Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

Läs- och skrivaktiviteter som stöd i matematiken

Cecilia Segerby har många års erfarenhet som matematiklärare i årskurs fyra till nio. Under de åren har hon sett hur svårt vissa elever har att kommunicera vad de gör när de räknar olika uppgifter och här väcktes hennes intresse för att undersöka läsningens betydelse för elevernas matematiska lärande.

Cecilia är intresserad av hur olika läs- och skrivaktiviteter kan designas för att stödja elevers resonemangsförmåga och därmed deras matematiska kunskaper. Hennes avhandling Supporting mathematical reasoning through reading and writing- making the implicit explicit bygger på en interventionsstudie i en årskurs fyra. Studien pågick under en termin.

Med stöd i resultaten utformade Cecilia i samarbete med klassens matematiklärare olika aktiviteter för att främja elevernas resonemangsförmåga. Detta kopplat till läsning och skrivning i matematiken. Aktiviteterna kopplades till de fyra läsförståelsestrategierna i RU, dvs. Palinscar och Browns reciproka undervisningsmodell för läsförståelse. De fyra läsförståelsestrategierna, som du känner igen från En läsande klass och från Barbro Westlund böcker om läsförståelse, är: förutsäga, klargöra, fråga och summera.

I föreläsningen får du också veta hur läsning i matematik skiljer sig från andra sorters läsning när det gäller avkodning och läsförståelse. Tidigare forskning visar på en korrelation mellan elevers läsförmåga och matematiska förmåga. Detta visar sig redan i tidiga skolår och ser ut att följa eleverna upp genom hela deras skolgång. Det blir därför viktigt att utveckla elevernas läsförmåga i matematiken. Några saker som karakteriserar matematiska texter är att de oftast är multimodala, innehåller många abstrakta begrepp och ord med flertydig betydelse, läsriktning och symboler.

Det mest betydelsefulla resultatet – tycker jag – är att de elever som ansågs lågpresterande utvecklade sin resonemangsförmåga mest. Detta understryker vikten av att lärarens roll och undervisningens betydelse för eleverna lärande och kunskapsutveckling.

En intressant aspekt är att det krävdes ett förändrat förhållningssätt i undervisningen som även innebar en kulturell förändring. Eleverna utmanades att gå från att arbeta själva i sina böcker till att tillsammans resonera och kommunicera med klasskamrater och läraren.

Torsdagen den 4e oktober har du chansen att höra Cecilia Segerby berätta mer om detta. Välkommen att anmäla dig här: Att arbeta med lässtrategier i matematiken. (OBS! föreläsningen är öppen för intresserade lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor)

Mina tidigare blogginlägg om Cecilia Segerby hittar du här:

Cecilia Segerby arbetar idag som universitetslektor vid Högskolan Kristianstad där hon undervisar bland annat blivande speciallärare i matematik.

Referenser:

Segerby, C. (2017) : Supporting mathematical reasoning through reading and writing- making the implicit explicit. Akademisk avhandling, Malmö högskola.

Skolportens intervju med Cecilia Segerby (171017): Språket viktigt i matematiken.

Cecilia Segerby

”Hitta matematiken” – jag hittade…

Vad hittade jag? Jo, med hjälp av ett tips från en av mina kursdeltagare fick jag veta att PRIM-gruppen ordnar ett öppet seminarium med en presentation och genomgång av Skolverkets nya kartläggningsmaterial Hitta matematiken Kartläggningsmaterialet är framtaget för förskoleklass. Det är fortfarande frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med juli 2019.

Här kan du läsa mer och anmäla dig: Stockholms universitet.

Under september leder jag själv kurser kring Hitta språket. Dock blev dessa snabbt fullbokade.  Jag kommer att lägga in fler tillfällen men har ännu inte gått ut med datum. Du kommer att hitta information och datum i kalendariet på PedagogStockholm.

Jag har tidigare skrivit inlägg om Hitta språket. Du kan läsa ett inlägg som är från 12/7 här: Hitta språket.

Ny reviderad upplaga

och då tänker jag på Skolverkets Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Du undrar säkert vad som är nytt!? Namnet är justerat från Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling till Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Denna nya reviderade upplaga publicerades på Skolverkets webb 3/7  i år.

Det som är nytt är i korthet följande:

  • Materialet har kompletterats med en uppgift för enskild läsning (tyst läsning) i avstämning C tillsammans med textuppgifter vilka löses enskilt av eleverna.
  • Två exempel ges på analys av elevlösningar till den enskilda läsningen.
  • Lärarhandledningen till Läsa har utökats med en faktatext om Texter i de första skolåren – innehåll och svårighetsgrad.

Texten för enskild, tyst läsning har rubriken Gömma nyckel och är skriven av Ulf Stark. Personligen tycker jag att det är en finurlig text som fångar läsaren. Texten är skriven  i dialogform och det finns en bild på varje sida. Textuppgifterna som hör till Gömma Nyckel är av traditionell karaktär med dels flervalsfrågor, dels öppna frågor där läsaren svarar med egna ord, dvs. behöver tänka själv. Sista uppgiften går ut på att numrera meningar i den ordning händelserna kommer i texten. När eleverna självständigt svarar på frågorna så kan det göras skriftligt, muntligt eller med digitala verktyg. Analyserna av elevläsningarna har kompletterats med exempel på två olika elevers enskilda läsning.

Faktatexten Texter i de första skolåren – innehåll och svårighetsgrad går igenom olika språkliga särdrag som kan indikera och leda till en texts komplexitetsgrad, dvs. hur svår den är att läsa. Två viktiga sidor som ökar lärarens medvetenhet om hur både innehåll och textens form (språkliga och textuella drag) påverkar läsbarheten. Jag får också med mig exempel på frågor som jag som läraren kan tänka på när jag avgör en texts svårighetsgrad. Sex bra frågor som handlar om både innehåll, textens form och huruvida texten är intresseväckande.

I lärarhandledningarna ges för varje avstämning förslag på frågor att ställa till undervisningen. Detta följer samma struktur som vi finner i Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter där också varje avstämning följs av förslag på frågor att ställa om undervisningen. Dessa frågor i Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling är desamma som läraren finner i Nya språket lyfter med den skillnaden att det i Nya språket lyfter finns förslag på fler frågor att ställa om undervisningen.

I informationsmaterialet finns på sidorna 7 och 8:

  • frågor att ställa kring extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning samt
  • exempel på sådana extra anpassningar.

Dessa exempel överensstämmer förstås med vad du kan läsa på Skolverket om Att göra extra anpassningar av undervisningen och ge särskilt stöd.

I Läsa – Analys av elevuppläsningar har de gjort en omformulering under rubriken Vidare undervisning för elevens fortsatta läsutveckling för elevexemplet Arvid. Tidigare löd förslaget Även i fortsättningen behöver han få undervisning i läsning med ordbilder. (Analys, Arvid – 2016). Den nya formuleringen lyder:

Även i fortsättningen behöver han få undervisning i läsning med ljudningsmetoden och träning i fonemisk medvetenhet och fonem/grafemkoppling. (Analys, Arvid – reviderad version 2018)

En välbehövlig justering som understryker hur viktigt det är att eleverna får undervisning i läsning med just ljudningsmetoden tillsammans med medföljande träning i fonemisk medvetenhet och fonem-grafemkopplingen.

Revideringen av bedömningsstödet stärker den röda tråden som går genom Skolverkets kartläggnings- och bedömningsmaterial. Strukturerna är likartade och innehållet följer en progression. När man använt ett material och fortsätter med nästa så känner man igen sig. Detta gör det avsevärt lättare att använda nästa material vilket givetvis är bra. Lärare kommer ofta att arbeta både i F-klass och i årskurserna 1-3 vilket betyder att de kommer att använda alla tre materialen, dvs. Hitta språket (F-klass), Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (åk 1-3) samt  Nya språket lyfter (åk 1-6).

PS. Om du lärare som använder materialet hittar fler skillnader mot den tidigare versionen så hör av dig och berätta för mig!

Referenser:

Skolverket (2018). Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling

Nationellt bedömningsstöd 2018a

Kom, möt och lyssna på en forskare!

De forskarföreläsningar som jag ordnar under hösten 2018 har fokus på digitalisering. Det är en stor uppgift för alla oss lärare att anpassa och utveckla vår undervisning utifrån de nya skrivningarna. Med andra ord är bearbetning, tolkning och på olika sätt arbete med begreppet digitalisering ”aktuellt” och nödvändigt.

Du som arbetar i någon av Stockholm stads kommunala grundskolor kan under hösten lyssna på någon, eller alla för den delen, av följande forskare:

13/9 – Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum

Lisa Molin, fil.lic., doktorand, Göteborgs universitet

Som en konsekvens av att få har anmält sig till föreläsningen 13/9 med Lisa Molin och att hon har fullt upp med arbetet med sin avhandling har Lisa  och jag beslutat ställa in föreläsningen om Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum. Tyvärr har Lisa inte tid att komma vid ett senare datum då hon är i slutskedet med sin avhandling. Om möjligt kommer jag att boka en annan forskare men det blir först längre fram. Det är mycket som ska stämma; föreläsaren ska ha tid och jag måste kunna ordna lokal. Det är inte alltid det går som man vill.

4/10 – Att arbeta med Lässtrategier i matematiken

Cecilia Segergy, fil.dr., Malmö universitet 

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115977

Obs! Nytt datum mot vad jag gick ut med från början. Cecilia har börjat ett nytt jobb som lektor vid XXX högskola och undervisar nu bland annat blivande speciallärare i matematik.

15/10 – Läsning mitt i bruset. Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?

Frida Monsén, svensklärare, författare, föreläsare inom digitalisering.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115981

29/11 – Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Anna-Lena Godhe, fil.dr., Göteborgs och Malmö universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115983

2019, forts.

29/1 – Kollaborativa berättaraktiviteter med digitala verktyg

Ewa Skantz Åberg, fil.dr., Göteborgs universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115985

Närmare presentationer av forskarna och deras föreläsningar hittar du i följande fil: program för forskarföreläsningar hösten 2018.

Allra bäst är förstås om ni är flera från din skola som deltar för då har du någon att diskutera ämnet med. Ta chansen att få möta och lyssna på en aktuell forskare! Välkommen att anmäla dig!

LegiLexi nu i Programbanken!

Under förra läsåret hade vi besök vid flera tillfällen av Sofia Norén verksamhetschef på LegiLexi som presenterade programmet. Intresset var stort vid alla dessa presentationer och nu vill jag bara informera om att LegiLexi finns i Programbanken. På Programbankens webbplats hittar du de pedagogiska program, appar och webbtjänster som finns tillgängliga och som är godkända att använda. Skriv in LegiLexi i sökordet så får du upp information, instruktionsmanual och videos till programmet. Du får upp en vy som ser ut så här:

LegiLexi i Programbanken

Informationstexten om LegiLexi i Programbanken lyder så här:

LegiLexi
LegiLexi har i samarbete med svenska läsforskare utvecklat och kvalitetssäkrat ett heltäckande testverktyg som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.Vid användning av LegiLexis testverktyg kan lärare testa sina elever i nio olika läsfärdighetstester för att via dessa tester kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens/gruppens sammansättning och utveckling. Resultatredovisningen inkluderar utöver diagram och olika sammanställningar även en individuell elevanalys och rekommendationer.
Teknisk rekommendation
För bästa användarupplevelse och effektivitet rekommenderas att använda de digitala testerna via LegiLexis webbportal: test.legilexi.org.
Detta förutsätter stabil internetuppkoppling vid användning. Portalen är en plattformsoberoende lösning där valfri hårdvara (PC, Mac, Chromebook, iPad etc.) kan användas. Alternativt finns en app för iPad som kräver iOS v10 eller nyare samt tillgång till iPads.
Du kan läsa, ladda ner och använda en Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp som stöd för att komma igång med din användning av programmet.

Du hittar dessutom hela 13 korta instruktionsvideos till din hjälp. Med korta menas här att de är runt 1-4 minuter långa. Du hittar också dessa instruktionsvideos via LegiLexis webbsida.

Under hösten ges det ett nytt tillfälle att träffa och lyssna på Sofia Norén när hon presenterar LegiLexi då hon deltar i ett av Mediotekets Pedagogiska caféer. Närmare bestämt 3e oktober. Du kan läsa mer samt anmäla dig HÄR.

Referenser:

LegiLexi: Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp, 180830.

LegiLexi: Instruktionsfilmer, 180830.

Stockholm stad: Programbanken, 180830.

Att förhålla sig kritisk i en användarkultur på nätet

Ja, det blir bara svårare och svårare att göra det! Texter och kommunikationsmönster förändras över tid och de senaste årens utveckling av digitala teknologier har drivit på den förändringen. Detta får också betydelse för skolans arbete med texter. En annan fråga som aktualiseras är vad det innebär att vara delaktig i ett demokratiskt samhälle när vem som helst idag kan skapa och dela vad som helst. Hur vet ”jag” vad som är korrekt av det jag möter i digitala medier?

Lisa Molin, doktorand vid Göteborgs universitet, undersöker i sin avhandling som är i slutskedet fenomenet med kritiskt textarbete i digitaliserade klassrum. Föreläsningen torsdag 13e september lyfter upp ett kritiskt arbete med digitala texter i klassrummet. Eleverna kan där utveckla förståelse för hur olika perspektiv positioneras och konstrueras. Detta med fokus på specifikt perspektivisering genom digitala texter. Denna kunskap blir betydelsefull för att också förstå hur man själv kan använda digitala texter för att påverka och förändra perspektiv i samhället.

Lisa Molin har en bakgrund som lärare i svenska och engelska i skolans senare år. Hon arbetar idag som lektor i literacy och skolans digitalisering vid Center för Skolutveckling i Göteborg. Lisa Molin tillhör forskarskolan CUL, Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning vid Göteborgs universitet.

Vill du också lära dig mer om ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum? I så fall är du välkommen att anmäla dig till föreläsningen torsdagen den 13e september. Lisa föreläser mellan kl. 14.00 och 16.45 och vi är i lokaler på Medioteket.

Anmäl dig här: anmälningslänk

PS. Detta är den första av fem föreläsningar med olika forskare. Inom några dagar kommer det ett nytt inlägg där du kan läsa mer om dessa.

Läs mer:

Lisa Molin: Literacypraktiker i det digitaliserade klassrummet. Licentiatsuppsats, Göteborgs universitet.

lisa molin_IMG_9188

”Hitta språket”

3/7 -18 publicerade Skolverket ett nytt kartläggningsmaterial för förskoleklass och det har titeln Hitta språket. Det är till att börja med frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med 1 juli 2019. Hitta språket tar sikte mot kunskapskraven i läsförståelse i årskurs 1 och kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. I Hitta språket ligger fokus på kartläggning av elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften (Lgr 11, tredje delen, förskoleklass, syfte, sidan 21).

Kartläggningen görs under hösten och den görs i grupp och inom den ordinarie undervisningen. I klartext – läraren tar inte ut enskilda elever för att genomföra kartläggningen! Alla observationer görs i barngrupp.

Elevernas förmågor kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll. De fyra aktiviteterna är i sin tur uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteter och observationer handlar exempelvis om huruvida eleven kan berätta, beskriva och/eller återge saker, företeelser och händelser de varit med om, de kan skriva sitt namn, de kan urskilja första språkljudet i ord med flera språkliga aktiviteter. En annan aspekt som ska observeras är huruvida eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses högt och för bokstäver i allmänhet. Aspekten intresse är viktigt och enligt min erfarenhet ges den inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet. Att visa intresse kan upplevas som vagt och inte så viktigt av en del föräldrar samtidigt som just förmågan till intresse är viktigt för individens lärande. Intresse är också nära kopplat till nyfikenhet som lyfts i förskoleklass. Nyfikenhet nämns i tredje delen, förskoleklassen, tillsammans med eller i samma meningar som bland annat lust att lära, tilltro till egen förmåga och utveckla sitt intresse för.

Så här långt känns materialet ganska självklart och i linje med vad forskning lyfter som viktigt för att lägga grunden till en god språk-, läs- och skrivutveckling. De förmågor som vi ska observera hos eleverna är viktiga förmågor och jag tycker att det känns helt rätt att vi här får ett direktiv att vi ska observera just dessa förmågor. I lärarhandledningen ges exempel på frågor läraren kan ställa kring sin undervisning. Det är åtta frågor som täcker in områden som är viktiga att reflektera kring och viktiga för undervisningen.

Alldeles nyss, i början av juli, överlämnade Läsdelegationen sitt betänkande till regeringen. Här nämns dels att viss fortbildning kommer att riktas mot förskollärare i förskoleklass inom områdena språk och kommunikation, dels kartläggningsmaterialet, dock inte med namn.

Skolverket har haft i uppdrag att ta fram förslag till kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande för förskoleklassen. Kartläggningsmaterialet ska vara forskningsbaserat och konstrueras med utgångspunkt från läroplanerna. Det ska även finnas en progression mellan kartläggningsmaterialet i förskoleklassen och de nationella bedömningsstöden i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk. Uppdraget redovisades i juni 2018. (SOU 2018:57, sidan 81)

Detta genomsyrar och realiseras i och med Hitta språket.

Jag kommer att ha kurser kring Hitta språket under hösten. Du hittar de första kurstillfällena här i blogginlägget. Information och anmälningslänk finns upplagt i kalendariet på PedagogStockholm samt kommer att finnas på Mediotekets webb för kurser. Om intresset är stort för kursen kommer jag att erbjuda fler tillfällen.

Under kurstillfället får du en genomgång av kartläggningsmaterialet. Mitt mål är att du ska snabbt ska komma in i materialet och känna dig bekväm med att börja använda det. Helt enkelt spara tid! Min erfarenhet är också att lärare uppskattar att få diskutera nyheter som denna tillsammans med andra lärare. Det ger en fördjupad förståelse och trygghet inför genomförandet.

Välkommen att anmäla dig!

PS. Det finns ett kartläggningsmaterial för matematik också. Det heter Hitta matematiken.

Anmäl dig här:

Tisdag 11/9 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk – FULLBOKAD!

Torsdag 20/9 kl. 13:30-16.30: anmälningslänk

Tisdag 25/9 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk – FULLBOKAD!

Onsdag 26/9 kl. 13:30-16.30: anmälningslänk

Läs mer

Skolverket: Kartläggning i förskoleklassen. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, 180829.

Skolverket: Läroplan och kursplaner för grundskolan, 180829.

SOU 2018:57, Barns och ungas läsning. Ett ansvar för hela samhället, 180829. Betänkande av Läsdelegationen.

Hitta språket

Vad tyckte deltagarna?

Vad säger deltagarna om den här studiedagen? Nu syftar jag på studiedagen Berätta med ord, bild och ljud.

  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda. Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Bra upplägg och bra att ni höll i olika pass!
  • Mycket inspirerande.
  • Jättebra med relevant innehåll och en tydlig röd tråd genom alla pass. Bra att jobba med en annan peson och att det var samma person genom hela dagen. Lagom långa gnomgångar och lagom långa arbespass.
  • Varierat och laborativt. Knöts ihop bra på slutet.
  • Jag kommer att få stor nytta av kursen.
  • Framför allt har man vågat pröva utan några krav på vad resultatet skulle bli. Ni har varit bra på att förklara på ett enkelt sätt.
  • Väldigt rolig och intressant kurs som ökar motivationen till att använda sig av digitala verktyg.
  • Bra planerat, trevligt och givande. Jag kommer att få stor nytta av kursen.

Som du ser är kursdeltagarna mycket nöjda!

Vår vision är en heldag som följer en klar röd tråd för innehållet. Vi är fyra kursledare som leder var sitt arbetspass. Vi arbetar digitalt och analogt. Vi erbjuder teori och praktik med gott om tid att arbeta självständigt. Allt praktiskt arbete sker parvis. Vårt upplägg utgår från bilderböcker. Det kunde lika ha varit ett ämnesspecikfikt tema som t,ex. plast en miljöförstörare; Maria – en flickas vardag på vikingatiden; vårblommor. Det fungerar lika bra i åk 1 som på gymnasiet!

Det geniala med denna studiedag är tydligheten i själva förändringsprocessen när vi utifrån en ursprungsberättelse skapar nya berättelser ofta med andra, nya budskap. Att bearbeta och flytta ett material  via olika medier in i olika kontexter ger oss nya berättelser med olika stämningar och olika budskap. Bara att byta ljud kan ge en helt ny berättelse! Hela arbetsprocessen gör att man får syn på originalberättelsen med nya ögon. Som en deltagare skrev:

Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.

59F304CC-5517-4AA6-904A-513A72ABB10A

E7D65E19-098B-4BC5-BBBC-6AD47F3A1EE5

Du kan läsa mer om studiedagen Berätta med ord, bild och ljud i tidigare blogginlägg som förslagsvis:

Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar.  Fyra olika arbetspass efter en röd tråd, bilderboken. Laddade deltagare skapar under dagen egna historier med inspiration från en av de bilderböcker Kia presenterar i första arbetspasset. Givetvis kan läraren, när hen är tillbaka i klassrummet, lika gärna hämta inspiration från sin ämnesundervisning. Givetvis går allt att göra lika bra i åk 1, åk 9 som på gymnasiet. Givetvis är det läraren som själv väljer och anpassar arbetet efter sin klass och sina ämnen. Det vi skapar under denna studiedag kan lika gärna handla om miljöförstöring, en trosuppfattning, att vara barn på vikingatiden eller en årstid.

61AC8B6D-D4C3-473E-A867-75D6493C7E3D

Den här studiedagen tar avstamp i formuleringarna i vår reviderade läroplan och de reviderade kursplanerna som gäller från 1a juli 2018. Under Skolans uppdrag kan du läsa följande:

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 9 ”Skolans uppdrag”)

I avsnittet om riktlinjer kan du läsa att läraren ska

organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 15 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Under kapitlet Övergripande mål och riktlinjer, sidan 13,  formuleras målet som att:

2.2. Kunskaper

Mål

[…]

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 13 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Andra arbetspasset lär Elin oss hur vi skapar trailers i iMovie. Elin visar hur vi väljer olika teman och ger tips om bästa sättet att arbeta. Vi uppmanas att fota runt 20-30 bilder. Dessa ska alltid vara i liggande läge, format, och det är viktigt att ta både närbilder och mer översiktliga helbilder. Som alltid avslutar vi alla arbetspass med att se några av varandras produktioner.

F518FB7F-E609-492D-A78E-10F55DFE2079

När trailern är klar är det dags att spara och dela. Elin råder oss till att välja full HD upplösning, om du ska visa för klassen räcker det med HD – 720p.

A3B2C0B0-6DCE-411E-97CA-1344C7810487

Katrin leder oss genom arbetspasset med Puppet Pals. Utgångspunkten är fortfarande bilderna vi fotade på morgonen. Ja, grundmaterialet blir till lika många berättelser som vi som arbetat med dem under dagen. Egentligen vet man att det är så men det praktiska arbetet gör det väldigt tydligt.

6678BD19-0AF7-4113-BB0C-DF838EE525E6

Text, bild och ljud kan utveckla, förstärka och/eller motsäga varandra. Varje del kan utveckla berättelsen genom att tillföra ny unik information. Varje del kan förstärka varandra genom att berätta samma sak och de kan motsäga varandra och därmed förvirra och/eller skapa humor och/eller dialog.

Och jag som skrev var också där! Jag visar kort hur man kan tänka kring att utveckla och bygga ut en text. Deltagarna får en 2-3 ordsmening ur sin bilderbok som de sedan parvis arbetar kreativt med. En enkel övning där vi skriver i paddans anteckningar och avslutningsvis kopierar över till en Padlet. På så vis kan alla läsa vad alla andra har skrivit.

37FEC4C5-490C-4659-AAE2-73979555F749

C23B34F8-9B38-4CCF-89AE-C0D21D2C5E84

Vi som arbetar med  de olika arbetspassen under studiedagen är Elin Jönsson, Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring och jag Toura Hägnesten. Vi arbetar alla med kompetensutveckling av lärare och vi håller till på Medioteket, Utbildningsförvaltningen, i Stockholm.

Du som missade dessa dagar nu i juni kan anmäla dig till nästa tillfälle som är 10e september -18. Läs mer om studiedagen och anmäl dig HÄR.

Här är också en direktlänk till anmälan. Psst! Vänta inte för länge med att anmäla dig för då kan det vara fullbokat!

Vi ses väl 10e september!

Talboken i klassrummet – MTM

Tredje och sista delen i föreläsningen Talboken i klassrummet handlade om MTM, Myndigheten för tillgängliga medier. Helena Nordqvist presenterade MTM samt fakta kring talboken.

MTM Helena

MTM arbetar för att göra läsning tillgänglig för alla.

 MTM ger ut:

  • Lättlästa böcker och nyheter

MTM anpassar

  • Punktskriftsböcker och taktila bilderböcker
  • Talböcker och taltidningar
  • Läsa på olika sätt – med ögon, fingrar och öron

Undrar du vem som får låna talböcker? Vad innebär tillgänglig för alla? Svaret är att alla är personer som behöver få en tryckt bok anpassad på något sätt för att kunna läsa boken. Läsnedsättningen, eller läsproblemen, ska ha sin grund i en funktionsnedsättning (enligt §17). Nytt för mig var att det inte behövs någon diagnos eller något intyg. Nytt för mig var också att samma regler gäller dig som har ett annat modersmål.

Syftet och målet är att alla ska få upptäcka berättelsen, känna delaktighet och få utveckla sitt språk.

En väg till läsning är Legimus, som är MTM:s digitala bibliotek. Legmus kan användas på dator likaväl som på en mobil enhet. Med appen Legimus kan du läsa böcker på iPhone, iPad och Android enhet. Allt som behövs är ett personligt användarkonto och en app alternativt webbspelare. Jag lärde mig också att jag som lärare kan skapa ett demokonto som har samma funktioner som ett användarkonto (eller andra yrkesverksamma som har behov av att känna till och kunna visa hur Legimus fungerar). Enda skillnaden är att jag i demokontot endast har tillgång till ett begränsat antal titlar. Demokontot underlättar för lärare att sätta sig in i hur Legimus fungerar.

Läs  mer på MTM:s webb om Legimus!

MTM Legimus

Vi bjöds på en hel del statistik om antal registrerare, låntagare, lån, mest lånade titlar idag och ett år tillbaka.

För att läsa mer är det bäst att besöka MTM:s webb!

 MTM webb

För dig som är lärare så finns det en flik För skola som är väl värd att besöka. Här kan du få tips och läsa om den vetenskapliga grunden, olika spännande projekt, lektionsförslag, lärarhandledningar till skönlitterära böcker och förslag på hur du kan arbeta tematiskt.

Jag hoppas att du har läst alla tre inläggen om talboken i klassrummet och känner dig inspirerad att ta tag i och introducera tal- och ljudböcker – om du inte redan arbetar med detta, förstås!

Referenser:

MTM: mtm.se

Legimus: legimus.se