Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

Nu är jag också på Teams banan!

I måndags genomförde jag tillsammans med min kollega Carola Rehn-Lindberg vår första presentation på Teams. Det gick finfint och både deltagarna och vi själva blev nöjda.

Presentationen gällde kommande läsårs Språkpaket, det 9e! Första året vi erbjöd skolor att delta i Språkpaketet var 2012. Ja, tänk vad åren går.

Intresset har sedan 2012 varit stort för att få delta. Om du besöker min blogg (http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten) och skriver Språkpaket i sökrutan i högerkanten så får du upp alla inlägg jag tidigare har skrivit om just vår Språkpaket.

Vi försöker i Språkpaketet att ta ett översiktligt helhetsgrepp på den första språk-, läs- och skrivundervisningen. Lärarna som deltar får nya strategier för sin undervisning samt tid att fördjupa men också bredda sina kunskaper och sin kompetens inom språk-, läs- och skrivundervisning.

Nu står vi i startgroparna att börja. Skolledarna på de skolor som gjort intresseanmälan mejlar oss namn på de lärare/pedagoger som de vill ska delta. Sedan bli nästa steg  en första föreläsning om ASL, Att skriva sig till läsning. Ja, sedan är det hösttermin och alla moment rullar igång enligt det kalendarium som deltagarna har fått.

Du kan läsa närmare om vad Språkpaketet omfattar i detalj på utbildningsplattformen utbildning.stockholm.se.

Teams_collage

En första djupdykning

Jag har skrivit två inlägg tidigare utifrån boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Westlund 2020). Den är så innehållsrik så jag tänkte försöka mig på några djupdykningar för att gå närmare in på något eller kanske några områden. Idag har jag valt kapitel 4 Digital kompetens. Främsta anledningen är enkel och beror kort och gott på att jag och min kollega Carola Rehn-Lindberg just nu är i full färd att planera och förbereda för nästa års Språkpaket. Det gör förstås att jag läst just kapitel 4 med extra stort intresse. Deltagarna i Språkpaketet, lärare i förskoleklass och årskurs 1, arbetar i undervisningen med läs- och skrivinlärning enligt ASL-modellen, Att skriva sig till läsning. Det betyder konkret att deras elever lär sig läsa och skriva med iPad och/eller dator. Vanligast är att de har iPads till sina elever.

Ja, vad vill jag egentligen säga med det här inlägget? Jo, jag finner att Barbro Westlund i sak har beskrivit ASL korrekt MEN modeller utvecklas och förändras i lärares praktik. Att vi benämner satsningen Språkpaketet beror på att vi försöker ta ett helhetsgrepp. Vi lär och handleder deltagarna inte enbart i hur de ska arbeta enligt ASL utan vi strävar efter att belysa den första läs- och skrivinlärningen ur ett större perspektiv för att fördjupa deltagarnas kunskaper. Ja, som sagt strävar vi efter ett helhetsgrepp i den här satsningen.

Vill du veta exakt vad som ingår i vårt Språkpaket så är mitt råd att du följer länken så får du veta alla detaljer. Din rektor kan också göra en intresseanmälan antingen via sidan med information eller via följande direktlänk till Språkpaketet 2020/21.

Tillbaka till kapitel 4. Digital kompetens är ett begrepp i förändring. Den digitala utvecklingen går snabbt. Kunskaper på området blir snabbt föråldrade. Kapitel 4 inleds med EU:s rekommendationer från 2018 för nyckelkompetenser för livslångt lärande. Sedan följer Skolverkets definition av digital kompetens som den lyder i kommentarmaterialet Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå (2017). Följande delar i Skolverkets definition presenteras (Westlund 2020, sid 97):

  • Med digital teknik menas olika sorters  redskap, utrustning eller system men kan också omfattar programvara.
  • Digitala medier omfattar t.ex. verktyg för skapande och kommunikation som e-tidningar, webbtjänster och sociala medier.
  • Med datalogiskt tänkande avses problemlösning, logiskt tänkande, att se mänster och att skapa algoritmer som kan användas vid programmering.
  • Med innovativ förmåga menas att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på et tkretivt sätt med hjlp av digital teknik men också att förstå hur programmering kan användas inoom olika ämnesområden och yrken.
  • Med lärverktyg menas både digitala och andra verktyg, t.ex. tryckta böcker och estetiska lärprocesser (dans, musik, konst) för lärande.
  • En lärplatta är synonym med datorplatta eller surfplatta.

Att fundera och reflektera över begrepps betydelse och innebörd är viktigt i alla sammanhang för tydlighetens skull och för att vi inte ska tala förbi varandra. Mitt förslag är att du tar chansen och diskuterar ovanstående termer med dina kollegor för då kommer du att upptäcka om ni är överens om termernas betydelse eller om ni tänker olika.

Vad gäller elevers egen läsning så vill jag framhålla de förslag Trageton tar upp i sin bok i kapitel 3. Här lyfts exempelvis vikten av att det finns böcker att upptäcka och läsa i klassrummet men också vikten av ett rikt klassrumsbibliotek. Här beskrivs hur klassrummet kan organiseras med olika stationer eller vrår där eleverna ägnar sig åt olika aktiviteter. Här argumenterar författaren för att eleverna ska arbeta parvis samt att de ska stå och arbeta. Det parvisa arbetet leder förstås till samarbete och att eleverna löser uppgifter med hjälp av varandra. Att stå och arbeta kan vara av stort mervärde för yngre elever som har svårt att sitta stilla. Att få arbeta i olika positioner och att få röra på sig är bra och kanske till och med nödvändigt för att våra yngsta elever ska orka hålla fokus. Här ser du vilka underrubriker som finns i kapitel 3 i Tragetons bok Att skriva sig till läsning (2014).

Trageton kap 3_b

ASL är inte ett arbetssätt i stället för allt annat. I Språkpaket erbjuder vi en mängd olika föreläsningar. Exempelvis har vi haft vår superduktiga föreläsare Karin Pettersson som föreläsare vid flera tillfällen. Hon föreläser kring hur lärare kan arbeta med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt men även genrepedagogiskt integrerat med ASL. Karin Pettersson arbetar idag vid NCS, Stockholms universitet, med kompetensutveckling av lärare. Hon har också lång erfarenhet av att arbeta med ASL i den första språk-, läs- och skrivutvecklingen.

Ja, Språkpaket  omfattar en stor mängd föreläsningar samt handledning kring ASL i undervisningen. Du som arbetar i någon av Stockholm stads skolor kan läsa mer om Språkpaket på vår, stadens, utbildningsplattform utbildning.stockholm.se.

En annan förtjänst med ASL är användningen av talsyntes. Vår och våra lärares erfarenhet är att talsyntesen snabbt förstärker kopplingen mellan grafem-fonem, dvs. bokstaven och bokstavsljudet.

Ja, detta var ett försök till en djupdykning inom ett begränsat område. Min tanke är att återkomma med fler djupdykningar. Först önskar jag er alla en Glad Påsk!

Att undervisa för livslångt lärande

Boken utgår från de åtta nyckelkompetenserna i EU:s kompetenshjul. Vår gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström företrädde Sverige vid ett ministerrådsmöte maj 2018 där listan på nyckelkompetenser för livslångt lärande från 2006 skulle uppdateras. Regeringen stödde förslaget då dessa uppdaterade nyckelkompetenser sammanfaller med svenska prioriteringar. Nyckelkompetenserna är med andra ord kunskap som alla behöver i ett kunskapsbaserat samhälle. Grundsynen är att lärande är en process som löper genom hela livet. För det livslånga lärandet krävs ett antal kompetensstrategier och med det menas att vi behöver skaffa oss ett antal strategier, mentala verktyg. Vi behöver också se sambandet mellan dessa strategier för att kunna använda dem. Detta för att vi inte ska hamna i att lära oss strategier som vi inte använder som de  verktyg de är utan för deras egen skull. Syftet är att vi själva och våra elever ska lära sig använda de olika kompetensstrategierna för att lära nytt!

Nu är du förstås nyfiken på de åtta nyckelkompetenserna så är de!

8 nytckelkompetenser

Lärare som önskar kan ladda ner  EU:s kompetenshjul från förlaget Natur & Kultur webbsida, 200317.

Boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. (Westlund 2020) presenterar närmare femtio undervisningsmodeller. Alla grundade i forskning och relaterade till EU:s åtta nyckelkompetenser. Det betyder i praktiken, dvs. när jag läser boken, att varje kapitel handlar om en av nyckelkompetenserna. De olika undervisningsstrategierna i sin tur hör till och är inordnade under de åtta olika nyckelkompetenserna.

Det jag uppskattar med boken är dess bredd. Nyckelkompetenserna i sig representerar olika ämnesområden vilket ger bredd. Nästa nivå som ger bredd är det rika underlag av olika modellförslag, närmare femtio undervisningsmodeller. Samtidigt genomsyras hela boken av en strävan att hålla ihop didaktik, ämneskunskap och metodval. Frågor, kompetenser och diskussioner är aldrig lösryckta utan hålls ihop.

krympt

Det finns mycket att ta upp utifrån boken men jag börjar så här. Nästa steg får bli att jag går in på några av de modellförslag, undervisningsmodeller, som presenteras i boken. Det blir i ett senare inlägg.

Ja, jag vill ge dig som står i färd att läsa boken att ta dig an boken på ett lite ovanligt sätt. Läs inte som brukligt från början utan läs introduktionskapitlet och välj sedan att börja med de kapitel som intresserar dig mest och/eller som gjort dig nyfiken! Tids nog har du läst alla kapitel, jag lovar! Boken är bra och fångade i alla fall min uppmärksamhet!

Referenser:

Westlund, B. (2020). Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.

Regeringen. Beslut om nyckelkompetenser för livslångt lärande på EU-möte, 180517.

EU. Livslångt lärande – nyckelkompetenser, 161010.

Extra anpassningar behöver vi alla ibland, eller!?

Om vi har det synsättet i grunden så följs det av ett antal frågor som:

  • Hur kan vi möta en varierad elevgrupp?
  • Vad ska vi göra?
  • Hur ska vi göra?
  • Varför?

Bland våra kollegor i Stockholm finns två lärare som har funderat mycket över detta. Det är Sandra Aadalen och Emelie Sköld.

Sandra och Emelie menar att vi når fler genom att planera utifrån de elever som upplever störst utmaningar i skolsituationen. Utgångspunkten att det som är ”viktigt för några – är bra för alla”.

Du får i deras föreläsning förslag på verktyg och strategier för att differentiera din undervisning. Du får också många praktiska exempel från undervisningssituationer med forskningsanknytning.

Vill du ta del av Sandras och Emelies erfarenheter och konkreta förlag så får du chansen onsdagen den 29 april. Sandra och Emelie föreläser utifrån rubriken Strategier för att möta en varierad elevgrupp. 7 vägar till inkludering.

Sandra Aadalen, lärare och specialpedagog Globala gymnasiet, har en Mastersexamen i pedagogiskt arbete med inriktning på skolutveckling och utbildningsledning. Tidigare förstelärare och arbetslagsledare.

Emelie Sköld, lärare på Magelungens gymnasium, Liljeholmen. Tidigare programansvarig, IKT-pedagog.

Läs mer i reportaget på Pedagog Stockholm: Sju tips på anpassningar för lärande

Länken för anmäla dig är: Strategier för att möta en varierad elevgrupp. 7 vägar till inkludering.

Anmälan sker via vår utbildningsplattform ”utbildning.stockholm.se”- och sökvägen går via följande steg:

Hoppas vi ses den 29e april!

Sandra Aadalen_200210 Emelie Sköld_20200205_091310
Sandra Aadalen Emelie Sköld

Lära för livet och livslångt lärande

Ja, det är frågan! MEN för oss lärare följer också frågan om HUR vi kan göra för att undervisa för livslångt lärande. Läsforskaren Barbro Westlunds kom i januari ut med sin senaste bok med titeln Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Natur & Kultur 2020).

I torsdags den 20e februari fick vi lära oss mer om detta då Barbro Westlund föreläste för drygt 50 Stockholmslärare. Som alltid när Barbro Westlund föreläser lärde vi oss mycket mer, förstås!

Barbro Westlund är och har alltid varit noga med att inte förorda strategier av karaktären recept för hur man gör. Det finns inga receptböcker för god undervisning. Därför är alla de undervisningsmodeller som beskrivs i boken kompletterade med en forskningsbakgrund med namn på forskare knutna till den beskrivna modellen. För modellförslag 1 ser det ur så här:

63ED0D8F-8B68-47E4-A2A7-A45AA40F6095

Forskningsbakgrund handlar om att få och ha kunskap inom ett ämnesområde men också att vara medveten om vad denna kunskap bygger på. Kunskaper krävs för att kunna vara kreativ.  Det är en del av denna kunskap som Barbro kom för att utveckla, problematisera och ge oss. Kunskap förutsätter att begrepp används korrekt och föreläsningen tog upp många av de begrepp som används när vi talar om läsning. Kompetensorienterad utbildning var ett nytt begrepp som vi mötte i föreläsningen och som också var en av punkterna.

2DAB9BC1-ED5E-499B-B0AE-2DFBDA3597FF

Barbro använder begreppet läs- och skrivkunnighet för literacy. Hon utvecklade begreppet didaktik. Kortfattat kan man säga att didaktik handlar om analysen och förståelsen av de faktorer som påverkar undervisning och lärande.

Barbro utvecklade och problematiserade några av de begrepp som används när vi talar om läsning. Här hänvisade hon till kunskapsöversikten Att läsa och förstå som hon skrev 2016 på uppdrag av Skolverket.

Därför är det viktigt att i en kunskapsöversikt med temat läsförståelse klargöra hur begreppet tolkas och används i relation till andra begrepp som literacy, läskompetens, läsförmåga och läsfärdighet. Det är viktigt att förstå att dessa begrepp är institutionellt och socialt konstruerade och påverkade av olika kunskapssyn. Därför kan de tolkas olika inom skilda forskningsområden och av enskilda läs- och skrivforskare. Detta i sin tur påverkar skolans praktik. (Skolverket 2016, sid. 13)

Socialt konstruerade begrepp är begrepp som får den betydelse vi lägger in i dem och därmed bygger de också på vår kunskapssyn. Barbro underströk vikten av att själv veta vilken kunskapssyn vi har för att kunna förstå varför vi tänker på ett visst sätt.

Barbro underströk att det intressanta är VAD vi mäter. Vi måste fråga oss vilken kunskap det är det vi vill mäta och sedan faktiskt mäter? Kan vi på några minuter mäta exempelvis en individs läsförmåga? Barbro lyfte i anslutning till dessa diskussioner några formuleringar hon nyss läst i en studie om läsning från EY och problematiserade dessa. Undrar du vad eller vem EY är så är det fullständiga namnet Ernst & Young. På deras hemsida kan man läsa att de sysslar med fyra integrerade affärsområden: Assurance, Advisory, Skatt och Transaktioner. Formuleringarna från studien som Barbro tog upp var: objektiva och jämförbara resultat, objektiva bedömningsgrunder samt objektiv bild av elevernas läsförmåga.

Barbro menar att termen objektiv är en problematisk formulering som forskare inte använder och som inte används i forskningssammanhang.

objektiva resultat2

För att utveckla det problematiska med termen objektiv använde hon modellen som visas till höger på bilden ovan. Där syns en bland läsforskare välkänd modell av Sweet & Snow (2002, s XIV; Block et al, s 24). Modellen visar olika delar som påverkar läsförståelsen. Bildtexten (Skolverket 2016, sid. 66) lyder:

Vi definierar läsförståelse som processen att ta ut och skapa mening genom interaktion med och engagemang i skriven text. Läsförståelseprocessen består av tre dimensioner: läsaren, texten och läsaktiviteten. Dessa tre dimensioner definierar ett fenomen som sker i ett vidare socialt sammanhang. Det sociokulturella sammanhanget förmedlar elevernas upplevelser, precis som elevernas erfarenheter påverkar sammanhanget.

Vi fick själva tid att parvis diskutera dels termen objektiv, dels ”Vad menar vi med objektiva och jämförbara resultat?”, dels ”Hur förstår vi meningen Läsförståelseprocessen består av tre dimensioner: läsaren, texten och läsaktiviteten?”. Intressanta frågor som gav intressanta diskussioner!

Genom att visa på olika samspel fick vi en översiktlig bild. Barbro presenterade och utgick från EU:s kompetenshjul för att gå vidare till att utveckla betydelser av kompetensbegreppet. Hon efterlyste att lärare behöver hjälp med att få verktyg för att utveckla didaktisk kompetens i större utsträckning än vad som ges idag. Under föreläsningen presenterade hon sedan också exempel med undervisningsmodeller ur de åtta områdena i kompetenshjulet. Kompetenshjulet finns att ladda ner från förlagets hemsida och finns tillsammans med boken!

Vi fick också med oss de rekommendationer som återfinns i Läsdelegationens betänkande (2018:57) och som presenteras i slutet av boken.

När vi kom till modellen som handlade om att skapa förståelse för programmeringsspråk (modellförslag 23) fick vi åhörare följa ett antal instruktioner i sekvenser. En både rolig och konkret övning.

5036DEC3-A776-44FF-A1A1-22944108FA91

Ja, vi fick höra om samt prova många av modellförslagen under föreläsningen; mycket givande! Vi fick också höra närmare om bilden på bokens framsida. Bilden utgör en tolkningsfråga där vi såg olika saker.

Stort tack till Barbro för en intressant och lärorik föreläsning! En föreläsning som också ger en bra ingång till att läsa boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. Jag har kommit drygt halvvägs i min egen läsning av boken och återkommer med nytt inlägg när jag läst klart och samlat mina tankar.

B311FFA7-71F1-42BE-9B22-F81F8B644212

 

Referenser:

Läsdelegationens betänkande. Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Westlund, B. (2020). Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.

Sweet, Anne & Snow, Catherine. (2002). Reconceptualizing Reading Comprehension, C. Block, L. Cambrell & M. Pressley (red.), Improving Comprehesnion Instruction: Rethinking, Research, Theory and Classroom Practice, 17–53. San Francisco, Kalifornien: Joßssey-Bass.

Hel studiedag 4e mars om ”Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”!

Ja, nu är det snart dags för vår studiedag Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Det är samma innehåll som de studiedagar vi genomförde under hösten -19. Vi vänder oss till dig som arbetar i förskoleklass och som vill ha en genomgång av dels garantin, dels kartläggningsmaterialen. Avslutningsvis reflekterar och problematiserar över dagen samt över ett exempel på en resultatanalys.  Du som anmäler dig arbetar som förskoleklasslärare, speciallärare, specialpedagog eller skolledare.

Vi börjar klockan 8.30 och slutar 16.00. Fika ingår men lunch ordnas på egen hand.

Vi som håller i denna studiedag är jag, Toura Hägnesten (Medioteket), och Matilda Östman (FoU).

Det är viktigt att du som deltagare har läst igenom kartläggningsmaterialen och har dessa med dig, antingen utskrivna eller nedladdade.

Vill du få konkreta glimtar från vår studiedag så kan du läsa mer här i tidigare blogginlägg:

Anmäl dig via länken: Studiedag om Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser samt Hitta språket och Hitta matematiken.

OBS! du måste sitta vid en av stadens datorer för att kunna gå in på länken som för dig till stadens utbildningsplattform.

Välkommen att anmäla dig!

Att bli utmanad

är stimulerande eller i alla fall för många. I flera olika kartläggnings- och bedömningsverktyg understryks vikten av att lärare utmanar sina elever. Givetvis utifrån den nivå de befinner sig på. Utmana kan betyda olika saker. Det kan handla om att lära sig något nytt. Den kan innebära att lära sig något som är svårare i betydelsen att det är mer abstrakt, mer okänt, något man har svårt för och/eller något man vanligtvis inte är intresserad av. Det kan förstås även handla om arbetsformer och upplägg.

Sällan talar vi om att även vi lärare ska utmanas. Jag har precis läst en bok som handlar om elever som utmanar oss. Detta är också titeln på boken. Författare är Veronica Gustafsson, lärare och speciallärare.

Boken Elever som utmanar oss handlar om de elever som på olika sätt utmanar oss lärare. Elever som på ett eller annat sätt kräver att jag som lärare tvingas fundera över hur jag ska lägga upp undervisningen för att hen ska nå målen, lära sig det jag planerat att eleven ska lära sig eller kanske överhuvudtaget delta i undervisningen,  komma till skolan och/eller inte upplevas störande.

Hon vill öka medvetenheten om hur nedsatta exekutiva förmågor som motivation, impulskontroll och initiativförmåga påverkar elevernas skolvardag. I boken visar hon hur lärare i grundskolans verksamheter kan bemöta sina elever för att  kompensera och stötta. Hennes egna erfarenheter varvas med teori och forskning. (Gustafsson, 2019, baksidestext)

Jag tilltalas av författarens konstruktiva ansats. Uttrycket elever som utmanar oss är genialt särskilt mot bakgrund av att jag som lärare ska utmana mina elever så varför får inte eleverna utmana mig! Fokus ligger på att hitta lösningar som fungerar och återkommande termer (ord) är tillgänglighet, differentiering, samverkan, värdegrund och batteritid.

Redan i inledningen problematiserar Veronica kompensation vs träning; två aktiviteter som utgör viktiga moment i elevers lärande.  Givetvis måste den som lär sig något träna. Det gäller för både barn, unga och vuxna. Det gäller på fritiden likaväl som i skola och utbildning. Ibland räcker det dock inte med att träna. Detta kan vara fallet av många olika anledningar. Veronica problematiserar hur ett träning och träningsprogram kan förorsaka energiförlust, det vill säga leda till att träningen blir kontraproduktiv. Det är i dessa fall det blir intressant att kompensera för att spara energi. Veronica beskriver ett vanligt fenomen där eleven behöver lästräna och därför lägger mycket tid både i skolan och hemma till lästräning. Blir det för mycket tid så kan det leda till energiförluster som i sin tur släcker intresset för läsning och minskad motivation. Med det sagt menar Veronica inte att eleverna ska sluta träna utan att läraren ska ha en medvetenhet och strävan att balansera träning och kompensation.

Det inledande kapitlet handlar om exekutiva förmågor. Vi får lära oss mer om perceptionsstörningar och vad de kan innebära; mentaliseringsförmåga och vad brister i denna betyder för individen samt hur central koherens visar sig i svårigheter att sätta samman detaljer till en helhet. En svagare central koherens visar sig exempelvis i att eleven kan ha svårt att följa en röd tråd i en text eller ett samtal.

Veronica återger också rön från forskning och rapporter. En är Vetenskapsrådets rapport Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. Rapporten utgörs av en studie, en metaanalys, av forskning om vilka stödinsatser, arbetssätt/pedagogiska undervisningsmetoder som främjar uppfyllelsen av lärande och kunskapsmål hos elever i behov av särskilt stöd. Främst fem arbetssätt analyserades och dessa var kamratlärande, explicit undervisning, metakognitiva strategier, samarbetslärande samt individuellt lärande. De tre första ger goda effekter. Det betyder att jag som lärare (i min undervisning) ska arbeta med kamratlärande, explicit undervisning och metakognitiva strategier. I boken får jag också exempel på hur jag som lärare kan lägga in detta i undervisningen.

Ett kapitel handlar om extra anpassningar, särskilt stöd och batteritid. Att tala om batteritid ger mig en konkret bild av vad de handlar om. Jag har börjat tala om min egen energinivå som vilken batteritid jag har kvar. Ibland har jag mycket och ibland har jag endast lite batteritid kvar och då behöver jag förstås på något sätt ladda mina batterier!

Veronica Gustafsson ger i sin bok en bra bild av de utmaningar jag som lärare kan ställas inför men hon beskriver också utmaningarnas bakgrund och hon ger exempel på verktyg jag som lärare kan använda. Själv har jag en bakgrund som speciallärare och har arbetat i många olika skolsammanhang som vanlig specialundervisning, SU-grupper (särskild undervisningsgrupp), skoldaghem och terapiskola. Boken är framskriven ur ett konstruktivt perspektiv. Ja, läraren möter utmaningar men det finns mycket att göra för att varje elev ska lära sig det vi förväntas lära ut. Det är bara det att jag som lärare ibland måste tänka till lite extra, behöver kunna lite extra och måste anstränga mig lite extra!

Referenser:

Gustafsson, V. (2019). Elever som utmanar oss. Lärarförlaget.

Vetenskapsrådet (2015). Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering.

elever-som-utmanar-oss-hitta-losningar-som-fungerar 2

 

Läsa Skriva Räkna

Anmälningslänken är nu klar så det är möjligt att anmäla sig till vår studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken!

Dag: onsdag 4e mars

Tid: klockan 8.30 – 16.00

Lokal: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5

Anmäl dig på utbildning.stockholm.se (OBS! du måste sitta vid en arbetsdator på skolan för att kunna anmäla dig).

Direktlänken är: https://utbildning.stockholm.se/course/view.php?id=765.

Jag har skrivit om studiedagen förra månaden. Läs inlägget här: Studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken.

Ny ”Studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken”

Ny studiedag, den sjunde i ordningen, går av stapeln onsdag den 4e mars. Jag och Matilda har planerat och bestämt oss för att fortsätta erbjuda fler studiedagar. Blir den fullbokad blir det ännu fler. Från chefshåll är detta också prioriterat. Upplägget är detsamma som vi har haft för höstens sex studiedagar. Det betyder att programpunkterna handlar om:

  • Läsa skriva räkna – en garanti för tidiga stödinsatser
  • Genomgång av Hitta språket
  • Genomgång av Hitta matematiken
  • Sammanfattande och avslutande pass utifrån ”Vad gör vi sen?”

Anmälningslänken kommer att finnas i utbildning.stockholm.se som du hittar förutsatt att du sitter vid en av stadens datorer. Du väljer ”Studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken”. Vill du anmäla dig så håll koll! Jag kan inte säga vilken dag vi får upp detta.

Under hösten utbildade vi över 300 lärare på våra studiedagar. Vi kommer även fortsättningsvis att erbjuda dessa grundläggande studiedagar MEN vi vet att ni är många som frågar sig ”Vad gör jag när kartläggningen/bedömningen är gjord?”, ”Hur ska jag tänka kring och arbeta med extra anpassningar/särskilt stöd?”, ”Vad är skillnaden på ledning och stimulans respektive extra anpassningar respektive särskilt stöd?” och ”hur ser relationen språk och matematik ut?”. Därför har jag och Matilda nu påbörjat planeringen av en studiedag som är tänkt att fungera som en fortsättning, en del 2, på den första grundläggande. Går arbetet som vi tänkt oss så kommer den första pilotomgången av denna fortsättningsdag att ligga tisdagen den 28e april. Återkommer senare med mer information om detta!

Kom gärna med reflektioner, frågeställningar och tankar! Jag och Matilda vill gärna få nya aspekter och perspektiv på det vi idag erbjuder och planerar att erbjuda! Mejla oss eller skriv kommentarer!

Att lära för livet

eller närmare bestämt att undervisa för livslångt lärande är utmaningar som lärare brottas med.

Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv   är också titeln på Barbro Westlunds senaste bok som kom ut i början av året. Jag har nyss börjat läsa boken och får återkomma med mina egna tankar utifrån innehållet. Jag ser verkligen fram mot att läsa den redan efter att ha läst om den. Så här skriver Natur & Kultur:

Om vi betraktar lärande som en process som utvecklas under hela livet – ja, då borde vi också aktivt undervisa och förbereda våra elever för ett livslångt lärande. Att undervisa för livslångt lärande tar ett unikt helhetsgrepp genom att visa på samspelet inom och mellan ämnen i en utbildning för en gemensam, hållbar framtid.

Så sant, så sant! Lärande är absolut en så länge vi lever en pågående process. Jag har svårt att tänka mig en individ som inte lär! Ja, man kan diskutera vad vi lär oss men att vi alltid är i en lärande process håller jag helt med om!

Som grädde på moset så bjuder Barbro Westlund oss på en föreläsning utifrån boken. Så här beskriver Barbro Westlund själv vad hon går in på i föreläsningen:

Att undervisa för livslångt lärande innebär att aktivt och medvetet skapa rika undervisningssituationer som står i överensstämmelse med FN:s och EU:s riktlinjer om att ta aktivt ansvar för att verka för en hållbar framtid. Barbro beskriver i sin föreläsning vad dessa riktlinjer innebär. Hon gör det genom att koppla aktuell forskning till både ett allmändidaktiskt och ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

Under föreläsningen ges flera förslag på ett urval av de över 50 undervisningsmodeller som finns med i hennes bok Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Natur & Kultur).

Undervisningsmodellerna som presenteras i boken är alla evidensbaserade och lätta att omsätta till klassrumspraktik. De utgår från konkreta exempel som kan generaliseras, vilket gör dem användbara inom olika ämnesområden och årskurser.

Ja, detta låter så lockande att det redan är drygt 50 lärare som anmält sig. Av erfarenhet vet jag att även lärare får förhinder. Det är sjuldom, VAB, akuta händelser på skolan, överlämningskonferenser av utredningar och mycket mycket mer kan komma emellan. Därför ska du absolut anmäla dig om du är intresserad. Jag mejlar alltid reserverna när plats frigörs, ända in i sista stund!

Anmäl dig här: Anmälningslänk till föreläsning torsdag den 20e februari med Barbro Westlund.

Referenser:

Natur & Kultur Akademiska (2020). Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv .

fram och baksida