Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

Vad händer i höst?

mångfald

Vad gör hon, Toura, så här års? Inte sitter hon och  luktar på blommorna inte…  Eftersom sommaren går fort – alldeles för fort kan man tycka ibland – så är det full fart med att planera inför hösten. Lokaler ska bokas, kursinnehåll behöver ses över – ja, jag läser igenom alla reflektioner ni skrivit i era utvärderingar under året som gått! – och så funderar jag på nya kurser och nya vinklingar. Precis som det är för våra elever i grundskolan så är det med er kursdeltagare. Ni är inte desamma år från år. Ni har lärt er nya saker och ställer nya frågor. I skolans värld händer kommer nya direktiv, nya kursplanekrav och nya förväntningar på vad och hur lärare ska undervisa. Tur är väl det! Hade det inte varit så hade vi väl fortfarande haft fokus på att utantillinlärning av katekesen enligt skolordningen från 1919.

Implementeringen av Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivinlärning (åk 1-3) är fortfarande ett prioriterat område och jag fortsätter med nya kurser. Många av er lärare i de tidigare skolåren önskar en genomgång av materialet. Många har skrivit att ni vill ha mer utrymme för gemensamt bedömningsarbete varför jag också kommer att erbjuda workshop kring bedömning. Dessa workshopar bygger på praktiska elevexempel som deltagarna har med sig och som vi arbetar med i smågrupper. Givetvis lyfter och diskuterar vi också tillsammans frågor som väckts under bedömningsdiskussionerna.

Jag provar i höst med en ny kurs, föreläsning eller kanske passar det bättre att säga seminarium. Jag har gett den rubriken Att stödja, anpassa, utmana och bedöma yngre elevers läs- och skrivutveckling. Det blir lite kort repetition av Bedömningsstödet samt hur lärare kan arbeta på olika sätt, analogt och digitalt, för att just stödja, anpassa, utmana och bedöma.

Intresset för NSL, Nya Språket lyfter, är stort och verkar bara öka. Här finns i dagsläget två kurser planerade. Varje kurs utgörs av två tillfällen á 3 timmar. Deltagare som önskar arbeta mer konkret med bedömning utifrån NSL kan anmäla sig till en workshop kring bedömning. Av erfarenhet vet jag att det är svårt för en lärare att delta i en kurs med många kurstillfällen. Det är alltid något akut som hänt på skolan eller någon konferens som man måste delta i. Det har visat sig att det är lättare att delta i en kurs vid två tillfällen och sedan välja en workshop när det passar.

Du som är din skolas läs- och språkutvecklare erbjuds även i höst fem föreläsningar/ seminarier. Det blir två föreläsningar med Per Blomquist Skrivundervisning – i samspel med litterära texter och två föreläsningar med Annika Agélii Genlott STL, Skriva sig till lärande. Det femte tillfället blir en presentation av en forskningsstudie som kommer att presenteras som en vetenskaplig artikel. Det är Barbro Westlund och Gunilla Molloy som genomfört studien och skriver artikeln. Presentationens rubrik är Didaktik, diagnos och mångfald. Studien undersöker hur högstadielärare i svenska resonerar om hur de bedömer sina elevers läsförståelse i ett alltmer heterogent klassrum. Extra spännande är det att vi har kollegor, ämneslärare i svenska i åk 8,  som intervjuats i studien!

Jag funderar på att lägga upp en bloggkurs också. Förra hösten provade jag att ha en kurs som använde ett upplägg som Webbstjärnan har utarbetat och det var lyckat. Under en eftermiddag á tre timmar så gick jag igenom grunderna och deltagarna provade olika moment med målet att kunna fortsätta på egen hand. Får jag in det i schemat så kör jag!

Jag har börjat lägga upp kurser i kalendariet på PS, PedagogStockholm, där du kan läsa mer och hittar anmälningslänkar till respektive kurs. Vid terminsstart kommer jag också att mejla skolornas läs- och språkutvecklare information med datum och anmälningslänkar till de kurser jag börjar med. Att jag inte lägger upp allt för hela hösten har att göra med att jag vill kunna anpassa utbud till efterfrågan.

 

Går lässvårigheter över?

Tyvärr inte. Oftast följer lässvårigheterna med upp genom skolåren. Karin Stenlund, fil.dr., disputerade i april med en avhandling med titeln Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Karin Stenlund fann att elever som har lässvårigheter i början av mellanstadiet har ofta kvar svårigheter i årskurs 9. Stenlund undersökte läsfärdigheterna hos en grupp elever med och en grupp utan läs- och skrivsvårigheter och hur läsfärdigheterna utvecklades från början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. De aspekter som undersöktes var hur de grundläggande läsfärdigheterna avkodning samt ord- och läsförståelses utvecklades början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. Vad gäller avkodningen så undersöktes både korrekt avläsning och läshastighet. På mellanstadiet undersökte hon också vilka förutsättningar eleverna fick för att kunna utveckla sin läsförmåga i klassrummet. Stenlund beskriver också hur eleverna använder olika strategier i årskurs 9.

Resultatet visar att utvecklingen av läsfärdigheterna var liten. Hur olika lässtrategier användes av eleverna varierade. Det är främst de skickliga läsarna som använder strategier på ett varierat sätt. Stenlund fann också att höga resultat på läsförståelsetest inte per automatik innebar en hög användning av lässtrategier.  Det är en mängd faktorer som påverkar elevers läsförståelse.

Resultatet visade också att många elever har svårt att tolka faktatexter i åldersadekvata läroböcker. Texterna är ofta komprimerade  och eleverna är ovana vid och/eller har brister i de ämnesspecifika språken. Här vill jag göra en utvikning och påminna om Adrienne Gears bok om Att läsa faktatexter. Det är en bok som helt handlar om hur jag som lärare kan undervisa om läsförståelse av faktatexter. En bra bok med mängder av förslag till undervisningen kring läsning av faktatexter för grundskolans alla årskurser. Vill du läsa lite mer om Adrienne Gear så hittar du tidigare inlägg jag har skrivit här: Att läsa faktatexter.

En av intervjufrågorna löd: Hur vet du att det är en faktatext som du läser? Elevens svar på frågan började med Gud vad svår fråga! Ett svar som pekar på att eleven säkerligen inte haft någon undervisning kring olika texttypiska drag. Jag tycker att det var spännande och tankeväckande att läsa bilagan (Bilaga 8) med frågor och elevsvar. Förresten så är det förstås intressant att se alla frågor som användes. Blir du fundersam över begrepp som centripetal- och centrifugalläsning så har jag skrivit ett inlägg om detta när Carina Hermansson föreläste om e-boken i klassrummet.

Har du svårt att hinna läsa hela avhandlingen så läs delar av den. Jag föreslår att du läser kapitel 2 Bakgrund med bland annat samt kapitel 5 som är diskussionsdelen med metod- och resultatdiskussion samt avslutande reflektioner. Följ min länk under referenser så kan du läsa avhandlingen digitalt eller kanske ladda ner just de delar du vill läsa.

Vill du läsa lite mer om Karin Stenlund så hittar du en intervju med henne på Specialpedagogiska institutionens webbsida, Stockholms universitet. Själv skulle jag gärna se henne som föreläsare. Hennes avhandling är intressant och det vore roligt att få höra mer, eller hur!?

Stenlund avslutar med att understryka vikten av textsamtal och att lärare undervisar i läsförståelsestrategier i skolan.

Referenser:

Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Avhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

3 – 2 – 1: tänk efter och summera!

Ett enkelt sätt att följa upp vad mina elever tagit till sig under min lektion är att göra ”3-2-1″. Det går till så att eleverna i slutet av lektionen får några minuter då de skriver ner:

  • 3 saker jag har lärt mig
  • 2 intressanta fakta
  • 1 fråga.

Räcker med ett fåtal minuter. Fungerar lika bra oavsett ämne och ålder. Ett sätt att ge tid till reflektion, eftertanke och att summera. Enkelt, eller hur!?

Hittade idén i den här filmen:

”Kalle, du kan ju läsa!”

är rubriken på en artikel av Tarja Alatalo som du hittar i Nordic Journal of Literacy Research. Studien bygger på ett kompetensutvecklingsprojekt för lärare i förskoleklass som pågick mellan 2013-2015.

Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna, men också elevernas meningsskapande.

En intressant studie i dessa tider då vi arbetar mycket med bedömningar. Det visade sig att eleverna själva upptäckte och kom till insikt om att de kunde läsa i samband med bedömningsaktiviteter. Lärarna upptäckte också att eleverna kunde läsa, hur de läser och hur de själva som lärare kan stimulera eleverna.

I stort sett alla svenska sexåringar går i förskoleklass, 98 %. Förra året, 2016, reviderades läroplanen. Syfte och centralt innehåll för förskoleklassen finns i de samlade läroplanernas tredje del. Nyheter i Läroplan för grundskolan 2016 var:

  • Avsnitt 2.5 Övergång och samverkan
  • Nya avsnitt för förskoleklass och fritidshem
  • Kunskapskrav i läsning i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk

Det pågår också ett arbete utifrån ett regeringsbetänkande med titeln På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Ett av de tre viktigaste syftena är: att alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3. Den obligatoriska kartläggningen i förskoleklassen är nytt och arbete med detta pågår. Jag vet att ni är många förskoleklasslärare som väntar med spänning och stor förväntningar på detta kartläggningsmaterial. På mina kurser om det obligatoriska Bedömningsstödet i åk 1 kommer frågan ofta upp om det inte finns något liknande för förskoleklass. Är du nyfiken på att veta mer om åtgärdsgarantin så har jag tidigare skrivit två inlägg (23/10 samt 25/10 2016) om detta som du hittar om du klickar här: På goda grunder.

Alatalo refererar aktuell forskning och hon lyfter att forskningen pekar på att skriftspråksutveckling är ett område som förskollärare i förskoleklass inte är särskilt insatta i. De erfarenheter eleverna har när de kommer till förskoleklass tas inte heller tillvara i undervisningen. Detta ska genomlysas mot vetskapen att elever som börjat läsa i förskoleklass har bättre läsförmåga på våren i årskurs ett jämfört med elever som  inte började läsa lika tidigt. Tidiga läsare utvecklar sin läsförmåga innan de deltar i läsundervisning. För att läraren ska kunna möta, stimulera och utmana sina elevers läsning behöver denne kartlägga och veta var varje enskild elev befinner sig. De lärare som deltog i denna studie deltog i föreläsningar om språklig medvetenhet, avkodning och läsflyt, läsförståelse och bedömning av läsförmåga. Efter dessa föreläsningar genomförde de två praktiska uppdrag för att knyta ihop teori och praktik. Även kollegiala samtal fördes i anslutning till föreläsningarna.

Lärarna fick bedöma två av sina elevers skriftspråksutveckling med fokus på bokstavskännedom, grafem-fonem-kopplingar och avkodningsförmåga.

Uppgiften löd:

  • Undersök två barns skriftspråkliga utveckling i social interaktion och i sammanhang som är meningsfulla för dem. Välj gärna två barn som du tror har kommit olika långt.
  • Undersök barnets bokstavskännedom, kännedom om grafem-fonem-koplingar och avkodningsförmåga.
  • Identifiera vilken fas barnet läser i pseudoläsning (låtsasläser), logografisk-visuell läsning (känner igen bilden), alfabetisk-fonemisk läsning (ljudar), det ortografisk-morfemiska fasen (läser av bokstäver och orddelar).
  • Reflektera och analysera: Hur vet du att barnet befinner sig just där i sin skriftspråkliga utveckling?
  • Hur kan du stötta barnet vidare i den skriftspråkliga utvecklingen? (Alatalo 2017:7)

Jag återger uppgiften därför att jag tror att du som undervisar i förskoleklass kan ha nytta och glädje av att tänka i samma banor. På mina Nya Språket lyfter kurser brukar jag ge just den uppgiften att undersöka två elevers läs- och skrivutveckling; två elever som har kommit olika långt i sin utveckling. Som lärare kan man lära sig mycket genom att följa, iaktta, observera och undersöka två elever.

Det framkom i intervjuerna att förskoleklasslärarna fått ingen eller mycket lite utbildning om skriftspråkslärande vilket enligt citerad forskare allmänt stämmer för den svenska förskollärarutbildningen. När jag läser detta känns det mycket märkligt då förskollärarna har en mycket viktig uppgift i att stimulera, underlätta och stötta elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Arbete med Bornholmsmodellen kan vara en räddning!

Artikeln återger många exempel för att belysa studiens resultat. Exempel som är intressanta att ta del av. Det är spännande att läsa om en elev som upptäcker sin egen läsförmåga i bedömningstillfället som utgjordes av en läshandling tillsammans med ett samtal med läraren. Forskning visar att lärarens ämneskunskaper är mycket viktiga för elevers lärande och utveckling. Detta är också något som belyses i Tarja Alatalos avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder  (2011). Alatalo understryker att elevers skriftspråkslärande ska utvecklas i verksamhetens lekbaserade pedagogik. Det handlar inte om att börja undervisa i läsning. Andra faktorer som påverkar lärandet är lärarens uppmuntran, instruktion och respons.

Har du inte tid att läsa hela artikeln så läs sidorna 11-16 som handlar om resultatet och slutdiskussionen. Artikeln är väl värd att läsa!

PS. För att läsa artikeln så följer du länken eller klickar på bilden nedan. Nästa steg är att klicka på artikeln Kalle, du kan ju läsa! så du kommer vidare till sidan med själva artikeln. Sista steget är att klicka på rutan PDF under FULL TEXT.

pdf bild

Referenser:

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (reviderad 2016).

Tarja Alatalo (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3 No 2 (2017).

Bedömningsstödet – några bra frågor

Jag fortsätter arbeta med implementeringen av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling här i Stockholm. Nya lärare anställs, gamla lärare börjar med en ny etta och en del har helt enkelt ännu inte hunnit sätta sig in i bedömningsstödet. Det finns många aspekter till varför det är bra att använda Bedömningsstödet. Exempelvis handlar det om att vi alla använder samma bedömningsstöd i åk 1, det handlar om likvärdighet i bedömningar och det handlar om att vi nu får lättare att ta emot elever från andra skolor när de har med sig den här avstämningen utifrån Bedömningsstödet.

I mina kontakter med alla er som använder Bedömningsstödet så dyker det hela tiden upp nya frågor. Här är några frågor som jag fått under maj.

En fråga gällde hur vi som lärare ska tänka utifrån avstämningarna i Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling och vad de innebär för den summativa bedömning i Stockholms skolwebb. Vad krävs för att vi ska anse att eleven har mer än godtagbara kunskaper. Mer precist gällde frågan elever i åk 1 som klarar både avstämningspunkterna på nivå A och B. Kan vi för dessa säga att de har mer än godtagbara kunskaper? Personligen anser jag det. Vad anser du?

En annan fråga gällde elever som läser bra men endast kan svara på hälften av läsförståelsefrågorna i läsdelen. Har dessa otillräckliga kunskaper i läsförståelse? Om de kan läsa samt svara på frågor på texten men inte kan jämföra med sitt eget liv – har de då otillräckliga kunskaper? Var går gränserna? Jag anser att de för att bli godkända på läsdelen ska kunna svara på läsförståelsefrågorna. Vi har ju idag ett specifikt kunskapskrav för läsförståelse. Detta kunskapskrav ska förstås uppfyllas för att eleven ska räknas som godkänd. Hur tänker du kring läsförståelsen?

En tredje fråga berörde informationen till föräldrar och huruvida vi lärare ska informera föräldrarna om vilken nivå deras barn uppnått vid bedömningen med Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. Här är mitt förslag att vi lärare använder de formuleringar som vi har i avstämningspunkterna och informerar om att eleven exempelvis kan namnge i stort sett alla bokstäver och vet hur de låter, att eleven urskiljer ord i meningar osv. Givetvis kan vi sedan informera föräldrarna om att dessa avstämningspunkter anger om eleven klarat vad som förväntas när eleven lämnar första årskursen.

Det är fantastiskt bra att få frågor som de här. Det lyfter sådant vi behöver diskutera och visar på var det kan finnas oklarheter i vår bedömning enligt Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling men också i hur vi talar om kunskapskraven och hur vi informerar föräldrar.

PS. jag ser fram mot att få fler frågor från alla er som läser min blogg! Glöm inte att också dela dina erfarenheter och hur du resonerar.

Filmen som presenterar ”Språket på väg”

Nu har vi gjort en 3e version av den första föreläsningen med Ewa Bergh Nestlog. Den här versionen handlar enbart om Språket på väg och är därmed lite kortare, 55 minuter närmare bestämt.

Jag vet att många svensklärare i de senare skolåren, åk 7-9, känner till materialet. En del av er använder det. En del säger att ni skulle vilja använda det men det är lite trögt att komma igång. Här får du chansen att höra Ewa Bergh Nestlog presentera och gå igenom hur man kan arbeta med kartläggningsmaterialet Språket på väg. Ewa är huvudförfattare till Språket på väg och väl insatt i materialet.

Jag skulle tycka att det vore intressant att få ta del av era erfarenheter av materialet! Skriv gärna en kommentar eller mejla mig.

En annan fråga gäller om det vore intressant att kunna delta i en workshop där deltagarna tar med sig elevexempel och sedan i workshopen tillsammans diskuterar och arbetar med bedömningen. Jag ordnar en sådan workshop för lärare som använder Nya Språket lyfter  här i maj. Kanske borde jag ordna något liknande kring Språket på väg. Vad säger du?

Språket på väg

IMG_0425

Igår 15/5 var det dags för uppföljning från Ewa Bergh Nestlogs föreläsning i april. Vi startade upp med ett samtal kring deltagarnas erfarenheter av de egna bedömningarna sedan förra föreläsningen. Här kommer ett axplock av något av det som togs upp.

Med matriserna kan vi tydliggöra för eleverna och göra dem medvetna om vad vi bedömer. Ewa underströk att all bedömning är resultat av en tolkning. Vi fick också ett textexempel att diskutera utifrån matriserna i Språket på väg.

Det är inga problem att använda kartläggningsmaterialet i förhållande till och arbete med elever i behov av särskilt stöd.  Läraren behöver dock hjälpa eleverna att tränga in i och förstå kartläggningsmaterialet och fylla på med innehåll.

Eleverna är vana att få betyg. De noterar att det i kartläggningsmaterialet finns fyra nivåer och att dessa inte överensstämmer med betygen. Samtidigt blir det ett stöd att arbeta med bedömning mer frikopplat från betyg. Syftet är att låta samtal kring bedömning kopplas till lärande och kunskapsutveckling.

Det är viktigt hur vi formulerar de skrivuppgifter vi ger våra elever så uppgiften inte styr eleverna i fel riktning. Vi behöver också problematisera mer runt våra skrivuppgifter. Det är lätt hänt att fokusera på form i stället för innehåll.

Ewa rådde oss att uppmärksamma innebörden och betydelsen av kärnmeningar. En kärnmening uttrycker huvudtanken i en mening. Övriga, följande meningar i stycket utvecklar, exemplifierar, modifierar och/eller förtydligar kärnmeningen. Stycket hålls på så vis samman av en central idé. Ett sätt är att låta elever med överstrykningspenna markera alla kärnmeningar. I nästa steg kan de sedan utveckla dessa.

Satsradning är ett annat fenomen som behöver genomlysas och lyftas. Satsradning är när två huvudsatser radas upp efter varandra utan någon sammanbindande konjunktion mellan satserna.

Ewa föreläste om olika skrivdiskurser och vad de leder till och vilka teorier de bygger på. De skrivdiskurser som togs upp var färdighets-, kreativitets-, process-, genre-, social praktik- och sociopolitiska diskursen. Läroplanen, Lgr 11, har tydliga avtryck från den sociopolitiska diskursen. Ewa utvecklade sin idé att se på diskurserna som kinesiska askar som går i varandra. Hon gjorde oss uppmärksamma på att i några av diskurserna ingår fler av övriga diskurser än i vissa andra.

Vi repeterade och gick tillbaka till punkter från förra tillfället. Ewa visade och gick igenom en analys hon gjort. Det var den dubbla dialogen, texttriangeln och olika tolkningsförsök.

En spännnde eftermiddag med mycket samtal och många idéer.

Min kollega Magnus filmade diskussioner och föreläsning och denna kommer upp här i min blogg. Kanske nästa vecka!?

 

Läsförståelsen i PISA

Anna Lyngfelt, docent och forskare vid Göteborgs universitet, besökte oss 25/4 -17 och föreläste om vad som mäts i PISA-testerna och varför. Hon diskuterade resultaten av Pisa 2015, läsförståelse, och tänkbar påverkan av PISA-resultaten på undervisningen i grundskolan.

Anna Lyngfelts forskning rör literacyutveckling och då främst med inriktning mot läsförståelse och flerspråkighet. Anna är bland annat medförfattare till Läslyftets modul Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Anna har också arbetat med PISA på olika sätt som exempelvis med provkonstruktion samt formulerings- och översättningsarbete (2016), testomgång (2017) och med nästa riktiga PISA 2018.

I PISA-mätningar tas ingen hänsyn till de enskilda ländernas styrdokument. PISA utgör ett internationellt ramverk med läsexperter som tillsammans sitter i ett board. I Sverige ansvarar Skolverket för vår medverkan i PISA, Skolverket äger frågan,  medan det i andra länder är universiteten som har det ansvaret.

PISA prövar i läsförståelseprovet elevers reading literacy. I rapporten inleds kapitel 3 som handlar om resultatet i läsförståelse med:

Läsförståelse i PISA avser att mäta elevers förmåga att förstå, använda, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för att delta i samhället. (Skolverket 2016: 20)

PISA testar ett huvudområde varje gång. Även elevernas attityder undersöks. Provet består av flervalsfrågor och öppna frågor i ett datorbaserat prov samt en enkät. PISA är en urvalsundersökning vilket innebär att det föreligger en viss statistisk osäkerhet kring resultaten. Det är också svårt att jämföra resultat från olika år i och med att det är olika kunskapsområden som står i fokus.

PISA/läsförståelse har fem prestationsnivåer. Skolverket har reducerat  dessa till tre i Sverige.

Vi har stora skillnader mellan av elevers läsförståelse. Andelen behöriga lärare ligger på OECD nivå. Elever som är utlandsfödda är underrepresenterade på fristående skolor. En glädjande nyhet är att våra elevers provmotivation har ökat sedan förra PISA-test.

Vi har ingen diskussion om resultatet i förhållande till vad som testas i läsförståelseproven i och med att provet är hemligt. Detta gör att det är svårt att dra lärdomar av resultaten för svensklärare.

Otydlighet råder kring vad som menas med avancerad läsförmåga. PISA boarden har en ganska framsynt syn på läsning. Idag frågar vi oss exempelvis: Vad är läsning i en digital värld? Hur påverkar elevers tidiga läsundervisning deras läsutveckling?

När man tittar på resultaten  har man inte alla uppgifter varför det är svårt att veta om vi drar rätt slutsatser. Det viktigaste för oss att fundera över är vad PISA betyder. Vi vet att det våra elever lär i skolan inte säkert kan användas av eleverna i andra sammanhang och i andra texter utanför skolan. Anna underströk också att vi är påverkade av den lärarutbildning vi en gång gick och att detta tydligt syns i vår undervisning. Därför är det viktigt för oss lärare att hela tiden fortbilda oss, ta del av forskning och nya rön.

I slutet av föreläsningen fick vi diskutera olika frågeställningar i smågrupper. En fråga gällde var skulden ligger för våra elevers försämrade läsförmåga. Vems fel är det? Ska vi skylla på läraren, på fritids, på hemmen, på skolan som helhet eller på politikerna. Frågan är också om det finns strukturella hinder. En annan fråga vi kom in på gällde när nationella prov tas fram som prövar samma som PISA – är provet då till för att öva inför PISA eller är det till för att ge lärarna underlag i sin kartläggning av vad eleverna kan och behöver?

Sammanfattningsvis är kärnfrågan vad vi gör med PISA resultaten!?

Ja, det här var några snabb nerskrivna och korta rader från en mycket intressant föreläsning! Inga bilder för jag rensade min iPad häromdagen och råkade radera alla bilder från föreläsningen. Solen skiner ute och nu ska jag njuta av en härlig söndag med barn och barnbarn!

Vill du läsa mer om PISA så hittar du information och rapporter på Skolverkets webb. Rapporten heter PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik.

Vilka roller väljer du?

Är du uppdragsgivare, övervakare och chef eller utforskare, spegel, förebild och mentor? Dessa roller beskrivs i Goldbergs bok Att utveckla självständiga läsare (2017). Ja, det är förstås även ett mål i vår undervisning att utveckla självständiga läsare.

Rollen som utforskare innebär att jag som lärare behöver upptäcka vad eleverna gör som läsare, varför och hur de tänker. Som Goldberg påpekar så görs det mesta av läsarbetet inom oss och därmed är det osynligt. Hon föreslår att vårt utforskande av hur eleverna tänker sker i fem steg.

  1. Läraren börjar med att formulera ett syfte. Frågan är Vad letar jag efter?
  2. Andra steget är att observera och iaktta eleven när denne läser. Här är det viktigt att vara genuint nyfiken för att kunna ställa bra frågor.
  3. Frågor som jag ställer ska vara processorienterade. Fokus ligger på vad läsaren gör samt hur och varför.
  4. Sedan följer lyssnandet. Under lyssnandet försöker Goldberg också upptäcka vilket mindset eleven arbetar utifrån.
  5. Avslutningsvis gör läraren en sammanställning av sina iakttagelser och dokumenterar underlaget. Hon arbetar inte med matriser och checklistor utan använder sig av lappar där hon gör anteckningar. Fokus ligger här på att upptäcka elevens läsprocesser.

I boken Att utveckla självständiga läsare (Goldberg 2017) ges rikligt med exempel på hur hon arbetar med olika texter, hur hon ställer frågor och varför. Kapitlet avslutas med en tabell som beskriver de fem stegen som vad som utmärker varje steg.

Kapitel 6 handlar om rollen som spegel. Att spegla handlar här om att ge feedback på elevers arbete och ansträngningar. Här lyfts fem egenskaper i en feedback som extra viktiga. Dessa fem är:

  1. att vara specifik
  2. att utgå från tillgångar
  3. en dynamisk inställning
  4. icke-dömande och överföringsbar
  5. lägg fokus på läsaren

Lyckad feedback har transfer effekt, dvs. den kan tillämpas på andra texter, läserfarenheter och i andra sammanhang. Det är en balansakt att inte vara för allmän  men inte heller alltför specifik i feedbacken. Goldberg ger exempel på lagom specifik nivå på feedback. Här tror jag att det kan vara bra att diskutera praktiska exempel med sina kollegor. Varför inte skriva ner ett antal exempel på feedback jag som lärare har gett mina elever!? Dessa exempel kan sedan används på en arbetslagstid där alla lärare bidrar med sina exempel som man sedan sätter sig och sorterar i tre högar, alltför allmän, helt rätt samt alltför specifik!? Ett annat sätt att komma åt detta med vilken feedback ger jag mina elever är att be en kollega att filma ett tillfälle när jag arbetar med att ge feedback. Sedan kan jag i lugn och ro titta på filmsnutten och reflektera över min feedback. Den djärve kan be en elev att filma! Det är så lätt idag när vi arbetar med iPads att använda dessa till sådant här också.

Vikten av att se till förmåga och vad våra elever kan och inte vad de inte kan är en bra utgångspunkt. Vad vi kan är inte ett fast, statiskt tillstånd utan ska ses som en del i en process, att vara på väg mot… Det eleven kan ska denne också kunna använda i andra sammanhang. Något som kallas för transfer. Om eleven inte förstår att använda sin kunskap i olika sammanhang så blir nyttan med kunskapen begränsad.

Modelleringen kommer in i kapitel 7 som handlar om att läraren ska vara en förebild. Att modellera, demonstrera eller arbeta med minilektioner om nya moment är något som många föreslår. Här gäller det olika steg i ett nytt moment. Jag skulle tro att de flesta svenska lärare har mött arbetssättet. Barbro Westlund beskriver det i sina böcker och Skolverkets bedömningsmaterial Nya Språket lyfter använder det som ett vedertaget arbetssätt. I en minilektion börjar läraren med att förklara syftet för att sedan gå över till att demonstrera det som centralt för minilektionen. Därefter får eleverna pröva att arbeta först i smågrupper eller par och därefter på egen hand med det som minilektionen introducerat.

Den sista rollen som beskrivs är att vara mentor. Kapitel 8 ger många bra exempel på hur jag som lärare kan lyckas i rollen som mentor. Goldberg  skriver att när läraren agerar förebild, mentor, så är det sin egen process läraren visar för eleverna. Strategier delas upp i flera mindre steg för att öka tydligheten och göra det lättare före eleverna att lära sig och ta efter. Många exempel finns beskrivna i texten och det gör det lätt att förstå vad hon menar och hur hon tänker sig att arbetet ska gå till. Det är en del sportliknelser i texten. Läraren ska fundera över om denne är guide vid sidolinjen eller en tränare på plan.

Gravity Goldberg är disputerad i Curriculum and Teaching vilket motsvarar läroplans- och undervisningsteori. Du kan läsa mer om henne på hennes webbsida som heter: Gravity Goldberg LLC. Där finns också länken till en blogg.

Jag har just läst en artikel av Tarja Alatalo i Nordic Journal of Literacy Research som handlar om förskoleklasselevers läs- och skriftspråksutveckling. Som avslutning tycker jag att följande slutkläm från diskussionsavsnittet i artikel (Tarja Alatalo 2017) passar bra. Samma andemening finns här som i boken Att utveckla självständiga läsare.

I materialet framgår att lärarna utgår från sin övertygelse om att elevernas intresse, nyfikenhet, självförtroende och trygghet är en betydelsefull plattform för lärandet, vilket även betonats i tidigare forskning (t.ex. Fast, 2007; Ivarsson, 2008; Sandberg, 2012; Skoog, 2012). När lärarna får möjlighet att identifiera och tolka, dvs. att aktivt och passivt erfara i handling elevers skriftspråkliga utveckling, kan de utifrån den kunskapen nyansera sin egen bild av vilka förmågor eleverna har utvecklat. Dessa insikter är betydelsefulla med tanke på att inte endast en skriftspråkstimulerande miljö och material visats främja barns skriftspråkliga utveckling, utan också lärarens uppmuntran, instruktion och respons i lärandet (Guo et al., 2012; Mashburn et al., 2008). Med hjälp av bedömning av elevernas lärande har lärare också möjlighet att ta tillvara elevers tidigare erfarenheter och förmågor (jfr Fast, 2007; Ivarsson, 2008; Skoog, 2012) och stimulera dem vidare (jfr Hagtvet, 2003). (Alatalo 2017)

PS. jag har skrivit om Goldbergs bok i ett tidigare inlägg från den 4e april.

Referenser:

Alatalo, T. (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråkutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3, No 2 (2017).

Goldberg, G. (2017). Att utveckla självständiga läsare. Stockholm: Natur & Kultur.

Alatalo, T. (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråkutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3, No 2 (2017).
NJLR
Goldberg, G. (2017). Att utveckla självständiga läsare. Stockholm: Natur & Kultur.
goldberg

 

Intresserad av dyslexifrågor?!

10-12 augusti kan du lära dig mer för då går den åttonde nordiska kongressen om dyslexipedagogik av stapeln. Arrangör är Svenska Dyslexistiftelsen och Svenska Dyslexiföreningen. Kongressen äger rum på Stockholms Universitet i Frescati, Stockholm, 10-12 augusti 2017.

Program

Programmet startar på torsdag 10 augusti med invigning, fem parallella sessioner följt av mingel på kvällen. Fredag 11 augusti bjuder på parallella sessioner indelade efter årskurs. Utställningen är öppen hela dagen och organisationskommittén uppmuntrar alla deltagare att besöka denna. Dagen avslutas med middag på Haga Forum. Även lördag bjuder på intressant program.

Fullständigt program och närmare information finns på Svenska Dyslexiföreningens hemsida.

Jag har också länkat in programmet här: Program för Dyslexikongressen 2017.

Det finns många intressanta programpunkter dessa dagar! Personligen skulle jag gärna lyssna på Stefan Gustafsson när han talar om RTI och formativa bedömningarRTI står för Respons to intervention. I RTI låter läraren insatserna komma först och diagnosen efteråt; vilket borde vara en självklarhet men inte alltid är det. Nackdelarna med RTI är det krävs hög kompetens och mycket resurser. Jag har skrivit lite om detta i ett tidigare inlägg (17/4 -16) utifrån en artikel i Svenska Dyslexiföreningens tidskrift Dyslexi. Rekommendationen i den artikelns första avsnitt är att om man är tvungen att endast välja en metod så ska den vara bred och innefatta både avkodning och förståelse. Stefan Gustafsson är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse är att implementera och  utvärdera effekter av olika interventioner för att utveckla läsförmågor hos yngre elever. För att vara framgångsrika behöver interventioner och läspedagogik anpassas till elevers varierande behov över tid, både vad gäller form och innehåll. Gustafsons forskning handlar därför också om system och begrepp såsom RTI, dynamiska bedömningar och formativa bedömningar.

Jan-Eric Gustafssons, professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet, keynote föreläsning om Faktorer som påverkar läsförståelse hos ungdomar och vuxna. Resultat från internationella studier. lockar mig också. Jag arbetar mycket med frågor kring läsförståelse och det är alltid lika viktigt att hålla sig ajour med resultat från olika studier. Hur ska vi annars kunna bygga vår undervisning på vetenskaplig grund?

Paavo Leppänens föreläsning om New digital learning Environments – new challenges for individuals with dyslexia. låter som ett högaktuellt ämne. Paavo Leppänen är professor i psykologi och dyslexiforskning universitetet i Jyväskylä, Finland.

Idor Svensson och Gunilla Almgren föreläser om Tillgänglighet och appar – forskning möter praktiken.  Det låter definitivt som ett ämnesområde för mig i mitt arbete här på Medioteket. Idor Svensson, docent i psykologi. Gunilla Almgren är specialpedagog och skolutvecklare i Mölndal och deltar också i den nationella appstudien kring läs- och skrivsvårigheter.

Du märker att det finns en del spännande föreläsningar under dessa konferensdagar! Hoppas att några av er får anmäla er!