Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

Intresserad av dyslexifrågor?!

10-12 augusti kan du lära dig mer för då går den åttonde nordiska kongressen om dyslexipedagogik av stapeln. Arrangör är Svenska Dyslexistiftelsen och Svenska Dyslexiföreningen. Kongressen äger rum på Stockholms Universitet i Frescati, Stockholm, 10-12 augusti 2017.

Program

Programmet startar på torsdag 10 augusti med invigning, fem parallella sessioner följt av mingel på kvällen. Fredag 11 augusti bjuder på parallella sessioner indelade efter årskurs. Utställningen är öppen hela dagen och organisationskommittén uppmuntrar alla deltagare att besöka denna. Dagen avslutas med middag på Haga Forum. Även lördag bjuder på intressant program.

Fullständigt program och närmare information finns på Svenska Dyslexiföreningens hemsida.

Jag har också länkat in programmet här: Program för Dyslexikongressen 2017.

Det finns många intressanta programpunkter dessa dagar! Personligen skulle jag gärna lyssna på Stefan Gustafsson när han talar om RTI och formativa bedömningarRTI står för Respons to intervention. I RTI låter läraren insatserna komma först och diagnosen efteråt; vilket borde vara en självklarhet men inte alltid är det. Nackdelarna med RTI är det krävs hög kompetens och mycket resurser. Jag har skrivit lite om detta i ett tidigare inlägg (17/4 -16) utifrån en artikel i Svenska Dyslexiföreningens tidskrift Dyslexi. Rekommendationen i den artikelns första avsnitt är att om man är tvungen att endast välja en metod så ska den vara bred och innefatta både avkodning och förståelse. Stefan Gustafsson är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse är att implementera och  utvärdera effekter av olika interventioner för att utveckla läsförmågor hos yngre elever. För att vara framgångsrika behöver interventioner och läspedagogik anpassas till elevers varierande behov över tid, både vad gäller form och innehåll. Gustafsons forskning handlar därför också om system och begrepp såsom RTI, dynamiska bedömningar och formativa bedömningar.

Jan-Eric Gustafssons, professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet, keynote föreläsning om Faktorer som påverkar läsförståelse hos ungdomar och vuxna. Resultat från internationella studier. lockar mig också. Jag arbetar mycket med frågor kring läsförståelse och det är alltid lika viktigt att hålla sig ajour med resultat från olika studier. Hur ska vi annars kunna bygga vår undervisning på vetenskaplig grund?

Paavo Leppänens föreläsning om New digital learning Environments – new challenges for individuals with dyslexia. låter som ett högaktuellt ämne. Paavo Leppänen är professor i psykologi och dyslexiforskning universitetet i Jyväskylä, Finland.

Idor Svensson och Gunilla Almgren föreläser om Tillgänglighet och appar – forskning möter praktiken.  Det låter definitivt som ett ämnesområde för mig i mitt arbete här på Medioteket. Idor Svensson, docent i psykologi. Gunilla Almgren är specialpedagog och skolutvecklare i Mölndal och deltar också i den nationella appstudien kring läs- och skrivsvårigheter.

Du märker att det finns en del spännande föreläsningar under dessa konferensdagar! Hoppas att några av er får anmäla er!

Hela Sverige läser med barnen

är en regeringssatsning som har som mål att samla olika aktörer som exempelvis skola, kultur och föreningsliv runt insatser för läsning i och utanför skolan. Satsningen syftar till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Ordförande för Läsdelegationen är Katti Hoflin, stadsbibliotekarie i Stockholm. Läsdelegationen är en utredning.

Delegationen ska bland annat och med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området och skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan, bl.a. genom att anordna utåtriktade aktiviteter och arbeta läsfrämjande. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018. (Ku 2016:03 Läsdelegationen)

Idag, 19/4 -17, ordnade Läsdelegationen ett seminarium om vikten av läsning i och utanför skolan. Ministrar, en docent, läsambassadören, Kulturrådet, bibliotek, författare och representanter från Skolverket, Skolinspektionen och Myndigheten för tillgängliga medier bidrog till programmet. Spännande programpunkter! Många bekanta ansikten. Allt gick i ett rasande tempo! Tror det var 7 programpunkter borträknat inledning och avslutning. Tror det var en ovan situation för flera av talarna att ha så begränsat med tid. Samtidigt speglade alla korta inlägg Läsdelegationens breda ansats på ett tydligt sätt. Det enda jag kände mig osäker på varför just ”vi” var inbjudna och satt där. Personligen är jag relativt insatt och bekant med de olika delarna i uppdraget.

För dig som också hade önskat att du kunnat delta så kommer det att finnas en inspelning att se på Läsdelegationens Facebooksida.

IMG_0302

Gustav Fridolin lyfte att han ser två varningsklockor och de är läsförståelsen samt brister i likvärdighet. Han talade sig varm för:

  • Vi måste läsa mer i skolan.
  • Bättre tillgång till specialpedagogik.
  • Det ska finnas bemannade skolbibliotek.
  • Föräldrar måste läsa mer med sina barn.

Ulf Fredriksson talade en kvart om vad PISA mäter och de svenska resultaten. Många bilder fladdrade förbi, mycket fakta som forsade förbi.

Anne-Marie Körling bjöd på kloka, varma tankar om läsning kompletterat med många citat. Alltid lika givande att höra Anne-Marie tala!

Vi fick se en film om projektet Bokstart som riktar sig till barn 0-3 år och deras familjer. Vi vet att språk och läsning hör ihop. Bokstart arbetar med besök i hemmen där böcker introduceras för de yngsta. Det handlar om ge barn möjligheter att umgås med böcker och prata om dem. Projektet Bokstart har nått 70 %  av barnen och vid de uppföljande besöken har barnen visat ett ökat intresse för att ”läsa”.

Pappor läser för sina barn i ett projekt som kallas ”Läs för mig, pappa!”. Samtidigt blir papporna läsande förebilder. ”Läs för mig, pappa!” har utarbetats i ett samarbete mellan LO  och ABF.

ABF och LO har tillsammans tagit fram ett studiematerial som vänder sig till föräldrar. Föräldrar är den viktigaste förebilden för barn när det gäller att utveckla språket. Att samtala med sina barn om ord, och att läsa högt för dem och tillsammans med dem, är av avgörande betydelse för att de ska få ett rikt och varierat språk. För barn gör inte som vuxna säger, utan som vuxna gör. (ABF)

IMG_0303

Johan Unenge berättade om läs-och idrottssatsningen Paus. Idrottstränare samarbetade med bibliotekarier med målet att öka läsandet i anslutning till träningstillfällen och tävlingar. Bakom satsningen står idrottsrörelsen och Kulturrådet. Johan Unenge, författare och skejtare, är läscoach inom Paus. Att föra in läsning i idrotten stärkte självkänslan hos en del då det gav även en intellektuell självkänsla.

Tove Mejer och  Ildico Hellman representerade Skolverket och berättade om Läslyftet och NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling. Detta var den enda programpunkten som var en ren skolsatsningen. Generellt kan jag utifrån min profession som lärare tycka att det inte kändes som att skolan fick tillräckligt stor plats. Seminariet handlade om vikten av läsning i och utanför skolan men tyngden låg på läsning utanför skolan. Jag vet att några av oss deltagare reagerade på just detta.

Kjell Ahlgren och Helena Nordgren delade programpunkt och de lyfte både framgångsfaktorer och några grundproblem. Du ser vilka på bilderna nedan.

IMG_0304

Seminariet avslutades med en paneldebatt som knöts ihop med att Läsdelegationens medlemmar fick ta upp de frågor de ansåg var de viktigaste. Några exempel som nämndes var:

  • Vikten och behovet av samverkan
  • Behov av att förstatliga skolan
  • Satsa på att öka jämlikheten generellt
  • Likvärdighet är en central fråga
  • Resurser behöver fördelas dit där det behövs
  • Läsundervisning under hela grundskolan med samtal

Läsdelegationen ska vid behov lämna förslag på hur läsning kan främjas med utgångspunkt i skolans styrdokument och de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, inom oförändrade kostnadsramar för den statliga kultur- och utbildningspolitiken. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018.

Undrar du vilka som är ledamöter i Läsdelegationen så är det dessa personer:

  • Teaterchefen Nisha Besara
  • Docenten Ulf Fredriksson
  • Författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius
  • Förbundssekreteraren Monica Widman-Lundmark
  • Författaren Martin Widmark
  • Författaren och illustratören Johan Unenge

Ja, det här var några snabba rader från Läsdelegationens seminarium. Det finns en del frågor att fundera vidare kring men alla som deltog denna eftermiddag brann för läsning och att hitta olika sätt för att öka våra barn och ungdomars lästid. Det är definitivt en bra början!

Referenser:

Kulturrådet, Bokstart, 170419.

Läsdelegationens webbsida: http://www.sou.gov.se/lasdelegationen, 170419.

Om ”Läs för mig pappa!”

Filmen med Ewas föreläsning är klar

Ja, nu kan du se filmen där Ewa Bergh Nestlog presenterar  Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Filmen är delad i två delar i och med att vi hade en paus. Den filmade föreläsningen kommer att ligga kvar terminen ut.

Varsågoda! Här är föreläsningen:

I filmen går Ewa in på skrivhjulet. Det är Skrivesenteret, Trondheim, som har utarbetat detta. Skrivhjulet kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. För dig som vill veta mer om Skrivesenteret och skrivhjulet så är det bara att följa länken, dvs. klicka på Skrivesenteret.

Skapa kontakt

Kontakt med elever handlar om att bry sig! Att visa intresse och att vara nyfiken på sina elever. Att visa att jag som lärare tycker om mina elever oavsett deras resultat i skolarbetet. Det handlar också om att kunna ge respons och feedback på ett konstruktivt sätt som uppmuntrar och stärker. När en elev har ansträngt sig med en uppgift så kan jag som lärare berömma eleven för att denne har lagt möda på sitt arbete, detta även om resultatet inte är vad jag hade hoppats på. Får jag in en skrivuppgift så kanske jag kan ge respons på hur eleven organiserat  och utvecklat sina tankar och idéer, varierat språket, använt spännande ord och synonymer och kanske lagt ner mycket möda på skrivuppgiften.

I en kort artikel av Helman (2017) beskrivs vad som hjälper elever att knyta an till läraren. Denne:

  1. tar sig tid att ta reda på elevens intressen och förkunskaper.
  2. tar reda på vad eleven är bra på och utgå från detta i undervisningen.
  3. har en positiv inställning till eleven och höga förväntningar och tar för givet att eleven vill lära sig.
  4. involverar och håller familjen informerad om hur det går för deras barn i skolan.

Det här påminner mig om när jag själv hade en klass med ovanligt många oroliga elever. Det blev många tuffa telefonsamtal och jag ändrade helt enkelt mitt upplägg från att ringa när det hade hänt något till att ha regelbunden kontakt med familjerna. Det ändrade i sin tur kontakten mellan mig och hemmen radikalt. Skolan förvandlades från något negativt till något som hemmet samarbetade med. Helman (2017) noterade att lärare i första hand intresserade sig för elevers utveckling över ett läsår och inte följde elevernas långsiktiga utveckling. Genom att följa elevers mer långsiktiga utveckling i deras lärande blir det också möjligt att i större utsträckning utmana eleverna i deras lärande.

Gravity Goldberg (2017) beskriver ingående hur lärare kan arbeta med feedback och återkoppling för att den ska hjälpa eleven framåt. Goldberg skriver att feedback är undervisning och för att den ska fungera som sådan har den följande fem egenskaper.

  1. feedback ska vara specifik och sätta ord på vad läsaren gjorde.
  2. den utgår från elevens tillgångar och fokuserar på vad läsaren redan gör som hjälper.
  3. den bygger på en dynamisk inställning och beskriver den ansträngning och det arbete läsaren gör, inte bara slutprodukten.
  4. den kan överföras från en läserfarenhet till en annan. Något som också benämns som transfereffekt.
  5. den är icke-dömande och består av neutrala omdömen om vad läsaren gjorde. Fokus ligger på läsaren.  (Goldberg 2017:135)

Goldberg utvecklar varje egenskap och ger konkreta förslag och exempel på hur läraren kan formulera sig för att ge feedback som är undervisning. Läraren agerar spegel och visar eleven vad som finns där och vad denne gör. Allt ur ett styrke- och tillgångsperspektiv. De praktiska exemplen är i sig en styrka i Goldbergs bok.

En klasslärare kan behöva stöd i sitt arbete med elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. I en ILA-rapport från 2015 är förslagen och rekommendationen att skolor, rektorsområden och kommuner, allt beroende på storlek och elevunderlag, ska ha vad de kallar läs-/literacy specialister, literacy coacher samt literacy koordinatorer/handledare (Reading/Literacy Specialist; Literacy Coach; Literacy Coordinator/Supervisor). Dessa specialister har kunskap och uppdrag att handleda lärarna på skolan i undervisning och inom språk-, läs- och skrivfrågor. I rapporten The Multiple Roles of School-Based Specialized Literacy Professionals förklaras och beskrivs hur dessa specialister kan arbeta för att stärka lärare och skolor.

Mot bakgrund av fredagens händelse i Stockholm känns frågan om att se eleven och skapa en bärande, konstruktiv kontakt väldigt viktig. Att se varandra utifrån ett dynamiskt mindset och att ha ett språk för att skapa kontakt är grunden för mänsklig samvaro. Både i och utanför skolan. Både mellan lärare och elev, mellan vuxna och barn likväl som mellan människor generellt. Ja, sköt om er alla ni som läser min blogg!

Referenser:

Goldberg, G. (2017).  Att utveckla självständiga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier. Stockholm: Natur och Kultur.

Helman, L. (2017). Why we need to track progress.  I Literacy Today, Jan/Feb 2017, Vol. 34, Issue 4, sid. 10-11.

ILA (2015). Research Brief. The Multiple Roles of School-Based Specialized Literacy Professionals. International Literacy Association.

Sanacore, J. (2017). The Root of Connection. I Literacy Today, Jan/Feb 2017, Vol. 34, Issue 4, sid. 8-9.

Literacy Today jan o feb 17 goldberg

 

 

Språket på väg

Rikliga tillfällen att använda språket, att tala, läsa och skriva, utvecklar den språkliga förmågan!

I måndags, 3/4,  presenterade Ewa Bergh Nestlog Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Ewa är filosofie doktor och lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Hon är tillika huvudförfattare till Språket på väg.

Ewa underströk att in-texter inte ska granskas språkligt då fokus här ligger på det egna tänkandet. Den språkliga granskningen görs däremot av ut-texter som har som mål att bli lästa och förstådda av läsare och därmed måste kunna stå för sig själva. Du kan läsa mer om in- och ut-texter i ett tidigare inlägg från 11 maj 2016. Det inlägget handlade om det kapitel, Skriva för att lära och kommunicera kunskaper, som Ewa har skrivit i boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. 

Ewa BN

Texttriangeln

Språket på väg har en dialogistisk, funktionell, syn på språk och texter. Ewa utvecklade innebörden i den dubbla dialogen utifrån följande bild i presentationen.

EBN dialogistisk

3e hörnet i triangeln, som också utgör den första axeln handlar om interaktion. Exempel på frågor man kan ställa är:

Vad är lämpligt? Vad fungerar? Hur ska läsaren förstå? Vem vill jag framstå som i texten ?

Den andra axeln i den dubbla dialogen är konventioner. Här handlar det om genrer och medier. Frågan man ställer sig är hur man brukar uttrycka sig.

Ska jag uttrycka mig enligt konventionen?

Varför ska vi kartlägga elevers språk och texter?

Lärarens kartläggning är grunden för att kunna ge relevant respons på elevers färdigheter och utveckling. Det är också en förutsättning för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov. Kartläggningen ger en grund för att utveckla vårt metaspråk, vårt språk om språk och texter, och ger oss verktyg för likvärdiga bedömningar. Resultaten används även som grund till resursfördelning. Sist men inte minst så sätter läraren också betyg.

Språket på väg

Språket på väg hanterar den språkliga komplexiteten. Materialet är inte anpassat efter ålder utan har en mer generellt. Det går enligt Ewa lika bra att använda för yngre elever. Materialets funktion är att vara ett undervisningsmaterial. Kartläggning är något som görs inom den ordinarie undervisningen. Fokus ligger på vad eleven kan. Olika texter lämpar sig för olika läsning. Det är inte säkert att läsningen av en text kan vara både enklare respektive mer komplex. Vissa texter möjliggör enklare läsning och andra mer komplex läsning.

Ewa underströk att en läsare mycket väl kan vara aktiv i textsamtal utan att ha läst den aktuella boken. Därför har Språket på väg en textorienterad matris. Materialet vill komma åt själva dialogen mellan text och läsare. Textfokusering ger också mer textmedvetna läsare.

Ewa påpekade också att vi behöver se upp med elever som i åk 7 inte klarar steg 1 i matriserna. Dessa elever behöver stöd för att nå kurskraven i åk 9.

Elevmatriserna kan liknas vid ett diskussionsmaterial att använda med eleverna. Materialet har en dubbel progression som rör sig inom stegen men också mellan stegen. Matrisernas steg är relaterade till kunskapskraven. I de flesta klasser finns elever som ligger på samtliga steg. Materialet har en vetenskaplig förankring i främst socioekonomisk teori, literacy studier och receptionsteori och Judith Langer är en teoretiker som ligger till grund för Språket på väg.

Ewa tipsade oss om att ett sätt att börja använda matriserna är att ”klippa” vågrätt för att få med alla steg. Det är bättre att arbeta vågrätt än att gå in i matriserna och arbeta enbart med ett visst steg. Läraren kan arbeta gemensamt med klassen med ett specifikt steg i matrisen.

Ewa påminde oss om att inte glömma att läraren måste ha undervisat om ett område för att kunna bedöma elevers färdighet inom området. Vi kan aldrig bedöma moment som undervisningen inte har tagit upp. Språket på väg täcker in kursplanens olika moment med ett undantag. Det område som inte behandlas är de multimodala texterna. IPads introducerades januari 2010 och det tog några år innan de blev så vanligt förekommande som de är idag. Att arbeta multimodalt har blivit lättare i och med att vi arbetar med läsplattor då det här faller sig naturligt att kombinera ord, bild och ljud. Detta underlättas också i en mängd olika appar.

Forskning

Ewa berättade att i Norge är forskningen stark inom området för skrivundervisning och vid Skrivesenteret, Trondheim, har forskarna utarbetat det så kallade skrivhjulet. Detta kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. Några av de forskare som Ewa refererade var Skar & Berge; Borgström; Blomqvist, Lindberg & Skar;  Bachman & Palmer samt Kvithyld & Aasen.

Ewa gick in och diskuterade kännemärken för en god formativ bedömning. Hon utvecklade innebörden i relevanta tolkningar, pålitliga bedömningar, konsekvenser av bedömningar och ändamålsenliga beslut.

Det här var ett litet intro. Alla ni som inte hade tillfälle att delta kommer ändå att få möjlighet att se Ewas föreläsning. Vi filmade nämligen; som vi gjort så många tidigare. Filmen lägger jag upp här i min blogg så fort vi hunnit redigera den.

Har du möjligheter att dela 15/5 på Ewas andra, uppföljande föreläsning så se filmen och anmäl dig sedan via länken HÄR. Vi fick också i uppgift att göra någon/några bedömningar av egna elever till nästa tillfälle då vi börjar med att diskutera våra erfarenheter samt lyfta frågor som väckts.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Ladda ner artikeln från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922657&dswid=7280  eller direktlänk: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922657/FULLTEXT01.pdf, 170405.

Bergh Nestlog & Fristedt (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Linköping: Linnaeus University Press.

Skolverket (2011). Språket på väg.

Inget nytt men ändå värd att läsa

Tyvärr missade jag årets Läskonferens arrangerad av förlaget N&K. Ny och för många av oss okänd föreläsare var Gravity Goldberg forskare och författare till blanda annat boken Att utveckla självständidga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier (2017). Jag är i full färd med att läsa boken och har kommit till slutet.

Begreppen dynamiskt och statiskt mindset var i fokus redan i Mindset. Du blir vad du tänker, en bok som gavs ut 2015 (Dweck). Jag skrev ett inlägg om boken 23 september 2015; för dig som vill veta mer om den. Gravity Goldberg är påverkad av Dweck men refererar också till Hattie och Pearson samt några andra för oss inte lika kända forskare. Ett annat begrepp som aktualiserats den senaste tiden är grit. Grit syftar på individers driv och förmåga att fortsätta kämpa och arbeta även när denne möter motgångar. Själv mötte jag begreppet grit för första gången när jag läste en artikeln i DN (20170301). Forskaren professor Angela Duckworth, som presenteras som ledande inom grit-forskning, definierar grit med ihärdig eller obruten motivation. Centralt för grit är att få elever att tro på att de kan förändra och påverka sin hjärna genom ansträngning. Goldberg beskriver hur grit och mindset påverkar vår läsundervisning och i förlängningen elevernas läsutveckling. En underrubrik i kapitel 2 lyder

Problem är en gåva: skapa kämparvilja. (sidan 39)

För att göra detta arbetar Goldbergs med idén om olika roller vilket jag tänker beskriva närmare i ett senare blogginlägg. Ungefär halva boken beskriver grunden för Goldbergs utgångspunkter. Det handlar om egenansvar precis som boktiteln antyder. Vägen dit går via gradvis frigörelse. Läraren arbetar mycket med att modellera för att därefter låta eleverna pröva. Läraren gör lägesbedömningar, ger respons och återkoppling på elevernas arbete, demonstrerar samt vägleder övningstillfällen. Ja, här vill jag påstå att upplägget överensstämmer med det vi finner i Skolverkets material Nya Språket lyfter.

Goldberg talar om elevers egenansvar i en balanserad läs- och skrivmodell och beskriver hur den kan passa in så här.

Mest lärarens ansvar

Gemensamt ansvar

Mest elevernas ansvar

Läsa för
Läsa med
Vid deras sida
Min tur
Vår tur
Er tur
Interaktiv högläsning
Gemensam läsning
Läsarworkshop

Sedan bryter hon ner och beskriver ingående varje moment både i text och i översiktliga tabeller. Ja, hon beskriver även vanliga fallgropar för respektive moment. Fallgroparna kan vara bra att reflektera kring! Gärna tillsammans med kollegor.

Goldberg talar sig varm för att läraren ska vara genuint nyfiken på sina elever. Första steget är att se och uppmärksamma. Detta synsätt överensstämmer helt med bedömningsverktyg som Nya Språket lyfter och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, där lärarens bedömning av elevernas språk-, läs- och skrivutveckling bygger på observationer och iakttagelser. Hon varnar oss för att se på våra elever med bristglasögon för det styr oss mot att etikettera i stället för att se vad de kan.

Språket påverkar vårt sätt att tänka.

Den utgångspunkten genomsyrar boken. När vi ser och uppmärksammar, dvs. observerar och iakttar, påverkar det i sin tur hur vi talar med våra elever, vilken återkoppling vi ger och hur och vad vi frågar. I kapitel 4 på sidorna 75-104 beskriver hon med praktiska undervisningsexempel sin modell för gradvis överföring. Här tycker jag personligen inte att det är några nyheter som presenteras. Jag har själv på den tiden när jag var klasslärare arbetat med i stort sett alla exemplen. Skillnaden tror jag mer ligger i att vi idag mycket tydligare sätter ord på vi gör eller föreslås göra. Jag är säker på att ni kollegor som har ansvar för egna klasser faktiskt gör det mesta av det du kan läsa om här. Man kan förstås skruva på allt och successivt utveckla och förbättra sin undervisning. Du som är relativt ny i lärarrollen kan absolut finna inspiration här.

Kapitel 5 till och med 8 beskriver de fyra roller som är Goldbergs signum. Rollerna är utforskare, spegel, förebild och mentor. Dessa lovar jag att återkomma till i ett senare inlägg. Kapitel 9 beskriver olika lektioner och kapitel rundar av bokens budskap.

Styrkan i boken ligger enligt min mening i vikten av att läraren förväntas vara genuint intresserad av sina elever och hur de tänker.

Referens:

Dweck, C. (2015). Mindset. Du blir vad du tänker. Stockholm: Natur och Kultur.

Goldberg, G. (2017).  Att utveckla självständidga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier. Stockholm: Natur och Kultur.

goldberg

Dweck2

Låt oss ”språka”!

För länge sedan hade jag en gammelmoster som brukade säga Sätt dig här så vi kan språka! På måndag kommer Ewa Bergh Nestlog upp till oss för att presentera bedömningsverktyget Språket på väg. Givetvis kommer hon att ge oss lite extra kött på benen genom att knyta till teori samt problematisera bedömning. Bland mycket annat kommer hon att utveckla tankar och teori kring att språka i skolan. Det var det som fick  mig att tänka på min gammelmoster.

Vi är många som tycker att Språket på väg är ett bra material. Samtidigt vet jag att det inte används i så stor utsträckning som man skulle önska. På måndag tar vi snabbspåret in i Språket på väg! Fortsättning följer 15e maj. Däremellan prövar vi att göra någon egen bedömning utifrån materialet.

Språket på väg är ett kartläggningsmaterial för lärare som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9. Syftet är förstås att kartlägga elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Materialet kan laddas ner kostnadsfritt från Skolverkets webb.

Helgen har inte börjat än och jag ser redan fram mot måndag! Låter det tokigt? Inte heller!

Vill du också ta del av Ewa Bergh Nestlogs genomgång? Det finns platser kvar för dig som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor.  Du anmäler dig HÄR.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. & Fristedt, D. (2016). Språk i alla ämnen för alla elever. Kan också hämtas från Linnéuniversitetets webb för publikationer, 170331.

Skolverket (2011). Språket på väg, 170331.

Språket på väg del1

 

Nästa Språkpaket på väg…

Igår måndag, 20/3, hade vi det första informationsmötet inför uppstarten av nästa Språkpaket. Intresset har växt från år till år och nu är det dubbelt så många som anmält intresse som de som erbjuds plats. Jätteroligt, tycker vi!

Det är kaffe och smörgås när vi samlas, förstås.

IMG_0169

Titta i böcker kunde man också. Det är tre böcker som är obligatorisk läsning för deltagare i Språkpaketet. Det är Att läsa och förstå (Westlund 2016), Att skriva sig till läsning (Hultin & Westman) samt Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren 2013). Den första boken är en kunskapsöversikt skriven av Barbro Westlund på uppdrag av skolverket. En bok som är utmärkt för att läsas i arbetslag för att komma vidare i samtal om litteracitet ur olika aspekter. Den andra är en bok som kombinerar presentation av forskning kring ASL och kapitel skrivna av praktiker som skriver om sin undervisning och olika utmaningar de har mött vid implementeringen av ASL. Den tredje boken Barn upptäcker skriftspråket  presenterar forskningsrön kring barns skriftspråksutveckling samt avsnitt om praktisk, didaktisk tillämpning, dvs. hur det kan se ut i undervisningen. Alla tre böckerna diskuteras vid olika träffarna under läsåret.

IMG_0170

Vi berättade om Språkpaketet, bakgrunden, tankarna som Språkpaketet grundar sig på, vad som ingår och vad deltagarna får med sig. Det är föreläsningar, handledning, inspirationsföreläsningar, möte med en forskare, bokläsning och boksamtal, bokpresentationer av böcker som deltagarna får till sina klasser och NYTT FÖR I ÅR…bcarola

… Medioteket lånar ut en laddningsvagn laddad med iPads. En vagn till varje deltagande skola. Tanken bakom detta är att deltagarna under det läsår som de deltar i Språkpaketet har tillgång till fler iPads än annars. Givetvis måste de deltagande skolorna själva köpa in egna iPads och appar också! Vi vet dock att det tar några år för en skola att köpa in iPads i en sådan omfattning att lärarna blir nöjda. I och med denna lånemöjlighet så blir det rivstart för deltagarna! Bra, eller hur!?

Vi vet från utvärderingarna och erfarenhetsutbytet med tidigare deltagande skolor att Språkpaketet har varit mycket uppskattat av lärarna.

Nu står vi inför vår 6e omgång Språkpaket!

Vi som har huvudansvaret för genomförandet är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

Du kan läsa mer om SpråkpaketetMediotekets webb under Kompetensutveckling: Språkpaketet.

Språket på väg

är titeln på Skolverkets stöd för kartläggning av språkutvecklingen hos elever i åk 7-9.
Det betyder att Språket på väg (2011) är det kartläggningsmaterial som följer på Nya språket lyfter (2016) och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (2016). De två senare vänder sig till åk 1-6 respektive åk 1-3.

Skolverket benämner Språket på väg som ett kartläggningsmaterial medan Nya språket lyfter  och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling benämns som bedömningsstöd. Alla tre materialen ligger dock under fliken Bedömningsstöd på Skolverkets webb. Jag måste erkänna att jag inte är säker på vad som är skillnaden! Redan i förordet beskrivs kartläggningsmaterialet dessutom som ett stöd för bedömning.

Materialet ska vara ett stöd för bedömning av i vilken utsträckning eleverna uppfyller kunskapskraven för årskurs 9 och utgår från kursplanerna i de båda svenskämnena. (Skolverket 2011, sid 4)

Nu är det så bra att jag kan erbjuda två seminarietillfällen med Ewa Bergh Nestlog som är en av de forskare som har utarbetat Språket på väg. Datumen för detta är tisdag 3/4 samt måndag 15/5. Så här beskriver Ewa innehållet i de två föreläsningarna.

Vilka föreställningar om skrivande och skrivundervisning förekommer hos lärare? Hur kan Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg för årskurs 7–9 vara ett stöd i svenskundervisningen, för elevers skrivande och vid bedömning av elevtexter? Det är exempel på frågor som kommer att aktualiseras och diskuteras under seminarietillfällena, som också kommer att beröra olika didaktiska funktioner för skrivandet, skrivandet syften, skrivhandlingar och tolkningsgemenskaper.

Mellan de två tillfällena förväntas deltagarna pröva aktiviteter i sin undervisning  med utgångspunkt i Språket på väg. Jag erbjuder kurser kring Nya språket lyfter och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling men har aldrig tagit upp Språket på väg varför det känns riktigt bra att kunna göra det nu och dessutom med huvudförfattaren till  materialet.

Dessa föreläsningar är gyllene tillfällen att lära känna Språket på väg, prova hur det fungerar att använda i undervisningen samt ta med frågor till Ewa Bergh Nestlog.

Ewa Bergh Nestlog är fil.dr och lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Hon har en bakgrund som lärare i grundskolan, gymnasieskolan och lärarutbildningen. Ewas forskning rör i första hand elevers skrivande och skrivundervisning i grundskolan.

Det finns fortfarande platser kvar så är du intresserad av att få en presentation av Språket på väg är du välkommen att anmäla dig här: anmälningslänk.

Referenser

Skolverket (2011). Språket på väg.

Skolverket (2016). Nya Språket lyfter.

Skolverket (2016). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Vad? Varför? Varför? Varför?

Vad var det nu igen?

Det är smörgåsplanen för att skriva argumenterande texter. Bildspråket med smörgåsen och dess pålägg är Adrienne Gears och beskrivs i hennes bok Att skriva faktatexter.

Jag har haft en fantastiskt omväxlande första arbetsvecka. Att komma hem efter en månads semester betyder högt tempo för att komma ifatt på alla fronter. Det är också fantastisk roligt. Mitt arbete bjuder på stor omväxling. I måndags var det ”kom ifatt” arbete med mejl, planering och iordningsställande inför veckan. Tisdag var det forskarföreläsning med Carina Hermansson och planeringsmöte med min kollega Carola kring nästa års Språkpaket. Carina Hermansson fick träffa våra Språkpaketsdeltagare där majoriteten är lärare i F-klass och årskurs 1. Onsdag hade jag en av alla mina kurser i Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för ett väldigt engagerat gäng åk 1-3 lärare. Tro det eller ej men i höstas mötte jag nästan 700 lärare i min kurser kring Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling!  I torsdags lyssnade jag på en föreläsning med Sara Persson om nyanlända och språkutveckling och läsning. Fredag var jag på klassrumsbesök på Farsta grundskola hos Nina Danielsson och hennes 5e klass som arbetar med faktatexter efter Adrienne Gears modell. Full fart. Många intryck. En dag är inte den andra lik.

nina

Besöket hos Nina och hennes klass var givande och lärorikt. Nina, Jag kommer tillbaka! Fokus för fredagsbesöket var att få se klassen arbeta efter något moment i Gears modell. Den här gången bjöd klassen på tal där de argumenterade för olika ståndpunkter. Det var tydligt att det här var något de hade arbetat med en tid. Talarna bestämde själva om de ville bli filmade vilket nästan alla valde. Jag fick höra ett halvdussin elever tala. Filmandet gjordes smidigt. En klasskamrat  hade ansvar för att filma samtliga tal. Argumentet för att ha en (1) filmare var bland annat att det skedde ur en och samma vinkel. Härligt när en klasskamrat kom med rådet att inte hålla iPaden så högt för då blir man tröttare när man ska göra flera filmningar på rad. De filmade talen kan talarna själva titta på i efterhand för att se och jämföra sitt framförande med den återkoppling som gavs efter varje tal. Det här momentet med att filma går att utveckla mer. Exempelvis skulle eleverna parvis kunna arbeta vidare med responsen på sina filmade tal. De skulle kunna få i uppgift att välja en aspekt att utveckla och arbeta med den aspekten för att sedan filma ett nytt tal. Slutligen skulle de parvis kunna titta på första respektive andra versionen av sina tal och se om de lyckats vässa sina tal och därmed möta responsen de ursprungligen fick.

IMG_0093

Talen var väl förberedda. Alla talare hade först skrivit en text, ett manus, för sitt tal. Detta manus låg som grund till de talkort eleverna hade gjort som stöd för sina framträdanden. Talkorten utgick från en gemensam mall med förslag på vad ett tal ska innehålla och vad talaren kan tänka på. Innan eleverna började med uppgiften att hålla tal så repeterade Nina tipsen.

Femte och sista kom ihåg punkten är bra.

Var aldrig orolig för att komma av dig. Det heter konstpaus!

Ordet fördelades, som är så smidigt, med stöd av glasspinnar med elevernas namn och en talarlista skrevs upp på tavlan.IMG_0085

Du är kanske nyfiken på vad handlade om!? Det var ämnen som varför man inte ska röka, varför det är viktigt att gå ut på raster, varför läsning är viktigt, varför det är ett problem att Trump har valts till president, fördelarna med att ha hund i stället för katt, vad som är nyttig mat och nyttan med att baka. Ja, det var stor bredd i ämnen. Talarna klarade galant att hålla tal utifrån smörgåsplanen:

Vad? Varför? Varför? Varför?  Vad var det nu igen?

Eleverna visade också medvetenhet och kunskap om de språkliga särdragen för ett argumenterande språk. De gav lätt exempel på och använde ord som är övertalande, övergångsord och beskrivande ord (Gear 2016: 143).

Lektionen avslutades med en teaser. Nina berättade att de nästa gång ska ta sig an en ny sorts faktatext och detta presenterades med ett äpple och en clementin. Frågan eleverna fick att suga på var Vilken sorts faktatext kan det handla om?

Jag hoppas på att få följa det fortsatta arbetet hos Nina och hennes klass genom fler klassrumsbesök på Farsta grundskola (Adolf Fredriks musikklasser).

Arbetar du också efter Adrienne Gears arbetsmodell så hör gärna av dig. Jag vill gärna se sådant arbete i fler klasser.

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur.

Gear, A. (2016).  Att skriva faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur.