Visar alla blogginlägg med kategorin:
Digital Kompetens

Hur länge ska ”dom” träna?

Hur många år ska elever hålla på att träna trots att de inte gör tillräckliga framsteg? Idor Svensson ger sitt svar. Han säger tre år sedan ska eleven ha stöd med AT, assisterande teknik.

Idor Svensson leder en forskargrupp som forskar kring  läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ur olika perspektiv. Idor själv är professor vis Psykologiska institutionen, Linnéuniversitetet i Växjö. Lägg gärna två minuter på att se filmen på LNU:s webbsida där Idor bland annat berättar om resultatet i en studie som visade att elever med stora läs- och skrivsvårigheter, som fick använda tekniska hjälpmedel i stället för att träna, utvecklades lika bra språkligt som en kontrollgrupp som fortsatte träna. Enligt Idor är AT en alternativ väg för elever som har så stora läs- och skrivsvårigheter att de inte har något alternativ.

Vad krävs för att AT, assisterande teknik, ska landa hos dem vi erbjuder detta stöd? Vem behöver AT?

Senast jag hörde Idor föreläsa (vilket var 15e november i år) ställde han följande två frågor:

  • Hur länge kan eleven få vara i det röda fältet innan hen tappar motivationen?
  • Vad är lägsta nivån, dvs. vad betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga?

Det röda fältet, se bilden nedan, är där eleven befinner sig i processen från att lära sig läsa till att läsa för att lära.

Idor S1

Idor menar att när en elev har befunnit sig inom det röda fältet under tre år, utan att komma vidare, måste vi finna andra sätt för eleven att ta till sig text alternativt förmedla text. Vad gör vi då? Det är här AT kommer in därför att:

Träna hårt, ännu hårdare, jättehårt hjälper inte alla elever med dyslexi (Idor Svensson citerar Siegel 2013).

Idor Svenssson har i 20 års tid forskat kring AT och återgav hur utvecklingen har gått från dyr utrustning som var komplicerad att använda till dagens appar och lärplattor som jämförelsevis inte kostar mycket och är lättanvända. Detta gör att tillgängligheten idag är hög. AT har en mängd positiva effekter som att det:

  • möjliggör lika villkor till delaktighet och självständighet
  • underlättar vardagen med struktur och kulturell delaktighet
  • stimulerar eleven/studenten till att våga söka
    • utbildningar eleven vill gå
    • arbeten den unga drömmer om.

De exempel Idor gav oss på hur man kan arbeta med assisterande teknik handlade främst om att eleven lyssnar på en text och/eller talar eller skriver ner (använder rättstavning) vad texten handlade om. Det fortsatta arbetet går ut på att ställa frågor till författaren, söka och förklara svåra ord, lyssna på den digitala text som eleven själv har producerat samt upprepa tills eleven blir självständig i sitt arbete. Eleven kan också arbeta med att artikulera sig för taligenkäningen, lära sig att lyssna på text med Legimus och använda social medier. Jag har tidigare skrivit blogginlägg om Legimus och talböcker. Du  kan läsa dessa inlägg HÄR.

Nu kanske du undrar över definitionen av AT!? Vad lägger Idor in i AT? Så här såg Idors definition ut.

Idor S2

AT motsvaras av vad vi brukar benämna alternativa verktyg, alternativa lärverktyg och kompensatoriska hjälpmedel och det är elever med läs- och skrivsvårigheter som har tränat men inte utvecklat en tillräcklig god läs- och skrivförmåga som behöver AT. Idor talade om att elever för att bli självgående behöver en viss nivå av läsförmåga. På årskurs 3 nivå kan elever behöva AT som ett komplement för att klara sig hjälpligt på egen hand. På årskurs 6 nivå behöver eleven AT för att fortsättningsvis kunna utveckla sin läs- och skrivförmåga på egen hand. Här har vi de man ibland kallar slow starters, slumrare och elever med dyslexi.

Idor talar om att ta till sig text och förmedla text. Med ta till sig text menar han avkoda och med att förmedla text menar han skriva. Ta till sig text omfattar i sin tur tre alternativ:

  • Läsa på traditionellt sätt,
  • AT som ett stöd, dvs. en kombination av traditionell läsning och AT,
  • AT som ett alternativ och då passar inte begrepp som avkodning och läsförståelse utan kanske hör/lyssna-förståelse och textförståelse.

Under åk 1-3 menar Idor att eleverna först behöver en fokuserad klassrumsundervisning för att i åk 2 behöva stöd inom mindre grupper. I åk 3 behöver elever som ännu inte har uppnått en acceptabel, dvs. funktionell, läsförmåga enskild undervisning. I åk 3 ska eleven också lära sig använda AT och få intensivträning med olika appar. Vi fick se de appar Idor arbetat med men som han underströk så går utvecklingen snabbt framåt. Appar är färskvara. De appar som fungerar bra idag är inte de vi väljer att arbeta med imorgon.

Idor satt in begreppen ta till sig (och förmedla) text i formeln för the Simple View of Reading. Det såg ut så här:

Idor S4

Idor menar att AT är nödvändigt för många elever för att de ska kunna läsa/ta till sig en text, som stöd för exempelvis rättstavning och längre upp i skolgången för att kunna förstå ett annat språk. Han talade också om talsyntes och taligenkänningsapparar.

Att arbeta med AT kräver vissa förutsättningar. Idor avslutade med att lyfta några av dessa.

  • Utrustning och programvara måste finns på individnivå med en säker uppkoippling.
  • Lärarna behöver var välutbildade. De behöver själva ha upptäckt mervärdet inom sitt eget ämnesområde.
  • Eleven måste få utbildning på tekniken.
  • Det är viktigt att utvärdera ofta tills  man ser att eleven börjar bli självgående.
  • Program behöver uppdateras och lärarn behöver följa utvecklingen.
  • AT ska införas tidigt under elevens skoltid.
  • Arbeta med attityderna till AT. Det är inte ovanligt att eleven till att börja med inte är så positivt inställd till AT.

Hur bra AT fungerar kan också bero på vem som är användare. Exempel på assisterande teknik som fungerar är enligt Idor:

  • Talsyntes
  • Taligenkänning
  • Rättstavning
  • Talböcker
  • Översättning
  • Anteckningsstöd

En föreläsning Idor höll 2016 på en SDK konferens hittar du på MTM:s webb. Föreläsningen som filmades hade rubriken Stödjande ”läs- och skrivappar” – ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter?. Att se den är en snabb och enkel fortbildning om läs- och skrivsvårigheter!

Läs och/eller titta vidare:

Föreläsningar med Idor Svensson som ligger på nätet:

SPSM. Digital lärande.

SPSM. Frågor och svar om dyslexi.

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Fler glimtar från Skolverkets höstkonferens.

Efter lunch var det då dags för trion Jenny Edvardsson, Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson att ge oss nya perspektiv på kunskapsområdet. De har tillsammans skrivit en bok med samma titel. Boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018) är utgiven på Studentlitteratur. Det är en bok som ligger väldigt rätt i tiden. De tre författarna har tillsammans skrivit boken med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efterlektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

3EC86DD5-67E1-4C9D-A16A-87B92CD7589D

Jenny Edvardsson är lärare , författare, föreläsare och praktiker.

Anna-Lena Godhe, fil.dr., är lektor vid Göteborgs och Malmö universitet och har disputerat i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap. Anna-Lena är också legitimerad gymnasielärare i engelska och svenska som andraspråk och har främst arbetat som lärare på yrkesförberedande gymnasieprogram. Hon har även arbetat med skolutveckling på kommunal nivå. 

Petra Magnusson är universitetslektor och filosofie doktor i svenska med didaktisk inriktning. Petra är verksam inom lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Hon är också legitimerad lärare i svenska och so-ämnen och har undervisat från årskurs fem till gymnasiet.

Att vara läs- och skrivkunnig idag är att kunna kommunicera. Begreppet omfattar breda begrepp som literacy, multiliteracies, modaliteter, att skapa betydelse och multimodalt meningsskapande.

Termen modaliteter används i betydelsen uttryckssätt. I boken beskriver de vad de kallar det multimodala hjulet. Varje modalitet har sina specifika resurser.

Nytt för mig var vad Jenny beskriver som samtalsgoogling. Jenny och hennes elever utgår från samma ord eller uttryck för att sökningarna ska bli desamma för alla och därmed möjliga att diskutera.

2E72507F-1037-442D-8AF6-B0C043E33604

Jenny beskriver hur en lektion kan se ut. Samtalet är centralt.

Anna-Lena Godhe pekade på att informationssökning sällan är föremål för undervisning trots att svenskämnet har huvudansvaret för denna förmåga (enligt Kommentermaterial till kursplanen i svenska, reviderad 2017). Informationssökning uppfattas som en mer individuell process. I undervisningen föreligger ett behov av ett kontextualiserat kritiskt förhållningssätt.

Det centrala innehållet i ämnet svenska är uppdelat i fem kunskapsområden varav ett är ”Informationssökning och källkritik”. Övriga kunskapsområden är Läsa och skriva, Tala, lyssna och samtala, Berättande texter och sakprosatexter samt Språkbruk. De fem kunskapsområdena är knutna till de långsiktiga mål som finns i den avslutande delen av syftestexten. Samma kunskapsområden återkommer genom alla årskurser.

Petra Magnusson talade om att den vanligaste användningen i kursplanerna är digital verktyg.

0A6937F5-B9D1-4E02-ADD7-6D596565FCA6

Här varnade Petra för att fokus läggs på den praktiska användningen av digitala verktyg och att andra aspekter glöms bort. Exempelvis är bedömning av digitala alster problematisk för lärare.

Anna-Lena problematiserade vad digitaliseringen kan komma att betyda i framtiden.

48C66C9A-E6D3-4CC5-8BED-625EA7A10DC0

Det var extra intressant att lyssna på denna föreläsning mot bakgrund att Anna-Lena Godhe kommer och föreläser för oss Stockholmslärare 29 november. Titeln på den föreläsningen är då:

Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Föreläsningen kommer att handla om följande:

Vårt sätt att kommunicera med varandra har genomgått stora förändringar som hänger ihop med utvecklingen av digital teknik. Digitala multimodala texter, där t.ex. bilder, ljud och text samspelar, blir allt vanligare både i klassrummet och utanför. I och med revideringen av läroplanerna 2017 ställs också högre krav på skolan att utveckla elevernas digitala kompetens. Vad är det då som formuleras som digital kompetens i olika ämnen och i olika årskurser i läroplanerna? På vilket sätt tas digitala och multimodala texter upp i läroplanerna och vilket stöd finns för lärare vid bedömningen av dessa texter?

Vill du också höra Anna-Lena Godhe föreläsa 29/11? I så fall kan du anmäla dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115983

Referenser:

Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet . Lund: Studentlitteratur.

Godhe_181012

Läsning mitt i bruset

Idag har vi haft Frida Monsén som föreläst om digital läsning. Frida är lärare, författare och föreläsare. Idag var vi en mindre åhörarskara  vilket gjorde att vi kunde föra samtal och diskutera frågeställningar tillsammans med Frida Monsén.

32EA7528-5B04-4DAA-8D69-245D5180ACD2

Frida tog upp elefanten i rummet, dvs. vad gör digitaliseringen med vår uppmärksamhet? Ett svar är:

Tl;dr

och det betyder Too Long. Didn’t Read. Det betyder i sin tur att läsaren uppfattar en text som alltför lång för att hen ska vilja och/eller orka läsa den. Det leder över till nästa fråga:

Hur påverkas barns uppmärksamhet och fokus av online reklam?

I en studie fann forskarna att:

  • Barns blickkontroll ökar med ålder.
  • Animeringar ökar barnens visuella uppmärksamhet.
  • Riktade uppgifter hjälper barnet att hålla fokus.

Gubb-googla – vet du vad det betyder? Jo, man går och frågar en ”gubbe”, en medmänniska med andra ord.

Skolan har gått från copy paste och clipart till digitalt kompetenta individer.

Frida tog avstamp i en fråga många lärare ställer sig, nämligen:

Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?

Direkt väcks ett antal följdfrågor som Vad innebär det egentligen att vara digitalt läskunnig? Hur ska man få eleverna att fokusera på rätt saker i det digitala bruset? Vi vet att det är viktigt att arbeta språkutvecklande genom hela grundskolan. Ja, givetvis genom hela individens utbildningstid. Att arbeta språkutvecklande behöver inte betyda samma sak i olika årskurser. Tvärtom kan det betyda olika saker. Därför är det en fråga för varje lärare att ställa sig.

Hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap och utveckla dina elevers förmåga att läsa och förstå interaktiva texter?

Frågan förutsätter flera färdigheter och kunskaper hos läraren. Hen ska ha en klart bild av vad det innebär att arbeta språkutvecklande. Därtill ska hen ha kännedom om digitala landskap samt interaktiva texter och hur dessa förhåller sig till varandra. Nyckelbegreppen i frågan är: språkutvecklande arbete, digitala landskap, interaktiva texter och hur man arbetar med att lära elever att läsa och förstå. Ja, det är inte helt lätt!? På samma sätt som att alla lärare behöver vara språklärare och arbeta med sina elevers läs- och skrivutveckling i respektive ämne, behöver alla lärare vara delaktiga i att forma digitalt kompetenta elever.

Frida utgick i sin föreläsning från fyra hörnstenar, nämligen: hantera, skapa, dela och förstå.

9F474142-A24E-4AD5-B008-81B64F83D3D9

Hon visade och gav förslag på vad lärare kan arbeta med för att utveckla elevernas digitala kompetens integrerat i alla ämnen. Några moment som Frida tog upp var källkritik, digital läsning, digitala verktyg, delning samt kod och programmering. Detta tillsammans med förslag på olika aktiviteter.

Hantera
Hantera innebär att kunna söka, granska och använda information från nätet på ett bra sätt. Eleverna ska lära sig att använda internet som en trygg och säker kunskapskälla samt kunna fördjupa och integrera olika källor i sin kunskapsprocess. Det innebär också att kunna hantera tiden och må bra i en digital arbetsmiljö som gör oss tillgängliga dygnet runt.

Skapa
Skapa innebär att kunna använda digitala verktyg och processer för att uttrycka sig, lösa problem och presentera innehåll och liknande. Digitalt skapande fungerar bra i ett elevaktivt arbetssätt och hjälper till att processa och fördjupa teoretiska kunskaper.

Dela
Dela innebär att ha kunskap om etik och förhållningssätt på nätet samt de regler som finns om delning av egna och andras resurser. Att vara medveten om både skrivna regler och etiska förhållningssätt gör oss bättre rustade att delta i samhällslivet på nätet.

Förstå
Vi behöver förstå hur digitaliseringen, kod och algoritmer påverkar oss i vardagen. Om vi till exempel ser sambanden mellan våra aktiviteter på nätet och hur algoritmer styr sökresultaten därefter, blir vi inte lika lätt påverkade av reklam och andra budskap. Vi behöver också kunna dra egna slutsatser kring hur digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden i framtiden för att kunna göra bra aktiva val. (NoK; Monsén 20181015)

Den digitala läsningen har sina möjligheter men också en del utmaningar. Här kommer några av de vi fick fundera över.

47EF0B6C-8C0F-4314-94B7-BEF1B8D8FD13

Bland exemplen på vad lärare och klass kan arbeta med praktiskt i undervisningen var:

  • Bildsök på ordet vatten. Vad får vi upp för bilder? Var det ”rätt” vatten?
  • Arbeta med emojis. Skriv text till en specifik emoji.
  • Välj en emoji att matcha till en särskild känsla eller bild.
  • Skriva inlägg på bloggen; inlägg som är länkade till en bok.
  • Gör radioteater av boken och spela in en podcast i bloggen.
  • Sökuppdrag för samgoogling, vilket betyder att du och eleverna googlar på samma sökord för att kunna diskutera och reflektera över era resultat.
  • Undersök vems röst du hör när du googlar en given uppgift.

35C59B46-0573-4BB5-A837-237FD272A1AB

Vi fick diskutera vilken typ av information som passar att söka efter i sociala medier. Hur kan vi använda twitter i undervisningen?

En annan  möjlighet kan vara att tita på vad som dominerar i just mitt flöde. Vilka åsikter? Vilket innehåll? Reflektera och diskutera.

1C333388-24E1-4088-BE61-62819CFE94FE

Arbeta med olika scenarier som:

  • Din granne har vunnit en miljon på lotto? Vad gör du?
  • Det har skett ett terrordåd på semesterorten dir du har en resa bokad. Hur reagerar du?

I arbetet med de scenarierna är det bra att använda den så kallade trestegsraketen för reflektion:

  1. Vad säger reptilhjärnan?
  2. Vad händer om jag kopplar på människohjärnan?
  3. Hur kan jag ta reda på hur stor risken egentligen är?

Tre bra diskussionsfrågor!

Avslutningsvis uppmanade Frida oss att använda ett självledarskap. Läraren är inte alltid där! Då måste eleven ha verktyg att konstruktivt bearbeta, tänka och reflektera på egen hand.

För dig som vill få mer inblick i vad Frida talade om kan ta dig en titt på hennes PowerPoint som ligger på vetenskapsfestivalen.se. Du hittar den där under titeln Läsning mitt i bruset.

En inspirerande föreläsning som gav ny kunskap, väckte frågor och inspirerade till att prova själv i sin egen undervisning. Stort tack till Frida Monsén!

Referenser

Monsén, F. (2017). Digital kompetens – i skolan och i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur.

Monsen 3

Språkpaketets erfarenhetsutbyte

Vi kläckte idéen och startade det första Läs- och språkpaketet redan 2012 med målet att stärka våra elevers kunskapsresultat genom ökade kunskaper hos lärarna. Forskning visar att det är viktigt att barn lär sig läsa senast under sitt fösta skolår. Detta för att inte från början kommer efter i andra skolämnen.

1/7 börjar en ny reviderad läroplan med reviderade kursplaner att gälla. Fokus ligger på digitalisering i skolan. Läs- och språkpaketet ger lärarna ett läsår fyllt av arbete med digitala verktyg.

Erfarenhetsutbytet skedde mellan deltagarna som deltog under perioden maj -17 – juni -18. De var vår sjätte omgång med Läs- och språkpaketet.

Efter lite teknikstrul var Backluraskolan först upp på scen. Vi fick höra om finmotoriska övningar, hur de arbetat med sammansatta ord, talsyntes och stafettskrivning. Barnen hade fått rita sammansatta ord t.ex. snö och gubbe och sedan snögubbe. För stafettskrivning fick barnen leta bokstäver till ord ute i korridoren för att sedan tillsammans se vad det blivit samt hitta på nya skrivningar.

Utvärderingen visade på för lite planeringstid, för få iPads och att dessa var  placerade för långt bort.

Till nästa läsår satsar de på fler iPads som kommer att placeras i skåp närmare klassrummet. De kommer också ha iPadsen mer tillgängliga hela tiden som arbetsverktyg i klassrummet och som alla andra satsar de på att vi kan ha varsin skrivare till varje klassrum. Detta underlättar arbetet oerhört!

Sammanfattningsvis

Vi känner stor inspiration efter denna kurs och ser fram mot ett nytt läsår med större kunskaper!

C0A30672-10A0-4DC9-98E5-29C3BEB3FD76

Akallaskolan berättade om spökskrift, hur de kopplat ASL till Bornholmsmodellen, stafettskrivning, koppling till olika temaområden samt arbetet med att skriva meningar som börjar med versal/ stor bokstav och punkt. På fritids fick barnen arbeta med skapande aktiviteter som t.ex rita, måla och pärla nyckelpigor.

En erfarenhet är att barnen arbetat så hårt att de blir jättetrötta. En annan erfarenhet är att nu var det runt 80% som knäckte läskoden redan i F-klass. Samarbetet i skrivpar gick bra, lättare att anpassa undervisningen både efter barnens kunskapsnivå. Svårast var att få ihop skrivpar där båda utmanas på sin nivå. Lärarna tyckte det var krångligt att ha skrivarna i en lokal längre bort. Inte lätt att hämta utskrifter för våra yngsta elever!

Tangentbord med sladd är det flera skolor som föredrar framför sladdlösa.

Eiraskolans utmaning är hur de på skolan ska ordna internutbildning för kollegor som vill arbeta på samma sätt. Deras elever fortsätter skriva, de skriver i olika sammanhang därför att de vill. Det skrevs pratbubblor med ny text till serier där lärarna först ”tömt” pratbubblorna. De har också jobbat intervjuer vilket aktiverar båda barnen i skrivparet; en intervjuar och en skriver. En erfarenhet är att barnen blir mer och mer noga med vad de skriver. De går in och ändrar i formuleringar, ordval och stavning.

Midsommarkransens skola berättade om sitt projekt luftsbalongsfärden. Projektet handlade om att tillsammans söka information som skrivs skapande i ord och bild. De sökte i Google maps för att se var i världen de var. Exempelvis presenterades Barriärrevet med målade fiskar med pratbubblor där fiskarna berättar om sitt liv. Pyramiderna pärlade barnen. Arbetssättet var fördelaktigt på flera sätt. Det fungerade språkutvecklande och barnen skrev längre texter. Det medförde också bättre återkoppling på skrivna texter. Kopplingen grafem-fonem blev starkare. Utmaningarna låg främst i organisation, samarbete och efterarbete. Dock blev de finmotoriskt övningarna lidande.

Björkhagens skola presenterade hur de arbetat med bl.a. instruerande texter och cirkelmodellen.

Generellt fann flera av deltagarna att det är viktigt att lägga tillräckligt med tid på att bekanta sig med tangentbordet. En fördel många uppgav är att arbetssättet gör det lättare att anpassa arbetet till olika elevers behov.

Många av deltagarna hade hämtat inspiration från Karin Petterssons bok Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3: Cirkelmodellen, genrepedagogik, ASL och IKT.

Farsta grundskola hade 15 iPads på 150 barn! Skolledningen satsade på lärarna i Språkpaketet. De fick tid att träffas varje vecka och planera. Tangentborden kom först vid jul. Samtidigt hade varje klass egen skrivare vilket underlättar arbetet. Ambitionen var att alla  barnen skulle få arbeta med iPads en gång varje vecka, det räckte inte till fler tillfällen. Lärarna lyckades ändå ro i land arbetet med ASL. Vi fick se exempel på elevarbeten som visade elever som utvecklats snabbt under läsåret.

Skanskvarnsskolan började med att fundera över hur de skulle presentera arbetssättet för föräldrarna. De talade om iPadsen som lärplattor för att understryka lärandeprocessen. De valde att utgå från Frimans bok Att skriva sig till läsning. De gav exempel på hur de arbetat med Pic Kids samt använt bilder från Pixabay. Pic Kids visar ingen reklam, alla stickets är gratis (stickers= bilder, klistermärken), den sparar dina collage i kamerarullen och det finns inga delningsfunktioner direkt i appen för sociala medier.

Avslutningsvis ett axplock reflektioner, vad deltagarna tar med sig, vad som varit bra och vilka utmaningar som funnits och förstås vad elever har sagt.

901BFE98-C7F7-48B0-A64E-166C6A73D1DD

Ja, den här gången följde jag upp erfarenhetsutbytet väl sent. Det håller jag med om men bättre sent än aldrig, eller hur!?

 

ASL, ett språkutvecklande arbetssätt

ASL är här ett språkutvecklande arbetssätt med hjälp av dator eller lärplatta. Arbetssättet har utvecklats över åren och innebär ett arbete som kombinerar ord, bild och ljud. Bästa kollegan Carola Rehn-Lindberg bjöd i måndags 24e på den första delen i sin jättepopulära ASL-föreläsning. Fullt hus!

1F0B754D-6B89-4FEE-9C8B-9F9F038E66A3

Carola kastade oss in i arbetssättet med några konkreta, praktiska exempel. Mycket bra grepp!

Det ”nya” är att vi skriver allt digitalt och att vi väntar med att forma bokstäver. I stället för att  forma bokstäver ligger fokus på motoriska övningar, språklekar, att skriva på läsplattan och att läsa vad vi skrivit. Det är egenproducerade texter som läses tillsammans med andra texter. Uppgifter utgår från individnivå, dvs. där barnen befinner sig i sin läsinlärning.Bbarnen skriver och läser väldigt mycket. Det är  också mycket pararbete vilket inte alltid är så lätt för 6-åringar.

Carola gav exempel på olika övningar. Det var finmotorik med klipp och klistra och bokstavsinlärning med talsyntes. Carola visade appen Skolstil. Skillnaden på Skolstil 2 och 3 är att 3:an använder iPadens inbyggda talsyntes. Detta är ett sämre alternativ jämfört med Skolstil 2.

Vi fick se filmer från det dagliga arbetet för klasser på olika skolor och höra deras lärare reflektera kring sina erfarenheter. Filmerna visade exempel från förskoleklass, åk 1 och åk 2. Allt som skrivs av barnen läses och blir också uppsatt så ”alla” kan se och läsa.

Carola gick kort igenom skrivandets olika faser. Det var pianoskrivande, även kallat spök- eller lekskrivande. Efterarbete med bokstavsjakt. Samla ord är ett av många sätt att arbeta med ordkunskap. Carola resonerade runt vikten av att tillåta den första s.k. invented spelling, dvs. egen påhittade stavning. Jag har tidigare i år skrivit om detta under rubriken Upptäckande skrivning.  Carola gav oss många elevexempel på olika arbeten. Temaorienterad undervisning är ett bra upplägg. Mängder av praktiska exempel visade på progressionen vi kan vänta oss. Spännande och inspirerande!

Carola visade också hur man kan diktera så texten skrivs i Skolstil 2. En lärare i en av mina kurser berättade tidigare om 6-åringen som gjort detta på egen hand och överraskat sin lärare med att skriva en längre text. Många gånger klurar våra elever ut saker genom att helt enkelt våga prova sig fram. Trial and error är ett bra förhållningssätt! Man måste misslyckas ibland för att kunna lyckas, eller hur!?

En lärorik och omväxlande eftermiddagsföreläsning! Stort tack till Carola!

Läsning mitt i bruset!

Nu är hösttermingen i full gång. Första forskarföreläsningen är om två veckor. Cecilia Segerby föreläser om Att arbeta med lässtrategier i matematiken.

Sedan följer Läsning mitt i bruset, en spännande föreläsning med Frida Monsén (måndag 15/10).  Föreläsningen tar avstamp i frågan ”Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?”. Vad innebär det egentligen att vara digitalt läskunnig? Hur ska man få eleverna att fokusera på rätt saker i det digitala bruset? Hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap och utveckla dina elevers förmåga att läsa och förstå interaktiva texter? I föreläsningen får vi med oss Frida Monséns förslag på hur vi kan arbeta och undervisa som svar på dessa frågor.

Frida Monsén är legitimerad lärare i svenska, föreläsare, processledare och författare till boken Digital kompetens i skolan och klassrummet (N&K) och medförfattare i antologin Navigera i den digitala samtiden (Lärarförlaget). Hon har i många år arbetat med projekt rörande skola och digitalisering, både i och utanför klassrummet, bland annat för Skolverket.

Du kan också möta henne i två framträdanden på Bokmässan i Göteborg 26-29 september. Dels i en föreläsning med rubriken Hur svårt kan det vara? Digitalare undervisning i 7 steg. Här lyfter hon ledarskapet i det digitala klassrummet och vikten av att planera och strukturera den digitala undervisningen. Dels i ett samtal tillsammans med Per Kornhall, Joanna Lundin och Adam Palmquist. Moderator för samtalet är Linda Mannila, forskare vid Linköpings universitet.

Vi är på Medioteket i Storavan, och vi håller på mellan kl. 14.30-17.00. Tillfället är måndag 15/10. Detta är för alla er som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor.

Du kan anmäla dig genom att klicka på länken: Läsning mitt i bruset. Strategier för digital läsning.

Då var det dags igen!

VI har sedan 1/7 en ny reviderad läroplan med fokus på digitalisering och vi är fyra kursledare på MedioteketStockholm, som låg i startgroparna inför dagens studiedag ”Berätta med ord, bild och ljud”. ”Vi” är Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring, Elin Jönsson och jag, Toura Hägnesten. Upplägget består av fyra pass där vi leder var sitt.

Senast hade vi tre sådana studiedagar i juni med tre olika grupper. Vill du läsa om detaljerna kring dagen så kan du besöka min blogg. Jag beskrev dagarna i ett blogginlägg Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!  (14/6 -18)

DC0FDAA3-0D5C-47A2-852F-D98DDDE04454

Nytt för den här gången är att vi köpt in hörlurar och grenkontakter till dessa. Det underlättar när deltagarna kan arbeta och lyssna parvis utan att störas av omgivningen eller varandra. Något att ta efter för dig som har klass. Så här ser våra ut.

hörlurar o grenkontakter

Denna studiedag har vid alla tillfällen genomsyrats av lust, arbetsglädje, inspiration och kreativitet. Avslutningsvis presenterar dagens arbetspar sina arbeten tillsammans med erfarenheter och tankar och diskuterar kring detta. Några arbeten brukar vi också titta på tillsammans. Fantastiskt roligt ska du veta!

berätta med ord bild ohc ljud 1

För tillfället har vi inte bestämt när nästa datum blir. Du som också vill delta gör bäst i att prenumerera på Mediotekets nyhetsbrev så håller du dig uppdaterad kring när olika kurser genomförs. Om du ännu inte prenumererar så gör du det lättast via Mediotekets webb: Nyhetsbrev.

Kom, möt och lyssna på en forskare!

De forskarföreläsningar som jag ordnar under hösten 2018 har fokus på digitalisering. Det är en stor uppgift för alla oss lärare att anpassa och utveckla vår undervisning utifrån de nya skrivningarna. Med andra ord är bearbetning, tolkning och på olika sätt arbete med begreppet digitalisering ”aktuellt” och nödvändigt.

Du som arbetar i någon av Stockholm stads kommunala grundskolor kan under hösten lyssna på någon, eller alla för den delen, av följande forskare:

13/9 – Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum

Lisa Molin, fil.lic., doktorand, Göteborgs universitet

Som en konsekvens av att få har anmält sig till föreläsningen 13/9 med Lisa Molin och att hon har fullt upp med arbetet med sin avhandling har Lisa  och jag beslutat ställa in föreläsningen om Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum. Tyvärr har Lisa inte tid att komma vid ett senare datum då hon är i slutskedet med sin avhandling. Om möjligt kommer jag att boka en annan forskare men det blir först längre fram. Det är mycket som ska stämma; föreläsaren ska ha tid och jag måste kunna ordna lokal. Det är inte alltid det går som man vill.

4/10 – Att arbeta med Lässtrategier i matematiken

Cecilia Segergy, fil.dr., Malmö universitet 

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115977

Obs! Nytt datum mot vad jag gick ut med från början. Cecilia har börjat ett nytt jobb som lektor vid XXX högskola och undervisar nu bland annat blivande speciallärare i matematik.

15/10 – Läsning mitt i bruset. Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?

Frida Monsén, svensklärare, författare, föreläsare inom digitalisering.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115981

29/11 – Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Anna-Lena Godhe, fil.dr., Göteborgs och Malmö universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115983

2019, forts.

30/1 – Kollaborativa berättaraktiviteter med digitala verktyg

Ewa Skantz Åberg, fil.dr., Göteborgs universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115985

Närmare presentationer av forskarna och deras föreläsningar hittar du i följande fil: program för forskarföreläsningar hösten 2018.

Allra bäst är förstås om ni är flera från din skola som deltar för då har du någon att diskutera ämnet med. Ta chansen att få möta och lyssna på en aktuell forskare! Välkommen att anmäla dig!

LegiLexi nu i Programbanken!

Under förra läsåret hade vi besök vid flera tillfällen av Sofia Norén verksamhetschef på LegiLexi som presenterade programmet. Intresset var stort vid alla dessa presentationer och nu vill jag bara informera om att LegiLexi finns i Programbanken. På Programbankens webbplats hittar du de pedagogiska program, appar och webbtjänster som finns tillgängliga och som är godkända att använda. Skriv in LegiLexi i sökordet så får du upp information, instruktionsmanual och videos till programmet. Du får upp en vy som ser ut så här:

LegiLexi i Programbanken

Informationstexten om LegiLexi i Programbanken lyder så här:

LegiLexi
LegiLexi har i samarbete med svenska läsforskare utvecklat och kvalitetssäkrat ett heltäckande testverktyg som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.Vid användning av LegiLexis testverktyg kan lärare testa sina elever i nio olika läsfärdighetstester för att via dessa tester kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens/gruppens sammansättning och utveckling. Resultatredovisningen inkluderar utöver diagram och olika sammanställningar även en individuell elevanalys och rekommendationer.
Teknisk rekommendation
För bästa användarupplevelse och effektivitet rekommenderas att använda de digitala testerna via LegiLexis webbportal: test.legilexi.org.
Detta förutsätter stabil internetuppkoppling vid användning. Portalen är en plattformsoberoende lösning där valfri hårdvara (PC, Mac, Chromebook, iPad etc.) kan användas. Alternativt finns en app för iPad som kräver iOS v10 eller nyare samt tillgång till iPads.
Du kan läsa, ladda ner och använda en Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp som stöd för att komma igång med din användning av programmet.

Du hittar dessutom hela 13 korta instruktionsvideos till din hjälp. Med korta menas här att de är runt 1-4 minuter långa. Du hittar också dessa instruktionsvideos via LegiLexis webbsida.

Under hösten ges det ett nytt tillfälle att träffa och lyssna på Sofia Norén när hon presenterar LegiLexi då hon deltar i ett av Mediotekets Pedagogiska caféer. Närmare bestämt 3e oktober. Du kan läsa mer samt anmäla dig HÄR.

Referenser:

LegiLexi: Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp, 180830.

LegiLexi: Instruktionsfilmer, 180830.

Stockholm stad: Programbanken, 180830.

Att förhålla sig kritisk i en användarkultur på nätet

Ja, det blir bara svårare och svårare att göra det! Texter och kommunikationsmönster förändras över tid och de senaste årens utveckling av digitala teknologier har drivit på den förändringen. Detta får också betydelse för skolans arbete med texter. En annan fråga som aktualiseras är vad det innebär att vara delaktig i ett demokratiskt samhälle när vem som helst idag kan skapa och dela vad som helst. Hur vet ”jag” vad som är korrekt av det jag möter i digitala medier?

Lisa Molin, doktorand vid Göteborgs universitet, undersöker i sin avhandling som är i slutskedet fenomenet med kritiskt textarbete i digitaliserade klassrum. Föreläsningen torsdag 13e september lyfter upp ett kritiskt arbete med digitala texter i klassrummet. Eleverna kan där utveckla förståelse för hur olika perspektiv positioneras och konstrueras. Detta med fokus på specifikt perspektivisering genom digitala texter. Denna kunskap blir betydelsefull för att också förstå hur man själv kan använda digitala texter för att påverka och förändra perspektiv i samhället.

Lisa Molin har en bakgrund som lärare i svenska och engelska i skolans senare år. Hon arbetar idag som lektor i literacy och skolans digitalisering vid Center för Skolutveckling i Göteborg. Lisa Molin tillhör forskarskolan CUL, Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning vid Göteborgs universitet.

Vill du också lära dig mer om ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum? I så fall är du välkommen att anmäla dig till föreläsningen torsdagen den 13e september. Lisa föreläser mellan kl. 14.00 och 16.45 och vi är i lokaler på Medioteket.

Anmäl dig här: anmälningslänk

PS. Detta är den första av fem föreläsningar med olika forskare. Inom några dagar kommer det ett nytt inlägg där du kan läsa mer om dessa.

Läs mer:

Lisa Molin: Literacypraktiker i det digitaliserade klassrummet. Licentiatsuppsats, Göteborgs universitet.

lisa molin_IMG_9188