärarna använde LegiLexi, i undervisningen, för bedömning och för att arbeta vidare med analyserna som verktyget erbjuder.

AT/assisterande teknik är ett viktigt utvecklingsområde för många av oss lärare. Det passar också bra in tidsmässigt nu när vi har fokus på digitalisering i skolan.

Referenser

Thomas Nordström. Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology. Disputation 30/11 -18 vid Linnéuniversitetet, Växjö.

Webbadresser

forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingen, 181130.

LegiLexi, https://www.legilexi.org 181130.

Reading Rockets, http://www.readingrockets.org 181130.

Svenska Dyslexiföreningen, https://www.dyslexiforeningen.se, 181130.

Lässtrategier och matematik

Tiden går så fort ibland! 27e september hade vi besök av Cecilia Segerby som har en bred bakgrund som lärare i matematik. Hon föreläste om lässtrategier och matematik. Cecilia undervisare till vardags blivande lärare, förskollärare och speciallärare i matematik.

Cecilia understryker att det är språket som är det väsentliga i matematiklärarandet. Matematiken har tre språk: allmänsvenska, matematiskt svenskt fackspråk samt matematiskt formelspråk.

Det finns flera aspekter som har betydelse och som jag i min lärarroll behöver ta hänsyn till som exempelvis läsriktning, att symboler ska översättas till ord, ordförråd och att ord kan ha annan betydelse än den vanliga samt att illustrationer kan vara av olika art. Det är som alltid viktigt att aktivera elevernas förkunskaper och uppmärksamma eleverna på kontexten för en uppgift.

Cecilia frågade oss: Hur förklarar du att elever kan säga att 1+2=12?

En förklaring är att elever lär sig att sätta ihop ord till sammansatta ord som t.ex. hund+valp till hundvalp. Då blir det också logiskt att sätta ihop 1+2 till 12.

Ett dilemma är att förstås uttryck som ringa in, stryk under och kryssa i. Cecilia lyfte att det inte är självklart att eleverna vet vad det innebär när det står att de ska göra något av detta. Som lärare tar vi för mycket för givet. Vi måste också lära eleverna vad de förväntas göra när det står i en uppgift att de ska ringa in, stryk under och kryssa i.

Bilder kan ha olika funktioner som dekorationer, relaterade men ändå inte viktiga och/eller en viktig funktion som grafisk bild. I undervisningen måste vi helt enkelt lära eleverna se bilderna och vilken funktion och betydelse de har. Annars kan bilderna förvirra mer än förtydliga.

Det är viktigt att aktivera förkunskaper. Vad är exempelvis ett tal?

15F0335C-EBF9-453A-9C66-561D40A8D7BD

Vad är en siffra och vad är ett tal?

Det är viktigt att jag som lärare använder begreppen med en konsekvent betydelse.

Vi fick också analysera sidor i matematikboken utifrån några frågeställningar som dessa:

3165845A-93F0-496A-B106-8FF8B9741038

De svåraste uppgifterna är de som har mycket text.

Sammanfattningsvis känns det som att det matematiska samtalet ligger mycket nära det språkliga. Som lärare behöver jag låta delar av det matematiska gå hand i hand med det språkliga.

Ett praktiskt tips som en av oss åhörare delade kallade hon kloka pennan. Det går till så att en elev talar om för sin kamrat,  som håller i pennan och har ansvar för att skriva, vad denne ska göra. Idén och tanken med kloka pennan bygger på att den som instruerar någon annan måste förstå uppgiften men också kunna förmedla hur det ska göras.

Cecilia Segerby har föreläst för oss redan 2017 och då skrev jag några blogginlägg som uppföljning av föreläsningarna. Läs gärna dessa också!

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Fler glimtar från Skolverkets höstkonferens.

Efter lunch var det då dags för trion Jenny Edvardsson, Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson att ge oss nya perspektiv på kunskapsområdet. De har tillsammans skrivit en bok med samma titel. Boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018) är utgiven på Studentlitteratur. Det är en bok som ligger väldigt rätt i tiden. De tre författarna har tillsammans skrivit boken med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efterlektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

3EC86DD5-67E1-4C9D-A16A-87B92CD7589D

Jenny Edvardsson är lärare , författare, föreläsare och praktiker.

Anna-Lena Godhe, fil.dr., är lektor vid Göteborgs och Malmö universitet och har disputerat i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap. Anna-Lena är också legitimerad gymnasielärare i engelska och svenska som andraspråk och har främst arbetat som lärare på yrkesförberedande gymnasieprogram. Hon har även arbetat med skolutveckling på kommunal nivå. 

Petra Magnusson är universitetslektor och filosofie doktor i svenska med didaktisk inriktning. Petra är verksam inom lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Hon är också legitimerad lärare i svenska och so-ämnen och har undervisat från årskurs fem till gymnasiet.

Att vara läs- och skrivkunnig idag är att kunna kommunicera. Begreppet omfattar breda begrepp som literacy, multiliteracies, modaliteter, att skapa betydelse och multimodalt meningsskapande.

Termen modaliteter används i betydelsen uttryckssätt. I boken beskriver de vad de kallar det multimodala hjulet. Varje modalitet har sina specifika resurser.

Nytt för mig var vad Jenny beskriver som samtalsgoogling. Jenny och hennes elever utgår från samma ord eller uttryck för att sökningarna ska bli desamma för alla och därmed möjliga att diskutera.

2E72507F-1037-442D-8AF6-B0C043E33604

Jenny beskriver hur en lektion kan se ut. Samtalet är centralt.

Anna-Lena Godhe pekade på att informationssökning sällan är föremål för undervisning trots att svenskämnet har huvudansvaret för denna förmåga (enligt Kommentermaterial till kursplanen i svenska, reviderad 2017). Informationssökning uppfattas som en mer individuell process. I undervisningen föreligger ett behov av ett kontextualiserat kritiskt förhållningssätt.

Det centrala innehållet i ämnet svenska är uppdelat i fem kunskapsområden varav ett är ”Informationssökning och källkritik”. Övriga kunskapsområden är Läsa och skriva, Tala, lyssna och samtala, Berättande texter och sakprosatexter samt Språkbruk. De fem kunskapsområdena är knutna till de långsiktiga mål som finns i den avslutande delen av syftestexten. Samma kunskapsområden återkommer genom alla årskurser.

Petra Magnusson talade om att den vanligaste användningen i kursplanerna är digital verktyg.

0A6937F5-B9D1-4E02-ADD7-6D596565FCA6

Här varnade Petra för att fokus läggs på den praktiska användningen av digitala verktyg och att andra aspekter glöms bort. Exempelvis är bedömning av digitala alster problematisk för lärare.

Anna-Lena problematiserade vad digitaliseringen kan komma att betyda i framtiden.

48C66C9A-E6D3-4CC5-8BED-625EA7A10DC0

Det var extra intressant att lyssna på denna föreläsning mot bakgrund att Anna-Lena Godhe kommer och föreläser för oss Stockholmslärare 29 november. Titeln på den föreläsningen är då:

Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Föreläsningen kommer att handla om följande:

Vårt sätt att kommunicera med varandra har genomgått stora förändringar som hänger ihop med utvecklingen av digital teknik. Digitala multimodala texter, där t.ex. bilder, ljud och text samspelar, blir allt vanligare både i klassrummet och utanför. I och med revideringen av läroplanerna 2017 ställs också högre krav på skolan att utveckla elevernas digitala kompetens. Vad är det då som formuleras som digital kompetens i olika ämnen och i olika årskurser i läroplanerna? På vilket sätt tas digitala och multimodala texter upp i läroplanerna och vilket stöd finns för lärare vid bedömningen av dessa texter?

Vill du också höra Anna-Lena Godhe föreläsa 29/11? I så fall kan du anmäla dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115983

Referenser:

Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet . Lund: Studentlitteratur.

Godhe_181012

Läsning mitt i bruset

Idag har vi haft Frida Monsén som föreläst om digital läsning. Frida är lärare, författare och föreläsare. Idag var vi en mindre åhörarskara  vilket gjorde att vi kunde föra samtal och diskutera frågeställningar tillsammans med Frida Monsén.

32EA7528-5B04-4DAA-8D69-245D5180ACD2

Frida tog upp elefanten i rummet, dvs. vad gör digitaliseringen med vår uppmärksamhet? Ett svar är:

Tl;dr

och det betyder Too Long. Didn’t Read. Det betyder i sin tur att läsaren uppfattar en text som alltför lång för att hen ska vilja och/eller orka läsa den. Det leder över till nästa fråga:

Hur påverkas barns uppmärksamhet och fokus av online reklam?

I en studie fann forskarna att:

  • Barns blickkontroll ökar med ålder.
  • Animeringar ökar barnens visuella uppmärksamhet.
  • Riktade uppgifter hjälper barnet att hålla fokus.

Gubb-googla – vet du vad det betyder? Jo, man går och frågar en ”gubbe”, en medmänniska med andra ord.

Skolan har gått från copy paste och clipart till digitalt kompetenta individer.

Frida tog avstamp i en fråga många lärare ställer sig, nämligen:

Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?

Direkt väcks ett antal följdfrågor som Vad innebär det egentligen att vara digitalt läskunnig? Hur ska man få eleverna att fokusera på rätt saker i det digitala bruset? Vi vet att det är viktigt att arbeta språkutvecklande genom hela grundskolan. Ja, givetvis genom hela individens utbildningstid. Att arbeta språkutvecklande behöver inte betyda samma sak i olika årskurser. Tvärtom kan det betyda olika saker. Därför är det en fråga för varje lärare att ställa sig.

Hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap och utveckla dina elevers förmåga att läsa och förstå interaktiva texter?

Frågan förutsätter flera färdigheter och kunskaper hos läraren. Hen ska ha en klart bild av vad det innebär att arbeta språkutvecklande. Därtill ska hen ha kännedom om digitala landskap samt interaktiva texter och hur dessa förhåller sig till varandra. Nyckelbegreppen i frågan är: språkutvecklande arbete, digitala landskap, interaktiva texter och hur man arbetar med att lära elever att läsa och förstå. Ja, det är inte helt lätt!? På samma sätt som att alla lärare behöver vara språklärare och arbeta med sina elevers läs- och skrivutveckling i respektive ämne, behöver alla lärare vara delaktiga i att forma digitalt kompetenta elever.

Frida utgick i sin föreläsning från fyra hörnstenar, nämligen: hantera, skapa, dela och förstå.

9F474142-A24E-4AD5-B008-81B64F83D3D9

Hon visade och gav förslag på vad lärare kan arbeta med för att utveckla elevernas digitala kompetens integrerat i alla ämnen. Några moment som Frida tog upp var källkritik, digital läsning, digitala verktyg, delning samt kod och programmering. Detta tillsammans med förslag på olika aktiviteter.

Hantera
Hantera innebär att kunna söka, granska och använda information från nätet på ett bra sätt. Eleverna ska lära sig att använda internet som en trygg och säker kunskapskälla samt kunna fördjupa och integrera olika källor i sin kunskapsprocess. Det innebär också att kunna hantera tiden och må bra i en digital arbetsmiljö som gör oss tillgängliga dygnet runt.

Skapa
Skapa innebär att kunna använda digitala verktyg och processer för att uttrycka sig, lösa problem och presentera innehåll och liknande. Digitalt skapande fungerar bra i ett elevaktivt arbetssätt och hjälper till att processa och fördjupa teoretiska kunskaper.

Dela
Dela innebär att ha kunskap om etik och förhållningssätt på nätet samt de regler som finns om delning av egna och andras resurser. Att vara medveten om både skrivna regler och etiska förhållningssätt gör oss bättre rustade att delta i samhällslivet på nätet.

Förstå
Vi behöver förstå hur digitaliseringen, kod och algoritmer påverkar oss i vardagen. Om vi till exempel ser sambanden mellan våra aktiviteter på nätet och hur algoritmer styr sökresultaten därefter, blir vi inte lika lätt påverkade av reklam och andra budskap. Vi behöver också kunna dra egna slutsatser kring hur digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden i framtiden för att kunna göra bra aktiva val. (NoK; Monsén 20181015)

Den digitala läsningen har sina möjligheter men också en del utmaningar. Här kommer några av de vi fick fundera över.

47EF0B6C-8C0F-4314-94B7-BEF1B8D8FD13

Bland exemplen på vad lärare och klass kan arbeta med praktiskt i undervisningen var:

  • Bildsök på ordet vatten. Vad får vi upp för bilder? Var det ”rätt” vatten?
  • Arbeta med emojis. Skriv text till en specifik emoji.
  • Välj en emoji att matcha till en särskild känsla eller bild.
  • Skriva inlägg på bloggen; inlägg som är länkade till en bok.
  • Gör radioteater av boken och spela in en podcast i bloggen.
  • Sökuppdrag för samgoogling, vilket betyder att du och eleverna googlar på samma sökord för att kunna diskutera och reflektera över era resultat.
  • Undersök vems röst du hör när du googlar en given uppgift.

35C59B46-0573-4BB5-A837-237FD272A1AB

Vi fick diskutera vilken typ av information som passar att söka efter i sociala medier. Hur kan vi använda twitter i undervisningen?

En annan  möjlighet kan vara att tita på vad som dominerar i just mitt flöde. Vilka åsikter? Vilket innehåll? Reflektera och diskutera.

1C333388-24E1-4088-BE61-62819CFE94FE

Arbeta med olika scenarier som:

  • Din granne har vunnit en miljon på lotto? Vad gör du?
  • Det har skett ett terrordåd på semesterorten dir du har en resa bokad. Hur reagerar du?

I arbetet med de scenarierna är det bra att använda den så kallade trestegsraketen för reflektion:

  1. Vad säger reptilhjärnan?
  2. Vad händer om jag kopplar på människohjärnan?
  3. Hur kan jag ta reda på hur stor risken egentligen är?

Tre bra diskussionsfrågor!

Avslutningsvis uppmanade Frida oss att använda ett självledarskap. Läraren är inte alltid där! Då måste eleven ha verktyg att konstruktivt bearbeta, tänka och reflektera på egen hand.

För dig som vill få mer inblick i vad Frida talade om kan ta dig en titt på hennes PowerPoint som ligger på vetenskapsfestivalen.se. Du hittar den där under titeln Läsning mitt i bruset.

En inspirerande föreläsning som gav ny kunskap, väckte frågor och inspirerade till att prova själv i sin egen undervisning. Stort tack till Frida Monsén!

Referenser

Monsén, F. (2017). Digital kompetens – i skolan och i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur.

Monsen 3

Mer om ”Hitta språket”

3/7 -18 publicerade Skolverket ett nytt kartläggningsmaterial för förskoleklass och det har titeln Hitta språket. Det är till att börja med frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med 1 juli 2019. Hitta språket tar sikte mot kunskapskraven i läsförståelse i årskurs 1 och kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. I Hitta språket ligger fokus på kartläggning av elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften (Lgr 11, tredje delen, förskoleklass, syfte, sidan 21).

Jag brukar börja med att lyfta termerna kartläggning och bedömning på  mina kurser. Det är nämligen skillnad på kartläggning och bedömning. Enligt Svensk synonymordbok betyder kartlägga att 1. göra karta över 2. utforska, klarlägga. Vad gäller termen bedöma får vi förslag på synonymer som värdera, uppskatta, utvärdera eller evaluera, betygsätta, fälla omdöme om. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket! Det är viktigt att jag som lärare går in för att just utforska vad mina elever kan när jag börjar använda Hitta språket. Det är också viktigt att ha den utgångspunkten när jag förmedlar hur jag lägger upp min undervisning; att det sker utifrån var barnen befinner sig i sin utveckling både på individ- och gruppnivå.

Kartläggningen görs under hösten och den görs i grupp och inom den ordinarie undervisningen. I klartext – läraren tar inte ut enskilda elever för att genomföra kartläggningen! Alla observationer görs i barngrupp. Givetvis kan det göras även när undervisningen genomförs utomhus. 6-åringar behöver röra på sig och undervisning sker inte endast när de sitter stilla i en bänk! Givetvis kan och ska aktiviteter och observationer göras i undervisning som ingår i ett meningsfullt sammanhang.

Elevernas förmågor kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll. De fyra aktiviteterna är i sin tur uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteter och observationer handlar exempelvis om huruvida eleven kan berätta, beskriva och/eller återge saker, företeelser och händelser de varit med om, de kan skriva sitt namn, de kan urskilja första språkljudet i ord med flera språkliga aktiviteter. En annan aspekt som ska observeras är huruvida eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses högt och för bokstäver i allmänhet. Aspekten intresse är viktigt och enligt min erfarenhet ges den inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet. Att visa intresse kan upplevas som vagt och inte så viktigt av en del föräldrar samtidigt som just förmågan till intresse är viktigt för individens lärande. Intresse är också nära kopplat till nyfikenhet som lyfts i förskoleklass. Nyfikenhet nämns i tredje delen, förskoleklassen, tillsammans med eller i samma meningar som bland annat lust att lära, tilltro till egen förmåga och utveckla sitt intresse för.

Så här långt känns materialet ganska självklart och i linje med vad forskning lyfter som viktigt för att lägga grunden till en god språk-, läs- och skrivutveckling. De förmågor som vi ska observera hos eleverna är viktiga förmågor och jag tycker att det känns helt rätt att vi här får ett direktiv att vi ska observera just dessa förmågor. I lärarhandledningen ges exempel på frågor läraren kan ställa kring sin undervisning. Det är åtta frågor som täcker in områden som är viktiga att reflektera kring och viktiga för undervisningen.

I början av juli, överlämnade Läsdelegationen sitt betänkande till regeringen. Här nämns dels att viss fortbildning kommer att riktas mot förskollärare i förskoleklass inom områdena språk och kommunikation, dels kartläggningsmaterialet, dock inte med namn.

Skolverket har haft i uppdrag att ta fram förslag till kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande för förskoleklassen. Kartläggningsmaterialet ska vara forskningsbaserat och konstrueras med utgångspunkt från läroplanerna. Det ska även finnas en progression mellan kartläggningsmaterialet i förskoleklassen och de nationella bedömningsstöden i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk. Uppdraget redovisades i juni 2018. (SOU 2018:57, sidan 81)

Detta genomsyrar och realiseras i och med Hitta språket.

Dokumentationen kan göras digitalt. Dock fungerar den skrivbara pdf:n endast om läraren sparar ner dokumentet på sin dator och öppnar det i Adobe Reader. De fungerar inteläsplattor, Chromebooks, smarta telefoner eller direkt i webbläsaren.

Skolverket önskar att lärare delar med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring kartläggningsmaterialet. Detta gör du inom ramen för en enkät som du hittar på Skolverkets webb.

Vi vill ha dina synpunkter

Vi vill ha dina synpunkter på Hitta språket och Hitta matematiken. Besvara enkäterna nedan och hjälp oss att göra materialen ännu bättre inför hösten 2019 när de blir obligatoriska att använda.

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta matematiken ännu bättrelänk till annan webbplats

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta språket ännu bättrelänk till annan webbplats (Skolverket 181007)

Jag har haft fem kurser kring Hitta språket under september. Dessa kurstillfällen blev snabbt fullbokade och efterfrågan är stor på fler tillfällen. Därför har jag nu planerat in ytterligare två tillfällen i slutet av november. Du hittar information och länkar på Mediotekets webb för kurser samt i kalendariet på PedagogStockholm. Om intresset är stort för kursen kommer jag att erbjuda fler tillfällen.

Under kurstillfället får du en genomgång av kartläggningsmaterialet. Vi diskuterar också hur kartläggningsmaterialet kan användas i en sammanhållen meningsfull undervisning utifrån det centrala innehållet och lärarnas erfarenheter. Mitt mål är att du ska snabbt ska komma in i materialet och känna dig bekväm med att börja använda det. Helt enkelt spara tid! Min erfarenhet är också att lärare uppskattar att få diskutera nyheter som denna tillsammans med andra lärare. Det ger en fördjupad förståelse och trygghet inför genomförandet.

Välkommen att anmäla dig!

Vill du läsa vad andra skriver om Hitta språket så rekommenderar jag dig att läsa Anna Eva Hallings blogg sprakforskning.se. Anna Eva Halling är logoped och disputerad. Hon har ett särskilt intresse för språkutveckling och är expert på området. Hon har alldeles nyss skrivit om bland annat Hitta språket i två inlägg:

PS. Det finns ett kartläggningsmaterial för matematik också. Det heter Hitta matematiken.

Ni som har gått min kurs om Hitta språket kommer att få en mejlfråga från mig om ni  kan tänka er att ta emot mig på studiebesök. Jag vill så gärna se hur olika lärare lägger upp arbetet med aktiviteter och observationer inom sin ordinarie undervisning med Hitta språket! Det jag hör er berätta på kurserna lockar verkligen till studiebesök! Jag hoppas på att få många som kan tänka sig att ta emot mig en morgon i sitt dagliga arbete.

Anmäl dig här:

Måndag 26/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Tisdag 27/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Läs mer

Norstedts svenska synonymordbok (1992).

Skolverket: Kartläggning i förskoleklassen. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, 181005.

Skolverket: Läroplan och kursplaner för grundskolan, 181005.

SOU 2018:57, Barns och ungas läsning. Ett ansvar för hela samhället, 181005. Betänkande av Läsdelegationen.

Hitta språket

ASL, ett språkutvecklande arbetssätt

ASL är här ett språkutvecklande arbetssätt med hjälp av dator eller lärplatta. Arbetssättet har utvecklats över åren och innebär ett arbete som kombinerar ord, bild och ljud. Bästa kollegan Carola Rehn-Lindberg bjöd i måndags 24e på den första delen i sin jättepopulära ASL-föreläsning. Fullt hus!

1F0B754D-6B89-4FEE-9C8B-9F9F038E66A3

Carola kastade oss in i arbetssättet med några konkreta, praktiska exempel. Mycket bra grepp!

Det ”nya” är att vi skriver allt digitalt och att vi väntar med att forma bokstäver. I stället för att  forma bokstäver ligger fokus på motoriska övningar, språklekar, att skriva på läsplattan och att läsa vad vi skrivit. Det är egenproducerade texter som läses tillsammans med andra texter. Uppgifter utgår från individnivå, dvs. där barnen befinner sig i sin läsinlärning.Bbarnen skriver och läser väldigt mycket. Det är  också mycket pararbete vilket inte alltid är så lätt för 6-åringar.

Carola gav exempel på olika övningar. Det var finmotorik med klipp och klistra och bokstavsinlärning med talsyntes. Carola visade appen Skolstil. Skillnaden på Skolstil 2 och 3 är att 3:an använder iPadens inbyggda talsyntes. Detta är ett sämre alternativ jämfört med Skolstil 2.

Vi fick se filmer från det dagliga arbetet för klasser på olika skolor och höra deras lärare reflektera kring sina erfarenheter. Filmerna visade exempel från förskoleklass, åk 1 och åk 2. Allt som skrivs av barnen läses och blir också uppsatt så ”alla” kan se och läsa.

Carola gick kort igenom skrivandets olika faser. Det var pianoskrivande, även kallat spök- eller lekskrivande. Efterarbete med bokstavsjakt. Samla ord är ett av många sätt att arbeta med ordkunskap. Carola resonerade runt vikten av att tillåta den första s.k. invented spelling, dvs. egen påhittade stavning. Jag har tidigare i år skrivit om detta under rubriken Upptäckande skrivning.  Carola gav oss många elevexempel på olika arbeten. Temaorienterad undervisning är ett bra upplägg. Mängder av praktiska exempel visade på progressionen vi kan vänta oss. Spännande och inspirerande!

Carola visade också hur man kan diktera så texten skrivs i Skolstil 2. En lärare i en av mina kurser berättade tidigare om 6-åringen som gjort detta på egen hand och överraskat sin lärare med att skriva en längre text. Många gånger klurar våra elever ut saker genom att helt enkelt våga prova sig fram. Trial and error är ett bra förhållningssätt! Man måste misslyckas ibland för att kunna lyckas, eller hur!?

En lärorik och omväxlande eftermiddagsföreläsning! Stort tack till Carola!

Läsning mitt i bruset!

Nu är hösttermingen i full gång. Första forskarföreläsningen är om två veckor. Cecilia Segerby föreläser om Att arbeta med lässtrategier i matematiken.

Sedan följer Läsning mitt i bruset, en spännande föreläsning med Frida Monsén (måndag 15/10).  Föreläsningen tar avstamp i frågan ”Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?”. Vad innebär det egentligen att vara digitalt läskunnig? Hur ska man få eleverna att fokusera på rätt saker i det digitala bruset? Hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap och utveckla dina elevers förmåga att läsa och förstå interaktiva texter? I föreläsningen får vi med oss Frida Monséns förslag på hur vi kan arbeta och undervisa som svar på dessa frågor.

Frida Monsén är legitimerad lärare i svenska, föreläsare, processledare och författare till boken Digital kompetens i skolan och klassrummet (N&K) och medförfattare i antologin Navigera i den digitala samtiden (Lärarförlaget). Hon har i många år arbetat med projekt rörande skola och digitalisering, både i och utanför klassrummet, bland annat för Skolverket.

Du kan också möta henne i två framträdanden på Bokmässan i Göteborg 26-29 september. Dels i en föreläsning med rubriken Hur svårt kan det vara? Digitalare undervisning i 7 steg. Här lyfter hon ledarskapet i det digitala klassrummet och vikten av att planera och strukturera den digitala undervisningen. Dels i ett samtal tillsammans med Per Kornhall, Joanna Lundin och Adam Palmquist. Moderator för samtalet är Linda Mannila, forskare vid Linköpings universitet.

Vi är på Medioteket i Storavan, och vi håller på mellan kl. 14.30-17.00. Tillfället är måndag 15/10. Detta är för alla er som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor.

Du kan anmäla dig genom att klicka på länken: Läsning mitt i bruset. Strategier för digital läsning.

Läs- och skrivaktiviteter som stöd i matematiken

Cecilia Segerby har många års erfarenhet som matematiklärare i årskurs fyra till nio. Under de åren har hon sett hur svårt vissa elever har att kommunicera vad de gör när de räknar olika uppgifter och här väcktes hennes intresse för att undersöka läsningens betydelse för elevernas matematiska lärande.

Cecilia är intresserad av hur olika läs- och skrivaktiviteter kan designas för att stödja elevers resonemangsförmåga och därmed deras matematiska kunskaper. Hennes avhandling Supporting mathematical reasoning through reading and writing- making the implicit explicit bygger på en interventionsstudie i en årskurs fyra. Studien pågick under en termin.

Med stöd i resultaten utformade Cecilia i samarbete med klassens matematiklärare olika aktiviteter för att främja elevernas resonemangsförmåga. Detta kopplat till läsning och skrivning i matematiken. Aktiviteterna kopplades till de fyra läsförståelsestrategierna i RU, dvs. Palinscar och Browns reciproka undervisningsmodell för läsförståelse. De fyra läsförståelsestrategierna, som du känner igen från En läsande klass och från Barbro Westlund böcker om läsförståelse, är: förutsäga, klargöra, fråga och summera.

I föreläsningen får du också veta hur läsning i matematik skiljer sig från andra sorters läsning när det gäller avkodning och läsförståelse. Tidigare forskning visar på en korrelation mellan elevers läsförmåga och matematiska förmåga. Detta visar sig redan i tidiga skolår och ser ut att följa eleverna upp genom hela deras skolgång. Det blir därför viktigt att utveckla elevernas läsförmåga i matematiken. Några saker som karakteriserar matematiska texter är att de oftast är multimodala, innehåller många abstrakta begrepp och ord med flertydig betydelse, läsriktning och symboler.

Det mest betydelsefulla resultatet – tycker jag – är att de elever som ansågs lågpresterande utvecklade sin resonemangsförmåga mest. Detta understryker vikten av att lärarens roll och undervisningens betydelse för eleverna lärande och kunskapsutveckling.

En intressant aspekt är att det krävdes ett förändrat förhållningssätt i undervisningen som även innebar en kulturell förändring. Eleverna utmanades att gå från att arbeta själva i sina böcker till att tillsammans resonera och kommunicera med klasskamrater och läraren.

Torsdagen den 4e oktober har du chansen att höra Cecilia Segerby berätta mer om detta. Välkommen att anmäla dig här: Att arbeta med lässtrategier i matematiken. (OBS! föreläsningen är öppen för intresserade lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor)

Mina tidigare blogginlägg om Cecilia Segerby hittar du här:

Cecilia Segerby arbetar idag som universitetslektor vid Högskolan Kristianstad där hon undervisar bland annat blivande speciallärare i matematik.

Referenser:

Segerby, C. (2017) : Supporting mathematical reasoning through reading and writing- making the implicit explicit. Akademisk avhandling, Malmö högskola.

Skolportens intervju med Cecilia Segerby (171017): Språket viktigt i matematiken.

Cecilia Segerby

Kom, möt och lyssna på en forskare!

De forskarföreläsningar som jag ordnar under hösten 2018 har fokus på digitalisering. Det är en stor uppgift för alla oss lärare att anpassa och utveckla vår undervisning utifrån de nya skrivningarna. Med andra ord är bearbetning, tolkning och på olika sätt arbete med begreppet digitalisering ”aktuellt” och nödvändigt.

Du som arbetar i någon av Stockholm stads kommunala grundskolor kan under hösten lyssna på någon, eller alla för den delen, av följande forskare:

13/9 – Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum

Lisa Molin, fil.lic., doktorand, Göteborgs universitet

Som en konsekvens av att få har anmält sig till föreläsningen 13/9 med Lisa Molin och att hon har fullt upp med arbetet med sin avhandling har Lisa  och jag beslutat ställa in föreläsningen om Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum. Tyvärr har Lisa inte tid att komma vid ett senare datum då hon är i slutskedet med sin avhandling. Om möjligt kommer jag att boka en annan forskare men det blir först längre fram. Det är mycket som ska stämma; föreläsaren ska ha tid och jag måste kunna ordna lokal. Det är inte alltid det går som man vill.

4/10 – Att arbeta med Lässtrategier i matematiken

Cecilia Segergy, fil.dr., Malmö universitet 

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115977

Obs! Nytt datum mot vad jag gick ut med från början. Cecilia har börjat ett nytt jobb som lektor vid XXX högskola och undervisar nu bland annat blivande speciallärare i matematik.

15/10 – Läsning mitt i bruset. Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?

Frida Monsén, svensklärare, författare, föreläsare inom digitalisering.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115981

29/11 – Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Anna-Lena Godhe, fil.dr., Göteborgs och Malmö universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115983

2019, forts.

30/1 – Kollaborativa berättaraktiviteter med digitala verktyg

Ewa Skantz Åberg, fil.dr., Göteborgs universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115985

Närmare presentationer av forskarna och deras föreläsningar hittar du i följande fil: program för forskarföreläsningar hösten 2018.

Allra bäst är förstås om ni är flera från din skola som deltar för då har du någon att diskutera ämnet med. Ta chansen att få möta och lyssna på en aktuell forskare! Välkommen att anmäla dig!