Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Hela Sverige läser med barnen

är en regeringssatsning som har som mål att samla olika aktörer som exempelvis skola, kultur och föreningsliv runt insatser för läsning i och utanför skolan. Satsningen syftar till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Ordförande för Läsdelegationen är Katti Hoflin, stadsbibliotekarie i Stockholm. Läsdelegationen är en utredning.

Delegationen ska bland annat och med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området och skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan, bl.a. genom att anordna utåtriktade aktiviteter och arbeta läsfrämjande. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018. (Ku 2016:03 Läsdelegationen)

Idag, 19/4 -17, ordnade Läsdelegationen ett seminarium om vikten av läsning i och utanför skolan. Ministrar, en docent, läsambassadören, Kulturrådet, bibliotek, författare och representanter från Skolverket, Skolinspektionen och Myndigheten för tillgängliga medier bidrog till programmet. Spännande programpunkter! Många bekanta ansikten. Allt gick i ett rasande tempo! Tror det var 7 programpunkter borträknat inledning och avslutning. Tror det var en ovan situation för flera av talarna att ha så begränsat med tid. Samtidigt speglade alla korta inlägg Läsdelegationens breda ansats på ett tydligt sätt. Det enda jag kände mig osäker på varför just ”vi” var inbjudna och satt där. Personligen är jag relativt insatt och bekant med de olika delarna i uppdraget.

För dig som också hade önskat att du kunnat delta så kommer det att finnas en inspelning att se på Läsdelegationens Facebooksida.

IMG_0302

Gustav Fridolin lyfte att han ser två varningsklockor och de är läsförståelsen samt brister i likvärdighet. Han talade sig varm för:

  • Vi måste läsa mer i skolan.
  • Bättre tillgång till specialpedagogik.
  • Det ska finnas bemannade skolbibliotek.
  • Föräldrar måste läsa mer med sina barn.

Ulf Fredriksson talade en kvart om vad PISA mäter och de svenska resultaten. Många bilder fladdrade förbi, mycket fakta som forsade förbi.

Anne-Marie Körling bjöd på kloka, varma tankar om läsning kompletterat med många citat. Alltid lika givande att höra Anne-Marie tala!

Vi fick se en film om projektet Bokstart som riktar sig till barn 0-3 år och deras familjer. Vi vet att språk och läsning hör ihop. Bokstart arbetar med besök i hemmen där böcker introduceras för de yngsta. Det handlar om ge barn möjligheter att umgås med böcker och prata om dem. Projektet Bokstart har nått 70 %  av barnen och vid de uppföljande besöken har barnen visat ett ökat intresse för att ”läsa”.

Pappor läser för sina barn i ett projekt som kallas ”Läs för mig, pappa!”. Samtidigt blir papporna läsande förebilder. ”Läs för mig, pappa!” har utarbetats i ett samarbete mellan LO  och ABF.

ABF och LO har tillsammans tagit fram ett studiematerial som vänder sig till föräldrar. Föräldrar är den viktigaste förebilden för barn när det gäller att utveckla språket. Att samtala med sina barn om ord, och att läsa högt för dem och tillsammans med dem, är av avgörande betydelse för att de ska få ett rikt och varierat språk. För barn gör inte som vuxna säger, utan som vuxna gör. (ABF)

IMG_0303

Johan Unenge berättade om läs-och idrottssatsningen Paus. Idrottstränare samarbetade med bibliotekarier med målet att öka läsandet i anslutning till träningstillfällen och tävlingar. Bakom satsningen står idrottsrörelsen och Kulturrådet. Johan Unenge, författare och skejtare, är läscoach inom Paus. Att föra in läsning i idrotten stärkte självkänslan hos en del då det gav även en intellektuell självkänsla.

Tove Mejer och  Ildico Hellman representerade Skolverket och berättade om Läslyftet och NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling. Detta var den enda programpunkten som var en ren skolsatsningen. Generellt kan jag utifrån min profession som lärare tycka att det inte kändes som att skolan fick tillräckligt stor plats. Seminariet handlade om vikten av läsning i och utanför skolan men tyngden låg på läsning utanför skolan. Jag vet att några av oss deltagare reagerade på just detta.

Kjell Ahlgren och Helena Nordgren delade programpunkt och de lyfte både framgångsfaktorer och några grundproblem. Du ser vilka på bilderna nedan.

IMG_0304

Seminariet avslutades med en paneldebatt som knöts ihop med att Läsdelegationens medlemmar fick ta upp de frågor de ansåg var de viktigaste. Några exempel som nämndes var:

  • Vikten och behovet av samverkan
  • Behov av att förstatliga skolan
  • Satsa på att öka jämlikheten generellt
  • Likvärdighet är en central fråga
  • Resurser behöver fördelas dit där det behövs
  • Läsundervisning under hela grundskolan med samtal

Läsdelegationen ska vid behov lämna förslag på hur läsning kan främjas med utgångspunkt i skolans styrdokument och de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, inom oförändrade kostnadsramar för den statliga kultur- och utbildningspolitiken. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018.

Undrar du vilka som är ledamöter i Läsdelegationen så är det dessa personer:

  • Teaterchefen Nisha Besara
  • Docenten Ulf Fredriksson
  • Författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius
  • Förbundssekreteraren Monica Widman-Lundmark
  • Författaren Martin Widmark
  • Författaren och illustratören Johan Unenge

Ja, det här var några snabba rader från Läsdelegationens seminarium. Det finns en del frågor att fundera vidare kring men alla som deltog denna eftermiddag brann för läsning och att hitta olika sätt för att öka våra barn och ungdomars lästid. Det är definitivt en bra början!

Referenser:

Kulturrådet, Bokstart, 170419.

Läsdelegationens webbsida: http://www.sou.gov.se/lasdelegationen, 170419.

Om ”Läs för mig pappa!”

Filmen med Ewas föreläsning är klar

Ja, nu kan du se filmen där Ewa Bergh Nestlog presenterar  Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Filmen är delad i två delar i och med att vi hade en paus. Den filmade föreläsningen kommer att ligga kvar terminen ut.

Varsågoda! Här är föreläsningen:

I filmen går Ewa in på skrivhjulet. Det är Skrivesenteret, Trondheim, som har utarbetat detta. Skrivhjulet kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. För dig som vill veta mer om Skrivesenteret och skrivhjulet så är det bara att följa länken, dvs. klicka på Skrivesenteret.

Skapa kontakt

Kontakt med elever handlar om att bry sig! Att visa intresse och att vara nyfiken på sina elever. Att visa att jag som lärare tycker om mina elever oavsett deras resultat i skolarbetet. Det handlar också om att kunna ge respons och feedback på ett konstruktivt sätt som uppmuntrar och stärker. När en elev har ansträngt sig med en uppgift så kan jag som lärare berömma eleven för att denne har lagt möda på sitt arbete, detta även om resultatet inte är vad jag hade hoppats på. Får jag in en skrivuppgift så kanske jag kan ge respons på hur eleven organiserat  och utvecklat sina tankar och idéer, varierat språket, använt spännande ord och synonymer och kanske lagt ner mycket möda på skrivuppgiften.

I en kort artikel av Helman (2017) beskrivs vad som hjälper elever att knyta an till läraren. Denne:

  1. tar sig tid att ta reda på elevens intressen och förkunskaper.
  2. tar reda på vad eleven är bra på och utgå från detta i undervisningen.
  3. har en positiv inställning till eleven och höga förväntningar och tar för givet att eleven vill lära sig.
  4. involverar och håller familjen informerad om hur det går för deras barn i skolan.

Det här påminner mig om när jag själv hade en klass med ovanligt många oroliga elever. Det blev många tuffa telefonsamtal och jag ändrade helt enkelt mitt upplägg från att ringa när det hade hänt något till att ha regelbunden kontakt med familjerna. Det ändrade i sin tur kontakten mellan mig och hemmen radikalt. Skolan förvandlades från något negativt till något som hemmet samarbetade med. Helman (2017) noterade att lärare i första hand intresserade sig för elevers utveckling över ett läsår och inte följde elevernas långsiktiga utveckling. Genom att följa elevers mer långsiktiga utveckling i deras lärande blir det också möjligt att i större utsträckning utmana eleverna i deras lärande.

Gravity Goldberg (2017) beskriver ingående hur lärare kan arbeta med feedback och återkoppling för att den ska hjälpa eleven framåt. Goldberg skriver att feedback är undervisning och för att den ska fungera som sådan har den följande fem egenskaper.

  1. feedback ska vara specifik och sätta ord på vad läsaren gjorde.
  2. den utgår från elevens tillgångar och fokuserar på vad läsaren redan gör som hjälper.
  3. den bygger på en dynamisk inställning och beskriver den ansträngning och det arbete läsaren gör, inte bara slutprodukten.
  4. den kan överföras från en läserfarenhet till en annan. Något som också benämns som transfereffekt.
  5. den är icke-dömande och består av neutrala omdömen om vad läsaren gjorde. Fokus ligger på läsaren.  (Goldberg 2017:135)

Goldberg utvecklar varje egenskap och ger konkreta förslag och exempel på hur läraren kan formulera sig för att ge feedback som är undervisning. Läraren agerar spegel och visar eleven vad som finns där och vad denne gör. Allt ur ett styrke- och tillgångsperspektiv. De praktiska exemplen är i sig en styrka i Goldbergs bok.

En klasslärare kan behöva stöd i sitt arbete med elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. I en ILA-rapport från 2015 är förslagen och rekommendationen att skolor, rektorsområden och kommuner, allt beroende på storlek och elevunderlag, ska ha vad de kallar läs-/literacy specialister, literacy coacher samt literacy koordinatorer/handledare (Reading/Literacy Specialist; Literacy Coach; Literacy Coordinator/Supervisor). Dessa specialister har kunskap och uppdrag att handleda lärarna på skolan i undervisning och inom språk-, läs- och skrivfrågor. I rapporten The Multiple Roles of School-Based Specialized Literacy Professionals förklaras och beskrivs hur dessa specialister kan arbeta för att stärka lärare och skolor.

Mot bakgrund av fredagens händelse i Stockholm känns frågan om att se eleven och skapa en bärande, konstruktiv kontakt väldigt viktig. Att se varandra utifrån ett dynamiskt mindset och att ha ett språk för att skapa kontakt är grunden för mänsklig samvaro. Både i och utanför skolan. Både mellan lärare och elev, mellan vuxna och barn likväl som mellan människor generellt. Ja, sköt om er alla ni som läser min blogg!

Referenser:

Goldberg, G. (2017).  Att utveckla självständiga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier. Stockholm: Natur och Kultur.

Helman, L. (2017). Why we need to track progress.  I Literacy Today, Jan/Feb 2017, Vol. 34, Issue 4, sid. 10-11.

ILA (2015). Research Brief. The Multiple Roles of School-Based Specialized Literacy Professionals. International Literacy Association.

Sanacore, J. (2017). The Root of Connection. I Literacy Today, Jan/Feb 2017, Vol. 34, Issue 4, sid. 8-9.

Literacy Today jan o feb 17 goldberg

 

 

Språket på väg

Rikliga tillfällen att använda språket, att tala, läsa och skriva, utvecklar den språkliga förmågan!

I måndags, 3/4,  presenterade Ewa Bergh Nestlog Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Ewa är filosofie doktor och lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Hon är tillika huvudförfattare till Språket på väg.

Ewa underströk att in-texter inte ska granskas språkligt då fokus här ligger på det egna tänkandet. Den språkliga granskningen görs däremot av ut-texter som har som mål att bli lästa och förstådda av läsare och därmed måste kunna stå för sig själva. Du kan läsa mer om in- och ut-texter i ett tidigare inlägg från 11 maj 2016. Det inlägget handlade om det kapitel, Skriva för att lära och kommunicera kunskaper, som Ewa har skrivit i boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. 

Ewa BN

Texttriangeln

Språket på väg har en dialogistisk, funktionell, syn på språk och texter. Ewa utvecklade innebörden i den dubbla dialogen utifrån följande bild i presentationen.

EBN dialogistisk

3e hörnet i triangeln, som också utgör den första axeln handlar om interaktion. Exempel på frågor man kan ställa är:

Vad är lämpligt? Vad fungerar? Hur ska läsaren förstå? Vem vill jag framstå som i texten ?

Den andra axeln i den dubbla dialogen är konventioner. Här handlar det om genrer och medier. Frågan man ställer sig är hur man brukar uttrycka sig.

Ska jag uttrycka mig enligt konventionen?

Varför ska vi kartlägga elevers språk och texter?

Lärarens kartläggning är grunden för att kunna ge relevant respons på elevers färdigheter och utveckling. Det är också en förutsättning för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov. Kartläggningen ger en grund för att utveckla vårt metaspråk, vårt språk om språk och texter, och ger oss verktyg för likvärdiga bedömningar. Resultaten används även som grund till resursfördelning. Sist men inte minst så sätter läraren också betyg.

Språket på väg

Språket på väg hanterar den språkliga komplexiteten. Materialet är inte anpassat efter ålder utan har en mer generellt. Det går enligt Ewa lika bra att använda för yngre elever. Materialets funktion är att vara ett undervisningsmaterial. Kartläggning är något som görs inom den ordinarie undervisningen. Fokus ligger på vad eleven kan. Olika texter lämpar sig för olika läsning. Det är inte säkert att läsningen av en text kan vara både enklare respektive mer komplex. Vissa texter möjliggör enklare läsning och andra mer komplex läsning.

Ewa underströk att en läsare mycket väl kan vara aktiv i textsamtal utan att ha läst den aktuella boken. Därför har Språket på väg en textorienterad matris. Materialet vill komma åt själva dialogen mellan text och läsare. Textfokusering ger också mer textmedvetna läsare.

Ewa påpekade också att vi behöver se upp med elever som i åk 7 inte klarar steg 1 i matriserna. Dessa elever behöver stöd för att nå kurskraven i åk 9.

Elevmatriserna kan liknas vid ett diskussionsmaterial att använda med eleverna. Materialet har en dubbel progression som rör sig inom stegen men också mellan stegen. Matrisernas steg är relaterade till kunskapskraven. I de flesta klasser finns elever som ligger på samtliga steg. Materialet har en vetenskaplig förankring i främst socioekonomisk teori, literacy studier och receptionsteori och Judith Langer är en teoretiker som ligger till grund för Språket på väg.

Ewa tipsade oss om att ett sätt att börja använda matriserna är att ”klippa” vågrätt för att få med alla steg. Det är bättre att arbeta vågrätt än att gå in i matriserna och arbeta enbart med ett visst steg. Läraren kan arbeta gemensamt med klassen med ett specifikt steg i matrisen.

Ewa påminde oss om att inte glömma att läraren måste ha undervisat om ett område för att kunna bedöma elevers färdighet inom området. Vi kan aldrig bedöma moment som undervisningen inte har tagit upp. Språket på väg täcker in kursplanens olika moment med ett undantag. Det område som inte behandlas är de multimodala texterna. IPads introducerades januari 2010 och det tog några år innan de blev så vanligt förekommande som de är idag. Att arbeta multimodalt har blivit lättare i och med att vi arbetar med läsplattor då det här faller sig naturligt att kombinera ord, bild och ljud. Detta underlättas också i en mängd olika appar.

Forskning

Ewa berättade att i Norge är forskningen stark inom området för skrivundervisning och vid Skrivesenteret, Trondheim, har forskarna utarbetat det så kallade skrivhjulet. Detta kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. Några av de forskare som Ewa refererade var Skar & Berge; Borgström; Blomqvist, Lindberg & Skar;  Bachman & Palmer samt Kvithyld & Aasen.

Ewa gick in och diskuterade kännemärken för en god formativ bedömning. Hon utvecklade innebörden i relevanta tolkningar, pålitliga bedömningar, konsekvenser av bedömningar och ändamålsenliga beslut.

Det här var ett litet intro. Alla ni som inte hade tillfälle att delta kommer ändå att få möjlighet att se Ewas föreläsning. Vi filmade nämligen; som vi gjort så många tidigare. Filmen lägger jag upp här i min blogg så fort vi hunnit redigera den.

Har du möjligheter att dela 15/5 på Ewas andra, uppföljande föreläsning så se filmen och anmäl dig sedan via länken HÄR. Vi fick också i uppgift att göra någon/några bedömningar av egna elever till nästa tillfälle då vi börjar med att diskutera våra erfarenheter samt lyfta frågor som väckts.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Ladda ner artikeln från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922657&dswid=7280  eller direktlänk: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922657/FULLTEXT01.pdf, 170405.

Bergh Nestlog & Fristedt (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Linköping: Linnaeus University Press.

Skolverket (2011). Språket på väg.

Inget nytt men ändå värd att läsa

Tyvärr missade jag årets Läskonferens arrangerad av förlaget N&K. Ny och för många av oss okänd föreläsare var Gravity Goldberg forskare och författare till blanda annat boken Att utveckla självständidga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier (2017). Jag är i full färd med att läsa boken och har kommit till slutet.

Begreppen dynamiskt och statiskt mindset var i fokus redan i Mindset. Du blir vad du tänker, en bok som gavs ut 2015 (Dweck). Jag skrev ett inlägg om boken 23 september 2015; för dig som vill veta mer om den. Gravity Goldberg är påverkad av Dweck men refererar också till Hattie och Pearson samt några andra för oss inte lika kända forskare. Ett annat begrepp som aktualiserats den senaste tiden är grit. Grit syftar på individers driv och förmåga att fortsätta kämpa och arbeta även när denne möter motgångar. Själv mötte jag begreppet grit för första gången när jag läste en artikeln i DN (20170301). Forskaren professor Angela Duckworth, som presenteras som ledande inom grit-forskning, definierar grit med ihärdig eller obruten motivation. Centralt för grit är att få elever att tro på att de kan förändra och påverka sin hjärna genom ansträngning. Goldberg beskriver hur grit och mindset påverkar vår läsundervisning och i förlängningen elevernas läsutveckling. En underrubrik i kapitel 2 lyder

Problem är en gåva: skapa kämparvilja. (sidan 39)

För att göra detta arbetar Goldbergs med idén om olika roller vilket jag tänker beskriva närmare i ett senare blogginlägg. Ungefär halva boken beskriver grunden för Goldbergs utgångspunkter. Det handlar om egenansvar precis som boktiteln antyder. Vägen dit går via gradvis frigörelse. Läraren arbetar mycket med att modellera för att därefter låta eleverna pröva. Läraren gör lägesbedömningar, ger respons och återkoppling på elevernas arbete, demonstrerar samt vägleder övningstillfällen. Ja, här vill jag påstå att upplägget överensstämmer med det vi finner i Skolverkets material Nya Språket lyfter.

Goldberg talar om elevers egenansvar i en balanserad läs- och skrivmodell och beskriver hur den kan passa in så här.

Mest lärarens ansvar

Gemensamt ansvar

Mest elevernas ansvar

Läsa för
Läsa med
Vid deras sida
Min tur
Vår tur
Er tur
Interaktiv högläsning
Gemensam läsning
Läsarworkshop

Sedan bryter hon ner och beskriver ingående varje moment både i text och i översiktliga tabeller. Ja, hon beskriver även vanliga fallgropar för respektive moment. Fallgroparna kan vara bra att reflektera kring! Gärna tillsammans med kollegor.

Goldberg talar sig varm för att läraren ska vara genuint nyfiken på sina elever. Första steget är att se och uppmärksamma. Detta synsätt överensstämmer helt med bedömningsverktyg som Nya Språket lyfter och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, där lärarens bedömning av elevernas språk-, läs- och skrivutveckling bygger på observationer och iakttagelser. Hon varnar oss för att se på våra elever med bristglasögon för det styr oss mot att etikettera i stället för att se vad de kan.

Språket påverkar vårt sätt att tänka.

Den utgångspunkten genomsyrar boken. När vi ser och uppmärksammar, dvs. observerar och iakttar, påverkar det i sin tur hur vi talar med våra elever, vilken återkoppling vi ger och hur och vad vi frågar. I kapitel 4 på sidorna 75-104 beskriver hon med praktiska undervisningsexempel sin modell för gradvis överföring. Här tycker jag personligen inte att det är några nyheter som presenteras. Jag har själv på den tiden när jag var klasslärare arbetat med i stort sett alla exemplen. Skillnaden tror jag mer ligger i att vi idag mycket tydligare sätter ord på vi gör eller föreslås göra. Jag är säker på att ni kollegor som har ansvar för egna klasser faktiskt gör det mesta av det du kan läsa om här. Man kan förstås skruva på allt och successivt utveckla och förbättra sin undervisning. Du som är relativt ny i lärarrollen kan absolut finna inspiration här.

Kapitel 5 till och med 8 beskriver de fyra roller som är Goldbergs signum. Rollerna är utforskare, spegel, förebild och mentor. Dessa lovar jag att återkomma till i ett senare inlägg. Kapitel 9 beskriver olika lektioner och kapitel rundar av bokens budskap.

Styrkan i boken ligger enligt min mening i vikten av att läraren förväntas vara genuint intresserad av sina elever och hur de tänker.

Referens:

Dweck, C. (2015). Mindset. Du blir vad du tänker. Stockholm: Natur och Kultur.

Goldberg, G. (2017).  Att utveckla självständidga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier. Stockholm: Natur och Kultur.

goldberg

Dweck2

Språkliga aspekter i matematiken

Att läsa matematiska texter ställer krav på elevernas läsförmåga och det gäller både avkodning och läsförståelse. Genom att integrera matematikundervisningen med mer läsning och skrivande som är kopplat till dessa texter kan bland annat elevernas förståelse av begrepp, ord och symboler stödjas. Detta ger också eleverna möjlighet att reflektera över sitt eget lärande.

Dagens seminarium var en kombination av föreläsning och workshop baserat på olika övningar som visade på varför och hur olika språkliga aspekter kan aktiveras, användas och integreras i matematikundervisningen.

Cecilia Segerby har 15 års erfarenhet som lärare i skolår 4-9 där hon bland annat har arbetat med elever som har bedömts ha svårigheter i matematik. Detta väckte hennes intresse och önskan om att forska på området. Efter sommaren doktorerar Cecilia i matematikdidaktik vid Malmö Högskola.  I sin avhandling undersöker Cecilia hur skrivandet kan påverka elevernas förståelse för matematik. Som jag förstod det så bygger Cecilias forskningsstudie på elever i åk 4 och det var huvudsakligen den åldersgruppen seminariet ägnades åt.

IMG_0243

Dagen till ära invigde vi Medioteket nya mikrofon Catchbox. Föreläsaren slänger ut den till den åhörare som vill ställa en fråga som i sin tur talar in i den svarta knoppen på lådan. Sååå mycket bättre än en handmick!

Texter i matematikböcker ställer stora krav på elevers läsning. Det gäller exempelvis avkodning, förståelse, förmåga att läsa diagonalt, det specifika ämnesspråket.

Ämnesspecifika ord ställer också ofta till problem. Det är ord som produkt, rymmer, axel, udda, negativa, rot, funktion, uttryck och sträcka. Ord som betyder olika saker i olika sammanhang. Tal är ett problematiskt ord för många elever. I matematikens värld syftar det på uppgift som ligger långt från att tala.

Bygga ordlistor är en central uppgift. Cecilias tips var att använda kursplanen som grund i val av ord och begrepp då det är dessa som eleverna förväntas lära sig.

Cecilia visade oss också hur vi kan arbeta med strategierna från reciprocal teaching, dvs. att förutspå/förutsäga, ställa frågor, utreda oklarheter och sammanfatta, i matematikundervisningen.

Symboler är ett annat problematiskt område. Matematiskt är 2+3=5 men språkligt ger det ett sammansatt ord, hund+valp= hundvalp. 12/3 kan handla om divisionsuppgift men lika gärna vara ett datum, 12e mars. 10-3=7 är ett subtraktionstal men i 1-19 kan det handla om att läsa sidorna 1 till 19.

Cecilia visade ett exempel där ett tal, i detta fallet, 2908, var storleksmässigt större än ett värdemässigt större tal, här 6849. Frågan här var vilket tal är störst och det påminner mig om frågan vilket ord är längst. Ett exempel på det senare är om ordet tåg eller tändsticksask är längst. Den typen av frågor indikerar graden av elevers fonologiska medvetenhet och jag har som klasslärare aldrig reflekterat över om elever kan missuppfatta storleken på ett tal utifrån den fysiska storleken på talet. Du som har klass kanske kan undersöka detta när du skriver uppgifter på tavlan? Påverkar det elevernas uppfattning om tals storlek om du skriver det värdemässigt mindre talet med större siffror? Jag undrar om frågan om vilket tal är störst också säger något om den fonologiska medvetenheten eller enbart något om elevens kognitiva mognad. Vad anser du?

IMG_0257

Cecilia hade i sitt avhandlingsarbete undersökt hur en vanlig matematiklektion ser ut. Hon visade oss hur en sådan är disponerad och så fick vi diskutera och reflektera kring detta. Vi fick under seminariet också ta oss an ett antal praktiska uppgifter som skulle lösas. En del riktigt kluriga! Det var teori och praktik om vartannat.

Dagens tema visade sig vara geometri. Vi fick fyra minuter att skriva ner vad vi tänker på när vi hör ordet geometri och sedan reflektera över vad vi skrivit.

I matematik ska eleverna utveckla följande fem förmågor:

  1. begreppsförmåga
  2. procedurförmåga
  3. kommunikationsförmåga
  4. resonnemangsförmåga
  5. problemlösningsförmåga

Cecilia utvecklade, presenterade med exempel och problematiserade de fem förmågorna.

Vi åhörare fick med oss många tänkvärda fakta, frågor och iakttagelser från Cecilias forskning. Nu ser vi fram mot att efter sommaren få läsa Cecilias avhandling.

Cecilia har skrivit ett kapitel, Läsning i matematik, i Tarja Alatalos bok Läsundervisningens grunder. I mitt blogginlägg från den 20e mars -16 kan du läsa mer om läsning i matematik.

Det här var en mycket intressant och givande eftermiddag. Söker någon av er ute på fältet tips på föreläsare så är Cecilia Segerby ett givet förslag!

Referenser:

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Minneslekar

Läsning utmanar vår förmåga att processa, samla in och bearbeta information i en process där allt sker simultant. Vi kräver av vår hjärna att den känner igen ord, skapar mening från lästa ord och text, känner igen meningsstrukturer, innehåll och kan ta ställning till varje dels relevans för läsningen och läsförståelsen. Detta kan vara nog så svårt för våra nybörjarläsare som kämpar med avkodningen. Det blir helt enkelt ingen energi eller utrymme kvar för själva meningsskapandet. Det är också svårt för de av våra elever som har brister i sin minneskapacitet. Problem med minnet kan ha många orsaker som exempelvis biologiska, dvs. individen har helt enkelt dåligt minne. Problem med minnet kan också bli ett resultat av en uppmärksamhetsproblematik eller av mer tillfälliga orsaker som sjukdom, att individen befinner sig i en svår livssituation eller är stressad. Hur man ger stöd för att minska konsekvenserna av problem med att minnas styrs förstås av orsakerna. Som alltid finns det inte en one size fits all.

Under de år jag arbetade som speciallärare/specialpedagog arbetade jag med en programvara som hette RoboMemo. Det här var i början av 2000 talet och RoboMemo föddes ur forskning som leddes av bland annat Torkel Klingberg. Forskning som visade att arbetsminnet kunde övas upp genom systematisk träning. Minnesträningen skedde under en femveckors period med ett träningspass varje dag. Det skrevs och talades mycket om minnesträning vid den tiden och snart följde andra upp med mer lekbaserade minnesträningsprogram. Diskussionerna gällde huruvida denna minnesträning hade stöd i forskning eller inte.

Minnesträning var något som jag sysslade med redan som klasslärare; fast jag inte var medveten om detta på den tiden. Här talar jag om 1980-talet. Det kunde handla om lekar som att öva på veckans läxord i engelska genom att jag skrev upp orden på tavlan. Klassen körläste orden varefter jag suddade ut ett ord i taget och de fortsatte körläsa tills alla ord var utsuddade. Det här var något de gillade att göra! Ja, kanske var eleverna mer lättroade på den tiden!?

En annan minneslek var att fem elever fick sitta på var sin stol framför klassen. De valde själva hur de skulle sitta. En elev gick ut ur klassen och de fem sittande eleverna gjorde någon liten ändring i hur de satt. Sedan kom kamraten in och uppgiften var att lista ut hur de fem sittande kamraterna hade ändrat i hur de satt. Också en mycket populär lek!

Häromdagen läste jag ett nummer av Literacy Today som blivit liggande hemma. En artikel hade titeln Working with memory deficits och handlade om just minneslekar. Förslagen var indelade i tre grupper:

  1. lek minneslekar
  2. övning ger färdighet
  3. gör två saker samtidigt.

Den första gruppen ger exempel på tre minneslekar som inte kräver läsning. Den försa minnesleken heter jag ska på picknick. Den första eleven säger något som denne vill ta med sig på picknicken. Nästa elev upprepar vad den första ville ta med sig samt lägger till något eget. Så fortsätter man tills alla har bidragit med något de vill ta med. Utmaningen är att se hur lång listan på saker kan bli utan att eleverna glömmer något som en tidigare kamrat har nämnt.

Den andra leken är djurläten. En lekfull lek som bjuder in i sin egen tokighet. Läraren ger exempel på flera djurläten som eleverna ska upprepa. Även här kan man gå rundor och låta eleverna komma med djurläten som sedan upprepas.

Den tredje leken är den raderade bilden. Läraren ritar upp en enkel bild på tavlan/smartboarden. Eleverna tittar på bilden en kort stund varefter läraren släcker ner den samt raderar något. Eleven får sedan se bilden igen och ska nu se vad som fattas. Den här övningen kan också göras med ett antal föremål på en bricka som visas en kort stund varefter en duk läggs över. Läraren tar bort ett föremål varefter brickan visas igen och eleverna ska kunna tala om vad som fattas.

I den andra gruppen övning ger färdighet ligger fokus på att läsa och du känner säkert igen den som upprepad läsning. Eleven läser ett stycke eller en kort text. Sedan får eleven läsa stycket flera gånger och tiden det tar skrivs upp varje gång. Tanken här är att eleven kommer att bli motiverad av att jämföra sina olika läsningar då de blir snabbare och säkrare för varje gång. Det har visat sig att upprepad läsning har bäst effekt om texten inte är helt lätt för eleven. Detta innebär att eleven inte endast skall läsa texter på bekvämlighetsnivå.

I den tredje gruppen gör två saker samtidigt utmanas elevens förmåga att göra flera saker samtidigt. Detta är något som brukar kallas för multitasking; vilket i sig är omdiskuterat. Lekarna som föreslås är först en klapp och rytmlek. Eleverna upprepar ett rim, en dikt eller kanske en kort sång samtidigt som de klappar och/eller stampar takten. Här tvingas hjärnan att hålla reda på det som sägs samtidigt som kroppen gör rörelser. Det andra exemplet på minneslek är läsa, gå och fråga. Eleven läser högt samtidigt som denne går. I slutet av varje stycke ska eleven ställa en fråga kring stycket som denne just läst. Den här sista leken är faktiskt något som en del använder. Jag träffade i ett sammanhang en psykolog som berättade om sina erfarenheter av att ha ADHD och hur hen hade läst in sin psykologexamen genom att just läsa högt samtidigt som hen gick fram och tillbaka på sitt rum och också ofta samtidigt klappade takten. Att läsa högt, röra sig och klappa takten hade varit det enda sättet för hen att läsa och komma ihåg kurslitteraturen.

Det som är viktigt att komma ihåg – som alltid – är att alla arbetssätt, alla lekar osv. inte passar alla. Det finns ingen one size fits all. Som lärare måste jag vara öppen och nyfiken på varje elev för att kunna hitta de arbetssätt som passar just denne.

Referenser:

Lukimat, Träna läsflyt i skolan, 170329.

Nordman, J. (2017). Working with memory deficits. In Literacy Today, July/August 2016, Vol 34, Issue 1.

Analogt och digitalt

Efter lunch var det dags för kreativa övningar med syfte att bygga ut och utveckla några korta meningar ur bilderböckerna som utgör utgångspunkten för allt arbete idag. Efter en kort och intensiv stunds skrivande kopierade vi och klistrade on våra meningar i Padlet. Ett lätt sätt att se och dela det skrivna i en grupp. Texterna projiceras på duken allteftersom de blir inklistrade i Padlet.

IMG_0228

Fjärde arbetspasset utgjordes av animering i Puppet Pals. Tänk på att  ladda ner Puppet Pals HD Directors Pass. Det som skiljer är att du i den kan lägga in egna bakgrunder. Dessa bakgrunder kan vara egna foton eller fotade bilder som eleverna målat själva. Det ger frihet att berätta på ett helt annatt sätt jämfört med att vara styrd av de fasta bakgrunder som Puppet Pals 1 och 2 erbjuder.

IMG_0225

Kort instruktion och sedan jobba, jobba, jobba!

IMG_0233

Det skrivs, dras, skrattas, suckas och mjauas i alla hörn. Riktigt roligt!

Allra sist är det förstås filmpremiär för allas animeringar!

Trailerdax!

Vips var fikat slut och diskussionerna igång!

IMG_0191

Elisabeth lär oss nya grepp och begrepp. Det är storyboard, Ken Burns klipp, översikt och hur man ändrar och lägger till nytt. Man slänger in alla bilder… tittar på hur det blev, justerar igen. Det finns en klar-knapp längst till vänster. Sist måste jag förstås spara! Elisabeth rekommenderade oss att spara i den upplösning som benämns stor; HD storlek blir väl stort och tar därmed mycket plats. Jag får sån lust att göra egna trailers!

IMG_0205

Kaffet är slut!!!

Och vi som har en hel studiedag kring att skapa text där ord, bild och ljud samspelar… Säg inget men vi har fixat två termosar så vi och våra 10 deltagare klarar oss.

IMG_0185

Vi, Katrin, Kia, Elisabeth och jag genomför denna heldag i samarbete och bidrar med var sina delar. Kia introducerar bilderböcker som deltagarna först får bekanta sig med och sedan fota bilder ur. Bilder som används under resten av dagen som arbetsmaterial när vi arbetar vidare med Puppet Pals, gör trailers i iMovie samt arbetar med att utveckla text. Det analoga och digitala arbetet går i vartannat och är tänkt att avslutningsvis bilda en helhet. Jag ska försöka följa och visa lite dagens arbete.