Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bild

Barns kollaborativa berättande med digital teknologi

Krånglig rubrik!? Nej, inte alls så krångligt som det kan låta. Vad betyder då kollaborativ?

Kollaboration innebär att samarbeta med andra för att lösa en gemensam uppgift. Kollaborativt berättande och kollaborativt lärande omfattar både kognitiva och sociala färdigheter. Forskning som undersöker dessa aspekter måste därför handla om och mäta färdigheter som omfattar båda dessa färdigheter. Bland annat handlar det om förmåga att kommunicera den egna kunskapen, lära sig av varandra samt att förstå kopplingen mellan olika sorters kunskap.

Tisdagen den 3e mars var det dags att bjuda lärarna i Språkpaketet på en forskarföreläsning. I år var det forskaren Ewa Skantz Åberg som föreläste om barns kollaborativa berättande med digital teknologi. Ewa disputerade 2018 med en avhandling som handlade om detta. Du hittar den längre ner under referenser.

ESÅ collage 1

En första fråga Ewa ställde var Vad är en berättelse?

Leken stimulerar berättande och skriftspråkandet då de är sociala och kommunikativa aktiviteter. Att berätta och skriva är att kommunicera. Att skriva stimulerar det abstrakta tänkandet och ger en ökad symbolförståelse. Barn upplever det också lustfyllt att skriva redan från det första lekskrivandet 

Lekläsande och lekskrivande är ett härmande av vuxnas beteende. Barnet leker att det läser och skriver och ser sig som att de kan; att de är läsare och skrivare.

Berättargenren används på olika sätt som en väg in i den tidiga läs- och skrivutvecklingen vilket gör dessa aktiviteter intressanta att studera. Språket, både det muntliga och kroppsliga, men även symboler, färg och form har en central plats i barns eget berättande. (GU, 200306)

Bellmanhistorier är något som fascinerar många sexåringar. Vi kan stötta och underlätta barns eget berättande genom att knyta an till barnets egna kulturella och språkliga erfarenheter. Här är det viktigt att ge utrymme men också uppmuntra till berättande genom att ställa frågor och stötta barnet i dennes berättande med hjälp av konjunktioner. Konjunktion betyder förening. Konjunktioner går inte att böja utan används för att binda samman ord eller grupper av ord. De kan också inleda en mening och då binder de ihop aktuell mening med tidigare meningar.

Barnet lär sig en mängd saker i det egna berättandet.

Berättaren bjuder upp lyssnaren till dans (Fast 2008, Ewas föreläsning 200303)

Barnet lär sig exempelvis hur en berättelse är uppbyggd, hur språket låter och är uppbyggt, nya ord, retoriska grepp och lär sig tolka andras intentioner samt utvecklar den egna förståelse för symbolik. Ewa gjorde tre studier där hon använde följande digitala verktyg:

  • ordbehandling och talsyntesprogram
  • Storybird
  • interaktiv skrivtavla med Notebook.

ESÅ 3

Det övergripande resultatet för studierna visade flera saker som att:

  • val av teknologi får betydelse för vad som blir möjligt att berätta.
  • det fanns en del svårigheter för deltagarna att sinsemellan sig koordinera den egna uppmärksamheten mot samma sak.
  • barnen använder ett kontextbundet, distanserat och estetiskt språkbruk.
  • barnen använder en variation av resurser i sitt berättande som animerat tal, gester, symboler, bildspråk, erfarenheter från populärkulturen.
  • lärarens introduktion och stöttning under aktiviteten medverkar till hur interaktionen utvecklas och hur barnens berättelser förhandlas fram.

Vi fick också se flera exempel från studierna i form av transkriptioner, utskrifter, av vad barnen sagt under sitt arbete med berättandet. Här var det tydligt hur viktig lärarens roll var för interaktion och lärande. Läraren behöver vara aktiv och är central för barnens interaktion och barnens lärande. Läraren har rollen som stöd för barnens samspel. Denne uppmärksammar och hjälper barnen med ordförståelse och refererar till tidigare erfarenheter av berättande. Läraren förtydligar och klargör uttalanden. Givetvis behöver läraren även vara ett stöd i det tekniska handhavandet av de digitala resurserna.

Datorplattor tycks stimulera engagemang, språk och literacyutveckling, men läraren är central. (Ewa refererade här till referens i sin avhandling, dvs. Sandvik m fl., 2012)

Avslutningsvis bjöds vi på några utmaningar som Ewa har sett och som hon ville uppmärksamma oss på.

Ewa SÅ utmaningar

Sammanfattningsvis blir det tydligt hur viktig lärarens medvetenhet och förmåga till metatänkande är. Utöver att ha kunskap om och färdigheter i metodik och didaktik så krävs det att vi kan organisera vår undervisning och arbete med barnen. Det krävs också att vi kritiskt har granskat de digitala verktyg vi väljer att använda och hela tiden reflekterar över hur vi använder olika verktyg och med vilket syfte. Som alltid är det också viktigt att löpande utvärdera vårt arbete, undervisning och hur barnens lärande utvecklas. Lär de just det jag hade tänkt att de skulle lära sig? Ger de digitala verktyg jag har valt att använda i undervisningen ett mervärde?

Personligen tycker jag att det var en mycket intressant och tankeväckande föreläsning som Ewa Skantz Åberg bjöd oss på. Hon hade fokus på frågor som är centrala i undervisningen, dvs. om, vad, hur och när barnen lär!

 Referenser:

Skantz Åberg, E. (2018). Children’s collaborative technology-mediated storymaking: Instructional challenges in early childhood education. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet. Avhandlingen finns här: http://hdl.handle.net/2077/49958.

Att se lek som ett pedagogiskt verktyg

Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd inledde sin föreläsning förra veckan med att förklara vad ett aktionsforskningsprojekt är och vilka led som finns i ett sådant projekt. Kort förklaring är att ett aktionsforskning handlar om verksamhetsutveckling i samverkan mellan praktiker och forskare. Praktikern är expert på sin verksamhet och forskaren står för forskningskunskapen, håller strukturen och fungerar som katalysator i diskussioner och i processer. Kärnan i Maries och Evas forskningsprojekt var lek; leken som pedagogiskt verktyg.

Marie och Eva berättade under föreläsningen om de moment, aktiviteter, de lagt fokus på i sitt aktionsforskningsprojekt.

Först fick vi veta mer om det de kallar lekens lotteri. Tanken med lotteri är att det är slumpen som bestämmer vem barnen får leka med och vilken lek de ska leka. Aktiviteten håller på i 20 minuter. Marie och Eva ser flera pedagogiska vinster med aktiviteten. Exempel på vinster är:

  • barnen utmanas kontinuerligt till nya upptäckter
  • den fungerar som dörröppnare till nya aktiviteter
  • ger nya upptäckter kunskaper i trygg miljö
  • lek är viktig för eleverna i tidiga skolåren
  • öppnar för att pröva olika identiteter, förhållningssätt och intressen.

Ibland lägger de in teman i lekens lotteri, ibland lägger de in moment som barnen behöver träna. Ett tema kan exempelvis vara olika moment inom digitalt arbete. Elevgrupperna skiftar i storlek men är  oftast runt 35 barn.

Vi fick veta mer om lekens lådor och deras skogsdagar då barnen får lära sig saker som hur man gör upp eld och leker med naturmaterial. Att känna till skogen är en del i idrottsmålen. Barnen gör sällskap med årskurs 2 för då blir de fler personal tillsammans med barnen. De brukar lägga upp det som att en personal först går upp till vad de kallar mulleplatsen. Övriga barn får pricka av sig själva på klasslistan och sedan gå tillsammans med en kamrat vilket gör att det blir smidigt för alla att gå dit. Ingen onödig väntan. Marie och Eva ser många fördelar med skogsdagarna. Barnen lär sig om allemansrätt och de lär sig leka med de naturmaterial  som finns i skogen vilket leder till nya lekar. På köpet övar de på verksamhetens centrala begrepp som är empati, samspel, självkänsla och ansvar.

Fredagar har de gemensamma aktiviteter, så kallade gemensamma fredagsaktiviteter. Just nu tittar de närmare på melodifestivalen och gör olika uppdrag i samband med det.

Förskoleklass brukar delta efter vecka 44 då dessa hunnit lära känna varandra och blivit en grupp. Några av de pedagogiska vinsterna är:

  • meningsfull fritid
  • delaktighet, inflytande och ansvar
  • rekreation – vila
  • skapande och utforskande arbetssätt
  • pröva identiteter och uppfattningar

Barnen lär sig att våga prova något nytt. Oftast försöker de återkomma till samma aktivitet.

Äventyrspedagogik är ett annat tema de arbetar med. Detta är också en högskolekurs som löper över ett år. Den som utformat materialet till äventyrspedagogik är Sven Gunnar Furmark, Luleå tekniska högskola. Äventyrspedagogik handlar om samarbete, öka lusten att prova nytt, se skogen som en magisk plats för äventyr och mycket mer.

I tidningen Grundskolan kan du läsa om andra som arbetat med äventyrspedagogik enligt modellen som lärs ut i kursen och som följer Sven Gunnar Furmarks idé.

De har ordnat äventyrsdagar kring olika ämnen som exempelvis fotosyntes. Det börjar alltid med att barnen får ett problem som presenteras i ett brev som barnen läser och följer. Utgångspunkten är att barnen behöver faktakunskaper för att kunna lösa problemen, uppdragen, och för att sedan ta sig vidare till en lösning. De gör uppdragen i grupp så de kan hjälpa varandra. Deltagarna i gruppen har olika roller som peppare, spanare och ledare. Det lurar faror som de måste klara. En röd triangel uppsatt på ett träd kan vara en giftfälla där barnen måste gå in i en cirkel och ta ett piller för att överleva. I skogen kan barnen möta en oansvarig drake som gör saker som att sprida skräp som barnen sedan måste ta hand om och källsortera. De kan möta en riddare utan självkänsla som behöver hjälp med att förstå vad självkänsla är och stärka den eller de kan möta häxor som inte kan samarbeta och som behöver hjälp med det. När alla uppdrag är avklarade får barnen var sin stor diamant som de i sin tur lämnar till kungen som i och med detta får tillbaka kraften i sitt svärd. Avslutningsvis dubbas alla barn innan de slutar skolan. Dubbningen med kungens svärd är den stora finalen!

Skogsuppdragen kräver mycket personal men de är också populära och ingår i skolans värdegrundsarbete. Det är skolans fritidspedagoger som gått utbildningen och leder de äventyrspedagogiska uppdragen men HELA skolan deltar.

Marie o Eva1

Marie och Eva har funnit att de pedagogiska vinsterna av äventyrspedagogiken är att barnen uppmuntras till:

  • använda skogen/naturen som arena
  • fantasi
  • samspel
  • problemlösning
  • ansvar
  • omsätta teoretisk kunskap till praktik
  • våga anta utmaningar

Nu står Marie och Eva i startgroparna inför att starta ett nytt samverkansprojekt. Detta kommer att bygga på de ”djur”-grupper de delar in barnen i när dessa börjar i förskoleklass. Temat är den här gången språk och kommunikation. Upplägget är att den sista fredagen i varje månad planerar en fritidspedagog, eller förskollärare, tillsammans med en klasslärare en lektion. Planeringen sker utifrån att det ska vara olika yrkeskategorier som samplanerar. De lägger fokus på kunskap och hur kunskap kan se ut.

Marie och Eva ställde den retoriska frågan: Vilka avtryck ser vi i vår verksamhet?

Svaret är att det har blivit tydligare vad de gör, vilka de pedagogiska vinsterna är, att de kommit att se vikten av lek och att barnen lär i leken.  Statusen har höjts på deras aktiviteter och de arbetar tillsammans med fler, olika yrkeskategorier.

Rent praktiskt öppnar de fritidsverksamheten klockan 6 och stänger 18.30. De berättade också att barngrupperna är stora redan strax efter klockan 6 då det är många av barnen som har långa resor till och från skolan.

Marie och Eva är båda grundlärare med inriktning mot fritidshem, dvs. fritidspedagoger . De arbetar på Grebyskolan, en F-3 skola i Kimstad, en liten ort mellan Norrköping och Linköping. Marie och Eva jobbar både på fritidshemmet och skolan. Marie tjänstgör även en dag i veckan som kursmentor för studenter på lärarutbildningen på LiU, Linköpings Universitet.

Stort tack till Marie och Eva för en inspirerande och intressant föreläsning!

Undervisning i förskoleklass

Ja, det är namnet på Skolverkets senaste webbkurs för dig som undervisar i förskoleklass. När du går den här webbkursen får du som lärare:

  • kunskaper om den tidiga läs-, skriv- och matematikundervisningen,
  • inspiration till fortsatt arbete med estetiska uttrycksformer och praktiska arbetssätt men också
  • exempel på hur dessa kunskapsområden kan integreras i undervisning om språk, kommunikation och matematiska uttrycksformer och resonemang.

Ett övergripande mål är att öka lärares kunskaper om hur undervisning kan utformas och utvecklas, så att den möter alla elevers behov.

webbkurs2

Webbkursen ger dig fördjupade kunskaper, inspiration och idéer. Dessutom får kursdeltagarna ta del av aktuell forskning samt praktiska undervisningsexempel.

Att gå igenom webbkursen tar runt 25 timmar och du kan göra det på egen hand eller tillsammans med kollegor. Du läser artiklar, ser filmer, lyssnar på poddar och provar parallellt olika undervisningsaktiviteter. I upplägget ingår också att reflektera kring hur aktiviteter gick i praktiken men också att ge varandra återkoppling och sammanfatta vad ni lärt er. Har du tidigare deltagit i någon av kurserna i Läslyftet så känner du igen dig i arbetsgången.

På Skolverkets webbsida med information om webbkursen hittar du också en kort film som introducerar kursen Undervisning i förskoleklass.

För att gå behöver du skapa ett konto och sedan loggar du in och väljer kurs. Webbkursen Undervisning i förskoleklass omfattar följande sju moment.

webbkurs3

Nu är det bara att köra!

När du gjort eller påbörjat webbkursen vore det intressant att höra din åsikt om kursen! Vad är bra? Något du saknar? Rekommenderar du kollegor och/eller andra förskoleklasslärare att delta i webbkursen?

 

Inspirationsdag!

Idag torsdag 13e juni är det återigen dags för vår heldag kring Berätta med ord, bild och ljud! I sista minuten visade det sig att kommunikationen kring anmälningarna av olika orsaker fallerat så vi blev en liten skara med 5 deltagare. Bra utgångspunkt för en riktigt lyxig dag med oceaner av utrymme för frågor och diskussioner. 637BDEAD-0EAF-41E7-A453-D8C0EBA8C92A Studiedagen är indelad i fyra pass med olika fokus men som tillsammans ger alster där innehållet berättar med ord, bild och ljud. Efter en kort introduktion och presentation introducerar Kia Knutsson-Norberg oss i de fem bilderböcker vi kan välja för dagens olika uppgifter men också lite mer allmänt om bildspråk. Elisabet Jonsved kompletterade med fler aspekter på vad man ska tänka på när man fotograferar, kopierar och beskär bilder för en uppgift. bild1 Efter att ha stärkt oss med kaffe och smörgås var det dags för andra passet När bild, musik och tempo samspelar. Elisabet presenterade hur man arbetar med trailers i iMovie. Appen ser ut så här! FA43EB03-3021-4AD5-86A9-7558A23A6C6C Hon visade exempel på trailers och vi fick fundera över vilken effekt tempo, ljud, musik och typsnitt kan ger.

Elisabet Jonsved
(Elisabet Jonsved)

Därpå följde en kort genomgång av själva trailerformatet och några saker för oss att tänka på i vårt eget skapande. bild2Lunch på egen hand och därefter ett arbetspass kring skriftligt berättande. Här är det jag själv som leder arbetet.

7A992F0B-67C5-474C-A481-4DE518AF3F78

Fjärde arbetspasset bjöd på animering i Puppet Pals under ledning av Katrin.

23B54140-DAB5-4C64-A081-26D4017EAA67

Katrin underströk att vi skulle använda oss av ljudeffekter, musik och djupeffekter i vårt arbete med att omforma slutet av vår berättelse. Till vår hjälp tipsades vi om att använda följande siter:

Malberts melodier finns också som app.

Givetvis blev det visning av gruppernas arbeten.

Vi avslutar alltid med att knyta ihop dagen tillsammans. Vi reflekterar, diskuterar och tittar på varandras alster. Nytt för det här tillfället är en modell av visuell läskunnighet som mina kollegor Elisabet Jonsved och Elin Jönsson har utarbetat och som är under utveckling. Spännande att få använda den i diskussionerna!

Vill du läsa mer om vår studiedag kan du läsa några  av mina tidigare inlägg här:

Under hösten kommer vi att ha studiedagen vid ett enda tillfälle. Dock är det så att det är ett av skolområdena som har beställt just det tillfället så du kan tyvärr inte anmäla dig. Detta är en lärorik, intensiv och mycket rolig dag för alla som deltar!

Våra yngsta elever skapar berättelser med digitala verktyg

Onsdagen den 30e januari hade vi förmånen att få höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om hur sexåringar och elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg.

9DE94BF5-2FFF-43AC-A3D1-5851C38B01FC

Frågor som Ewa ställde i sitt avhandlingsarbete var:

  • På vilka sätt förmedlar den digitala teknologin, andra kulturella verktyg och lärarens stöttning barnens berättaraktiviteter?
  • Vilka pedagogiska utmaningar uppstår i teknologi-medierade aktiviteter inom ramen för förskoleklassens kontext.

Studiens fokus låg på själva berättandet. Berättande är något som pågår hela tiden och medför en social aktivitet där lyssnarens bekräftelse är viktig för att upprätthålla berättandet.

BE278BF2-C354-454B-9079-2D1178612CBD

Lärarens attityder till digitala verktyg och den egna konpetensen spelar en stor roll för användningnen i ett pedagogiskt syfte. Det en lärare bör kunna är pedagogik och didaktik, innehållet och teknologin. Läraren är central för vad som händer och det lärande som kan ske i klassrummet. Lärare och barn har ofta olika perspektiv på den digitala aktiviteten.  Det är lätt att missbedöma barns digitala intresse och deras digitala kompetens.

Den digitala teknologin påverkar literacy aktiviteterna i klassrummet. När elever skriver digitalt blir texterna längre, innehållet blir tydligare och vokabuläret ökar. När läraren integrerar teknologi och lärande i att använda digitala verktyg med själva berättandet skapas ett sammanhang för skrivaktiviteten som är meningsskapande.

E38CF4B1-71FB-4503-908B-3F5630E73129

I sitt avhandlingsarbete undersökte Ewa vilka aktiviteter som uppstår när sexåringar instrueras att parvis skapa berättelser med olika typer av digitala teknologier. Hon fann att lärarens instruktioner och stöd hade stor betydelse. Barnens berättelser och hur dessa växer fram beror till stor del på vilka instruktioner barnet får samt hur förskolläraren stöttar under arbetet. Att arbeta med digitala verktyg innebär att kunna arbeta med text, bild och ljud. Teknologin erbjuder auditivt stöd av talsyntes, illustrerade digitala bilder och en hel färgpalett. Aktiviteterna erbjöd barnen tillfällen till kreativt berättande, symboliskt tänkande och utforskande av de meningserbjudanden som teknologin erbjuder.  Samtidigt uppstod svårigheter att etablera ett gemensamt fokus för lärarna och barnen. Det  visade sig att barnen hade svårigheter att samtidigt hantera både teknologin och skriftspråket. 

Det visade sig att barn och lärare uppfattade uppgiften på olika sätt. Barnen uppfattade uppgiften som ett sagoberättande. Läraren uppfattade uppgiften som en skrivuppgift. Det ledde till att läraren gav stöttning kring enbart skrivkonventioner och teknologi. I ett annat exempel medverkar teknologin till ett estetiskt och visuellt berättande för barnen snarare än att utveckla deras muntliga berättande som är lärarens målsättning. Något som förvånade Ewa var att barnens visuella upplevelse spelar stor roll för hur berättelserna tar form.

644CAFFC-8E9B-43F9-BC14-11908E1AC81D

Resultaten visar att barnen, samtidigt som de övar färdighet att gemensamt arbeta fram en berättelse, måste lära sig hur man hanterar både den digitala teknologin och skriftspråksystemet som till viss del visar sig vara krävande och bidrar till att berättandet stundtals blir underordnat. Detta sker samtidigt som de övar färdigheten att gemensamt arbeta fram en berättelse.

Resultaten visar också på nödvändigheten av att förskollärare undervisar utifrån ett lärandemål. Förskolläraren måste medvetet organisera aktiviteter, introducera begrepp och välja teknologier som motiverar och stöttar barns möjligheter till lärande av det specifika innehållet. 

Frågan är förstås vilka didaktiska utmaningar lärare ställs inför! En utmaning är att utveckla barnens berättande parallellt med att de lär sig behärska den digitala tekniken och själva skrivandet. Handhavandet av verktygen får inte bli överordnade det pedagogiska arbetet med att utveckla berättandet.

En annan utmaning är att ge instruktioner. Relationen mellan instruktion och lärande är komplex. Instruktioner behöver uppfattas och förstås av deltagarna. Hur instruktionen formuleras och förmedlas samt vilken stöttning som ges har stor betydelse för hur barnens berättande kommer att gestalta sig och hur de slutliga alstren blir.

Likaså visar talordning och turtagning under skapandet av en berättelse att barnen inte alltid är överens om vad som ska hända i berättelsen. De kan tala förbi varandra och utifrån olika perspektiv. Det blir ibland problematiskt att transformera ner det muntliga berättandet till en gemensam berättelse.

8408FFE1-2F16-4326-814B-79232B1D30B2

Sammanfattningsvis menar Ewa att svårigheterna låg i att skapa ett gemensamt fokus samt att se till att berättandet inte blir underordnat.

Resultaten pekar på nödvändigheten av att förskollärare utifrån ett lärandemål medvetet organiserar aktiviteter, introducerar begrepp och väljer teknologier som motiverar och stöttar. (Ewa Skantz Åberg)

30057ED1-5735-40A3-B940-396F69485594

Referenser:

Skantz Åberg, E. (2018). Children’s collaborative technology-mediated storymaking. Avhandling inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

forskning.se (180523): Lärarens roll viktig vid barns digitala berättande.

Skolportens intervju med Ewa Skantz Åberg (180607): Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar.

Då var det dags igen!

VI har sedan 1/7 en ny reviderad läroplan med fokus på digitalisering och vi är fyra kursledare på MedioteketStockholm, som låg i startgroparna inför dagens studiedag ”Berätta med ord, bild och ljud”. ”Vi” är Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring, Elin Jönsson och jag, Toura Hägnesten. Upplägget består av fyra pass där vi leder var sitt.

Senast hade vi tre sådana studiedagar i juni med tre olika grupper. Vill du läsa om detaljerna kring dagen så kan du besöka min blogg. Jag beskrev dagarna i ett blogginlägg Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!  (14/6 -18)

DC0FDAA3-0D5C-47A2-852F-D98DDDE04454

Nytt för den här gången är att vi köpt in hörlurar och grenkontakter till dessa. Det underlättar när deltagarna kan arbeta och lyssna parvis utan att störas av omgivningen eller varandra. Något att ta efter för dig som har klass. Så här ser våra ut.

hörlurar o grenkontakter

Denna studiedag har vid alla tillfällen genomsyrats av lust, arbetsglädje, inspiration och kreativitet. Avslutningsvis presenterar dagens arbetspar sina arbeten tillsammans med erfarenheter och tankar och diskuterar kring detta. Några arbeten brukar vi också titta på tillsammans. Fantastiskt roligt ska du veta!

berätta med ord bild ohc ljud 1

För tillfället har vi inte bestämt när nästa datum blir. Du som också vill delta gör bäst i att prenumerera på Mediotekets nyhetsbrev så håller du dig uppdaterad kring när olika kurser genomförs. Om du ännu inte prenumererar så gör du det lättast via Mediotekets webb: Nyhetsbrev.

Det hände att ett blogginlägg blev till en liten guide

Det är både roligt, utmanande och stimulerande att skriva blogginlägg. Det är också spännande att se vilka ämnesområden som intresserar er läsare. Ibland blir jag till och med förvånad över att se hur ett inlägg drar till sig jättemånga läsare!

Vissa blogginlägg börjar också leva sina egna liv. Jag har skrivit många inlägg om olika aspekter av att arbeta med bilderböcker. Bilderböcker ligger mig varmt om hjärtat som ni förstår! Bilderböcker fungerar bra i undervisning och arbete med alla åldersgrupper och på alla språknivåer. Dessa inlägg om bilderböcker ledde till en kontakt med Vilja förlag som har tagit fram något de kallar Vilja guide till …  Det finns tre olika sådana guider: 1) Vilja guide till boksamtal för alla 2) Vilja guide till lättlästa bilderböcker samt 3) Vilja guide boksamtal för SFI. Mitt bidrag är som du förstår Vilja guide till lättlästa bilderböcker.

Döm om min förvåning när jag häromdagen hämtade ut ett litet paket från Vilja förlag och ut ur paketet kom några exemplar av Vilja guide till lättlästa bilderböcker! Jag hade helt glömt bort att jag filat på ursprungstexterna från min blogg och bidragit med synpunkter och skrivit fram nya formuleringar. När jag gjorde detta förra året tyckte jag att det var något jag gjorde sådär i förbifarten. Tankegångar och förslag som presenteras sitter ju i ryggmärgen och kräver inte så mycket tänk från min sida. Det kändes verkligen jätteroligt att sitta med den lilla guiden i handen! Därför vill jag också skriva om den här i bloggen. Är det någon av er läsare av min blogg som använder den så återkoppla gärna till mig! Beskriv gärna vilken nytta du har/har haft av den? Hittar du något i guiden som känns nytt? Vad saknar du? Något du vill veta mer om?

3 Vilja guiderPS. Du hittar den hos Vilja förlag, Adlibris, Bokus och så förstås på Läromedia.

”Om det regnar” tips!

Eftersom det ser ut att bli kallt och vått med regna i Stockholm så kanske du känner för att byta Små grodorna runt midsommarstången mot lite häng i soffan och surf!? Varsågoda att ta del av några tips som vi delar till deltagarna efter vår studiedag Berätta med ord, bild och ljud.

Bloggar:

  • Elin skriver om film, filmprojekt, kamerarörelser, bildmanus, berätta med ljud/musik/tystnad mm. : Ung i Stockholm.
  • Toura skriver om språk-, läs- och skrivfrågor i bloggen Läs- och språksatsningen.

Studiedagen omfattar bland annat ett arbetspass kring att skapa trailers i iMovie och ett kring att arbeta med animering i appen Puppet Pals HD. Givetvis finns det bra instruktionsfilmer på Youtube. Ja, det finns många bra! Här kommer ett förslag för vardera.

Elin tipsade om några källor för musik och ljud som är fria att använda:

Katrin tipsade om källor för bilder som är fria att använda: 

Ett annat tips är en användbar app för att exportera musiksnuttar till iMovie, Book Creator m.fl.:

Vi arbetade också med att skriva och det gjordes både analogt och digitalt. Våra texter klistrade vi in i en Padlet för att alla skulle kunna läsa när våra arbeten projicerades på skärmen. Detta kunde lika gärna ha gjorts i exempelvis Socrative.

Vill du se vilka kurser vi erbjuder? Håll dig uppdaterad på Mediotekets anmälningssida för våra kurser: Kompetensutveckling

Vill du bli uppdaterad utan att själv surfa runt? I så fall ska du prenumerera på Mediotekets Nyhetsbrev. Det är bara att fylla i din e-post under prenumeration på Mediotekets Nyhetsbrev.

nyhetsbrev

Du kan också läsa och anmäla dig till våra kurser via Kalendariet på PS/ Pedagog Stockholm.

Trevlig midsommar!

Vad tyckte deltagarna?

Vad säger deltagarna om den här studiedagen? Nu syftar jag på studiedagen Berätta med ord, bild och ljud.

  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda. Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Bra upplägg och bra att ni höll i olika pass!
  • Mycket inspirerande.
  • Jättebra med relevant innehåll och en tydlig röd tråd genom alla pass. Bra att jobba med en annan peson och att det var samma person genom hela dagen. Lagom långa gnomgångar och lagom långa arbespass.
  • Varierat och laborativt. Knöts ihop bra på slutet.
  • Jag kommer att få stor nytta av kursen.
  • Framför allt har man vågat pröva utan några krav på vad resultatet skulle bli. Ni har varit bra på att förklara på ett enkelt sätt.
  • Väldigt rolig och intressant kurs som ökar motivationen till att använda sig av digitala verktyg.
  • Bra planerat, trevligt och givande. Jag kommer att få stor nytta av kursen.

Som du ser är kursdeltagarna mycket nöjda!

Vår vision är en heldag som följer en klar röd tråd för innehållet. Vi är fyra kursledare som leder var sitt arbetspass. Vi arbetar digitalt och analogt. Vi erbjuder teori och praktik med gott om tid att arbeta självständigt. Allt praktiskt arbete sker parvis. Vårt upplägg utgår från bilderböcker. Det kunde lika ha varit ett ämnesspecikfikt tema som t,ex. plast en miljöförstörare; Maria – en flickas vardag på vikingatiden; vårblommor. Det fungerar lika bra i åk 1 som på gymnasiet!

Det geniala med denna studiedag är tydligheten i själva förändringsprocessen när vi utifrån en ursprungsberättelse skapar nya berättelser ofta med andra, nya budskap. Att bearbeta och flytta ett material  via olika medier in i olika kontexter ger oss nya berättelser med olika stämningar och olika budskap. Bara att byta ljud kan ge en helt ny berättelse! Hela arbetsprocessen gör att man får syn på originalberättelsen med nya ögon. Som en deltagare skrev:

Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.

59F304CC-5517-4AA6-904A-513A72ABB10A

E7D65E19-098B-4BC5-BBBC-6AD47F3A1EE5

Du kan läsa mer om studiedagen Berätta med ord, bild och ljud i tidigare blogginlägg som förslagsvis:

Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar.  Fyra olika arbetspass efter en röd tråd, bilderboken. Laddade deltagare skapar under dagen egna historier med inspiration från en av de bilderböcker Kia presenterar i första arbetspasset. Givetvis kan läraren, när hen är tillbaka i klassrummet, lika gärna hämta inspiration från sin ämnesundervisning. Givetvis går allt att göra lika bra i åk 1, åk 9 som på gymnasiet. Givetvis är det läraren som själv väljer och anpassar arbetet efter sin klass och sina ämnen. Det vi skapar under denna studiedag kan lika gärna handla om miljöförstöring, en trosuppfattning, att vara barn på vikingatiden eller en årstid.

61AC8B6D-D4C3-473E-A867-75D6493C7E3D

Den här studiedagen tar avstamp i formuleringarna i vår reviderade läroplan och de reviderade kursplanerna som gäller från 1a juli 2018. Under Skolans uppdrag kan du läsa följande:

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 9 ”Skolans uppdrag”)

I avsnittet om riktlinjer kan du läsa att läraren ska

organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 15 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Under kapitlet Övergripande mål och riktlinjer, sidan 13,  formuleras målet som att:

2.2. Kunskaper

Mål

[…]

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 13 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Andra arbetspasset lär Elin oss hur vi skapar trailers i iMovie. Elin visar hur vi väljer olika teman och ger tips om bästa sättet att arbeta. Vi uppmanas att fota runt 20-30 bilder. Dessa ska alltid vara i liggande läge, format, och det är viktigt att ta både närbilder och mer översiktliga helbilder. Som alltid avslutar vi alla arbetspass med att se några av varandras produktioner.

F518FB7F-E609-492D-A78E-10F55DFE2079

När trailern är klar är det dags att spara och dela. Elin råder oss till att välja full HD upplösning, om du ska visa för klassen räcker det med HD – 720p.

A3B2C0B0-6DCE-411E-97CA-1344C7810487

Katrin leder oss genom arbetspasset med Puppet Pals. Utgångspunkten är fortfarande bilderna vi fotade på morgonen. Ja, grundmaterialet blir till lika många berättelser som vi som arbetat med dem under dagen. Egentligen vet man att det är så men det praktiska arbetet gör det väldigt tydligt.

6678BD19-0AF7-4113-BB0C-DF838EE525E6

Text, bild och ljud kan utveckla, förstärka och/eller motsäga varandra. Varje del kan utveckla berättelsen genom att tillföra ny unik information. Varje del kan förstärka varandra genom att berätta samma sak och de kan motsäga varandra och därmed förvirra och/eller skapa humor och/eller dialog.

Och jag som skrev var också där! Jag visar kort hur man kan tänka kring att utveckla och bygga ut en text. Deltagarna får en 2-3 ordsmening ur sin bilderbok som de sedan parvis arbetar kreativt med. En enkel övning där vi skriver i paddans anteckningar och avslutningsvis kopierar över till en Padlet. På så vis kan alla läsa vad alla andra har skrivit.

37FEC4C5-490C-4659-AAE2-73979555F749

C23B34F8-9B38-4CCF-89AE-C0D21D2C5E84

Vi som arbetar med  de olika arbetspassen under studiedagen är Elin Jönsson, Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring och jag Toura Hägnesten. Vi arbetar alla med kompetensutveckling av lärare och vi håller till på Medioteket, Utbildningsförvaltningen, i Stockholm.

Du som missade dessa dagar nu i juni kan anmäla dig till nästa tillfälle som är 10e september -18. Läs mer om studiedagen och anmäl dig HÄR.

Här är också en direktlänk till anmälan. Psst! Vänta inte för länge med att anmäla dig för då kan det vara fullbokat!

Vi ses väl 10e september!