Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende

Svenska Dyslexiföreningen ordnar idag 15e november en utbildningsdag som tar upp forskningsbaserade insatser för elever som har läs- och skrivsvårigheter och det för elever från F-klass till och med gymnasiet. Dagens rubrik är just Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende.

3762951E-878A-4309-AA90-F74952CAC842

Christina Hellman, ordförande i Svenska Dyslexiföreningen, inledde dagen med en kort presentation av Svenska Dyslexiföreningen samt tips om fler utbildningstillfällen.

73179101-3C88-47E9-A5B0-D3241F5D5258

Först ut var Idor Svensson med föreläsningen Assisterande teknik för personer med läs- och skrivsvårigheter; vilka förutsättningar är nödvändiga och vad fungerar? 

D3C830A0-7C0A-464F-8172-A02F37A4B7EA

Idor sparkade igång med en presentation av några olika interventionsstudier och forskarmiljön. Han använder begreppet assisterande teknik och gav oss följande definition. Under föreläsningen förtkortade han assisterande teknik med AT.

0D28A8BC-330F-468D-8759-A01361F03525

Idor gick in på hur lång tid vi kan se som acceptabelt att det tar mellan stegen att lära sig läsa till den funktionella läsningen i  att läsa för att lära.

Vi fick en introduktion i de senaste 20 årens forskning kring assisterande teknik. Idor började arbeta med att undervisa om assisterande teknik redan 1969. Det var datorer, lärplattor och smarta telefoner. Förändringen kom 2011 med billigare och mer lättanvänd teknik och appar.

För att bli självgående krävs en viss nivå av läsförmåga. Idor talade om  tre grupper: slow starters, slumrare och dyslexi. Har man en åk 3 nivå i läsförmåga klarar man sig hjälpligt på egen hand. När individen inte nått en åk 6 klarar man inte att själv gå vidare i och utveckla  sin läs- och skrivförmåga. Det är viktigt att kunna ta till sig och kunna förmedla text. AT kan här vara en hjälp:

  • till att läsa på traditionellt sätt
  • som ett stöd, dvs. en kombination av traditionell läsning och AT
  • AT som alternativ och då passar inte negrep0 som avkodning och läsförståelse utan kanske hör/lyssna- förståelse och textförståelse.

För de som har svårt att komma igång med sin läsning är det viktigt att träna relationen ljud och bokstav med fokuserad klassrumsundervisning i åk 1, undervisning i mindre grupper i åk 2 och enskild undervisning i åk 3. En systematiserad undervisning i intensivperioder är det som enligt foskning ger efffekt. Exempel på fungerande träningsprogram är Lexia, Bravo, Flashcard och Animega och dessa kommer forskarna att titta närmare på framöver. Vissa program som Skolstil 3 erbjuder kombinationer. I senare delen i åk 3 är det viktigt att sätta in intensivträning därför att det inte hjälper att göra mer av samma . Detta förutsatt att man gått igenom tidigare insatser med systematisk klassrumsundervisning.

Idor gav oss exempel på några program som i dagsläget fungerar hyfsat.

CACE6119-B34D-48D1-A680-A8CB79C76B60

Han delade in programmen i de som ger teknisk kompensation och de som ger språkstimulering och stödjer motivationen.

Idor presenterade ett nytt begrepp för läsning och att ta till sig text nämligen funktionsvariation.

Idor presenterade  Också resultaten av en enskild studie. När  vi arbetar med undervisning och AT ska vi utgå från:

  • individens personlighet
  • aktiviteten i sig
  • AT
  • omgivningen

Läraren måste kunna tekniken men också vara beredd på att utbilda eleven!

Talsyntes fungerar, rättstavning fungerar, talböcker fungerar jättebra, taligenkänning fungerar ganska bra och översättning fungerar, allt enligt Idor. 

Följande bild sammanfattar Idors föreläsning.

FD906147-C2BB-4E4F-A3A3-826A0C837567

Vi fick också med oss några frågor att fundera vidare över.

B3903A60-D52A-411E-A0A1-128D4D0209F2En informationstät föreläsning i högt tempo. Hoppas jag fick med huvdinnehållet! Hoppas också min paddas smarta tangentbord inte gett mig alltför många siffror i stället för bokstäver!

Referenser:

Utbildningsdag med Svenska Dyslexiföreningen  15/11 2018. Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende.

Lässtrategier och matematik

Tiden går så fort ibland! 27e september hade vi besök av Cecilia Segerby som har en bred bakgrund som lärare i matematik. Hon föreläste om lässtrategier och matematik. Cecilia undervisare till vardags blivande lärare, förskollärare och speciallärare i matematik.

Cecilia understryker att det är språket som är det väsentliga i matematiklärarandet. Matematiken har tre språk: allmänsvenska, matematiskt svenskt fackspråk samt matematiskt formelspråk.

Det finns flera aspekter som har betydelse och som jag i min lärarroll behöver ta hänsyn till som exempelvis läsriktning, att symboler ska översättas till ord, ordförråd och att ord kan ha annan betydelse än den vanliga samt att illustrationer kan vara av olika art. Det är som alltid viktigt att aktivera elevernas förkunskaper och uppmärksamma eleverna på kontexten för en uppgift.

Cecilia frågade oss: Hur förklarar du att elever kan säga att 1+2=12?

En förklaring är att elever lär sig att sätta ihop ord till sammansatta ord som t.ex. hund+valp till hundvalp. Då blir det också logiskt att sätta ihop 1+2 till 12.

Ett dilemma är att förstås uttryck som ringa in, stryk under och kryssa i. Cecilia lyfte att det inte är självklart att eleverna vet vad det innebär när det står att de ska göra något av detta. Som lärare tar vi för mycket för givet. Vi måste också lära eleverna vad de förväntas göra när det står i en uppgift att de ska ringa in, stryk under och kryssa i.

Bilder kan ha olika funktioner som dekorationer, relaterade men ändå inte viktiga och/eller en viktig funktion som grafisk bild. I undervisningen måste vi helt enkelt lära eleverna se bilderna och vilken funktion och betydelse de har. Annars kan bilderna förvirra mer än förtydliga.

Det är viktigt att aktivera förkunskaper. Vad är exempelvis ett tal?

15F0335C-EBF9-453A-9C66-561D40A8D7BD

Vad är en siffra och vad är ett tal?

Det är viktigt att jag som lärare använder begreppen med en konsekvent betydelse.

Vi fick också analysera sidor i matematikboken utifrån några frågeställningar som dessa:

3165845A-93F0-496A-B106-8FF8B9741038

De svåraste uppgifterna är de som har mycket text.

Sammanfattningsvis känns det som att det matematiska samtalet ligger mycket nära det språkliga. Som lärare behöver jag låta delar av det matematiska gå hand i hand med det språkliga.

Ett praktiskt tips som en av oss åhörare delade kallade hon kloka pennan. Det går till så att en elev talar om för sin kamrat,  som håller i pennan och har ansvar för att skriva, vad denne ska göra. Idén och tanken med kloka pennan bygger på att den som instruerar någon annan måste förstå uppgiften men också kunna förmedla hur det ska göras.

Cecilia Segerby har föreläst för oss redan 2017 och då skrev jag några blogginlägg som uppföljning av föreläsningarna. Läs gärna dessa också!

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Fler glimtar från Skolverkets höstkonferens.

Efter lunch var det då dags för trion Jenny Edvardsson, Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson att ge oss nya perspektiv på kunskapsområdet. De har tillsammans skrivit en bok med samma titel. Boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018) är utgiven på Studentlitteratur. Det är en bok som ligger väldigt rätt i tiden. De tre författarna har tillsammans skrivit boken med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efterlektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

3EC86DD5-67E1-4C9D-A16A-87B92CD7589D

Jenny Edvardsson är lärare , författare, föreläsare och praktiker.

Anna-Lena Godhe, fil.dr., är lektor vid Göteborgs och Malmö universitet och har disputerat i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap. Anna-Lena är också legitimerad gymnasielärare i engelska och svenska som andraspråk och har främst arbetat som lärare på yrkesförberedande gymnasieprogram. Hon har även arbetat med skolutveckling på kommunal nivå. 

Petra Magnusson är universitetslektor och filosofie doktor i svenska med didaktisk inriktning. Petra är verksam inom lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Hon är också legitimerad lärare i svenska och so-ämnen och har undervisat från årskurs fem till gymnasiet.

Att vara läs- och skrivkunnig idag är att kunna kommunicera. Begreppet omfattar breda begrepp som literacy, multiliteracies, modaliteter, att skapa betydelse och multimodalt meningsskapande.

Termen modaliteter används i betydelsen uttryckssätt. I boken beskriver de vad de kallar det multimodala hjulet. Varje modalitet har sina specifika resurser.

Nytt för mig var vad Jenny beskriver som samtalsgoogling. Jenny och hennes elever utgår från samma ord eller uttryck för att sökningarna ska bli desamma för alla och därmed möjliga att diskutera.

2E72507F-1037-442D-8AF6-B0C043E33604

Jenny beskriver hur en lektion kan se ut. Samtalet är centralt.

Anna-Lena Godhe pekade på att informationssökning sällan är föremål för undervisning trots att svenskämnet har huvudansvaret för denna förmåga (enligt Kommentermaterial till kursplanen i svenska, reviderad 2017). Informationssökning uppfattas som en mer individuell process. I undervisningen föreligger ett behov av ett kontextualiserat kritiskt förhållningssätt.

Det centrala innehållet i ämnet svenska är uppdelat i fem kunskapsområden varav ett är ”Informationssökning och källkritik”. Övriga kunskapsområden är Läsa och skriva, Tala, lyssna och samtala, Berättande texter och sakprosatexter samt Språkbruk. De fem kunskapsområdena är knutna till de långsiktiga mål som finns i den avslutande delen av syftestexten. Samma kunskapsområden återkommer genom alla årskurser.

Petra Magnusson talade om att den vanligaste användningen i kursplanerna är digital verktyg.

0A6937F5-B9D1-4E02-ADD7-6D596565FCA6

Här varnade Petra för att fokus läggs på den praktiska användningen av digitala verktyg och att andra aspekter glöms bort. Exempelvis är bedömning av digitala alster problematisk för lärare.

Anna-Lena problematiserade vad digitaliseringen kan komma att betyda i framtiden.

48C66C9A-E6D3-4CC5-8BED-625EA7A10DC0

Det var extra intressant att lyssna på denna föreläsning mot bakgrund att Anna-Lena Godhe kommer och föreläser för oss Stockholmslärare 29 november. Titeln på den föreläsningen är då:

Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Föreläsningen kommer att handla om följande:

Vårt sätt att kommunicera med varandra har genomgått stora förändringar som hänger ihop med utvecklingen av digital teknik. Digitala multimodala texter, där t.ex. bilder, ljud och text samspelar, blir allt vanligare både i klassrummet och utanför. I och med revideringen av läroplanerna 2017 ställs också högre krav på skolan att utveckla elevernas digitala kompetens. Vad är det då som formuleras som digital kompetens i olika ämnen och i olika årskurser i läroplanerna? På vilket sätt tas digitala och multimodala texter upp i läroplanerna och vilket stöd finns för lärare vid bedömningen av dessa texter?

Vill du också höra Anna-Lena Godhe föreläsa 29/11? I så fall kan du anmäla dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115983

Referenser:

Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet . Lund: Studentlitteratur.

Godhe_181012

Läsning mitt i bruset

Idag har vi haft Frida Monsén som föreläst om digital läsning. Frida är lärare, författare och föreläsare. Idag var vi en mindre åhörarskara  vilket gjorde att vi kunde föra samtal och diskutera frågeställningar tillsammans med Frida Monsén.

32EA7528-5B04-4DAA-8D69-245D5180ACD2

Frida tog upp elefanten i rummet, dvs. vad gör digitaliseringen med vår uppmärksamhet? Ett svar är:

Tl;dr

och det betyder Too Long. Didn’t Read. Det betyder i sin tur att läsaren uppfattar en text som alltför lång för att hen ska vilja och/eller orka läsa den. Det leder över till nästa fråga:

Hur påverkas barns uppmärksamhet och fokus av online reklam?

I en studie fann forskarna att:

  • Barns blickkontroll ökar med ålder.
  • Animeringar ökar barnens visuella uppmärksamhet.
  • Riktade uppgifter hjälper barnet att hålla fokus.

Gubb-googla – vet du vad det betyder? Jo, man går och frågar en ”gubbe”, en medmänniska med andra ord.

Skolan har gått från copy paste och clipart till digitalt kompetenta individer.

Frida tog avstamp i en fråga många lärare ställer sig, nämligen:

Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?

Direkt väcks ett antal följdfrågor som Vad innebär det egentligen att vara digitalt läskunnig? Hur ska man få eleverna att fokusera på rätt saker i det digitala bruset? Vi vet att det är viktigt att arbeta språkutvecklande genom hela grundskolan. Ja, givetvis genom hela individens utbildningstid. Att arbeta språkutvecklande behöver inte betyda samma sak i olika årskurser. Tvärtom kan det betyda olika saker. Därför är det en fråga för varje lärare att ställa sig.

Hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap och utveckla dina elevers förmåga att läsa och förstå interaktiva texter?

Frågan förutsätter flera färdigheter och kunskaper hos läraren. Hen ska ha en klart bild av vad det innebär att arbeta språkutvecklande. Därtill ska hen ha kännedom om digitala landskap samt interaktiva texter och hur dessa förhåller sig till varandra. Nyckelbegreppen i frågan är: språkutvecklande arbete, digitala landskap, interaktiva texter och hur man arbetar med att lära elever att läsa och förstå. Ja, det är inte helt lätt!? På samma sätt som att alla lärare behöver vara språklärare och arbeta med sina elevers läs- och skrivutveckling i respektive ämne, behöver alla lärare vara delaktiga i att forma digitalt kompetenta elever.

Frida utgick i sin föreläsning från fyra hörnstenar, nämligen: hantera, skapa, dela och förstå.

9F474142-A24E-4AD5-B008-81B64F83D3D9

Hon visade och gav förslag på vad lärare kan arbeta med för att utveckla elevernas digitala kompetens integrerat i alla ämnen. Några moment som Frida tog upp var källkritik, digital läsning, digitala verktyg, delning samt kod och programmering. Detta tillsammans med förslag på olika aktiviteter.

Hantera
Hantera innebär att kunna söka, granska och använda information från nätet på ett bra sätt. Eleverna ska lära sig att använda internet som en trygg och säker kunskapskälla samt kunna fördjupa och integrera olika källor i sin kunskapsprocess. Det innebär också att kunna hantera tiden och må bra i en digital arbetsmiljö som gör oss tillgängliga dygnet runt.

Skapa
Skapa innebär att kunna använda digitala verktyg och processer för att uttrycka sig, lösa problem och presentera innehåll och liknande. Digitalt skapande fungerar bra i ett elevaktivt arbetssätt och hjälper till att processa och fördjupa teoretiska kunskaper.

Dela
Dela innebär att ha kunskap om etik och förhållningssätt på nätet samt de regler som finns om delning av egna och andras resurser. Att vara medveten om både skrivna regler och etiska förhållningssätt gör oss bättre rustade att delta i samhällslivet på nätet.

Förstå
Vi behöver förstå hur digitaliseringen, kod och algoritmer påverkar oss i vardagen. Om vi till exempel ser sambanden mellan våra aktiviteter på nätet och hur algoritmer styr sökresultaten därefter, blir vi inte lika lätt påverkade av reklam och andra budskap. Vi behöver också kunna dra egna slutsatser kring hur digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden i framtiden för att kunna göra bra aktiva val. (NoK; Monsén 20181015)

Den digitala läsningen har sina möjligheter men också en del utmaningar. Här kommer några av de vi fick fundera över.

47EF0B6C-8C0F-4314-94B7-BEF1B8D8FD13

Bland exemplen på vad lärare och klass kan arbeta med praktiskt i undervisningen var:

  • Bildsök på ordet vatten. Vad får vi upp för bilder? Var det ”rätt” vatten?
  • Arbeta med emojis. Skriv text till en specifik emoji.
  • Välj en emoji att matcha till en särskild känsla eller bild.
  • Skriva inlägg på bloggen; inlägg som är länkade till en bok.
  • Gör radioteater av boken och spela in en podcast i bloggen.
  • Sökuppdrag för samgoogling, vilket betyder att du och eleverna googlar på samma sökord för att kunna diskutera och reflektera över era resultat.
  • Undersök vems röst du hör när du googlar en given uppgift.

35C59B46-0573-4BB5-A837-237FD272A1AB

Vi fick diskutera vilken typ av information som passar att söka efter i sociala medier. Hur kan vi använda twitter i undervisningen?

En annan  möjlighet kan vara att tita på vad som dominerar i just mitt flöde. Vilka åsikter? Vilket innehåll? Reflektera och diskutera.

1C333388-24E1-4088-BE61-62819CFE94FE

Arbeta med olika scenarier som:

  • Din granne har vunnit en miljon på lotto? Vad gör du?
  • Det har skett ett terrordåd på semesterorten dir du har en resa bokad. Hur reagerar du?

I arbetet med de scenarierna är det bra att använda den så kallade trestegsraketen för reflektion:

  1. Vad säger reptilhjärnan?
  2. Vad händer om jag kopplar på människohjärnan?
  3. Hur kan jag ta reda på hur stor risken egentligen är?

Tre bra diskussionsfrågor!

Avslutningsvis uppmanade Frida oss att använda ett självledarskap. Läraren är inte alltid där! Då måste eleven ha verktyg att konstruktivt bearbeta, tänka och reflektera på egen hand.

För dig som vill få mer inblick i vad Frida talade om kan ta dig en titt på hennes PowerPoint som ligger på vetenskapsfestivalen.se. Du hittar den där under titeln Läsning mitt i bruset.

En inspirerande föreläsning som gav ny kunskap, väckte frågor och inspirerade till att prova själv i sin egen undervisning. Stort tack till Frida Monsén!

Referenser

Monsén, F. (2017). Digital kompetens – i skolan och i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur.

Monsen 3

Skrivande i tidiga skolår

I måndags eftermiddag deltog jag i två olika seminarier. Det första var: 1) Jenny Wiksten Folkeryd och hennes föreläsning  Skrivande i tidiga skolår. Det andra var: 2) Jakob Åsberg Johnels och hans föreläsning Kopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter.

Tidigt skrivande är riktigt intressant mot bakgrund av Skolverkets olika  bedömningsstöd och kartläggningsmaterial som publicerats under 2016 och i år.

Jenny Wiksten Folkeryd har deltagit i utarbetandet av flera av Skolverkets bedömningsstöd.  Jenny Wiksten Folkeryd är professor i didaktik med inriktning mot svenska vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Målgruppen för föreläsningen var lärare i förskoleklass samt grundskolans årskurs 1-3. Fokus för dagens seminarium var:

6C465FAE-920B-4979-81C2-E22369E126F8

Vi kastades in i frågeställningen Vad är bra i/med respektive text? Vi uppmanades att fundera över den frågan i förhållande till flera olika textexempel.

Jenny Wiksten Folkeryd underströk att det krävs andra kunskaper än enbart formfärdigheter i den tidiga skrivundervisningen. Det handlar om att känna till hur skrivande kan förmedla innehåll och hur budskap kan förtydligas och förstärkas. Detta gäller förstås för såväl berättande texter som för sakprosatexter. Vi fick  med oss exempel på frågor som jag som lärare kan ställa mig för att hjälpa mina elever i deras skrivande.

F603EEAE-6B9C-480B-A51B-8A1BCED3D52F

Ett stort ordförråd hänger oftast ihop med språkligt bättre texter. Frågor läraren kan ställa sig är exempelvis: hur ser ordvariationen ut? Återkommer samma ord. Finns det en variation mellan olika ordklasser? Är de använda orden informationstäta? Finns det nominaliseringar? Förekommer långa ord? Används bildspråk?

Andra kvalitetsmarkörer för en text är exempelvis hur eleven skapar ett sammanhängande innehåll och hur de utvecklar detta innehåll. Det kan göras med hjälp av makro- och mikroteman, relativa betydelser, hur innehållet utvecklas, förtydligas, omformuleras, exemplifieras och hur specificeringar görs. Läraren kan ställa sig frågor som exempelvis:

  • Hur använder elever ord i sina texter för att uttrycka och berika ett innehåll?
  • Hur skapar elever ett sammanhängande innehåll (en röd tråd) och hur utvecklar de detta innehåll?
  • Hur använder eleverna uttryck som drar in läsaren i textens innehåll?

I sin senaste forskning fann hon stor variation i kvalitet mellan olika elevtexter. Samtidigt fann forskarna många bra texter med sammanhängande innehåll, varierat ordförråd och tydliga teman.

Forskarna fann skillnader i texter som tagits fram i olika lärprocesser. Vid arbete med stödord var det vanligast med en sammanhållen lista med få teman och utvidgningar. När läraren arbetat med tankekarta var det vanligast med sammanhållna texter med många teman och utvidgningar.

Något annat som kan styra lärarens bedömning av en text är huruvida och hur eleven använder uttryck som drar in läsaren i textens. Här tittar man exempelvis efter vad som benämns röster, tilltal, omtal, attityder, värderingar med personliga känslor och bedömning av mänskligt beteende.

A83C3307-279E-48C7-914B-6984A1A50AA6

Faktatexter ska inte innehålla värderande drag. Uttryck som implicerar värderingar stärker texten som får bättre omdömen.

I konferensprogrammet fick vi med oss förslag på diskussionsuppgifter och frågor för självinventering av vår skrivundervisning. Riktigt bra frågor!

Jenny Wiksten Folkeryd_a

Här har vi ett upplägg som ser till hela texten och fokuserar på att stödja elevens skrivutveckling. Ett upplägg där funktion, innehåll och form samspelar. Utöver ovanstående självinventering av min egen skrivundervisning fick med oss diskussionsuppgifter att ta upp tillsammans med våra kollegor. Dessa hade fokus på huruvida eleverna får bygga upp och utveckla kunskap om innehållet i sina texter samt huruvida eleverna får använda sin text i ett meningsfullt sammanhang. Får eleverna läsa upp och dramatisera sina texter? Får de ta med texten hem? Får de skicka in sina texter till t.ex. en tidning eller lägga ut dem på klassens egen  nyhetssida?

Föreläsningen var innehållstät och gick i rasande tempo. Mängder av spännande tankar och inspel att ta med sig!

Skolverkets höstkonferens – Petter rappade för oss!

Två spännande dagar väntar!

ECD01057-39FC-473D-9DD9-720BDE93A144

Uppstarten skedde med Petter och En hyllning till språket i både Youtubeform och live.

72FC84EA-E5C6-4F4A-BA4E-5491A5F8C21D

Snabbt, träffande, inspirerande, en del igenkänning och framförallt tänkvärt! Roligt, roligt, roligt!!! En härlig uppstart!

Avslutningen av första passet gjordes genom att vi fick se Håll om mig, som Petter tidigare rappat texten till; för oss åhörare alltså under föreläsningen. Googla på titeln om du vill se videon!

C7F90404-907D-4BE5-A854-24BB01AEA797

Efter lunch var det dags för Eva Hjörne (professor i pedagogik vid Göteborgs universitet) att tala om Perspektiv på lärande och hälsa: ett uppdrag för hela skolan. Eva Hjörnes forskning fokuserar på hur skolsvårigheter förstås och hanteras i den moderna skolan, där hon tittar på skolans elevhälsa och hur skolan organiserar undervisningen för elever i behov av anpassningar och stöd för sitt lärande.

Här fick vi en snabb tillbakablick på klassificering och exkludering under de senaste 100 åren.

74F338C6-1739-46B5-BDD5-C7ACF45570E2

VI fick möta omdömen från tidigt 1900-tal som löd: trög, sinnesslö, idiot, halvidiot, ja till och med kvartsidiot. Sedan följde återblickar i elevhälsoarbete från olika tidsperioder. Nyheter i EHT-arbete blev  en utgångspunkt i det positiva där var och en medverkar från sin expertroll.

Eva talade om KASAM, värdegrund, förhållningssätt, systemisk teori – ett uppdrag för hela skolan. Samtidigt fann Eva att det individinriktade synsättet fortsatte att dominera och att det inte problematiserades. Elevhälsan behöver bli ett nav i skolan runt vilket all verksamhet kretsar.

Vi fick glimtar från den forskning Eva Hjörne bedriver och har bedrivit tillsammans med många exempel på hur skolor gjort. Ledstjärnan är vad vi kan göra förebyggande och hälsofrämjande. Avslutningsvis bjöds vi på några slutsatser.

5C452D2A-76C2-4D48-8256-B446D576F07E

Ja, det var glimtar från de två första delarna i denna tvådagarskonferens. Som du säkert förstå så kommer det mer….

 

Mer om ”Hitta språket”

3/7 -18 publicerade Skolverket ett nytt kartläggningsmaterial för förskoleklass och det har titeln Hitta språket. Det är till att börja med frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med 1 juli 2019. Hitta språket tar sikte mot kunskapskraven i läsförståelse i årskurs 1 och kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. I Hitta språket ligger fokus på kartläggning av elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften (Lgr 11, tredje delen, förskoleklass, syfte, sidan 21).

Jag brukar börja med att lyfta termerna kartläggning och bedömning på  mina kurser. Det är nämligen skillnad på kartläggning och bedömning. Enligt Svensk synonymordbok betyder kartlägga att 1. göra karta över 2. utforska, klarlägga. Vad gäller termen bedöma får vi förslag på synonymer som värdera, uppskatta, utvärdera eller evaluera, betygsätta, fälla omdöme om. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket! Det är viktigt att jag som lärare går in för att just utforska vad mina elever kan när jag börjar använda Hitta språket. Det är också viktigt att ha den utgångspunkten när jag förmedlar hur jag lägger upp min undervisning; att det sker utifrån var barnen befinner sig i sin utveckling både på individ- och gruppnivå.

Kartläggningen görs under hösten och den görs i grupp och inom den ordinarie undervisningen. I klartext – läraren tar inte ut enskilda elever för att genomföra kartläggningen! Alla observationer görs i barngrupp. Givetvis kan det göras även när undervisningen genomförs utomhus. 6-åringar behöver röra på sig och undervisning sker inte endast när de sitter stilla i en bänk! Givetvis kan och ska aktiviteter och observationer göras i undervisning som ingår i ett meningsfullt sammanhang.

Elevernas förmågor kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll. De fyra aktiviteterna är i sin tur uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteter och observationer handlar exempelvis om huruvida eleven kan berätta, beskriva och/eller återge saker, företeelser och händelser de varit med om, de kan skriva sitt namn, de kan urskilja första språkljudet i ord med flera språkliga aktiviteter. En annan aspekt som ska observeras är huruvida eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses högt och för bokstäver i allmänhet. Aspekten intresse är viktigt och enligt min erfarenhet ges den inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet. Att visa intresse kan upplevas som vagt och inte så viktigt av en del föräldrar samtidigt som just förmågan till intresse är viktigt för individens lärande. Intresse är också nära kopplat till nyfikenhet som lyfts i förskoleklass. Nyfikenhet nämns i tredje delen, förskoleklassen, tillsammans med eller i samma meningar som bland annat lust att lära, tilltro till egen förmåga och utveckla sitt intresse för.

Så här långt känns materialet ganska självklart och i linje med vad forskning lyfter som viktigt för att lägga grunden till en god språk-, läs- och skrivutveckling. De förmågor som vi ska observera hos eleverna är viktiga förmågor och jag tycker att det känns helt rätt att vi här får ett direktiv att vi ska observera just dessa förmågor. I lärarhandledningen ges exempel på frågor läraren kan ställa kring sin undervisning. Det är åtta frågor som täcker in områden som är viktiga att reflektera kring och viktiga för undervisningen.

I början av juli, överlämnade Läsdelegationen sitt betänkande till regeringen. Här nämns dels att viss fortbildning kommer att riktas mot förskollärare i förskoleklass inom områdena språk och kommunikation, dels kartläggningsmaterialet, dock inte med namn.

Skolverket har haft i uppdrag att ta fram förslag till kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande för förskoleklassen. Kartläggningsmaterialet ska vara forskningsbaserat och konstrueras med utgångspunkt från läroplanerna. Det ska även finnas en progression mellan kartläggningsmaterialet i förskoleklassen och de nationella bedömningsstöden i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk. Uppdraget redovisades i juni 2018. (SOU 2018:57, sidan 81)

Detta genomsyrar och realiseras i och med Hitta språket.

Dokumentationen kan göras digitalt. Dock fungerar den skrivbara pdf:n endast om läraren sparar ner dokumentet på sin dator och öppnar det i Adobe Reader. De fungerar inteläsplattor, Chromebooks, smarta telefoner eller direkt i webbläsaren.

Skolverket önskar att lärare delar med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring kartläggningsmaterialet. Detta gör du inom ramen för en enkät som du hittar på Skolverkets webb.

Vi vill ha dina synpunkter

Vi vill ha dina synpunkter på Hitta språket och Hitta matematiken. Besvara enkäterna nedan och hjälp oss att göra materialen ännu bättre inför hösten 2019 när de blir obligatoriska att använda.

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta matematiken ännu bättrelänk till annan webbplats

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta språket ännu bättrelänk till annan webbplats (Skolverket 181007)

Jag har haft fem kurser kring Hitta språket under september. Dessa kurstillfällen blev snabbt fullbokade och efterfrågan är stor på fler tillfällen. Därför har jag nu planerat in ytterligare två tillfällen i slutet av november. Du hittar information och länkar på Mediotekets webb för kurser samt i kalendariet på PedagogStockholm. Om intresset är stort för kursen kommer jag att erbjuda fler tillfällen.

Under kurstillfället får du en genomgång av kartläggningsmaterialet. Vi diskuterar också hur kartläggningsmaterialet kan användas i en sammanhållen meningsfull undervisning utifrån det centrala innehållet och lärarnas erfarenheter. Mitt mål är att du ska snabbt ska komma in i materialet och känna dig bekväm med att börja använda det. Helt enkelt spara tid! Min erfarenhet är också att lärare uppskattar att få diskutera nyheter som denna tillsammans med andra lärare. Det ger en fördjupad förståelse och trygghet inför genomförandet.

Välkommen att anmäla dig!

Vill du läsa vad andra skriver om Hitta språket så rekommenderar jag dig att läsa Anna Eva Hallings blogg sprakforskning.se. Anna Eva Halling är logoped och disputerad. Hon har ett särskilt intresse för språkutveckling och är expert på området. Hon har alldeles nyss skrivit om bland annat Hitta språket i två inlägg:

PS. Det finns ett kartläggningsmaterial för matematik också. Det heter Hitta matematiken.

Ni som har gått min kurs om Hitta språket kommer att få en mejlfråga från mig om ni  kan tänka er att ta emot mig på studiebesök. Jag vill så gärna se hur olika lärare lägger upp arbetet med aktiviteter och observationer inom sin ordinarie undervisning med Hitta språket! Det jag hör er berätta på kurserna lockar verkligen till studiebesök! Jag hoppas på att få många som kan tänka sig att ta emot mig en morgon i sitt dagliga arbete.

Anmäl dig här:

Måndag 26/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Tisdag 27/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Läs mer

Norstedts svenska synonymordbok (1992).

Skolverket: Kartläggning i förskoleklassen. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, 181005.

Skolverket: Läroplan och kursplaner för grundskolan, 181005.

SOU 2018:57, Barns och ungas läsning. Ett ansvar för hela samhället, 181005. Betänkande av Läsdelegationen.

Hitta språket

Språkpaketets erfarenhetsutbyte

Vi kläckte idéen och startade det första Läs- och språkpaketet redan 2012 med målet att stärka våra elevers kunskapsresultat genom ökade kunskaper hos lärarna. Forskning visar att det är viktigt att barn lär sig läsa senast under sitt fösta skolår. Detta för att inte från början kommer efter i andra skolämnen.

1/7 börjar en ny reviderad läroplan med reviderade kursplaner att gälla. Fokus ligger på digitalisering i skolan. Läs- och språkpaketet ger lärarna ett läsår fyllt av arbete med digitala verktyg.

Erfarenhetsutbytet skedde mellan deltagarna som deltog under perioden maj -17 – juni -18. De var vår sjätte omgång med Läs- och språkpaketet.

Efter lite teknikstrul var Backluraskolan först upp på scen. Vi fick höra om finmotoriska övningar, hur de arbetat med sammansatta ord, talsyntes och stafettskrivning. Barnen hade fått rita sammansatta ord t.ex. snö och gubbe och sedan snögubbe. För stafettskrivning fick barnen leta bokstäver till ord ute i korridoren för att sedan tillsammans se vad det blivit samt hitta på nya skrivningar.

Utvärderingen visade på för lite planeringstid, för få iPads och att dessa var  placerade för långt bort.

Till nästa läsår satsar de på fler iPads som kommer att placeras i skåp närmare klassrummet. De kommer också ha iPadsen mer tillgängliga hela tiden som arbetsverktyg i klassrummet och som alla andra satsar de på att vi kan ha varsin skrivare till varje klassrum. Detta underlättar arbetet oerhört!

Sammanfattningsvis

Vi känner stor inspiration efter denna kurs och ser fram mot ett nytt läsår med större kunskaper!

C0A30672-10A0-4DC9-98E5-29C3BEB3FD76

Akallaskolan berättade om spökskrift, hur de kopplat ASL till Bornholmsmodellen, stafettskrivning, koppling till olika temaområden samt arbetet med att skriva meningar som börjar med versal/ stor bokstav och punkt. På fritids fick barnen arbeta med skapande aktiviteter som t.ex rita, måla och pärla nyckelpigor.

En erfarenhet är att barnen arbetat så hårt att de blir jättetrötta. En annan erfarenhet är att nu var det runt 80% som knäckte läskoden redan i F-klass. Samarbetet i skrivpar gick bra, lättare att anpassa undervisningen både efter barnens kunskapsnivå. Svårast var att få ihop skrivpar där båda utmanas på sin nivå. Lärarna tyckte det var krångligt att ha skrivarna i en lokal längre bort. Inte lätt att hämta utskrifter för våra yngsta elever!

Tangentbord med sladd är det flera skolor som föredrar framför sladdlösa.

Eiraskolans utmaning är hur de på skolan ska ordna internutbildning för kollegor som vill arbeta på samma sätt. Deras elever fortsätter skriva, de skriver i olika sammanhang därför att de vill. Det skrevs pratbubblor med ny text till serier där lärarna först ”tömt” pratbubblorna. De har också jobbat intervjuer vilket aktiverar båda barnen i skrivparet; en intervjuar och en skriver. En erfarenhet är att barnen blir mer och mer noga med vad de skriver. De går in och ändrar i formuleringar, ordval och stavning.

Midsommarkransens skola berättade om sitt projekt luftsbalongsfärden. Projektet handlade om att tillsammans söka information som skrivs skapande i ord och bild. De sökte i Google maps för att se var i världen de var. Exempelvis presenterades Barriärrevet med målade fiskar med pratbubblor där fiskarna berättar om sitt liv. Pyramiderna pärlade barnen. Arbetssättet var fördelaktigt på flera sätt. Det fungerade språkutvecklande och barnen skrev längre texter. Det medförde också bättre återkoppling på skrivna texter. Kopplingen grafem-fonem blev starkare. Utmaningarna låg främst i organisation, samarbete och efterarbete. Dock blev de finmotoriskt övningarna lidande.

Björkhagens skola presenterade hur de arbetat med bl.a. instruerande texter och cirkelmodellen.

Generellt fann flera av deltagarna att det är viktigt att lägga tillräckligt med tid på att bekanta sig med tangentbordet. En fördel många uppgav är att arbetssättet gör det lättare att anpassa arbetet till olika elevers behov.

Många av deltagarna hade hämtat inspiration från Karin Petterssons bok Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3: Cirkelmodellen, genrepedagogik, ASL och IKT.

Farsta grundskola hade 15 iPads på 150 barn! Skolledningen satsade på lärarna i Språkpaketet. De fick tid att träffas varje vecka och planera. Tangentborden kom först vid jul. Samtidigt hade varje klass egen skrivare vilket underlättar arbetet. Ambitionen var att alla  barnen skulle få arbeta med iPads en gång varje vecka, det räckte inte till fler tillfällen. Lärarna lyckades ändå ro i land arbetet med ASL. Vi fick se exempel på elevarbeten som visade elever som utvecklats snabbt under läsåret.

Skanskvarnsskolan började med att fundera över hur de skulle presentera arbetssättet för föräldrarna. De talade om iPadsen som lärplattor för att understryka lärandeprocessen. De valde att utgå från Frimans bok Att skriva sig till läsning. De gav exempel på hur de arbetat med Pic Kids samt använt bilder från Pixabay. Pic Kids visar ingen reklam, alla stickets är gratis (stickers= bilder, klistermärken), den sparar dina collage i kamerarullen och det finns inga delningsfunktioner direkt i appen för sociala medier.

Avslutningsvis ett axplock reflektioner, vad deltagarna tar med sig, vad som varit bra och vilka utmaningar som funnits och förstås vad elever har sagt.

901BFE98-C7F7-48B0-A64E-166C6A73D1DD

Ja, den här gången följde jag upp erfarenhetsutbytet väl sent. Det håller jag med om men bättre sent än aldrig, eller hur!?

 

Tre centrala aspekter för skrivutvecklande feedback

Bokmässans Forskartorg presenterade Skolforskningsinstitutet sin systematiska forskningsöversikt om Feedback i skrivundervisningen. Det var Johan Samuelsson, docent, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet tillsammans med Åsa Hirsh, fil. dr, universitetslektor, Göteborgs universitet, som stod på scen.

FCEA5DC1-1924-46B0-881D-0C60EC3CE135

En skillnad på denna översikt och exempelvis John Hatties översikter är att här ligger fokus på enbart feedback i skrivundervisningen och målgruppen är begränsad till elever i grundskolans årskurser 4-9 samt gymnasiet.

Att de har valt att använda termen feedback beror på att det, enligt dem, är den term som används mest i internationell litteratur och även är etablerad i svenska språket.

Med skrivutveckling menar de positiva förändringar av en persons skrivande.

Mina snabbt nerskrivna anteckningar handlar om att jag som lärare ska lägga mer tid på att ge feedback i skrivandet  och inte först kring slutresultatet. Det är viktigt att fokusera på mångsidigheten i texten och inte se till enskildheter som stavning. Ett exempel är att lyfta fram aspekter hos skrivandet i en speciell genre. Fokusera alltså inte för mkt på färdighetsaspekter. Forskningen visar att eleverna ges bättre möjligheter att ta tillvara feedback om den är mångsidig, det vill säga avser fler dimensioner av texten än endast språklig korrekthet. Skrivuppgifter ska också vara tillräckligt utmanande annars blir feedbacken endast till ett irritationsmoment.

Jag tog också med mig att vikten av att feedback involverar två parter, en givare och en mottagare. Detta kan ses som självklart men är inte alltid utgångspunkten. Relationen givare – mottagare är viktig! Dialogens betydelse är central! Givarens förmåga till att känna in mottagaren är viktig. Feedbacken behöver  också, förstås, anpassas till den enskilda mottagaren. Tänk in elevers olikheter. Feedback ska ges till den enskilda personen med fokus på process och produkt och under det löpande skrivarbetet men också fungera så att eleven och dennes arbetsinsats synliggöra. Feedbacken ges både muntligt och skriftligt.

Hur bör feedback ges för att kunna främja elevers skrivutveckling?

Som svar bjuds vi på fyra slutsatser som kommer ur materialet.

  1. dialogens centrala betydelse
  2. vikten av att vara lyhörd för elevernas olikheterd
  3. dilemmat i att balansera mellan att få feedbacken att skapa motivation och att det skrivna ska mätas och bedömas
  4. vikten av en god relation mellan lärare och elev.

Forskningsöversikten omfattar 22 studier varav de flesta är amerikanska studier och endast några nordiska.

Presentationen lockar till att läsa mer i forskningsöversikten!

#forskartorget

D9D3884F-A71F-4759-8552-2352220D79EE

Läsning mitt i bruset!

Nu är hösttermingen i full gång. Första forskarföreläsningen är om två veckor. Cecilia Segerby föreläser om Att arbeta med lässtrategier i matematiken.

Sedan följer Läsning mitt i bruset, en spännande föreläsning med Frida Monsén (måndag 15/10).  Föreläsningen tar avstamp i frågan ”Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?”. Vad innebär det egentligen att vara digitalt läskunnig? Hur ska man få eleverna att fokusera på rätt saker i det digitala bruset? Hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap och utveckla dina elevers förmåga att läsa och förstå interaktiva texter? I föreläsningen får vi med oss Frida Monséns förslag på hur vi kan arbeta och undervisa som svar på dessa frågor.

Frida Monsén är legitimerad lärare i svenska, föreläsare, processledare och författare till boken Digital kompetens i skolan och klassrummet (N&K) och medförfattare i antologin Navigera i den digitala samtiden (Lärarförlaget). Hon har i många år arbetat med projekt rörande skola och digitalisering, både i och utanför klassrummet, bland annat för Skolverket.

Du kan också möta henne i två framträdanden på Bokmässan i Göteborg 26-29 september. Dels i en föreläsning med rubriken Hur svårt kan det vara? Digitalare undervisning i 7 steg. Här lyfter hon ledarskapet i det digitala klassrummet och vikten av att planera och strukturera den digitala undervisningen. Dels i ett samtal tillsammans med Per Kornhall, Joanna Lundin och Adam Palmquist. Moderator för samtalet är Linda Mannila, forskare vid Linköpings universitet.

Vi är på Medioteket i Storavan, och vi håller på mellan kl. 14.30-17.00. Tillfället är måndag 15/10. Detta är för alla er som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor.

Du kan anmäla dig genom att klicka på länken: Läsning mitt i bruset. Strategier för digital läsning.