Visar alla blogginlägg med kategorin:
Digital Kompetens

Läsa på webben

Revideringen av läroplanen har flyttat upp digitaliseringen till en topplats på vår agenda. Arbetet med lässtrategier har utökats med nya strategier. Digital läsning är, vad man kan kalla, en ny läsart.

När jag läser analogt, svarttext, dvs. tryckt text på papper, så finns det en ansvarig utgivare tydligt utskriven. Det finns ett förlag som gett ut boken när texten är en bok. Tryckt text kan inte ändras i stunden utan den innehåller samma ord, text, tills den trycks igen. På gott och ont. En nackdel är att läromedel blir gamla och att innehållet då inte stämmer längre. Fördelarna är som jag skrev att det finns ansvarig utgivare; texten ändras inte vare sig av utgivaren eller läsaren så denne behöver inte vid varje läsning fundera över källkritiska frågor.

För läsning av digitala texter har jag lärt mig att det är bra att arbeta källkritiskt utifrån förutbestämda frågor. Det handlar om att avgöra om informationen och texten är trovärdig och korrekt. I boken Framgångsrik undervisning finns förslag på ett utvärderingsverktyg för webbplatser. Du hittar formuläret under fliken Extramaterial på NoK:s webbsida för boken. Frågorna som du hittar i formuläret rör sig runt webbplatsens syfte, vem som står bakom den, aktualitet, länkar och referenser.  Det är ett sätt att lära elever att arbeta med självutfrågning i sitt lärande. Att hela tiden bearbeta information och fråga sig om den är trovärdig, vem som står bakom innehållet och om det finns ett dolt syfte. Bra frågor att ställa sig när jag läser texter på nätet är:

Vad, var, när, vem, hur och varför?

Digital läsning kräver fler förmågor av läsaren än traditionell läsning och upplevs av många som svårare. Några förmågor som krävs är förmåga till informationshantering, navigation och källkritik. Läsaren behöver också besitta en multimodal läsförmåga, dvs. vara förtrogen med hur man läser en text som omfattar text, bild, grafer, ljud och video.  Därtill behövs en del generella IT-förmågor.

Så här skriver Skolverket om de nya skrivningarna i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. (Skolverket 180519)

Generellt är digital kompetens en både bred och mångskiftande kompetens. Det kan handla om att ha kunskap om vad som är speciellt med digital läsning, hur man kan arbeta multimodalt i undervisningen, att man har kunskaper om MIK (medie- och informationskunskap), bildrättigheter, olika appar och program. Digital kompetens kan också handla om att arbeta med administration. Lärare rapporterar frånvaro och gör bedömningar. En del information är öppen för föräldrar att ta del av med tanke att det ska underlätta kommunikationen skola-hem och stödja samverkan med hemmet.

I kursplanen för svenska ligger fokus på att eleverna läs sig söka, välja ut och sammanställa information (Skolverket 2017). Vad gäller söka information så är formuleringarna likartade i kursplanerna för svenska respektive samhällskunskap samtidigt som ordalydelsen skiljer något.

Svenska
Samhällskunskap
  • söka information från olika källor och värdera dessa
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet

När jag söker på källkritiskt förhållningssätt finner jag att detta nämns två (2) gånger i kursplanen för svenska och en (1) gång i kursplanen i samhällskunskap. Jag hade väntat mig det omvända förhållandet!

PISA 2009 undersökteför första gången elevers digitala läsning. Det visade sig att de elever som var goda läsare av traditionella texter och var de bästa läsarna av digitala texter. Detta förklarar man så här:

Troligen är det inte läsning på papper i sig som är av avgörande betydelse. Snarare handlar det om längden och karaktären på de texter som läses. I traditionell läsning, som egentligen inte behöver ske enbart på papper, är ofta texterna längre än vid läsning på nätet. (PISA 2009: 38)

Här lyfter man förmågan att läsa längre texter som viktig. Detta brukar vi lärare tala om som elevernas läskondition. Det är alltså fortfarande viktigt att lära sig läsa längre texter. Det räcker inte att bara kunna läsa utan våra elever måste öva på och klara av att läsa just längre texter. Detta är också något som behövs för att klara en längre utbildning. Här ska man komma ihåg att det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och  barnens skolprestationer. Sambandet är så starkt att man kan säga att högre utbildning går i arv.

Föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse för om deras barn skaffar sig en högre utbildning. Andelen som skaffar sig en eftergymnasial utbildning är högst för dem med två högutbildade föräldrar och lägst för dem vars föräldrar har förgymnasial utbildning. 80 procent av dem med två högutbildade föräldrar har själva har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 25 procent om ingen förälder har gymnasial utbildning. (SCB 2016)

Sambandet mellan elevers resultat på de nationella ämnesproven och föräldrarnas utbildningsbakgrund är starkt. Ja, det är så illa att föräldrarnas utbildningsnivå är betydelsefull genom hela grundskolan både för betyg och resultat i nationella ämnesprov. I åk 3 är skillnaderna lika stor i både matematik och svenska.

Om nu förmågan att läsa längre texter och texter av olika karaktär är avgörande inte bara för traditionell läsning utan också för läsning av digitala texter så får vi fenomenet att föräldrars utbildningsbakgrund även får ett samband med våra elevers läsning av digitala texter. Vi riskerar att stå inför fenomenet att vi har en ny klyfta som handlar om de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen för lärande och för att utveckla olika kompetenser som blir allt viktigare i samhället.

Tips

Avslutningsvis vill jag tipsa om att jag erbjuder en ny föreläsning vars titel är Digital läsning och att läsa på webben. Du kan anmäla dig till nästa tillfälle som är torsdag 24 maj. Anmälningslänken är: Digital läsning och att läsa på webben

Referenser:

Meditekompass: http://www.mediekompass.se, 1800520.

PISA 2009. Digital och traditionell läsning, 180520.

Skolverket (2013). PM – Resultat från ämnesproven i grundskolan våren 2012.

SCB (2016). Hög utbildning går i arv.

Statens medieråd.  Källkritik, 180520.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Kommentarmaterial.

Skolverket (2017). Digital kompetens grundskola. Ett diskussionsunderlag för lärare.

Skolverket (2017). Kursplan i svenska.

Förändringar i styrdokumenten för sv och sva

Dags för ett seminarium kring förändringarna i styrdokumenten för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Birgitta Thorander, utvecklingslärare på FoU-enheten, höll i eftermiddagen där Katarina Lycken Rüter, svensklärare på gymnasiet, i en föreläsning diskuterade hur vi förhåller oss till skrivningar i styrdokumenten med fokus på svenskämnet.

AC82BE49-CDAD-479E-9654-CEA43880DFD4

Birgitta öppnade i skolans uppdrag där skillnaden ligger i att elverna nu ska kunna agera utifrån de nya skrivningarna för digitaliseringen. En annan förmåga som är central är att kunna söka, välja ut och sammanställa information men också kritiskt granska information. Av betydelse är också det etiska perspektivet. Eleverna måste utveckla sin förmåga till ställnings- och ansvarstagande. Birgitta gav oss också en genomgång av nya formuleringar i kursplanen för svenska och svenska som andra språk. Jämförelserna gjordes parallellt för åk 1-3, 4-6 och 7-9 vilket var ett bra grepp då det gav en överskådlig bild av likheter och skillnader i formuleringarna.

Katarina Lycken Rüter bjöd oss på en föreläsning om Att läsa på, mellan och bortom raderna – om digitalisering i styrdokumenten. En föreläsning med fyra tydliga fokus, vilka var:

  1. Kontextens betydelse.
  2. Nya skrivningar – manual eller manus? (att läsa på raderna?)
  3. Gamla förmågor i nya sammanhang (att läsa mellan raderna)
  4. Berättelsens betydelse (att läsa bortom raderna)

Vad är då digital kompetens? I Skolverkets kommentarmaterial beskrivs digital kompetens utifrån fyra aspekter:

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling. (Skolverket 2017: 10-12)

I styrdokumenten utgår begreppet bland annat från EU:s nyckelkompetenser och digitaliseringskommissionens betänkande Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU 2015:28. Katarina problematiserade begreppet och belyste det ur olika aspekter. Hon gav exempel på hur vi kan se på de nya skrivningarna som en manual eller ett manus vilket jag tyckte var en bra och tänkvärd liknelse.

Vi fick några glimtar från resultatet av VA rapporten (Vetenskap & Allmänhet). Här var det intressant att höra att den visade att tonåringarna inte var medvetna om att de ingår i ett flöde. De ansåg att de själva valde och såg inte hur nyheter kommer till dem. För övrigt läser och delar svenska tonåringar i första hand trovärdiga nyheter.

A734AD78-B6F5-4088-A94F-AA72B367187B

Kunskapsbildningens nya villkor innebär en skiftning från less – published, individuated, author-centric och expert-dominated till more – participatory, collaborative, distributed. Vi rör oss alltså mot mer av deltagarstyrning, samarbete och en större spridning.

Nytt för mig var att höra, lite av kuriosa, att tidningen The Detroit News varje vecka presenterar några exempel på fake news under rubriken A look at what didn´t happen this week. Jag tycker att det är ett roligt grepp i dessa tider att lyfta nyheter som lästs och delats av många men som inte är sanna. Värt en titt!

Det visade sig att Katarina delar min fascination inför att räkna förekomsten av vissa begrepp i olika texter. Här fick vi med oss följande exempel.

Katarina

 

Katarina underströk att bibliotekarien är en viktig person i arbetet med informationskunskaps, MIK. Informationssökning är inte en linjär process utan mer som ett virrvarr av vägar i informationen. Det krävs också teoretisk förståelse för att gå på djupet. Generellt spelar det  roll var och när vi läser. Läsaren, texten och aktiviteten samspelar med varandra samtidigt som även sammanhanget påverkar läsprocessen och dess delar. I vår digitala värld är det fortfarande viktigt att förstå berättelser och hur de är konstruerade. Läsaren behöver kunna känna igen berättelser. Vi behöver också ett språk för att tala om texter, textelement och bilder.

Katarina spelade upp och visade hur hon med några gester lär sina elever en ramsa med de klassiska frågorna Vem säger vad till vem, när och var, varför och med vilken effekt? Har du förmånen att få lyssna till Katarina någon gång så passa på och be henne demonstrera. Det är det värt!

Katarina underströk att digital kompetens också är en del i bildningsbegreppet och några nyckelbegrepp är orientering, mångsidighet och subjektsformering. Skolan har en särställning i och med att den är en mötesplats på flera plan. I skolan möter vi dagligen medmänniskor med andra värderingar och synsätt än våra egna. Något som gör skolan unik.

Vi fick också i slutet se en kort film Imagine -Pentatonix (klicka om du blir nyfiken och vill se den) där budskapet i filmen kommuniceras med verbaltext, bild, ljud och gester.

Stort tack till er båda, Birgitta och Katarina, för en givande eftermiddag kring de nya skrivningarna i kursplanerna och tänkvärda reflektioner på ämnet digitalisering med anknytning till svenska och svenska som andra språk.

PS. jag måste bara göra lite reklam för dels min föreläsning Digital läsning, dels Mediotekets hela studiedag Berätta med ord, bild och ljud.

Referenser:

Digitaliseringskommissionen (2015). Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU 2015:28

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå.

GDPR

Dags för introduktion till GDPR (General Data Protection Regulation). Vår kollega Sebastian har specialkunskaper om GDPR som han delar med sig av.

GDPR :

  • är en ny dataskyddsförordning
  • stärker skyddet för den personliga integriteten
  • mycket är detsamma
  • det finns 6 lagliga grunder
  • varken praxis eller kompletterande lagstiftning är klara

De sex lagliga grunderna kan i sin tur delas upp i två grupper. Företag, föreningar och organisationer i privat verksamhet kommer främst att använda grunderna:

  • samtycke
  • avtal
  • rättslig förpliktelse
  • intresseavvägning.

Myndigheter och andra inom offentlig verksamhet kommer främst att använda grunderna:

  • rättslig förpliktelse
  • uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning
  • avtal.

Du kan läsa mer om detta på Datainspektionen om Rättslig grund för personuppgiftsbehandling.

3460FB4C-A821-4FF1-B0FF-3AF52CD791DD

Sebastian gick igenom vad som innefattas i begreppet personuppgifter och datainspektionen definition lyder så här:

All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet räknas enligt personuppgiftslagen som personuppgifter. Även bilder (foton) och ljudupptagningar på individer som behandlas i dator kan vara personuppgifter även om inga namn nämns. Krypterade uppgifter och olika slags elektroniska identiteter, som exempelvis IP-nummer, räknas som personuppgifter om de kan kopplas till fysiska personer. (Datainspektionen 180503)

Ett annat sätt att formulera detta är det är all information som går att koppla till en fysisk person som är i livet.

Det är också viktigt att RENSA! Detta gäller mejl, listor och dokument men också Websurvey.  Vi uppmanades att ta bort så många identifierande uppgifter som bara är möjligt. Kvar ska bara vara sådant som är aktuellt och nödvändigt att ha tillgång till just nu.

Framöver behöver vi tänka särskilt på exempelvis att vara återhållsamma med all form av lagring av personuppgifter, tillse att endast personer som behöver har tillgång till uppgifterna har det, informera om hur vi behandlar uppgifterna och se till att vi har samtycke till bilder vi använder. Alla upp till 16 år räknas som barn och därmed får de inte själva ge samtycke. Ett samtycke gäller det specifika syftet som formulerat i samtyckesblanketten och gäller utan tidsgräns.

Personuppgifter som behövs och används under en pågående insats (kurs, föreläsningsserie o.likn.) anses befogade och är tillåtna att spara och använda. Ansvaret för att se till att behandlingen av personuppgifter sker i enlighet med personuppgiftslagen ligger alltid på den som hanterar personuppgifterna.

Inget företag kan äga en personuppgift.

Än är rutinerna inte helt klara. På SKL:s webb hittar vi närmare uppgifter som gäller kommuner. Det finns också mer information på stadens intranät.

25 maj 2018 blir dataskyddsförordningen (GDPR) svensk lag. I filmen GDPR på en minut! får du veta det viktigaste.

Kanske inte så roligt ämne men ack så viktigt att vara insatt!

Läs mer:

Dataskyddsinspektionen: Dataskyddsreformen. Allt om dataskyddsförordningen (GDPR), 180503.

SKL, Sveriges kommuner och landsting: Dataskyddsförordningen, 180503.

Stockholm stads intranät: Nya dataskyddsförordningen, 180503.

Lärarreflektioner kring LegiLexi

tankebubblor_180221

Jag har besökt flera lärare på olika skolor under tiden deras elever har arbetat med LegiLexi. Vi har samtalat om deras erfarenheter och lärarna har delat med sig av sina reflektioner. Många råd, tips och bra iakttagelser har lyfts. För att avstämningarna med stöd i LegiLexi ska flyta så smidigt som möjligt är det viktigt att läraren har förberett arbetet. Att vara väl förberedd är ju alltid viktigt i undervisning! Lärplattorna behöver vara iordningsställda. Hörlurarna ska ha kollats före allt tas in i klassen.

collage på genomgång

Här följer läraren med i läsningen med sitt finger. Många av våra yngsta läsare kan ha svårt att följa en rad med blicken och då är läslinjaler och/eller ett finger till stor hjälp.

collage ord på 1 minut

När eleven läst en minut så markerar läraren sista ordet genom att dra ner en flagga.

resultaten2_IMG_1293_180221

På bilden har jag dolt elevernas namn under en vit ruta. Klassens alla elever finns i en lista till vänster. När jag markerar ett namn så syns till höger vilka delavstämningar som är gjorda.

En styrka i kartläggningsmaterialet är de både översiktliga och detaljerade resultatredovisningar som presenteras. En vy visar klassens elever i en klasslista tillsammans med elevens resultat på de olika deltesten avkodning, språkförståelse samt läsförståelse. I sista kolumnen anges kort ett förslag på fokus för nästa steg. Markeringarna orange, gult och grönt anger har klarat kravnivån. Orange ruta till vänster i bild är för att dölja elevernas namn.

2 resultatöversikt

En vy i klassresultatet anger elevernas prestationer på de olika deltesten. Till vänster återfinns elevens namn och sedan följer siffran för den målnivå som eleven klarat respektive deltest på.

1 detaljerade klasslista

En vy i klassresultatet visar hur många elever som klarat de olika deltesten. Nedanstående bild är en kopiering av den vyn. I de tomma fälten skriver programmet in namnen på alla de elever som klarat respektive deltest på de olika målnivåerna. På så sätt får läraren en mycket tydlig bild av vilka som har mycket god färdighet inom vilka områden osv. Det underlättar den pedagogiska planeringen för vilka elever som behöver ytterligare utmaningar och vilka som behöver anpassningar och särskilt stöd.

3 tabell

En vy i klassresultatet visar resultaten för den enskilda eleven tillsammans med en kortfattad individuell rekommendation för den fortsatta undervisningen. Fokusområdet för eleven är angivet till Bokstäver och ljud. Under den individuell rekommendation finns också två länkar som leder till fördjupad kunskap för läraren. I nedanstående bild gäller länkarna Här kan du läsa fördjupande artiklar om avkodning respektive Här kan du läsa fördjupande artiklar om språkförståelse.

4 enskild elev

En av lärarna jag har besökt vid ett screeningtillfälle lyfte att en del av bilderna i läsförståelsetesten är väldigt små. Detta leder ibland till att läsförståelsen hänger på små detaljer som kan vara lätta att missa. Har någon av klassens elever nedsatt syn så kan det bli problem. Enligt uppgift arbetar man med att se över just den aspekten för att öka tillgängligheten för alla elever.

Screeningen görs vid tre tillfällen under läsåret. Första gången i september, andra tillfället under december-januari och det avslutande screeningtillfället genomförs i maj inför läsårets slut.

Ett tips till lärare som börjar använda LegiLexi är att när testen väl är nedladdade behövs inte någon uppkoppling till nätet. Eleverna klarar fint att arbeta självständigt med screeningmaterialet. Texterna i deltesten för läsning och läsförståelse blir ganska snabbt längre och svårare. Alla elever kanske inte har kommit så långt och då får de eleverna vänta med just de deltesten till senare.

Ett förtydligande är att LegiLexi är ett screeningmaterial och inget träningsprogram. Jag fick en fråga om LegiLexi jämfört med Lexia Provia. En aspekt är att Lexia Provia i första hand är ett program för elever med dyslexi och andra språkliga betingade inlärningssvårigheter (Sanoma Utbildning, 180426).  Lexia Provia kan användas både i skolan och hemma. Det är gjort för elever i förskoleklass upp till årskurs 9. Innehållet anpassas av läraren för varje enskild elev så att det blir individuellt och möter den enskilda elevens behov. En strävan är att öka elevens självkänsla inför det fortsatta skolarbetet. Du kan läsa mer om Lexia ProviaSanoma Utbildning där du hittar en omfattande information med bland annat användarmanual, webbinarier och filmer om programmet.

LegiLexi används för screening av samtliga elever i klassen och är tänkt att stötta ett formativt arbetssätt. En annan strävan är att fungera kompetensutvecklande och stödjande för läraren. Alla delar i LegiLexi är helt kostnadsfria och ligger fritt att använda för alla intresserade lärare.

Använder du både LegiLexi och Lexia Provia i din undervisning så dela gärna med dig av dina erfarenheter!

Tre ”heta” begrepp är

digitalisering, literacy och multimodalitet. Tre separata begrepp som är mycket nära sammanlänkade. Vad betyder egentligen digital när vi talar om digital literacy och digital kompetens? Termerna literacy och multimodalitet är däremot mer definierade jämfört med digital; enligt min erfarenhet. I Skolverkets Att läsa och förstå definieras literacy som ett begrepp som är i ständig rörelse och i betydelsen …som ett vidare begrepp än både läskompetens, läsförmåga, läsfärdighet, läsförståelse och avkodning (Skolverket 2016:20).

Literacy används ofta i olika kombinationer som thoughtful literacy (eftertänksam läsning), critical literacy (kritisk läsning), biliteracy (litteracitet på två eller flera språk) och så förstås digital literacy.

Digital literacy innebär att skapa mening och sammanhang i och mellan nätbaserade texter där olika modaliteter används, t.ex. ord, bilder, symboler, länkar, filmer m.m. Digital literacy innebär också att kunna kommunicera och interagera kring olika innehåll via digitala plattformar. (Skolverket 2016:87)

Multimodalitet vävs in i olika definitioner av läsförståelse. Här är en skrivning som jag tycker ringar in begreppet multimodalitet väldigt bra.

Kunskapsöversikten kommer huvudsakligen att ta upp läsförståelse av skriven text, på papper eller på skärm, som också omfattar läsning av bilder, grafer eller andra grafiska framställningar. Samtidigt går det inte att bortse från att allt fler forskare kopplar läsförståelse till elevers kontakt med digital literacy eller multiliteracy, dvs. att elevers läsförståelse också påverkas av ljud, animationer och film. (Skolverket 2016:11)

Tidigare i år kom Studentlitteratur ut med boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018). En bok som ligger väldigt rätt i tiden. Tre författare har tillsammans skrivit en bok med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efter lektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

Författarna resonerar och problematiserar digitaliseringen av skolan. Termen literacy går som en röd tråd genom boken. Som jag började inlägget så utgör digitalisering, literacy och multimodalitet delar i en helhet och är nära relaterade till varandra. Författarna diskuterar också hur text, bild och ljud, dvs. olika modaliteter, kan samverka i klassrumsarbete och undervisning. Vad gäller multimodalitet är det viktigt att komma ihåg att även en papperstext kan vara multimodal.  

Läsaren av boken Digitalisering, literacy och multimodalitet får en bra översiktlig bild av titelns tre termer ur ett lärarperspektiv. Boken bjuder läsaren på drygt 100 lättlästa sidor. Personligen kände jag mig bekant med det mesta som togs upp. Boken är klassrumsnära skriven. Som lärare känner jag igen sammanhangen som beskrivs.

Ett problem med en bok inom just det här området är att området är under stark utveckling. Innebörden i termerna är i rörelse och förändras. När författarna beskriver hur de använder vissa program så är risken stor att det inom några år kommer att vara andra program som gäller. Samtidigt är jag säker på att lärare som läser boken kommer att notera förslagen för klassrumsarbetet och prova de program som beskrivs. Jag har själv anteckningar med namn på olika program som jag då och då kollar upp för att se om det är något jag vill använda.

Författarna möter med den här boken det behov som jag vet att många lärare har av att få begreppen digitalisering, literacy och multimodalitet genomlysta och utvecklade. Sedan behöver vi förstås fortsätta samtalen för att bredda och fördjupa vår förståelse av begreppen.

Referenser:

Edvardsson, Godhe & Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Vi gör det ”med och utan digitala verktyg”

vilket är en formulering som du hittar i kursplanen för svenska. Vad gör vi? Jo, vi skapar texter där ord, bild och ljud samspelar.

Att detta ger en ny dimension till deltagarnas digitala kompetens behöver jag väl knappast skriva ut, eller hur!?

bild1

Tisdagen 27 mars var en dag fylld av kreativitet. Kia presenterade ett urval bilderböcker och lyfte exempel på hur bilden/bilder kan påverka läsaren. Första passet ägnades sedan åt att lära känna några av böckerna samt fota bilder ur dessa. Bilder som vi arbetade med under resten av dagen.

bild6alla

Det fotades ur alla tänkbara vinklar, i rummet, i korridoren, i motljus och mot väggar.

bild 10 trio

Det jag beskriver är vår satsning på en heldag, en studiedag, som vi gett titeln Berätta med ord, bild och ljud. Dagen omfattar fyra olika moment vilka leds av oss fyra olika kursledare:

  • Kia Knutsson Norberg talar om bildens betydelse för berättelsen.
  • Toura Hägnesten låter dig bearbeta och bygga ut text.
  • Katrin Jäverbring lär dig animera.
  • Elisabet Jonsved hjälper dig att göra om din berättelse till film i trailerformat.

Här pratar mina kollegor ihop sig inför nästa moment! Vi kursledare och kollegor har upptäckt att vårt samarbete har lett till att vi fått syn på varandras kompetenser på ett alldeles nytt sätt. Att samarbete kring ett gemensamt program som den här studiedagen leder till ett kollegialt lärande i sig. Våra kompetenser och kunskaper jackar in i varandra och gör att vi själva känner att vi bjuder på extra allt.

bild 7 personal

Elisabet introducerade iMovie och visade hur vi gör trailers.

489AE256-4CCA-4377-843E-886E54889EF5

Arbetspasset med trailers ledde till ett halvdussin spännande, roliga, läskiga trailers. Karaktärer i en bok fick i några exempel en helt annan roll i filmerna.

Efter lunchen var det dags för att leka med ord. Jag talade lite kort om hur man kan utveckla, fördjupa och förstärka text. Sedan var det dags att skriva, vilket vi gjorde parvis. De slutliga texterna fick deltagarna lägga in i Padlet för att vi skulle se och läsa varandras. Padlet var något nytt för de flesta och spontant kom det flera förslag på hur man kan använda Padlet i undervisningen.

A14296D5-A803-4970-81E8-876F816386FE

4e och sista arbetspasset handlade om att animera i appen PuppetPals. Katrin guidade oss genom arbetsgången och sedan hade vi tid för att göra egna animerade produktioner. bild11Katriin

Reflektioner och kommentarer från några deltagare:

  • Tänker att lärare i fler ämnen skulle ha nytta av detta och att det skulle kunna framgå tydligare i presentationen av kursen.
  • Nu fick jag uppslag till en mängd lektionsplaneringar! 
  • Jag vill stanna här och jobba vidare!
  • Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Saknade att det inte går att förlänga tiden i trailern.
  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda.
  • Jag fick syn på andra figurer när vi gjorde animeringen. 
  • Jag vill genast prova detta med mina elever!

Blir du nyfiken? Känner du att du behöver nya idéer för din undervisning där du lär dina elever att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar? Kanske vill du prova på att kombinera det analoga med det digitala!?

Läs mer på vår webbsida: Medioteket om Berätta med ord, bild och ljud. (11 juni är fullbokad men vi har nu lagt till 13 juni. Skynda dig att boka dig!).

När man jobbar ihop om något så lär man sig själv också nya saker! Idag lärde jag mig att använda kameran på min padda som QR läsare. Det är nytt i och med IOS 11 att kameraappen numera läser av QR koder. Jag tillhör användarskaran som inte läser igenom alla tips och vad som är nytt när jag uppdaterar. Det är bara att rikta kameran mot QR koden så visas den lilla dialogrutan du ser i bilden och sedan är det bara att klicka på den lilla blå symbolen. Vips öppnas webbsidan. I det här fallet gällde det vår utvärdering av dagen.

bild QR kod

Behöver jag säga att vi har roligt också!

PS. Deltagarna har sagt ja till att bilderna används.

Då var det dags igen!

I morse hade vi inbjudit intresserade skolledare till ett informationsmöte kring vår satsning ”Läs- och språkpaketet”. Det blir för 7e gången! Intresset har växt år för år. Nu börjar vi prata om huruvida det vore möjligt att ha två grupper. En grupp motsvarar 7-8 skolor med max 60 lärare. Vi vänder oss till lärare i F-klass och åk 1 och de som deltar ska dessutom tillhöra samma arbetslag och samarbeta. Vår erfarenhet är att det ger lärarna stöd i deras utvecklings- och förändringsarbete.

språkpaketet_180326A

Förberedelserna för det praktiska började tidigt. Ett särskilt tack till Anita som började förbereda kaffet direkt hon kom innanför dörren 7.30 i morse. Det är faktiskt en del att ordna med inför möten och kurser.

språkpaketet_180326D

Först presenterade vi innehåll, ramar, förutsättningar för att delta och viktiga datum för Läs- och språkpaketet 2018/19.

Exempelvis får varje deltagande skola långlåna en iPadvagn med 15 iPads under tiden lärarna deltar. Detta för att stärka upp deras egen tillgång till iPads, dels för att de ska få tillfälle att använda några andra appar som vi tycker är bra att ha provat. De appar som deltagarna behöver ha på sina iPads och som skolorna själva får bekosta är:

Förskoleklass:
  • Bornholmslek & Skolstil 2 eller ASL skrivbok & WriteReader/Skriv och Läs
Årskurs 1:
  • Skolstil 2 eller ASL skrivbok & Happy stavar.

Önskvärt är också att de har BookCreator för att lättare kunna skapa texter där ord och bild samspelar (som formuleringen lyder i kursplanen för svenska för åk 1-3). I BookCreator kan du skapa enkla böcker där du kombinerar ord, bild och ljud men också film. Du kan spela in din egen röst eller lägga på musik till en sida i boken eller både ock. Det går nämligen att lägga till flera ljud på en och samma sida. Du kan lägga till filmer från ditt eget bildarkiv och du kan rita. I kursplanen används inte begreppen multimodal och/eller multimodal textproduktion. I stället finner du formuleringar som exempelvis skapa texter där ord, bild och ljud samspelar; bilder digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer;  texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. 

I Läs- och språkpaketet  arbetar vi med den första läs- och skrivinlärningen med utgångspunkt i och med stöd av digitala verktyg. Enligt Skolverkets kommentarmaterial Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå så omfattar digitala verktyg både fysiska enheter som exempelvis en iPad, dator, smart tele­fon eller en kamera. Det kan också vara en programvara eller en internetbaserad tjänst. Kommentarmaterialet presenterar 4 aspekter av digital kompetens. Dessa är:

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling.

Dessa fyra aspekter vävs in i arbetet i förhållande till elevernas ålder. Vi strävar efter att ta ett helhetsgrepp om elevernas läs- och skrivinlärning vilket vi visualiserar med en bild med olika pusselbitar. Dessa handlar bland annat om aktuell forskning inom ämnesområdet, bedömning, textsamtal, ASL handledning samt nu för första gången en föreläsning med titeln Flerspråkiga elevers väg in i skolspråket.

språkpaketet_180326BCarola höll en kort föreläsning om ASL och gav oss alla en inblick i hur det kan gå till när elever lär sig läsa och skriva i sitt ASL arbete.

Skolledare från 21 skolor var på plats och nu har de fram till den 20 april på sig att diskutera med sina lärare om dessa ska delta under kommande läsår. Senast 20 april vill vi ha besked och veckan därpå sätter sig Carola och jag och väljer ut de skolor som erbjuds att delta. Uppstarten blir en ASL föreläsning för deltagarna 25 maj. Sedan är vi igång – för 7e gången!

”Det kan vara svårt att förklara på rader”

Fokus i Eva Borgfeldts föreläsning var att utveckla multimodal textkompetens samt olika perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion. I den reviderade läroplanen som gäller från och med 1/7 används inte begreppet multimodal. I stället används formuleringen skapande av skapa texter där ord, bild och ljud samspelar. För åk 1-3 hittar du skapande av skapa texter där ord och bild samspelar två gånger och för åk 4-9 hittar du skapande av skapa texter där ord, bild och ljud samspelar fyra gånger. Du kan se alla kursplanerna (A3 format) på Skolverkets webb.

Evas avhandling omfattar först 120 sidor som tar upp multimodalitet och undervisning, en teoretisk inramning, metod, analys, resultat och diskussion. Sedan följer de tre studierna som har olika perspektiv.

F03D3CB9-E8A9-468C-ACE2-14EAB3738997

Evas avhandlingsstudie gick på djupet utifrån en lärares arbete tillsammans med 13 X 15 klassuppsättningar med multimodala elevtexter samt elev- och lärarintervjuer. Eva berättade om hur elevernas arbeten kunde se ut, hur deras arbete hade gått till och hur själva bedömningsuppgifterna kunde se ut. Bilden visar ett exempel på en uppgift som eleverna fick att genomföra på egen hand.

A879A592-61B1-4AB6-B610-C1EE8746806C

Vi deltagare fick kopior på autentiska elevuppgifter att analysera, utvärdera och bedöma mot bakgrund av läroplansformuleringar. Diskussionerna var livliga under den kombinerade fikapausen och arbetsstunden. Reflektioner som togs upp var att det är svårt att bedöma när eleven enbart har ritat. Samtidigt tyckte några att vissa av bilderna var tillräckligt tydliga för att fylla uppgiften. En aspekt som togs upp var att läraren lämnat en otydlig uppgift till eleverna.

Eva utvecklade tankar kring komposition, rytm och kohesion för att skapa meningsskapande.

Vi fick möta begreppen agency samt conceptualization. Agency definieras som elevens förmåga att relativt självständigt förklara hur olika uttryckssätt som använts i den aktuella textproduktionen. Conceptualization definieras som elevens förmåga att inte enbart beskriva hur uttryckssätten använts i den aktuella textproduktionen utan också varför dessa använts.

Eva ställde en del frågor i samband med våra diskussionen kring de olika elevexemplen som exempelvis:

  • Hur har XX disponerat sin textframställning?
  • Vilka modaliteter och semiotiska resurser har hen använt sig av?
  • Vilka skilda uttryck för multimodal textproduktion återfinns i elevernas texter?
  • Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller eleverna som betydelsefulla för sitt mningsskapande?
  • Vad framhåller läraren som betydelsefullt vid bedömning av elevernas arbeten?

Till varje elevexempel väcktes också frågan om det var ett exempel på svarjakt elller meningsskapande. Svarjakt innebär att eleven letar efter något i texten som kommer att godkännas som svar av läraren. Eleven lär sig att använda lässtrategier som leder till att denne snabbt hittar svar på de frågor, frågeställningar och uppgifter läraren ger. Eleven visar ingen innehållslig reflektion över sin uppgift eller sin textproduktion. Begreppet svarjakt kommer från forskaren Løvland (2011).

Att pricka in rätt svar på lärarens frågor framstår för eleverna som själva meningen med elevernas redovisning i textproduktionerna, enligt min tolkning av svarjakt. (Borgfeldt 2017:57)

För läraren är det en viktig frågeställning huruvida elevernas textproduktioner har karaktären av att vara uppgiftslösningar eller om eleverna endast försöker ge de rätta svaren. Tar eleverna fram redovisningar som kännetecknas av att de självständigt skapar ett innehåll eller producerar de svar vars syfte är att möta det läraren efterfrågar? En viktig fråga att ha med sig när man bedömer elevarbeten.

I nedanstående bild ser du en översikt  av de viktigaste resultaten ur de tre perspektiven: text-, elev- samt lärarperspektivet. Här ser vi att innehåll får stå tillbaka för form vid bedömning. Det är lättare att bedöma vad eleven dokumenterat än vad denne har lärt sig.

Eva B 3b perspektiv

Eva tog också upp vad läroplanen säger om den digitala utvecklingens betydelse:

Den digitala utvecklingens betydelse Lgr 11 (rev.)

[…] utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […] (Lgr 11, s. 9)

Avslutningsvis fick vi med oss ett citat om vad som är viktigt i bedömning av multimodal text.

9CDDBA61-4999-419B-A67E-5AE44958A238

Eva underströk att vi alltid måste fråga oss frågan: Vad är det för svenskämne som konstrueras i mitt klassrum?

Svenska som färdighetsämne eller litteraturhistoriskt bildningsämne eller erfarenhets-pedagogiskt ämne?

PS. Du vet väl att vi på Medioteket erbjuder en hel studiedag kring multimodalt berättande!? Titeln på studiedagen är Berätta med ord, bild och ljud. Under våren 2018 har du chans att delta dels på tisdag 27/3 (ja, det är lite kort inpå!), dels måndag 11/6 (här har du gott om tid att ta upp frågan på skolan!). Du hittar anmälningslänkar till båda tillfällena HÄR. Studiedagen är kostnadsfri för deltagarna. Vi har också ett programblad för studiedagen som du kan ladda ner: Berätta med ord, bild och ljud. Ja, varför inte skriva ut programbladet och visa din chef!?

Referenser:

Borgfeldt, E. (2017). ”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3. Göteborgs universitet. Avhandling.

Ladda ner avhandlingen från Skolporten: https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/det-kan-vara-svart-att-forklara-pa-rader-perspektiv-pa-analys-och-bedomning-av-multimodal-textproduktion-i-arskurs-3

Du kan läsa mer om Eva Borgfeldt och hennes forskningsstudie här:

Løvland, A. (2011). På jakt etter svar og forståing. Bergen: Fagbokforlaget.

Digitala boksamtal

Idag deltog jag i bästa kollegan Maria Ronnås kurs ”Lässtimulans, motivation och textsamtal”. Jag blev nyfiken när jag råkade höra att Maria lär ut hur man kan föra boksamtalen digitalt. Ja, kollegan Ingalill Åkesson Hedqvist var också kursledare. Kursbeskrivningen lyder:

 Digitala verktyg används och exempel ges på hur skönlitteratur kan användas i olika ämnen. Du får lära dig Socrative, ett redskap som passar för digitala boksamtal och redigeringsverktyget iMovie för att göra boktrailers.

Mot bakgrund av att en reviderad version av läroplanen gäller från och med 1a juli i år så är detta viktigt. Likaså är det viktigt att veta vad forskning säger om hur lärare bäst stärker läsmotivationen. Ett boksamtal ska engagera och innehålla samtal som tillåter att frågor ställs, att hypoteser formuleras och att läsarna och lyssnarna får dela de kopplingar de gör. Genom att betona och skapa förutsättningar för att göra läsningen till en social aktivitet stärks intresset och engagemanget för läsning. Detta är en förutsättning för att redan läskunniga ska bli läsare. Hög motivation leder till mer läsning vilket i sin tur leder till förbättrad läsning. Det är detta som benämns Matteuseffekten (Stanovich 1986).

Läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt sju regler för att stärka läsmotivation. Det som motiverar är att:

  1. läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.
  2. det finns ett rikt och varierat urval av texter.
  3. att de får många tillfällen samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.
  4. att de får välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.
  5. dela läsupplevelser med andra. Det omfattar att få utrymme att samtala kring böcker, läsa tillsammans och dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.
  6. få uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.
  7. det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade.

The seven rules of engagement provide key research-based practices for promoting students’ intrinsic motivation to read. (Gambrell 2011, sid. 177)

Vill du läsa mer om de sju regler som läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt så kan du läsa hennes artikel som finns på nätet. Tidigare inlägg om detta är t.ex. Att läsa högt (160106). Klicka HÄR så hittar du fler av mina inlägg som handlar om högläsning.

Maria och Ingalill gav oss en minigenomgång om lässtimulerande arbete som du ser glimtar från i bilden här:

collage boksamtal_180313

I samtalen delade vi idéer. Ett förslag på arbetsgång vid lärares högläsning är att texten denne läser högt projiceras parallellt på tavlan så eleverna såg och kunde följa med i texten. Vi diskuterade även vad vi lägger in i begreppet relevant, vad som är relevant för vem.

Vi fick lära oss att använda appen Socrative  och föra våra boksamtal digitalt. Socrative är ett digitalt responsverktyg. Svaren deltagarna skriver kan skrivas anonymt. Socrative finns också som nätverktyg för att användas på dator.

047C773A-F0DE-436E-ADB9-FA29362617A1

Det deltagarna skriver kommer upp på skärmen samtidigt som det skrivs. Här kan man plocka upp trådar ur svaren på skärmen och fortsätta diskussionen muntligt. Den stora fördelen är att alla kommer till tals och man får ta del av allas tankar och åsikter.

D07616A3-6941-4F91-95D1-7FFC764B0F52

Rent praktiskt diskuterade vi två texter via Short Answers för att få uppleva hur det blir när man väl börjar besvara frågorna. Det finns många inställningar man kan göra när man är inloggad som teacher och för dessa fick vi med oss en manual.

85D31AA7-B44D-410C-9B66-A85F185918B0

Stort tack Maria och Ingalill för en lärorik eftermiddag! Ni ska alla veta att det finns så mycket att lära av kollegorna på Medioteket!

Referenser:

PedagogStockholm, kurslänk: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/sprakutveckling/lasstimulans-motivation-och-textsamtal1, 180313.

Gambrell, L. (2011). Seven rules of engagement. What’s Most Important to Know About Motivation to Read. I The Reading Teacher, Vol. 65, Issue 3, sid 172-178.

Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. I Reading Research Quarterly, XXI(4), 360-406.

Har du ont om tid?

Då rekommenderar jag dig att läsa Lära Barn att läsa (LegiLexi 2017). Som boktiteln anger och som du redan förstått så har boken fokus på att Lära barn att läsa. Jag har precis läst ut den lilla kortversionen av den e-bok med samma titel som publicerades för någon vecka sedan. Kortversionen är indelad i 15 kapitel på 3-5 sidor. Det ger totalt 77 sidor. Formatet är något mindre än A5 i storlek. E-boken, som är fullversionen, är på 224 sidor.

lära barn läsa2

Det går fort att läsa kortversionen av Lära Barn att läsa. Samtidigt får jag mycket kunskaper om den första läsinlärningen. Exempelvis motsvarar kapitel 10 om Ordförråd fem sidor i kortversionen men 15 sidor i fullversionen av Lära Barn att läsa. Ordförrådskapitlet tar upp innebörden i at erövra ord, hur jag som lärare mäter elevers ordförråd samt hur jag kan arbeta för att stärka elevernas ordförråd. Författare till ordförrådskapitlet är Astrid Frylmark och hon understryker att ett bra ordförråd har stor betydelse för läsförmågan. Att kunna och förstå ord fungerar som en brygga mellan ordavkodning och läsförståelse. Kapitlet ger en kort introduktion till fonem, stavelser och morfem samt hur ordens byggstenar underlättar ordavkodningen. Vi påminns om vikten av att arbeta strukturerat med ordkunskap. I undervisningen ska vi fokusera på nivå två och tre i den uppdelning på tre nivåer som används för hur ordförrådet kan delas upp. Nivå två utgörs av ord som förekommer i många sammanhang. En del av dessa är ämnesneutrala, som motsvara och översikt, andra är ämnesspecifika, som volym och karta. Ord på nivå tre är mer ovanliga och lågfrekventa men som behövs för att bygga kunskap och förståelse inom olika ämnen. Med andra ord handlar det på nivå tre om facktermer. Författaren rekommenderar läraren att i förväg välja ut ord ur texter som ingår i undervisningen och arbeta med dessa. Avslutningsvis varnas för ineffektiva strategier i arbetet med ordförråd. Följande exempel ges på strategier vi ska undvika att arbete med:

  • att enbart hänvisa till ordböcker
  • att ordförrådsuppgifter kombineras med tidspress
  • fylleriövningar där hela ord eller orddelar saknas
  • att lära ut nya svåra ord och ny ämneskunskap samtidigt
  • att enbart lägga energi på stavning
  • att tro att det räcker med sammanhanget för att förstå. (Lära barn att läsa, 2017:49)

En reflektion jag gör är att tidspress aldrig är något vi ska lägga in. Det underlättar inte något lärande. Lärande gynnas av tid för eftertanke och utmanande samtal. Fylleriövningar motsvaras oftast av övningar tagna ur sitt sammanhang vilket inte heller gynnar lärande. Att lära nya ord samtidigt som man lär sig ett nytt fenomen, moment, blir för mycket för de flesta. Även oss vuxna. Förkunskaper är viktigt och förkunskaper omfattar också kännedom om de ord och begrepp som används. Ja, det här vara bara ett litet exempel från av bokens kapitel

Kortversionen kan vara riktigt bra att läsa för dig som utbildar dig till lärare i de tidigare skolåren. Du som tillhör den utdöende skaran av läsexperter, dvs. du som på 70- och 80-talet utbildade dig till lågstadielärare, känner säkert att du redan kan det mesta som boken Lära Barn att läsa tar upp. I och med 1991 års förändring av lärarutbildning där lärare började utbilda sig till åk 1-7 lärare minskades tiden för undervisning i läs- och skrivinlärning. För några år sedan mötte jag en 1-7 lärare som hade en åk 1 klass och den läraren sa sig endast haft två (2!) timmars utbildning kring läs- och skrivinlärning! Hur ska läraren då kunna lära sina elever läsa och skriva? Tillhör du de som känner att du behöver mer kunskaper om barns första läs- och skrivinlärning så läs Lära Barn att läsa!

I nästa inlägg planerar jag att skriva mer ingående om de kapitel som behandlar läsflyt, läsförståelse och läsförmåga. Kanske blir det några andra aspekter också. Jag planerar också att försöka mig på en jämförelse av innehållet med den kunskapsöversikt som Barbro Westlund har skrivit med titeln Att lära och förstå (Skolverket 2016).

Referenser:

LegiLexi: https://www.legilexi.org 

LegiLexi (2017). Lära Barn att Läsa.