Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

Vår fördjupningsträff utifrån analyser i LegiLexi

Häromdagen, tisdag 5/3, var Sofia Norén, verksamhetschef LegiLexi, inbjuden att hålla en workshop, ett fördjupningstillfälle, utifrån de analyser av elevernas färdigheter som programmet LegiLexi ger läraren. Sofia hade laddat upp med utskrifter av olika elevexempel som vi under workshopdelen av fördjupningstillfället fick arbeta med.

FF6C6F28-5CBE-4E42-956D-EFDC6C85E53C

LegiLexi har en stor mängd statistik från klasser som gjort kartläggningen. Vi fick höra några exempel på data från höstterminen 2018, dvs. data från höstmätningen som görs senast 30 november. Grunden utgjordes av de 8 % av Sveriges samtliga elever – som testats med LegiLexi – och som då gick i åk 1, 2 och 3. Hur stor andel gissar du kan bokstäverna vid höstmätningen? Jag blev förvånad! Det visade sig att hela 73 % kunde alla bokstäver. Inget dåligt resultat! Samtidigt väcker det frågor kring hur jag som lärare planerar min undervisning. Knappt en tredjedel behöver förstås en väl strukturerad bokstavsundervisning men övriga behöver utmanas så de kommer vidare i sin läsning. Att kunna bokstäverna är inte samma sak som att ha knäckt läskoden. Något färre hade knäckt läskoden till höstmätningen, 60 %. Det betyder att sex av tio hade knäckt läskoden och tekniskt kunde läsa redan i början av ettan. Uppgiften är baserad på statistik från LegiLexis avkodningstester Ord på en minut och nonsensord på en minut. Dessa 60 % behöver förstås en fortsatt strukturerad läsundervisning för att kunna nå läsflyt. Du undrar säkert hur stod det till med förmågan att läsa med förståelse!? Till höstmätningen visade det sig att hela 30 % kunde läsa med förståelse.

Sofia inledde med en snabb repetition.

3EA7BF88-9D78-4AA7-AFB8-200D0BA9B7B4

Sofia lyfte skillnaden på att arbeta i testportalen och i appen. Tydligen är LegiLexi på väg att lämna appversionen. Skillnaden är att i appen rullar testningen på och i testportalen kan läraren ställa in hur långt de kan fortsätta, vilket kan ibland vara en fördel.

Sofia visade en av deltagarnas klassresultat och hur man kan sortera för att få fram hur eleverna fördelar sig över de olika färdighetsnivåerna. Olika sorteringar ger läraren olika underlag för det vidare analysarbetet.

141D0D1B-FB14-4D16-9D9C-C826EFC86975

XB9D91647-6B55-4704-A689-D27BF3D0EE0D

I testportalen kan läraren sortera klassen efter kategorierna avkodning, språkförståelse och läsförståelse. Detta ger läraren en snabb överblick över elevernas svaga och starka sidor. Likaså om det är något specifikt område som många i klassen har behov av att arbeta mer med.

Efter en tidig kafferast med semlor dagen till ära var det dags för att arbeta praktiskt med att analysera och fundera på hur jag som lärare kan arbeta med elevernas fortsatta undervisning utifrån elevresultaten.

legilexi_190305

Intensiva samtal i alla grupper! På det här sättet, dvs. när lärare ges utrymme för gemensamma diskussioner och reflektioner kring centrala frågor kommer deras erfarenheter fram. Mycket tyst kunskap delades denna eftermiddag! Det som också blev tydligt denna eftermiddag var lärarnas stor sug efter att få arbeta med analyser med tillhörande pedagogiska diskussioner.

Avslutningsvis ledde Sofia ledde en sammanfattning där deltagarna fick presentera sina förslag utifrån de underlag med elevprofiler de arbetat med. Det handlade om vad eleven förväntas kunna och vad eleven behöver fortsätta arbeta med i undervisningen.  Elevens starka och svaga sidor och hur läraren kan anpassa, stödja och utmana eleverna i undervisningen.

Vad säger utvärderingen? Jo, bland annat:

  • bra att samtal i grupper om tolkningar av resultat
  • hur man kan använda resultaten
  • att det är ett test där det inte är meningen att eleverna ska nå taket
  • bra föreläsare, bra upplägg med gruppsamtal och tid för samtal med andra skolor
  • fortsätt och ge många möjlighet att få samtala om analyserna för det är där man behöver jobba och kolla för att se vad som måste göras på elevnivå.

Ja, något rätt gjorde vi denna eftermiddag! Att få arbeta med analyser och diskutera resultat och vad man gör sedan är vad många lärare efterfrågar.

Hur kan lärare utmana starka läsare i tidiga skolår?

Forskning understryker att det är viktigt att utmana eleverna. I det här exemplet möter du Leo som är nyss fyllda 7 år. Här i Sverige skulle han ha gått i förskoleklass. Han läser redan flytande, dvs. med automatiserad avkodning. Det betyder att han kan ägna  hela uppmärksamheten mot förståelsen av texten.

Hans lärare har valt att utmana med texter som den du läser här.

E0C0CC18-B617-4C4D-A107-E173E8837B3D

Texten om Abraham Lincoln är en text som bjuder på svårare ord och ett ämnesområde som inte ligger inom 6-7åringars förväntade erfarenhetsvärld. Texten är vare sig bekant eller elevnära för en 7-åring. En svensk motsvarighet skulle kunna vara en text om Gustav Vasa, drottning Kristina eller varför inte Hjalmar Branting!? Vore det möjligt i förskoleklass? Har du elever som läser texter på den här nivån? Utmanar du med faktatexter eller skönlitterära texter? Kan du bjuda på exempel?

I svensk skola har vi ett kunskapskrav i läsförståelse för åk 1 som lyder:

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

Nästa kunskapskrav i läsning har vi för åk 3 och det inleds med följande formulering:

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Texten följs upp av några olika sorters bearbetningsuppgifter som att fylla i ord som fattas, ett korsord och uppgiften att lista ut vilket ord som gömmer sig i de omkastade bokstäverna.

6218D512-B2DF-4A38-A8CF-1839F336005A

Kriss-krosset och korsordet brukar vara lätta uppgifter då det mest handlar om att hitta rätt ord som ska passa in på strecken och i rutorna. Fylla-i-övningar räknas för övrigt som ineffektiva strategier.

560636B2-1DE2-4357-9F61-EB6A309F782D

Sista uppgiften är siffror som nämnts i texten och som ska paras ihop med rätt fakta.

Avslutningsvis en fri skrivuppgift utifrån vad eleven vet om Lincoln.

F8F7C380-A8AC-45A9-8A2A-4367593225DC

He was honered a memorial because he freed the slaves. He was a very strong president. He also gave very good speeches.

Texten innehåller ett stavfel och det är honered.

Uppgifterna i sig är vanliga i skolans läromedel och arbetsböcker. Är uppgifterna utvecklande för eleven? Hur kan läraren komplettera dem med andra utmanande uppgifter? Det finns mycket en lärare kan göra men man måste vara realistisk inför vad som är rimligt att hinna med!

Barn i olika länder lär sig olika saker. Leo har lärt sig att Abraham Lincoln var motståndare till slaveriet och arbetade för att det skulle  upphöra vilket ledde till inbördeskrig. Lincoln vann inbördeskriget och säkrade demokratin. Han vet också att Lincoln blev skjuten. På frågan varför Lincoln blev skjuten resonerar han kring att Lincoln frigjorde slavarna. Att köpa och sälja slavar hade gjort en del människor rika och därför fanns det en del som inte tyckte om att slavarna blev fria. Missnöjet ledde till att en person sköt Lincoln. Resonemanget är definitivt avancerat för en 7-åring! Det jag funderar över hur lärare i förskoleklass kan utmana en elev som är så språkligt tidigt utvecklad? Vad är rimligt att hinna i en klass med 25-30 elever? Det är en sak att resonera med elever i en-till-en situationer men hur gör jag det i grupp? Har du några exempel på hur du gör?

Hjärnan är skapad för att utvecklas och den utvecklingen sker i stort sett på liknande sätt för alla. Det är slutresultatet som blir olika beroende på vad omgivningen erbjuder under resans gång. Utmaningar bidrar till en starkare utveckling och nya färdigheter tränas upp. Färdigheter tränas genom att man upprepar träningen, dvs. gör samma sak gång på gång. Kunskaper är beroende av individens inre språkfunktion och handlar om förmågan att hantera kunskap med tänkandet. Detta är i sin tur centralt i vår kognitiva förmåga. Mot bakgrund av detta så borde det vara bra att föra in fakta och krävande texter tidigt, eller? I det här fallet har det också gett ett stort ordförråd och medvetenhet om hur ord kan härledas men också byggas med prefix och suffix.

Det är mycket spännande att få inblick i hur lärare gör i andra skolsystem! Det väcker förstås frågor om olika faktorers inverkan. Jag kan inte ge några svar eller rekommendationer men är däremot mycket intresserad av dina reflektioner och förslag! Hur har du gjort med elever som läser flytande i förskoleklass? Vilka uppgifter har du valt för att utmana?

Snart sportlov och dags för ”quiz!?

Läsa måste man annars …. eller hur!? På sportlovet ska man sporta men glöm inte att läsa. Passande nog så bjuder LegiLexis lässtimulerande sajt jagharläst.se på ett quiz, dvs. en frågesport. Temat för quizen är sant eller falskt. Bästa tänkbara val, eller hur!? Dels har årets tävling En bok i världen inom Barn och böcker temat sanning. Dels är källkritisk förhållningssätt något som finns i kursplanerna.

Alla som deltar i tävlingen  erbjuds ett antal bok-afterworks, som är en form av inspirationsseminarier för lärarna. Måndag kväll den 4e februari arrangerade Lena Fontin ett sådant bok-afterwork med verksamhetschefen för LegiLexi Sofia Norén som föreläsare. Mycket uppskattat och så fick vi en påminnelse om sportlovsläsningen.

Informationen kring sportlovs-quizet lyder:

Under sportlovet utmanar vi till ett fakta-quiz varje dag. Svara på tre ”Sant eller Falskt” frågor och tävla gärna mot kompisar eller familjemedlemmar om vem som vet mest med våra kluriga frågor!

Det här är vad du möter. En härligt sportlovsinspirerad sajt. Snöflingor som man kan undra om de är små sant/falsk virusfigurer. Klicka på rutan med veckodag och lös dagens fråga!

sportlovs quiz

Du kan ladda ner information till eleverna i pdf-form: HÄR 

Diplom till eleverna laddar du ner HÄR.

För dig som har erfarenhet av att arbeta med LegiLexi i din undervisning ordnar vi en fördjupningseftermiddag med fokus på hur jag som lärare kan utveckla mitt sätt att arbeta med analys och planering av fortsatt undervisning utifrån resultaten. Du som anmäler dig får gärna ta med egna elevexempel ur LegiLexi analyserna. Sofa Norén kommer också att låta oss skärskåda avidentifierade analysexempel som hon har med sig och utifrån olika frågeställningar. Vi ser att du helst har hunnit genomföra två testomgångar med dina elever. Låter det spännande!? Du kan fortfarande anmäla dig till detta fördjupningstillfälle! Läs mer och anmäl dig här: anmälan till 5/3. Som alltid hittar du förstås information samt anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm!

Jag mejlar ut bekräftelser senast under vecka 9.

Referenser:

Jag har läst: https://www.jagharläst.se

LegiLexi: https://www.legilexi.org

Härligt att få vara med ”på golvet”!

Att presentera hur kartläggningsmaterial ska användas är en sak, hur det sedan blir i verkligheten ute på golvet är en annan sak. Många faktorer påverkar utfall och barnens upplevelse. Förutsättningar och undervisningsmiljöer skiljer sig åt. En klass har tillgång till grupprum och gått om plats. En annan klass har 33 elever inträngda i ett enda rum. Antal barn i en förskoleklass kan vara 20 barn lika gärna som 33! Organisationen kan se olika ut. På en skola gäller ämneslärarsystem ända från förskoleklass med olika förskolelärare i svenska och matematik och på en annan skola har man klasslärarsystem med en och samma lärare i de flesta ämnena. I en del klasser har alla barnen svenska som modersmål och i andra talas nästan lika många språk som det finns barn i klassen. Det kan till och med vara så att alla barnen är födda i Sverige men eftersom svenska inte talas i bostadsområdet så har barnen brister i sin svenska. Just därför strävar jag efter att besöka klasser i olika miljöer för att se hur lärarna förhåller sig till och anpassar sin undervisning efter givna förutsättningar. Häromdagen besökte jag Åsa GustafssonSjöstadsskolan.

Jag bjöds på en inspirerande dag med 26 sexåringar och deras lärare Åsa som lyckats när det gäller att skapa arbetsro, intresse och nyfikenhet hos barnen, förvånansvärd självständighet hos barnen och en bra lärandemiljö.

Syftet med mitt besök var att jag skulle få delta när Åsa arbetade med aktiviteter i kartläggningsmaterialet Hitta språket.

Vi träffades lite innan barnen började så att vi fick talas vid lite först. Barnens skoldag började med sedvanlig samling med gemensamt samtal kring bland annat veckodag, datum, närvaro, årstid, hur många dagar de gått i skolan konkretiserat med ännu en kula i burken och några utvikningar från barnen om saker de ville berätta. Åsa fångade tillfället i flykten, dvs. när barnen spontant ville berätta om något, och lät det bli momentet att berätta så andra förstår.

På samlingsmattan framför barnen och Åsa fanns en täckt hög. Nyfikenheten och intresset var stort när det blev dags att täcka av tyget och se vad som gömde sig under.

Åsa2

Åsa gick igenom alla spel som låg framför barnen. De hade i stort sett spelat alla spel tidigare så genomgången var endast en repetition för att Åsa skulle vara säker på att alla kom ihåg hur man spelade. Barnen var indelade parvis och varje par skulle ställa sig tillsammans, tala om och komma överens om vilket spel de ville välja. Detta klarade alla galant! Mycket imponerande att se hur de smidigt kom överens och gjorde sina val utan en endaste krock i önskemålen. När Åsa kollat av att alla var klara med sina val så fick barnen i uppgift att sprida sig i klassrummet och ute i det gemensamma rummet, Havet, och spela. Åsa själv tog med sig en liten grupp med fyra elever för att spela några av de uppgifter som ingår som aktiviteter i Hitta språket. Efter att ha gjort några övningar hämtade hon in en ny grupp för att på så vis arbeta sig igenom klassen.

Åsa1

En av aktiviteterna gällde att ta ett kort, beskriva vad barnet ser på kortet och kamraterna får gissa vad som visas på kortet. Åsa modellerade hur det gick till och sedan fick barnen göra samma sak. Barnens upplevelse var att de lekte en beskriv och gissa vad som visas på kortet lek.

Nästa lekaktivitet var att berätta om något och sedan låta barnen berätta om olika händelser som Åsa gav dem i uppgift att berätta om. Uppgifterna tog Åsa ur kartläggningsmaterialet. Åsa modellerade genom att berätta om exempelvis när hon borstar tänderna eller åker till landet. Barnen fick i uppgift att berätta om bland annat:

  1. hur går det till när du åker till träningen. Berätta med start hemifrån tills du är framme och börjar träningen.
  2. hur du går från din hall hemma ända fram till skolan
  3. en vanlig dag i skolan (förskoleklass). Barnen berättade om vad de gör först följt av vad de gör sen.
  4. vad du gjorde igår i skolan.
  5. något du tycker om att göra

Tredje aktiviteten Åsa gjorde med barngrupperna gällde att följa en instruktion. Här handlade det om att lyssna på vad Åsa viskade i örat och sedan utföra instruktionen. Barnen bads exempelvis att:

  1. gå till mattan, lägg dig på magen och vinka.
  2. gå till mattan, lägg dig på rygg och vifta med armarna.
  3. lyft en stol och gå och ställ den vid ett annat bord.
  4. gå till dörren, säg ditt namn och kom tillbaka till mig.
  5. gå till en vägg, knacka på väggen och kom tillbaka.

Alla barnen visade tydligt att de tyckte att alla uppgifterna var roliga lekar. De visade stort intresse för hur kamraterna gjorde sina uppgifter och de deltog uppmärksamt och engagerat. Det var glada miner och många skratt.

Åsa och jag diskuterade i mellantid hur man skulle kunna utmana barnen i och med att det gick så lätt. Åsa provade att efter att barnen fått sin instruktion och utfört uppdraget låta de andra barnen fundera över vad Åsa egentligen sagt att barnet skulle göra. Detta visade sig mycket svårare än att följa instruktionen. Trots att de sett kamraten exempelvis gå till mattan, lägga sig på magen och vinka kunde de inte själva formulera hur den ursprungliga instruktionen Åsa hade viskat i örat på kamraten hade varit formulerad. Värt att fundera över men också att utmana eleverna med som en uppgift på  nästa nivå.

När läraren arbetar med aktiviteterna anser jag att det är bra att reflektera tillsammans med kollegor över hur man som lärare kan göra för att lägga in en progression i uppdragen. En instruktion kan till exempel ges i olika antal steg. Fler steg i instruktionen gör det svårare att utföra den. Frågan är också om vissa instruktioner är svårare än andra!?

Desto mer jag som lärare funderar och reflekterar över det jag och klassen gör, över vad som gör en uppgift lättare/svårare och om det som gör uppgiften lättare/svårare är olika saker för olika barn desto mer kommer jag att få ut av en sådan här kartläggning. Jag anser också att det är viktigt att komma ihåg att kartläggningen ska göras inom ordinarie undervisning och inte tillåtas bli ett moment vid sidan om. Den här dagen var en vanlig dag med en vanlig klass och en vanlig lärare. 26 barn varav två sjuka gjorde att det var 24 barn kvar som arbetade i olika smågrupper och växlade om mellan olika svenskuppgifter och att sitta och spela spel med Åsa. Med sig hade Åsa också två fritidskollegor. Barnen själva uppfattade att det var roliga spel de spelade med Åsa.

Det var inspirerande att få delta en dag och jag hoppas att ni är fler där ute i förskoleklasserna som låter mig komma på besök när ni arbetar med Hitta språket. Avslutningsvis vill jag säga: Stort tack, Åsa!

Kära läsare, dela gärna dina erfarenheter från kartläggningsarbetet i din klass! Berätta gärna också hur du utmanar elever med uppgifter som är lite svårare. Hur få du in progression och utmaningar i aktiviteterna i kartläggningen med Hitta språket respektive Hitta matematiken?

Hitta matematiken

Äntligen! Nu finns det en kurs kring kartläggningsmaterialet Hitta matematiken! Det är min kollega Matilda Östman som håller i dessa. Du hittar kurserna i kalendariet på PedagogStockholm. Dock är de fullbokade men det kommer fler framöver.

Först fick vi en kort introduktion om läsa-skriva-räkna garantin (Skolverket 2018) och en bakgrund till kartläggningsmaterialet.

IMG_2853

Den formulering i kartläggningsmaterialet som väckte flest frågor var  ”att identifiera elever som visar vanliga missuppfattningar”. Vi återkom till frågan under eftermiddagen och fick utrymme att diskutera den.

Vi diskuterade också termerna kartlägga och bedöma och vad vi lägger in i dem. Läs gärna det tidigare inlägg jag har skrivit om termer och definitioner av dessa: Intressanta frågor kring bedömnings- och kartläggningsstöden (190106).

När läraren arbetar med sina elever är en ledstjärna att materialet ska ge barnen möjlighet att visa ett matematiskt intresse. Detta ingår i materialets fem olika aktiviteter. Matilda visade ett axplock ur kartläggningsmaterialet som vi sedan också fick arbeta praktiskt med i mindre grupper. Mycket uppskattat!

IMG_2854

Avslutningsvia diskuterade vi några frågor som exempelvis:

  • Vad ska jag börja med?
  • Finns det tillfällen utanför klassrummet då jag kan läsa av en del av aktiviteterna?
  • Hur kan jag anpassa uppgifter inom klassrumsundervisningen för att möta alla elevers behov och intressen?
  • Vad i kartläggningen förutsätter vilka förkunskaper?

Vi lyfte också deltagarnas egna förslag på hur läraren kan arbeta för att ge eleverna förförståelse inför de färdigheter som kartläggs genom de olika aktiviteterna. En aspekt som kom upp var hur nära språket är kopplat till förståelsen av olika matematiska begrepp och fenomen.

Kom också ihåg följande:

Om läraren eller förskolläraren vid användningen av dessa material ser att en elev visar indikation på att inte nå kunskapskraven ska följande göras:

  • En särskild bedömning ska genomföras och stödinsatser sättas in vid behov.
  • I slutet av förskoleklassen och lågstadiet ska stödinsatserna följas upp och därefter ska resultatet av uppföljningen överföras till mottagande lärare, det vill säga den som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.
  • Planering och uppföljning av extra anpassningar samt den särskilda bedömningen genomförs som huvudregel i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. (Skolverket 2018)

Detta var en av många av deltagarna efterlängtad kurseftermiddag!

Nu kommer till sist det bästa! Efter sommaren kommer Matilda och jag att erbjuda heldagar där vi presenterar och går igenom läsa-skriva-räkna garantin, de båda delarna Hitta språket och Hitta matematiken samt mer översiktligt hur man i lärarrollen kan använda resultaten för planeringen av den fortsatta egna undervisningen. Vi har bokat lokal för heldagsutbildningar 13e, 14e och 15e augusti. Information kommer att komma i god tid före sommaren genom olika kanaler som rektorernas fredagsbrev, Mediotekets nyhetsbrev, mejl till rektorerna, kalendariet på PedagogStockholm m.fl. Passa på och prata med din chef  redan nu om du vill delta i våra heldagsutbildningar i augusti.

Tills vidare – Håll utkik!

Intressanta frågor kring bedömnings- och kartläggningsstöden

I mina kurser kring Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd väcks nya, ibland kluriga, frågor runt bedömning vs kartläggning. Det är riktigt spännande att möta alla er duktiga lärare ska ni veta! Den här sortens möten och diskussioner är bland det bästa med mitt arbete. När kursdeltagare får tid att diskutera sina erfarenheter dyker det upp många frågor och frågeställningar. De är både av mer generell och övergripande karaktär och ibland mer specifika i förhållande till syfte, materialet och/eller genomförande.

Det här ämnet kommer jag att beröra i flera inlägg som jag nu arbetar med att skriva. Hur man använder termer, dvs. ord, är viktigt och därför utgör definitioner en grund för all fortsatt diskussion. Allra först tar jag definitionen av termerna bedöma och kartlägga. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket och Nationellt bedömningsstöd! Jag skriver ändå några rader om test för att mota fortsatt användning av det ordet när vi talar om Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd.

Bedöma

Enligt Svensk synonymordbok betyder kartlägga att 1. göra karta över 2. utforska, klarlägga Det är viktigt att jag som lärare går in för att just utforska vad mina elever kan när jag börjar använda Hitta språket. Det är också viktigt att ha den utgångspunkten när jag förmedlar hur jag lägger upp min undervisning; att det sker utifrån var barnen befinner sig i sin utveckling både på individ- och gruppnivå. Vid bedömning av elevers kunskapsutveckling så sker denna bedömning  utifrån gällande kunskapskrav som de anges i respektive kursplan.

Kartlägga

Vad gäller termen bedöma får vi förslag på synonymer som värdera, uppskatta, utvärdera eller evaluera, betygsätta, fälla omdöme om.

När Skolverket skriver om kartläggning så handlar det om att undervisningen ska kunna anpassas till en elevs förutsättningar, behov och intressen. För att läraren ska kunna göra detta behöver hen göra en pedagogisk kartläggning av elevens kunskaper. Detta innebär att läraren kartlägger och dokumenterar elevens funktioner och färdigheter, starka sidor och eventuella svårigheter.

Test

Vid utredningar, såväl pedagogiska som psykologiska, görs test. Det är särskilda personer, yrkesgrupper, med särskild utbildning för att på rätt sätt administrera, rätta och bedöma/tolka resultaten av testen som har ansvar för att göra dessa test. Det kan vara en speciallärare/pedagog, en logoped eller en psykolog. Syftet är dels att utröna hur individens eventuella svårigheter ser ut, om individen uppfyller kriterierna för en viss diagnos, men också för att kunna föreslå, planera och hjälpa till att genomföra tidiga insatser. Inför en utredning formuleras ett syfte samt en frågeställning som berörda förväntar sig få svar på. Målet är rätt insatser i rätt tid!

Hur ser då riktlinjerna ut för undervisningen? I syftet för förskoleklass kan vi läsa:

Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. (Skolverket 2018, sid 18)

I Hitta språket skriver man:

Elever är olika och undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de olika erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig. (Skolverket 2018, sid 6)

Behöver verkligen läraren dessa nya verktyg för att kartlägga och bedöma kunskapsnivå och kunskapsutveckling hos sina elever? Som svar på den frågan är det intressant att läsa en av Skolinspektionens kvalitetsgranskningar.

En kvalitetsgranskning av Skolinspektionen

Skolinspektionen har bland annat gjort en kvalitetsgranskning av skolors arbete med extra anpassningar. Rapporten publicerades 2016. Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande:

Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede

Två år efter lagändringen håller flera skolor fortfarande på med implementeringsarbetet. I flera skolor är det fortfarande oklart vad som avses med extra anpassningar och hur det genomförs med god kvalitet. Begreppet extra anpassningar kan även ibland sammanblandas med andra aktiviteter i undervisningen och med särskilt stöd.

Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har

Granskningen visar att skolorna endast lyckas identifiera de sammantagna behoven i var tredje elevfall. Flera skolor diskuterar snabbt en eventuell åtgärd för eleven men analyserar inte alltid först hur behovet ser ut. Skolorna bedömer således ofta insats före behov

Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling

Endast för var fjärde elev matchar de extra anpassningarna som ges elevens behov. När det inte matchar kan det exempelvis handla om att de anpassningar som gjorts är alltför kortsiktiga eller att eleverna behöver fler anpassningar än de som gjorts.

Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

I nästan hälften av elevfallen följer skolan inte upp de extra anpassningarna för att säkerställa att de ger avsedd effekt. (Skolinspektionen, 181015)

Lagändringen kom 2014 och 2016 har skolor fortfarande svårt att identifiera vilka behov eleverna har. Detta kan vara en anledning till att våra folkvalda önskade en tidigare kartläggning och bedömning av våra yngsta elever i grundskolan och gav Skolverket i uppgift att ta fram kartläggnings- och bedömningsmaterial. Är situationen en annan idag 2018? Vad är din erfarenhet?

Sammanfattningsvis:

  • i vart 3e elevfall lyckas skolorna identifiera behoven
  • i vart 4e elevfall matchar de extra anpassningarna elevens behov
  • i vartannat elevfall följer skolan upp de extra anpassningarna.

Ingen bra statistik, eller hur?

Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd  har en uppgift att fylla mot bakgrund av denna statistiken. Syftet med dessa kartläggnings- respektive bedömningsmaterialen är att stödja läraren i att identifiera de elever som visar en identifikation på att:

  • inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan,
  • är i behov av extra anpassningar, eller
  • är i behov av extra utmaningar.

Det handlar inte om att ”finna fel” hos enskilda elever utan att bevaka att de elever som är i behov av anpassningar av undervisningen eller extra utmaningar får det.

Kartläggnings- och bedömningsmaterialen är en del i läsa-skriva-räkna garantin. Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska erbjudas hjälp. Samma gäller de elever som behöver extra utmaningar. Åtgärdsgarantin innebär bland annat att lärare med hjälp av det nya (från och med 1/7 -19 obligatoriska) kartläggningsmaterialent Hitta språket  ska kartlägga elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande redan från förskoleklass. Utifrån kartläggningen ska läraren tillsammans med en lärare med specialpedagogisk kompetens utforma stödinsatser. Lagändringarna börjar gälla från och med 1 juli 2019.

Referenser

Regeringen om läsa-skriva-räkna, 190106.

SBU. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). ISBN 978-91-85413-66-9.

Skolinspektionen (2016). Skolans anpassningar med extra anpassningar. Diarienummer 2015:2217.

Skolverket (2018). Hitta språket

Skolverket (2018). Nationellt bedömningsstöd

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan.

Hur länge ska ”dom” träna?

Hur många år ska elever hålla på att träna trots att de inte gör tillräckliga framsteg? Idor Svensson ger sitt svar. Han säger tre år sedan ska eleven ha stöd med AT, assisterande teknik.

Idor Svensson leder en forskargrupp som forskar kring  läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ur olika perspektiv. Idor själv är professor vis Psykologiska institutionen, Linnéuniversitetet i Växjö. Lägg gärna två minuter på att se filmen på LNU:s webbsida där Idor bland annat berättar om resultatet i en studie som visade att elever med stora läs- och skrivsvårigheter, som fick använda tekniska hjälpmedel i stället för att träna, utvecklades lika bra språkligt som en kontrollgrupp som fortsatte träna. Enligt Idor är AT en alternativ väg för elever som har så stora läs- och skrivsvårigheter att de inte har något alternativ.

Vad krävs för att AT, assisterande teknik, ska landa hos dem vi erbjuder detta stöd? Vem behöver AT?

Senast jag hörde Idor föreläsa (vilket var 15e november i år) ställde han följande två frågor:

  • Hur länge kan eleven få vara i det röda fältet innan hen tappar motivationen?
  • Vad är lägsta nivån, dvs. vad betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga?

Det röda fältet, se bilden nedan, är där eleven befinner sig i processen från att lära sig läsa till att läsa för att lära.

Idor S1

Idor menar att när en elev har befunnit sig inom det röda fältet under tre år, utan att komma vidare, måste vi finna andra sätt för eleven att ta till sig text alternativt förmedla text. Vad gör vi då? Det är här AT kommer in därför att:

Träna hårt, ännu hårdare, jättehårt hjälper inte alla elever med dyslexi (Idor Svensson citerar Siegel 2013).

Idor Svenssson har i 20 års tid forskat kring AT och återgav hur utvecklingen har gått från dyr utrustning som var komplicerad att använda till dagens appar och lärplattor som jämförelsevis inte kostar mycket och är lättanvända. Detta gör att tillgängligheten idag är hög. AT har en mängd positiva effekter som att det:

  • möjliggör lika villkor till delaktighet och självständighet
  • underlättar vardagen med struktur och kulturell delaktighet
  • stimulerar eleven/studenten till att våga söka
    • utbildningar eleven vill gå
    • arbeten den unga drömmer om.

De exempel Idor gav oss på hur man kan arbeta med assisterande teknik handlade främst om att eleven lyssnar på en text och/eller talar eller skriver ner (använder rättstavning) vad texten handlade om. Det fortsatta arbetet går ut på att ställa frågor till författaren, söka och förklara svåra ord, lyssna på den digitala text som eleven själv har producerat samt upprepa tills eleven blir självständig i sitt arbete. Eleven kan också arbeta med att artikulera sig för taligenkäningen, lära sig att lyssna på text med Legimus och använda social medier. Jag har tidigare skrivit blogginlägg om Legimus och talböcker. Du  kan läsa dessa inlägg HÄR.

Nu kanske du undrar över definitionen av AT!? Vad lägger Idor in i AT? Så här såg Idors definition ut.

Idor S2

AT motsvaras av vad vi brukar benämna alternativa verktyg, alternativa lärverktyg och kompensatoriska hjälpmedel och det är elever med läs- och skrivsvårigheter som har tränat men inte utvecklat en tillräcklig god läs- och skrivförmåga som behöver AT. Idor talade om att elever för att bli självgående behöver en viss nivå av läsförmåga. På årskurs 3 nivå kan elever behöva AT som ett komplement för att klara sig hjälpligt på egen hand. På årskurs 6 nivå behöver eleven AT för att fortsättningsvis kunna utveckla sin läs- och skrivförmåga på egen hand. Här har vi de man ibland kallar slow starters, slumrare och elever med dyslexi.

Idor talar om att ta till sig text och förmedla text. Med ta till sig text menar han avkoda och med att förmedla text menar han skriva. Ta till sig text omfattar i sin tur tre alternativ:

  • Läsa på traditionellt sätt,
  • AT som ett stöd, dvs. en kombination av traditionell läsning och AT,
  • AT som ett alternativ och då passar inte begrepp som avkodning och läsförståelse utan kanske hör/lyssna-förståelse och textförståelse.

Under åk 1-3 menar Idor att eleverna först behöver en fokuserad klassrumsundervisning för att i åk 2 behöva stöd inom mindre grupper. I åk 3 behöver elever som ännu inte har uppnått en acceptabel, dvs. funktionell, läsförmåga enskild undervisning. I åk 3 ska eleven också lära sig använda AT och få intensivträning med olika appar. Vi fick se de appar Idor arbetat med men som han underströk så går utvecklingen snabbt framåt. Appar är färskvara. De appar som fungerar bra idag är inte de vi väljer att arbeta med imorgon.

Idor satt in begreppen ta till sig (och förmedla) text i formeln för the Simple View of Reading. Det såg ut så här:

Idor S4

Idor menar att AT är nödvändigt för många elever för att de ska kunna läsa/ta till sig en text, som stöd för exempelvis rättstavning och längre upp i skolgången för att kunna förstå ett annat språk. Han talade också om talsyntes och taligenkänningsapparar.

Att arbeta med AT kräver vissa förutsättningar. Idor avslutade med att lyfta några av dessa.

  • Utrustning och programvara måste finns på individnivå med en säker uppkoippling.
  • Lärarna behöver var välutbildade. De behöver själva ha upptäckt mervärdet inom sitt eget ämnesområde.
  • Eleven måste få utbildning på tekniken.
  • Det är viktigt att utvärdera ofta tills  man ser att eleven börjar bli självgående.
  • Program behöver uppdateras och lärarn behöver följa utvecklingen.
  • AT ska införas tidigt under elevens skoltid.
  • Arbeta med attityderna till AT. Det är inte ovanligt att eleven till att börja med inte är så positivt inställd till AT.

Hur bra AT fungerar kan också bero på vem som är användare. Exempel på assisterande teknik som fungerar är enligt Idor:

  • Talsyntes
  • Taligenkänning
  • Rättstavning
  • Talböcker
  • Översättning
  • Anteckningsstöd

En föreläsning Idor höll 2016 på en SDK konferens hittar du på MTM:s webb. Föreläsningen som filmades hade rubriken Stödjande ”läs- och skrivappar” – ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter?. Att se den är en snabb och enkel fortbildning om läs- och skrivsvårigheter!

Läs och/eller titta vidare:

Föreläsningar med Idor Svensson som ligger på nätet:

SPSM. Digital lärande.

SPSM. Frågor och svar om dyslexi.

Mer om AT och RTI

4604FA63-8B1D-4E3F-93DF-667F564B0846

Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag 15e  november lyssnade jag också på Thomas Nordström. Han presenterade den avhandling som han har disputerat på  idag 30e november. Avhandlingen handlar om individanpassningar.  Målet med avhandlingen var att finna och beforska metoder för utvecklandet av en god läs- och (skriv)förmåga och han undersöker två metoder för att förbättra elevers läs- och skrivfärdigheter. Avhandlingens titel är Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Thomas är en av flera forskare som har varit med och på olika sätt bidragit till Legilexi under de senaste åren. Legilexi ingår i Thomas studie med en effektstudie kring vad som är skillnaden mellan att arbeta Legilexi och inte. Studierna bygger på pilotåret och mycket har hänt sedan dess. Avhandlingen innehåller också en förstudie samt en andra delstudie. Jag ser fram mot att läsa vad som framkommit i avhandlingsstudiens del kring Legilexi! Thomas talade mycket positivt om Legilexi utifrån vad han funnit i sitt avhandlingsarbete.

Vill du läsa mer om RTI så läs ett annat av inläggen jag har skrivit, nämligen Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter – en pilotstudie med RTI. Vill du gå vidare och läsa mer om RTI kan du läsa på Reading Rockets webb, RTI and Reading: Response to Intervention in a Nutshell. Författare till den texten är Emerson Dickman, tidigare ordförande (president) för The International Dyslexia Association.

Thomas Nordström presenterade modellen RTI med en triangel där basen är bredast. Första lagret handlar om betydelsen av läsförmåga. Andra lagret är en effektiv läsundervisning för alla. Tredje lagret, topplagret, utgörs av kompensatoriska insatser för elever som trots åtgärder har fortsatt svårt med läsning.

Forskningsfrågorna i Thomas avhandling är inlemmade i RTI modellen. Thomas presenterade design och resultat, varav en del preliminära, från delstudierna som ingår i avhandlingen.

I första delstudien gjordes kontinuerliga kartläggningar av läsfärdigheter. Fokus ligger på hur  återkommande digitala tester och bedömningar av samtliga elevers läs- och skrivfärdigheter underlättar för läraren att individanpassa undervisningen. Syftet med interventionen var att undersöka effekten av kontinuerliga kartläggningar samt effekterna av de anpassningar av undervisningen som gjordes. Eleverna fick träna på de färdigheter de hade svårt med. Thomas pekade på att han funnit en preliminär evidens för att använda kartläggning och riktad undervisning i syfte att förbättra elevers läsutveckling. Läraren kunde följa elevernas progression men också utvärdera sin undervisning vilket stärkte lärarrollen. Läraren fick underlag för att planera en differentierad undervisning. Det som visade sig var svårt var att få till stånd en riktad undervisning för varje enskild elev.

I sin andra delstudie fann han också evidens för att använda teknik som ett sätt att ta till sig/förmedla text via kompensation för funktionell läsning och skrivande som är inkluderande. Målgruppen i den andra studien var elever i läs- och skrivsvårigheter som fick en intervention med assisterad  teknik/AT. AT användes som ett sätt att kompensera, för att ta till sig och/eller förmedla text. Här handlade det om text-till-tal samt tal-till-text. Det visade sig vara viktigt med lärarstöd och träning av AT-funktioner tillsammans med fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70 % av eleverna fortsatte använda tekniken efter att interventionen avslutats. AT-läsning (text-till-tal) ökade elevernas läshastighet jämfört med traditionell läsning men hade mindre påverkan på läsförståelsen. De elever som endast använde AT utvecklade sin läsfärdigheter i samma utsträckning som kontrolleleverna i traditionell läsning.

Thomas menade att gränserna för vad som betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga är oklara. Detta behöver beforskas vidare.

Även AT/assisterande teknik är relativt obeforskat. Följande bild är ett utsnitt ur en av presentationsbilderna i Thomas föreläsning som lyfter detta.

AT ej utforskat_delbild

Thomas underströk att det är viktigt att inte bara screena utan tänka framåt; vad kommer efter screeningen? Läraren bör fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov. Just detta finner jag mycket intressant. Det ligger ju helt i linje med Läsa – skriva – räkna garantin och de nationella kartläggnings- och bedömningsstöd som är och/eller blir obligatoriska i förskoleklass och årskurs 1. Garantin är en garanti för tidiga stödinsatser, för att säkra rätten till tidigt stöd.

Avslutningsvis fick vi resultaten presenterade i följande sammanfattning:

Rekommendationer för AT-användning

  • Pedagogisk personal behöver goda kunskaper, och till vad tekniken kan användas
  • Elever behöver relativt mycket träning för att kunna lära sig tekniken och dessa olika användningsområden
  • Träningsinsatser relativt långt före användning i ”skarpt läge” (ex från andra terminen av år 3, för att kunna användas i år 4)
  • Fortsatt stöd och kontinuerlig inpassning
  • Integrering i undervisningen

En spännande avhandling! Också intressant att mer i detalj ta del av hur lärarna använde LegiLexi, i undervisningen, för bedömning och för att arbeta vidare med analyserna som verktyget erbjuder.

AT/assisterande teknik är ett viktigt utvecklingsområde för många av oss lärare. Det passar också bra in tidsmässigt nu när vi har fokus på digitalisering i skolan.

Referenser

Thomas Nordström. Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology. Disputation 30/11 -18 vid Linnéuniversitetet, Växjö.

Webbadresser

forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingen, 181130.

LegiLexi, https://www.legilexi.org 181130.

Reading Rockets, http://www.readingrockets.org 181130.

Svenska Dyslexiföreningen, https://www.dyslexiforeningen.se, 181130.

Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter – en pilotstudie med RTI

Camilla Nilvius var en av eftermiddagens föreläsare vid utbildningsdagen 15 november (Svenska Dyslexiföreningen). Camilla är åk 1-7 lärare, speciallärare, adjunkt och nu doktorand vid Nationella forskarskolan i specialpedagogik – SET (Special Education for Teachers Education). Rubriken för Camillas föreläsning var Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter. RTI.

Disposition av föreläsningen såg ut så här:

  • Hur ser läget ut i Sverige idag gällande tidig upptäckt och tidiga insatser?
  • RTI – internationell forskning?
  • RTI – något för svensk skolkontext?
  • En pilotstudie med preliminära resultat – RTI i åk 1-2

Fokus låg på huruvida Response-to-intervention (RTI) kan vara ett alternativ för tidig upptäckt och tidiga insatser i tidiga skolår vara. En fråga som Camilla ställer är  vilka förtjänster och fallgropar som kan finnas med RTI-modellen. Camilla återgav lite av vad internationell forskning anser är för- respektive nackdelar. Bland fördelarna nämnde Camilla exempelvis att:

  • fokus riktas mot klassrumsundervisningen.
  • elever följs upp systematiskt och faller inte mellan stolarna. Det är avsevärt mindre risk för sen upptäckt med läs- och skrivsvårigheter.
  • åtgärderna blir intensiva vilket leder till att många elever ”svarar” på insatserna, dvs. att önskad effekt uppnås.

Några av de nackdelar som Camilla tog upp var  att:

  • kritikerna menar att en del elever som blir föremål för lager 3 inte utvecklar tillräckligt goda färdigheter.
  • det inte finns en konsensus i forskningen om när och hur/hur länge elever ska vara i de olika lagren.

Camilla beskrev RTI mer som en arbetsprocess än en metod. Fokus flyttas från eleven som ägare av ett problem till vilken undervisning som är effektivast på både individ- och gruppnivå. Idag är det vanligt att elever erbjuds stöd först när det blivit tydligt att hen inte kommer att uppnå målen. Genom att arbeta med RTI försöker läraren i stället att undvika att elever hamnar i svårigheter och därmed kan man säga att RTI är en proaktiv modell.

Camilla presenterade RTI med följande bild där varje lager i triangeln benämns Tier 1/Lager 1, Tier 2/Lager 2,  Tier 3/Lager 3 samt i Camillas studie Tie 4/Lager 4 och de olika lagren motsvarar följande:

  1. I botten har vi den ordinarie undervisningen som här ska vara baserad på evidensbaserade undervisningsmetoder.
  2. Om elever trots god undervisning och evidensbaserade metoder inte utvecklar grundläggande färdigheter och förmågor bör dessa erbjudas mer intensiva och individualiserade insatser genom undervisning i mindre grupper.
  3. Nästa lager erbjuder en-till-en undervisning med fyra pass/vecka á 30 min under 6 veckor. Denna undervisning utgörs av mer individualiserad och intensiv specialpedagogisk undervisning.
  4. Översta lagret handlar om en intensiv användning av assisterande teknik. Syftet är dels kompensation, dels för att ge en ökad självständighet. Målet är att eleven ska kunna ta till sig och förmedla text (åk 4).

RTI3 två bilder

Till vänster i bilden visas grundmodellen för RTI och till höger RTI och dess lager något anpassade till Camillas pilotstudie.

Camillas studie är en pilotstudie. Hon kommer i samverkan med lärare och elever implementera modellen Response To Intervention (RTI) för att följa alla elevers utveckling när det gäller att läsa, skriva och räkna. Detta görs under åk 1 eller åk 2. Camilla kommer inte bara att följa elevernas utveckling utan också göra detta mycket noggrant tillsammans med stegrande specialpedagogiska insatser i förhållande till hur eleven svarar på insatta åtgärder. Fokus ligger på grundläggande färdigheter som automatisering av ordavkodning och talfakta.

Camilla presenterade designen för pilotstudien och att den omfattade samtliga 17 elever. Under första delen som påbörjade hösten 2017 grundades arbetet på följande:

Lager 1

Språk-, skriv- och läsutveckling, ht -17 del 1

  • Tematiskt, ämnesövergripande och språkutvecklande arbete.
  • Strukturerat och systematiskt arbete med fonologiska övningar, grafem/fonem koppling, bokstavskännedom samt syntes och analysövningar.
  • Reciprocal teaching användes som metod för att utveckla läsförståelsestrategier (Palinscar & Brown, 1984).

Matematikutveckling, ht -17 del 1

  • Tematiskt, ämnesövergripande och matematikutvecklande arbetssätt.
  • Strukturerat och systematiskt arbete för att abstrahera och automatisera talfakta 0-10.

Under andra delen av höstterminen 2017 såg arbetet ut så här:

Lager 2

Språk-, skriv- och läsutveckling, ht -17 del 2

  • En grupp med 3 elever i åk 2 arbetade strukturerat och systematiskt med fonologiska övningar, grafem/fonem koppling, bokstavskännedom samt syntes och analysövningar.
  • En grupp med 3 i åk 2 elever arbetade intensifierat med läsförståelsestrategier.

Matematikutveckling, ht -17 del 2

  1. En grupp om 8 elever i åk 2 arbetade strukturerat och systematiskt för att abstrahera och automatisera talfakta 0-10.

Lager 3, vt -18

Språk-, skriv- och läsutveckling

  • Ännu mer individanpassad en-till-en undervisning – fokus på att automatisera ordavkodningen och nå läsflyt. 3 elever i åk 2 i första omgången och 2 elever i den andra omgången.
  • Åk 1 – inga elever

Matematikutveckling, vt -18

  • Än mer individanpassad en-till-en undervisning med fokus på att automatisera talfakta. En grupp om 4 elever i åk 2 i första omgången och 3 elever i andra omgången.
  • •Åk 1 – 1 elev deltog

Lager 4 höstterminen 2018, pågår nu

Vi finner också perioder av lager 3 tillsammans med AT för språk-, skriv- och läsutveckling.

Språk-, skriv- och läsutveckling

  • 2 elever. Under början av höstterminen har eleverna fått bekanta sig med iPads i undervisningen med målet att ta till sig och förmedla text. De sista 5 veckorna av terminen sker en mer systematiserad träning av detta.
  • En elev som föll ifrån under vt-2018 är nu åter i lager 3.

Matematikutveckling

  • 1 elev åk 1 får fortsatt träning i Lager 3 (perioder under hösten).

Erfarenheter

Pilotstudien är ännu inte avslutad. En del erfarenheter har gjorts och dokumenterats. Man har bland annat funnit att RTI har fungerat väl. Exempelvis att:

  • pedagogerna anser att eleverna har fått intensiva och noga avvägda insatser snabbt om/när det funnits behov av det.
  • de har haft god kontroll över elevernas utveckling.
  • pedagogerna blivit medvetna om vad de behövde utveckla i sin undervisning för att möta elevernas skiftande behov.
  • pedagogerna menar att det kan uppfattas som resurskrävande att träna intensivt på färdigheter i tidiga skolår.
  • vissa elever upplevt att det har varit mycket med utmaningar i både matte och svenska.
  • det ändå har varit väl investerad tid för att motverka misslyckanden.

Hösten 2019 planerar Camilla för en större RTI studie så vi har lite att se fram mot!

Referenser

Vetenskapsrådet (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Rapport.

Metoder för läsinlärning – vilka ger bäst resultat och hur vet vi det?

Sista föreläsningen den här dagen. Jag tar inte mina inlägg från utbildningsdagen (Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag) i kronologisk ordning utan nu kommer Inger Fridolfssons avslutande föreläsning. Det har varit mycket information, många forskningsstudier. mycket jag redan vet och kan men också mycket nytt! Jag är stimulerad, inspirerad men också trött!

Inger Fridolfsson fokuserar på fungerande metoder och hur vi kan avgöra vad som fungerar bättre än andra metoder. En mycket viktig ingång!

F4EFB23A-13E5-4579-9D4A-8D168D108F02

Vi fick också veta att delar av Ingers föreläsning kommer som artikel i marsnumret i tidningen Dyslexi. Förresten  du är väl medlem i Svenska Dyslexiföreningen!? Annars rekommenderar jag dig på det varmaste att bli det!

Inger Fridolfsson är speciallärare med en magisterexamen i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter. Inger är med i styrelsen för Svenska Dyslexiföreningen.  Hon har också varit engagerad av LegiLexi i samband med att de låtit forskare och läsexperter skriva olika kapitel för boken Lära barn att läsa (2018).

Inger tar avstamp i the Simple View of Reading – som får utgöra både början och avslutningen på denna utbildningsdag.

9AEC6F72-F45E-4659-AA15-FB179FAB249D

Läsning är en färdighet som ska läras in. All inlärning är tyngre i uppstarten men går lättare efter en tid.

Inger visualiserade läsutvecklingen med läsbacken. Först kommer ordbildsmetoden (logografiska läsningen), sedan följer arbete med den syntetiska metoden (alfabetisk-fonemisk läsning) för att till slut komma fram till ortografisk läsning med läsflyt.

Kodknäckarstadiet är kort och därför sårbar. Läsförståelse utvecklas däremot under hela livet.

Motivationen bestäms inte av vilken sorts aktivitet eller material som används. Det är framstegen och upplevelsen av att man lär sig och börjar behärska något nytt som ger motivation. Vi behöver göra övningar som leder till framgång varför planeringen och genomförandet av läsundervisningen har stor betydelse för elevens lärande. Det är viktigt att snabbt bli en självständig läsare. Det stärker självförtroendet. Det utvecklar ordförrådet. Läsningen ska vara tillräckligt god i slutet av åk 1 för att bära för egen läsning. Sommarlovet mellan åk 1 och 2 ska kunna användas för egen självständig läsning och eleven ska nu känna att hen kan läsa.

Inger presenterade Vallmomodellen som vilar på vetenskaplig grund. Lärarens kompetens är avgörande för elevens läsinlärning. Vallmomodellen presenterar en balanserad syn på den tidiga läs-och skrivinlärningen där såväl den tekniska sidan som den språkliga förståelsen har sina givna platser. Vallmomodellens fyra huvudområden är: avkodning, inkodning, förståelse samt kreativt skrivande. Vallmomodellen er läraren en tydlig vägledning men också ett redskap för att tidigt fånga upp de elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. Som hjälp i kartläggningen använder Inger bilden med olika trösklar som eleverna ska uppnå. I trösklarna finns angivet  de olika grundmål som eleverna bör ha tillägnat sig. Läraren får även förslag på övningar.

Vi fick en dos med phonics. Hel kort kan man säga att phonics är läsundervisning som bygger på en strukturerad fonem-grafem-koppling. Forskning är i dag överens om att phonics är den undervisningsmodell som det finns vetenskapligt belägg för att lärare bör använda. För ett antal år sedan pågick vad som då kallades läskriget och där ställdes phonics mot whole language. Whole language-rörelsen är kritisk till systematiserad läsundervisning och menar att barn lär sig läsa helt naturligt och av sig själva. Kontexten är överordnad avkodning och man utgår från texter från barnens erfarenhetsvärld. Det tas eller finns inte någon hänsyn till progression. Fonologisk medvetenhet är en effekt av läsningen.

Anna Eva Hallin, logoped och fil.dr, skriver i sin blogg språkforskning.se om läskriget, phonics och whole language. Läs hennes tre inlägg om detta! De är mycket bra skrivna och fulla av intressanta fakta. Du hittar länkarna till dessa inlägg under referenser. Inläggen bygger på en vetenskaplig artikel Ending the Reading Wars skriven av Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018).

Att lära ut denna kod systematiskt och strukturerat (som i phonics/den syntetiska metoden) stöttar alltså den tidiga läsutvecklingen, och detta finns det enormt mycket forskning och stora forskningssammanställningar som visar (t.ex. National Reading Panel, 2000; Rose, 2006; Rowe, 2005). Det finns också evidens för att effekten på avkodning, stavning och läsförståelse är större om denna typ av undervisning börjar tidigt (i förskoleklass/första klass) än senare (efter första klass) (Ehri et al., 2001). (Anna Eva Halling, blogginlägg 180619)

Inger understryker att det är avgörande för eleven att hen får en systematisk och strukturerad läsundervisning därför att eleven får ingen ny chans. Sammanfattningsvis framhöll Inger att en god läsinlärningspedagogik bör omfatta följande komponenter :

  1. Öva på en sak i taget
  2. Repetition!
  3. Välj ut aktiviteter som leder till framgång
  4. En tydlig progression – utgå från det enkla.

Lärarens kompetens och kunskaper om val av fungerande metoder har en avgörande betydelse för det enskilda barnet! Även detta underströk Idor Svensson i sin inledande föreläsning idag.

Att låta forskare ur samma forskningsgrupp från samma universitet avlösa varandra med sina olika föreläsningar var ett mycket bra grepp då det gjorde att de olika föreläsningarna knöt an till och gick i varandra på ett utmärkt sätt. Stort tack till alla er i Svenska Dyslexiföreningen som ordnade den här utbildningsdagen!

Referenser

Anna Eva Hallin. Slutet på läskrigen? Dessa forskare menar det! Blogginlägg i tre delar, alla tre med samma rubrik.

  1. del 1, 180619.
  2. del 2, 180625.
  3. del 3, 180704.

Inger Fridolfsson (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärningLund: Studentlitteratur.

Inger Fridolfsson (2016). Vallmomodellen. Lund: Studentlitteratur.

Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the Reading Wars: Reading Acquisition From Novice to Expert. Psychological Science in the Public Interest, 19(1), 5–51. Nedladdat från: https://doi.org/10.1177/1529100618772271, 181116.