Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Vad tyckte deltagarna?

Vad säger deltagarna om den här studiedagen? Nu syftar jag på studiedagen Berätta med ord, bild och ljud.

  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda. Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Bra upplägg och bra att ni höll i olika pass!
  • Mycket inspirerande.
  • Jättebra med relevant innehåll och en tydlig röd tråd genom alla pass. Bra att jobba med en annan peson och att det var samma person genom hela dagen. Lagom långa gnomgångar och lagom långa arbespass.
  • Varierat och laborativt. Knöts ihop bra på slutet.
  • Jag kommer att få stor nytta av kursen.
  • Framför allt har man vågat pröva utan några krav på vad resultatet skulle bli. Ni har varit bra på att förklara på ett enkelt sätt.
  • Väldigt rolig och intressant kurs som ökar motivationen till att använda sig av digitala verktyg.
  • Bra planerat, trevligt och givande. Jag kommer att få stor nytta av kursen.

Som du ser är kursdeltagarna mycket nöjda!

Vår vision är en heldag som följer en klar röd tråd för innehållet. Vi är fyra kursledare som leder var sitt arbetspass. Vi arbetar digitalt och analogt. Vi erbjuder teori och praktik med gott om tid att arbeta självständigt. Allt praktiskt arbete sker parvis. Vårt upplägg utgår från bilderböcker. Det kunde lika ha varit ett ämnesspecikfikt tema som t,ex. plast en miljöförstörare; Maria – en flickas vardag på vikingatiden; vårblommor. Det fungerar lika bra i åk 1 som på gymnasiet!

Det geniala med denna studiedag är tydligheten i själva förändringsprocessen när vi utifrån en ursprungsberättelse skapar nya berättelser ofta med andra, nya budskap. Att bearbeta och flytta ett material  via olika medier in i olika kontexter ger oss nya berättelser med olika stämningar och olika budskap. Bara att byta ljud kan ge en helt ny berättelse! Hela arbetsprocessen gör att man får syn på originalberättelsen med nya ögon. Som en deltagare skrev:

Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.

59F304CC-5517-4AA6-904A-513A72ABB10A

E7D65E19-098B-4BC5-BBBC-6AD47F3A1EE5

Du kan läsa mer om studiedagen Berätta med ord, bild och ljud i tidigare blogginlägg som förslagsvis:

Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar.  Fyra olika arbetspass efter en röd tråd, bilderboken. Laddade deltagare skapar under dagen egna historier med inspiration från en av de bilderböcker Kia presenterar i första arbetspasset. Givetvis kan läraren, när hen är tillbaka i klassrummet, lika gärna hämta inspiration från sin ämnesundervisning. Givetvis går allt att göra lika bra i åk 1, åk 9 som på gymnasiet. Givetvis är det läraren som själv väljer och anpassar arbetet efter sin klass och sina ämnen. Det vi skapar under denna studiedag kan lika gärna handla om miljöförstöring, en trosuppfattning, att vara barn på vikingatiden eller en årstid.

61AC8B6D-D4C3-473E-A867-75D6493C7E3D

Den här studiedagen tar avstamp i formuleringarna i vår reviderade läroplan och de reviderade kursplanerna som gäller från 1a juli 2018. Under Skolans uppdrag kan du läsa följande:

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 9 ”Skolans uppdrag”)

I avsnittet om riktlinjer kan du läsa att läraren ska

organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 15 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Under kapitlet Övergripande mål och riktlinjer, sidan 13,  formuleras målet som att:

2.2. Kunskaper

Mål

[…]

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 13 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Andra arbetspasset lär Elin oss hur vi skapar trailers i iMovie. Elin visar hur vi väljer olika teman och ger tips om bästa sättet att arbeta. Vi uppmanas att fota runt 20-30 bilder. Dessa ska alltid vara i liggande läge, format, och det är viktigt att ta både närbilder och mer översiktliga helbilder. Som alltid avslutar vi alla arbetspass med att se några av varandras produktioner.

F518FB7F-E609-492D-A78E-10F55DFE2079

När trailern är klar är det dags att spara och dela. Elin råder oss till att välja full HD upplösning, om du ska visa för klassen räcker det med HD – 720p.

A3B2C0B0-6DCE-411E-97CA-1344C7810487

Katrin leder oss genom arbetspasset med Puppet Pals. Utgångspunkten är fortfarande bilderna vi fotade på morgonen. Ja, grundmaterialet blir till lika många berättelser som vi som arbetat med dem under dagen. Egentligen vet man att det är så men det praktiska arbetet gör det väldigt tydligt.

6678BD19-0AF7-4113-BB0C-DF838EE525E6

Text, bild och ljud kan utveckla, förstärka och/eller motsäga varandra. Varje del kan utveckla berättelsen genom att tillföra ny unik information. Varje del kan förstärka varandra genom att berätta samma sak och de kan motsäga varandra och därmed förvirra och/eller skapa humor och/eller dialog.

Och jag som skrev var också där! Jag visar kort hur man kan tänka kring att utveckla och bygga ut en text. Deltagarna får en 2-3 ordsmening ur sin bilderbok som de sedan parvis arbetar kreativt med. En enkel övning där vi skriver i paddans anteckningar och avslutningsvis kopierar över till en Padlet. På så vis kan alla läsa vad alla andra har skrivit.

37FEC4C5-490C-4659-AAE2-73979555F749

C23B34F8-9B38-4CCF-89AE-C0D21D2C5E84

Vi som arbetar med  de olika arbetspassen under studiedagen är Elin Jönsson, Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring och jag Toura Hägnesten. Vi arbetar alla med kompetensutveckling av lärare och vi håller till på Medioteket, Utbildningsförvaltningen, i Stockholm.

Du som missade dessa dagar nu i juni kan anmäla dig till nästa tillfälle som är 10e september -18. Läs mer om studiedagen och anmäl dig HÄR.

Här är också en direktlänk till anmälan. Psst! Vänta inte för länge med att anmäla dig för då kan det vara fullbokat!

Vi ses väl 10e september!

Talboken i klassrummet – MTM

Tredje och sista delen i föreläsningen Talboken i klassrummet handlade om MTM, Myndigheten för tillgängliga medier. Helena Nordqvist presenterade MTM samt fakta kring talboken.

MTM Helena

MTM arbetar för att göra läsning tillgänglig för alla.

 MTM ger ut:

  • Lättlästa böcker och nyheter

MTM anpassar

  • Punktskriftsböcker och taktila bilderböcker
  • Talböcker och taltidningar
  • Läsa på olika sätt – med ögon, fingrar och öron

Undrar du vem som får låna talböcker? Vad innebär tillgänglig för alla? Svaret är att alla är personer som behöver få en tryckt bok anpassad på något sätt för att kunna läsa boken. Läsnedsättningen, eller läsproblemen, ska ha sin grund i en funktionsnedsättning (enligt §17). Nytt för mig var att det inte behövs någon diagnos eller något intyg. Nytt för mig var också att samma regler gäller dig som har ett annat modersmål.

Syftet och målet är att alla ska få upptäcka berättelsen, känna delaktighet och få utveckla sitt språk.

En väg till läsning är Legimus, som är MTM:s digitala bibliotek. Legmus kan användas på dator likaväl som på en mobil enhet. Med appen Legimus kan du läsa böcker på iPhone, iPad och Android enhet. Allt som behövs är ett personligt användarkonto och en app alternativt webbspelare. Jag lärde mig också att jag som lärare kan skapa ett demokonto som har samma funktioner som ett användarkonto (eller andra yrkesverksamma som har behov av att känna till och kunna visa hur Legimus fungerar). Enda skillnaden är att jag i demokontot endast har tillgång till ett begränsat antal titlar. Demokontot underlättar för lärare att sätta sig in i hur Legimus fungerar.

Läs  mer på MTM:s webb om Legimus!

MTM Legimus

Vi bjöds på en hel del statistik om antal registrerare, låntagare, lån, mest lånade titlar idag och ett år tillbaka.

För att läsa mer är det bäst att besöka MTM:s webb!

 MTM webb

För dig som är lärare så finns det en flik För skola som är väl värd att besöka. Här kan du få tips och läsa om den vetenskapliga grunden, olika spännande projekt, lektionsförslag, lärarhandledningar till skönlitterära böcker och förslag på hur du kan arbeta tematiskt.

Jag hoppas att du har läst alla tre inläggen om talboken i klassrummet och känner dig inspirerad att ta tag i och introducera tal- och ljudböcker – om du inte redan arbetar med detta, förstås!

Referenser:

MTM: mtm.se

Legimus: legimus.se

 

Ett sista ryck med tips på sommarläsning!

Inte många dagar kvar! Letar du idéer till att locka dina elever att läsa under sommarledigeten så hittar du sådana på flera ställen.

LegiLexi har lagt upp nya utmaningar till oss alla. Besök https://www.jagharläst.se! Här får du bland annat boktips.  Under fliken Sommarlov hittar du intressanta läsning om sommarslovstappet. Besöker du fliken Fun Facts så får du som rubriken anger en mängd fakta om exempelvis hur många böcker som lästs, hur många klasser som deltagit och vad som angetts som bästa boken. För att komma till ett boktips är det bara att klicka på en av böckerna på bilden.

jagharläst

Du bjuds på lite fakta kring läsning. Läsning är som kondition, dvs. det är färskvara. Vi måste läsa, ja helst varje dag!

Sommarlov – läslust eller färdighetsförlust?

Du känner säkert till att många av dina elever kommer tillbaka till sommaren i augusti med sämre läsfärdigheter än de hade när de lämnade skolan i juni. Studier visar på att hela 45% av eleverna i lågstadiet tappar i avkodningsfärdighet och 25% tappar i läsflyt; och det är de redan svaga eleverna som tappar mest. På bara ett sommarlov kan gapet mellan en läsande och en inte läsande elev öka med motsvarande 3 månaders undervisningstid – och detta ackumuleras ifrån år till år. (Källa: Summer Reading Loss, Maryann Mraz & Timothy V. Rasinski(2007)) (jagharläst.se, 180608)

Du kan också ta del av de boktips som sju barn- och ungdomsbloggare fick  när de ställde frågan till barn och ungdomar. Dessa boktips hittar du på tidningen Svd, Svenska Dagbladet.

Så har vi sist men inte minst den lista för sommarläsning som mina kollegor bibliotekarierna Clarisa, Anja och IngalillMedioteket, Utbildningsförvaltningen, har tagit fram. Varsågoda att låta dig inspireras: Sommarläsning 2018.

Referenser:

Cirkbibl läslista: här som pdf – ladda ner och sprid: Sommarläsning 2018.

Jagharläst.sehttps://www.legilexi.org/jagharlast

Legilexi: https://www.legilexi.org

Svd: Sommarläsning – 7 boktips för unga. Det är bilagan Läs & Skriv som ställde frågan om lästips inför sommarlovet till sju barn- och ungdomsboksbloggare.

Talboken i klassrummet – läsfrämjande undervisning

Föreläsningsdelen med Terese Cannehag Berglund hade rubriken Hela skolan lyssnar. Terese  är förstelärare i läsning (F-åk 5) och arbetar med läsfrämjande arbete på Ålstensskolan. Hon började med att reda ut skillnaden mellan talböcker och ljudböcker. De senare är kommersiella och kan lånas/köpas av alla. Talböcker riktar sig däremot till individer med lässvårigheter. Terese underströk att arbetet behöver ske på individ-, grupp- och skolnivå.

Terese talade med eftertryck om vikten av att fånga upp barnen innan de tröttnat och tappat självförtroendet för att avkodningen upplevs som svår. Hennes tankar föddes ur mötet med:

  • elever som identifierar sig som icke läsare
  • elever som inte hittar till ljudboken eller talboken
  • föräldrar som har förutfattade meningar krig att läsa med öronen

Terese har funderat mycket över Vad kan jag göra för mina elever? Detta har lett till att Ålstensskolan har en vecka varje termin då alla elever läser med öronen. På Ålstensskolan har man sammanställt en särskild boklista över böcker som finns som ljudböcker alternativt talböcker. Terese brukar ställa upp titlarna i lärarrummet så kollegorna kan bekanta sig med och titta närmare på dessa. Hon har också engagerat fritidshemmet i läsningen samt kontaktat föräldraföreningen vars medlemmar har fått svara på frågor kring läsning. Ett mål var att visa att även vuxna läser, både hemma och på arbetet, och hon ville belysa att det är olika läskrav i olika yrken. Ett annat mål var att få med föräldrarna på tåget. Terese har bjudit in föräldrarna till en egen genomgång och introduktion där hon gett en kort generell information om läsning, introducerat Legimus – och jämfört detta med hjälpmedel som att ha glasögon men också med exempelvis Storytel som många vuxna har erfarenheter av. Fördelar med föräldragenomgång i grupp är bland annat att dessa ser att ”vi är flera” som behöver detta, igenkänning för många föräldrar. Inloggningsuppgifterna delas alltid ut i förhand för att föräldrarna ska hinna bekanta sig med appen. Föräldrarna behöver veta hur man kan söka, ladda ner och använda böckerna i Legimus. Föräldrarna fick också löpande information om veckans bok med tips på samtalsfrågor och olika lästips.

Terese arbetar med bokcirklar med stöd i Legimus. Hon kallar dem Legimusgänget och det är en särskild bokcirkel för de elever som läser talböcker. Terese underströk att elever inte blir Legimusläsare på egen hand. Det är roligare att läsa tillsammans. Läsupplevelser ska delas!

Praktiskt la Terese upp arbetet så här: Eleverna som deltog gick i åk 1.  Läsningen skedde på lektionstid och i grupp. Alla läste samma bok tillsammans. Först presenterade Terese boktiteln och visades upp bok . Före/under/efter läsningen ledde hon textsamtal med läsdeltagarna. Alla böcker var max 15 min långa och de kunde vara både skönlitterära och faktaböcker. Efterföljande tillfälle följde Terese alltid upp läsningen tillsammans med en kreativ uppgift. Sedan var det dags för presentation av ny titel/bok.

Hon har också lett bokcirklar på Fritids. Terese hann två bokcirklar med totalt 80 barn under vårterminen. Kravet för att få vara med var att alla skulle läsa en bok i veckan. Varje träff hade de textsamtal och eleverna fick presentera vad de hade tyckt om boken. Bedömningen av boken de läst gjordes genom att de valde en sida på en tärning och la upp. På så vis blev det tydligt hur många som tyckte att boken var jättebra, en 6a, och hur många som inte hade uppskattat den. Givetvis satte de ord på vad de tyckte var bra med boken. Exempel på kreativa uppgifter var att de gjorde bokmonster, händer för olika genrer och klassiska bokmärken.

täning oval

Du kan läsa mer om hur Legimusgänget arbetar i MTM:s tidskrift Läsliv: Hela skolan lyssnar

När Terese låter eleverna svara på frågor kring fördelar och nackdelar med ljudböcker respektive tryckta böcker så kunde svaren låta så här:

  • det är mysigare att lyssna, dvs. att läsa med öronen
  • det kanske inte är lika bra att ha tryckta böcker för miljön
  • man kan lägga in ett bokmärke i en bok
  • det tar tid och är trist att lyssna på förpratet innan talboken börjar

Terese tog upp exempel på utmaningar som hon har brottats med. Några exempel är att:

  • få tiden att räcka till!
  • ta lagom med tid i anspråk.
  • att serva kollegor så det inte blir alltför betungande för dem.
  • det finns fördomar om att det skulle vara bättre att avkoda än att läsa med öronen bland både föräldrar och lärare.
  • att motivera.
  • att få med all personal!

Vinsterna är många! Eleverna får mersmak! Det är roligt att läsa. Det är ännu roligare att dela sin läsupplevelse med andra i textsamtal! Mot bakgrund av att ljudböcker har blivit vanligt bland vuxna är det självklart att även våra elever ska få samma möjlighet att läsa med öronen. Det är också ett sätt att få höra andra än sin egen lärare läsa högt vilket ger erfarenheter av att höra andra dialekter, röstmelodier och röstegenskaper. Att läsa med öronen utvecklar rollerna läsare-lyssnare; både elev och vuxen blir mottagare av text. Detta i stället för de gängse rollerna där läraren är sändare och eleven mottagare.

Terese CB

Terese återkom till vikten av att lyssna tillsammans då det är en gemensam upplevelse! Terese berättade att hon brukar avsluta högläsningen för sin egen 6-åring med att lyssna på en gemensam text. I skolan lyssnar hon också tillsammans med eleverna i klassen/läsgruppen för att sedan också samtala om texten de lyssnat till.

Avslutningsvis fick vi med oss några tips.

Tereses tips till lärare och bibliotekarier

  • Se Mediotekets och MTM:s skolfilm för inspiration till teamarbete kring talböckerna, mtm.se/film. Du hittar den också på Mediotekets filmvisningssajt Tuben: Talböcker i skolan.
  • Satsa på information till föräldrarna om egen nedladdning. Engagera läsande förebilder: personal på skolan, föräldrarådet och andra vuxna.
  • Organisera Hela skolan lyssnar – UR och SR har bra material.
  • Böcker ska finnas i mängder, både i skolan och på fritids.
  • Barnen behöver hjälp att hitta böcker!

Referenser:

Läs tidningen Läslivs reportage om projektet (sidan 4-7): Hela skolan lyssnar , 180606.

Läs tidningen Läslivs reportage om bokcirkeln (sidan 7): Legimusgänget , 180606.

Läs MTM:s broschyr om Talböcker i skolan; 180606.

Ålstensskolan om Hela skolan lyssnar: Ålstensskolan, 180606.

tuben talböcker i skolan

Mediotekets filmvisningssajt Tuben: Talböcker i skolan.

 

Talboken i klassrummet – om eleven, talboken och skolan

Här är det full fart! I tisdags hade vi erfarenhetsutbyte för Språkpkaketet och i onsdags låg fokus på talboken i klassrummet. Tre föreläsare gav oss tre olika ingångar till talboken i klassrummet.

talbok i klassrummet

Maria Samuelsson, Värgårdsskolan 4-6 i Kinda, berättade om ett språkutvecklande arbetssätt som fungerar inkluderande och där eleverna känner sig delaktiga. Terese Cannehag Berglund, Ålstensskolan F-klass – åk 5, presenterade sitt läsfrämjande arbete med Hela skolan lyssnar där eleverna under en vecka varje termin tillsammans lyssnar på en bok kompletterat med bokcirkeln Legimusgänget och stöttande föräldramöten. Sist ut var Helena Nordqvist från MTM, Myndigheter för tillgängliga medier, som informerade om statistik och talböcker.

I det här inlägget berättar jag lite om Maria Samuelsson föreläsning. Terese Cannehag Berglund och Helena Nordqvist återkommer jag till i nästa inlägg. Det finns nämligen sååå mycket att berätta!

Maria Samuelsson

Föreläsningens rubrik var Talboken i skolan. Genom att läsa med öronen behöver eleven inte lägga energi på själva avläsningen. Maria Samuelsson har arbetat med ”pepp”-möten med eleverna. Det kan handla om appar, läshjälpmedel likaväl som tips på böcker eller att en äldre elev berättar hur hen gjort för att läsa in teorin till körkortet. Läsnedsättningar är ingen ursäkt för att inte läsa; förutsatt att eleven får förutsättningarna för att läsa. När eleven känner att hen kan stärks självförtroendet.

Läraren har en viktig roll för att skapa ett bra klassrumsklimat och det gör lärare genom att vara bra förebilder och stöd.

Vi fick se film nr 8 i UR-serien Åsså har jag dyslexi Filmen (8 min) handlar om Ludvig som går i åk 6 och har dyslexi.

Ludvig Åsså har jag dyslexi

Maria brukar visa filmen tillsammans med klassen eftersom den tar upp flera aspekter som: hur det känns att ha dyslexi, hur dyslexi påverkar individen och vad det betyder för skolarbetet att få tillgång till dator.

Maria gav oss följande exempel på vad stöd kan vara:

  • En elev gör sina prov dagen före kamraterna. Annars blir det ett stressmoment.
  • Hjälpmedel finns på bestämda platser i klassrummet så eleverna lätt hittar dem.
  • Skolans specialpedagog ger stöd och hjälp till klassläraren.
  • Skolbibliotekarien ger stöd runt olika hjälpmedel.

Maria tipsade om att vi kan läsa mer kring elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på bland annat:

Maria underströk vikten av läslust och refererade till Catharina Tjernbergs bok Framgångsrik läs- och skrivundervisning. En bro mellan teori och praktik (Catharina Tjernberg). Boken är en bearbetning av Tjernbergs avhandling Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Tjernberg fann att det var viktigt att eleverna känner sig delaktiga. Undervisningen ska erbjuda ett innehåll som ger lust till läsning, kompensatoriska hjälpmedel, bygger upp elevens självförtroende, ett gott klassrumsklimat, ett positivt bemötande, en känsla av att vara speciell men inte special och varje elev ska vara synlig på ett positivt sätt i klassrummet.

Vidare påvisas betydelsen av att lärare har en teoretisk förankring, då detta gör det möjligt för dem att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen och att arbeta utifrån detta. En annan viktig slutsats, är att läraren i ögonblicket måste kunna uppmärksamma och se de pedagogiska möjligheterna, samt tolka och ta till vara de diagnostiska signaler som finns i klassrummet. Ännu en viktig slutsats är att framgångsrik läs- och skrivundervisning innebär att se läs- och skrivlärande i ett språkutvecklande sammanhang och att detta i hög grad handlar både om muntlighet och om skriftspråklighet. (Skolporten 2013-05-22)

Maria gav oss nyckelkorden för sina topp 5 för undervisningen:

  • planering
  • studieteknik
  • pedagogiskt ledarskap
  • ”Jag ser dig”
  • pusslet

En bra planering är viktigt. Likaså att lära ut studieteknik till eleverna. Läraren är den pedagogiska ledaren och eleverna ska vara trygga med rutiner och förväntningar. Läraren sätter alltid ramen för vad som är tillåtet i klassrummet. Eleverna ska också veta att läraren vet och kommer ihåg vilka behov de har. Pusslet utgörs av eleverna som de enskilda pusselbitarna som utgör dels enskilda bitar dels skapar en helhet när de är tillsammans.

Maria underströk också att jag som lärare inledningsvis måste vara beredd på att ge mycket stöd, inte bara praktiskt utan också att lära ut tekniken med att läsa med öronen.  Det krävs tid, stöd och uthållighet!

Maria är som sagt lärare i åk 4-6 men har också ett uppdrag som förstelärare med inriktning på inkludering. Du kan se henne berätta om sitt arbete med talboken i skolan på MTM:s webb där en annan föreläsning från 2016 med henne finns filmad.

Nu ska jag skriva nästa inlägg med glimtar från Terese Cannehag Berglund och Helena Nordqvist del i denna eftermiddag om Talboken i klassrummet.

Tack också bästa kollegan Margareta Ekström för att du fixade med denna spännande  men också lärorika eftermiddag!

Läsläxors vara…

eller inte vara. Det är frågan!?

Är läsläxan ett nödvändigt ont eller en möjlighet till utmaningar? Vad ska jag som lärare tänka på när jag ger läsläxor?

Läsläxa är något i stort sett alla barn har erfarenheter av då den utgör grunden för att befästa läsning för nybörjarläsaren. Likaså har lärare åsikter om läsläxor; oftast är man för eller emot. Det inte helt lätt att ge en bra läsläxa. Barn som går i F-klass och årskurs 1 visar på en stor variation på förkunskaper. Här finns barnet som inte kan någon bokstav alls när hen börjar skolan och barnet som i princip kan läsa redan vid skolstart. En bra första läsundervisning lär barnet att arbeta med och sträva efter att förstå vad de läser på ord- och meningsnivå.

Docent Kjersti Lundetræ, docent/”Førsteamanuensis” Universitetet i Stavanger,  forskar kring tidig läsinlärning. Hennes forskning omfattar tidig intervention för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, tidig läsinlärning, internationella läsundersökningar men även vuxnas läsfärdigheter. Kjersti Lundetræ forskar vid Stavanger Lesesenter (https://lesesenteret.uis.no/) där hon bland annat intresserat sig för läsläxor. Hon understryker att läraren inte kan ge samma läsläxa till alla elever och hon ger ett antal råd för bra läsläxor i F-klass och åk 1.

  1. Välj en läsläxa som passar eleven.
  2. Se till att eleverna möter ortografiska utmaningar i meningsfulla texter.
  3. Sätt upp andra mål än ren avkodning.
  4. Låt eleverna läsa högt.
  5. Upprepad läsning används på ett klokt sätt.
  6. Samarbeta med föräldrarna.
  7. Överväg lästräning i andra sammanhang än skolan.

Texten får inte vara för lätt men inte heller för svår. Läsningen ska vara en utmaning för eleven men inte omöjlig att genomföra. Risken med alltför lätta texter är att eleven lär sig dem utantill. Att en text innehåller ortografiska utmaningar kan handla om att eleven ska kunna läsa ord som exempelvis börjar på tj-ljud. Ett specifikt mål med läxorna kan vara att öva på att läsa ett särskilt ljud eller en särskild stavning. Det är också viktigt för eleverna att få läsa meningsfulla texter: Inte bara isolerade ord. Meningsskapandet är det centrala i alla läsning.

Läsning behöver inte endast handla om att öva läsflyt eller läshastighet. Förutom att avkoda, kan ett mål vara att eleverna lär sig något nytt genom att läsa texten. Ja, är det inte det som är essensen av att gå i skolan!? Att läsa för att lära nytt!

En läsuppgift kan också vara att hitta något roligt, något överraskande i texten eller ett långt och svårt ord eller märka ord som finns i texten.

Varför ska elever läsa högt för läraren eller någon annan vuxen? Jo, det är ofta att eleven läser samma ord fel flera gånger. Det är viktigt att någon lyssnar på högläsningen och märker om de läser fel så att de kan få möjlighet att rätta sig.

Så kallad upprepad läsning är en metod som rekommenderas av läsforskare. Jag skrev om upprepad läsning redan 4 maj 2015 Fyra stödstrategier vid närläsning. Du kan också läsa om upprepad läsning på Lukimats webb om att träna läsflyt. Vikten av att välja utmanande texter understryks. Elever ska inte bara läsa texter inom på bekvämlighetsnivå. Utmaningar kan uppnås med att texten innehåller okända ord eller att innehållet inte är bekant för eleven.  På så vis övas och befästs också ordförrådet. Jag har beskrivit flera av de förslag som du hittar på Lukimats webbsida tidigare. Du kan läsa dem HÄR.

Samarbeta med hemmet kring läsningen. Tänk på att den läsning som läraren skickar hem för lästräning ska handla om att just träna och befästa något läraren har undervisat om. Ge föräldrar råd om hur man arbetar med sitt barn med läsningen och berätta för dem varför det är viktigt att till exempel prata om innehållet, att ställa lite frågor och att låta barnet berätta.

Läxor fungerar inte lika bra för alla familjer. Många elever/barn har långa arbetsdagar med fritids både före och efter skolan. Fundera och undersök om eleverna kan arbeta med läsning på fritids. Kanske är fadderläsning en möjlighet? Fadderläsning är när yngre elever läser för äldre och det kan ske före och efter skoltid. Hemma kanske barnet kan läsa för hunden eller något annat husdjur?

Slut för idag, tack för idag som man brukar säga i skolan. I morgon ska jag försöka hinna bearbeta några kommande blogginlägg som jag fått inspiration till efter dagens föreläsning om Talboken i klassrummet.

Referenser:

Lukimat: Träna läsflyt i skolan, 180530.

Lesesenteret, Stavanger: Den samme leseleksa passer ikke for alle, 180530.

”Upptäckande skrivning”

Hur barn upptäcker skriftspråket? Alla som har följt barn i den första skrivprocessen vet att det är oerhört spännande att se barn skriva de första krumelurerna och ansats till bokstäver och några bokstäver på riktigt. Att höra barnet med största självklarhet läsa vad där står samtidigt som det är oläsbart för den vuxne. För lärare är det självklart att be barnet läsa vad denne skrivit och inte säga något om att ”jag kan inte läsa din text”.

Stadierna i den första skrivutvecklingen beskrivs bra i boken Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren m.fl. 2013). Det presenteras också i artikeln Exploring Language and Literacy (Grassmeyer, C. 2018) i Literacy today (ILA, March/April 2018).

Dahlgren (2013) använder tre termer för de första huvudkategorierna: begynnande skrivning, upptäckande skrivning och konventionell skrivning. I det första skrivstadiet begynnande skrivning använder barnen olika tecken eller egna symboler. De har en avsikt att skriva. I det andra stadiet upptäckande skrivning har barnen förstått att skriften är synonymt med nedtecknat prat. De använder sig nu av ett undersökande och kreativt skrivande. I det tredje stadiet konventionell skrivning visar barnen att de har förståelse för att det finns en skriftspråksnorm som de försöker använda sig av.

Författarna understryker vikten av att konsekvent utgå från det individuella perspektiver i den tidiga skriftspråksundervisningen. Läraren behöver vara nyfiken på och öppen för var barnet befinner sig i sin skritsspråksutveckling. Lärarens förmåga att möta och entusiasmera barnet är viktig. Det är också avgörande att kunna ge kontinuitet i vardagsarbetet med barnet och i undervisningen. Resonemanget kring kontinuitet gäller också övergångarna mellan förskola, F-klass och åk 1. Detta underlättar för barnet i dess lärande. Läraren kan också skapa möjligheter för barnet att arbeta inom sin närmaste utvecklingszon  genom att utgå från de lärprocesser som redan pågår hos barnet och utmana till ett fortsatt lärande. Detta är också tankar som finns i kursplanerna för F-klass och skola. I Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter finns det tydligt utskrivet. Karakteriserande för bokens utgångspunkt är följande citat:

Ju mer tid som ägnas åt skriftspråket, desto bättre för skriftspråksutvecklingen. (Dahlgren m.fl. 2013:152)

Jag har presenterat boken Barn upptäcker skriftspråket i ett tidigare blogginlägg redan 2015. Vill du läsa det så hittar du det här: Små barns lust och nyfikenhet för det skrivna (151108).

Artikeln Exploring Language and Literacy (Grassmeyer, C. 2018) handlar om stadiet invented spelling som motsvaras av upptäckande skrivning. Stadiet karaktäriseras av att eleven är nyfiken på och börjar förstå hur bokstavsljud och bokstäver hör ihop. När läraren uppmuntrar försöken att skriva så stödjer det elevens tidiga läs- och skrivutveckling, ljud-bokstavskännedomen och allmänt den fonologiska medvetenheten. När elever ljudar ut ord så använder de färdigheter i fonemigenkänning för att identifiera ljudet för att till slut välja det mest passande grafemet, bokstaven, för att skriva. De använder därmed sina grundläggande kunskaper och bygger vidare på dessa när de arbetar med att skriva. Att uppmuntra elever att använda sina begynnande kunskaper för att skriva utvecklar deras förståelse för hur fonem bildar orden. Lärarens återkoppling på elevers första skrivande är mycket viktig. Återkopplingen omfattar även en acceptans för elevens stavning även då denna inte är korrekt. I stället för att rätta eller markera felaktig stavning kan läraren ge minilektioner i stavning och stavningsregler. Läraren är den som i första hand och i störst utsträckningen ger återkoppling och respons på elevers skrivande och det är viktigt att ge detta på ett sätt som uppmuntrar eleven att fortsätta skriva. Ett annat sätt att stötta elevernas skrivande är genom modellering. Här kan upplägget vara att skriva tillsammans. Tillsammans med kamrater och eller tillsammans i grupp, lett av läraren. I det gemensamma skrivandet modelleras olika strategier för skrivandet. Modelleringen sker både av läraren och genom att ta del av och få syn på hur kamraterna löser olika problem i skrivandet. Författaren understryker vikten av att eleverna är omgivna av olika sorters skrift; ord, meningar och texter. Klassrummet ska helst erbjuda en mängd skyltar med ord, meningar och korta texter så att eleverna hela tiden inbjuds till att läsa. Författaren rekommenderar också ordväggar med ord från böcker, sight words (ord som läses som helord) och olika högfrekventa ord. Detta gör att eleverna möter mönster och normer för stavning.

Avslutningsvis skriver Grassmeyer:

It´s imperative for teachers to support any kind of student writing that is developmentally appropriate. Using invented spelling gives students the freedom to explore language, develop their writing and literacy skills, and ultimately become more sophisticated readers and writers. (Grassmeyer 2018: 16) 

Referenser:

Dahlgren, G. Gustafson, K, Mellgren, E. & Olsson, L-E. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Grassmeyer, C. , (2018). Exploring Language and Literacy. I Literacy Today, March/April 2018, Volume 35, Issue 5. ILA, International Literacy Association.

Läsa på webben

Revideringen av läroplanen har flyttat upp digitaliseringen till en topplats på vår agenda. Arbetet med lässtrategier har utökats med nya strategier. Digital läsning är, vad man kan kalla, en ny läsart.

När jag läser analogt, svarttext, dvs. tryckt text på papper, så finns det en ansvarig utgivare tydligt utskriven. Det finns ett förlag som gett ut boken när texten är en bok. Tryckt text kan inte ändras i stunden utan den innehåller samma ord, text, tills den trycks igen. På gott och ont. En nackdel är att läromedel blir gamla och att innehållet då inte stämmer längre. Fördelarna är som jag skrev att det finns ansvarig utgivare; texten ändras inte vare sig av utgivaren eller läsaren så denne behöver inte vid varje läsning fundera över källkritiska frågor.

För läsning av digitala texter har jag lärt mig att det är bra att arbeta källkritiskt utifrån förutbestämda frågor. Det handlar om att avgöra om informationen och texten är trovärdig och korrekt. I boken Framgångsrik undervisning finns förslag på ett utvärderingsverktyg för webbplatser. Du hittar formuläret under fliken Extramaterial på NoK:s webbsida för boken. Frågorna som du hittar i formuläret rör sig runt webbplatsens syfte, vem som står bakom den, aktualitet, länkar och referenser.  Det är ett sätt att lära elever att arbeta med självutfrågning i sitt lärande. Att hela tiden bearbeta information och fråga sig om den är trovärdig, vem som står bakom innehållet och om det finns ett dolt syfte. Bra frågor att ställa sig när jag läser texter på nätet är:

Vad, var, när, vem, hur och varför?

Digital läsning kräver fler förmågor av läsaren än traditionell läsning och upplevs av många som svårare. Några förmågor som krävs är förmåga till informationshantering, navigation och källkritik. Läsaren behöver också besitta en multimodal läsförmåga, dvs. vara förtrogen med hur man läser en text som omfattar text, bild, grafer, ljud och video.  Därtill behövs en del generella IT-förmågor.

Så här skriver Skolverket om de nya skrivningarna i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. (Skolverket 180519)

Generellt är digital kompetens en både bred och mångskiftande kompetens. Det kan handla om att ha kunskap om vad som är speciellt med digital läsning, hur man kan arbeta multimodalt i undervisningen, att man har kunskaper om MIK (medie- och informationskunskap), bildrättigheter, olika appar och program. Digital kompetens kan också handla om att arbeta med administration. Lärare rapporterar frånvaro och gör bedömningar. En del information är öppen för föräldrar att ta del av med tanke att det ska underlätta kommunikationen skola-hem och stödja samverkan med hemmet.

I kursplanen för svenska ligger fokus på att eleverna läs sig söka, välja ut och sammanställa information (Skolverket 2017). Vad gäller söka information så är formuleringarna likartade i kursplanerna för svenska respektive samhällskunskap samtidigt som ordalydelsen skiljer något.

Svenska
Samhällskunskap
  • söka information från olika källor och värdera dessa
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet

När jag söker på källkritiskt förhållningssätt finner jag att detta nämns två (2) gånger i kursplanen för svenska och en (1) gång i kursplanen i samhällskunskap. Jag hade väntat mig det omvända förhållandet!

PISA 2009 undersökteför första gången elevers digitala läsning. Det visade sig att de elever som var goda läsare av traditionella texter och var de bästa läsarna av digitala texter. Detta förklarar man så här:

Troligen är det inte läsning på papper i sig som är av avgörande betydelse. Snarare handlar det om längden och karaktären på de texter som läses. I traditionell läsning, som egentligen inte behöver ske enbart på papper, är ofta texterna längre än vid läsning på nätet. (PISA 2009: 38)

Här lyfter man förmågan att läsa längre texter som viktig. Detta brukar vi lärare tala om som elevernas läskondition. Det är alltså fortfarande viktigt att lära sig läsa längre texter. Det räcker inte att bara kunna läsa utan våra elever måste öva på och klara av att läsa just längre texter. Detta är också något som behövs för att klara en längre utbildning. Här ska man komma ihåg att det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och  barnens skolprestationer. Sambandet är så starkt att man kan säga att högre utbildning går i arv.

Föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse för om deras barn skaffar sig en högre utbildning. Andelen som skaffar sig en eftergymnasial utbildning är högst för dem med två högutbildade föräldrar och lägst för dem vars föräldrar har förgymnasial utbildning. 80 procent av dem med två högutbildade föräldrar har själva har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 25 procent om ingen förälder har gymnasial utbildning. (SCB 2016)

Sambandet mellan elevers resultat på de nationella ämnesproven och föräldrarnas utbildningsbakgrund är starkt. Ja, det är så illa att föräldrarnas utbildningsnivå är betydelsefull genom hela grundskolan både för betyg och resultat i nationella ämnesprov. I åk 3 är skillnaderna lika stor i både matematik och svenska.

Om nu förmågan att läsa längre texter och texter av olika karaktär är avgörande inte bara för traditionell läsning utan också för läsning av digitala texter så får vi fenomenet att föräldrars utbildningsbakgrund även får ett samband med våra elevers läsning av digitala texter. Vi riskerar att stå inför fenomenet att vi har en ny klyfta som handlar om de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen för lärande och för att utveckla olika kompetenser som blir allt viktigare i samhället.

Tips

Avslutningsvis vill jag tipsa om att jag erbjuder en ny föreläsning vars titel är Digital läsning och att läsa på webben. Du kan anmäla dig till nästa tillfälle som är torsdag 24 maj. Anmälningslänken är: Digital läsning och att läsa på webben

Referenser:

Meditekompass: http://www.mediekompass.se, 1800520.

PISA 2009. Digital och traditionell läsning, 180520.

Skolverket (2013). PM – Resultat från ämnesproven i grundskolan våren 2012.

SCB (2016). Hög utbildning går i arv.

Statens medieråd.  Källkritik, 180520.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Kommentarmaterial.

Skolverket (2017). Digital kompetens grundskola. Ett diskussionsunderlag för lärare.

Skolverket (2017). Kursplan i svenska.

Förändringar i styrdokumenten för sv och sva

Dags för ett seminarium kring förändringarna i styrdokumenten för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Birgitta Thorander, utvecklingslärare på FoU-enheten, höll i eftermiddagen där Katarina Lycken Rüter, svensklärare på gymnasiet, i en föreläsning diskuterade hur vi förhåller oss till skrivningar i styrdokumenten med fokus på svenskämnet.

AC82BE49-CDAD-479E-9654-CEA43880DFD4

Birgitta öppnade i skolans uppdrag där skillnaden ligger i att elverna nu ska kunna agera utifrån de nya skrivningarna för digitaliseringen. En annan förmåga som är central är att kunna söka, välja ut och sammanställa information men också kritiskt granska information. Av betydelse är också det etiska perspektivet. Eleverna måste utveckla sin förmåga till ställnings- och ansvarstagande. Birgitta gav oss också en genomgång av nya formuleringar i kursplanen för svenska och svenska som andra språk. Jämförelserna gjordes parallellt för åk 1-3, 4-6 och 7-9 vilket var ett bra grepp då det gav en överskådlig bild av likheter och skillnader i formuleringarna.

Katarina Lycken Rüter bjöd oss på en föreläsning om Att läsa på, mellan och bortom raderna – om digitalisering i styrdokumenten. En föreläsning med fyra tydliga fokus, vilka var:

  1. Kontextens betydelse.
  2. Nya skrivningar – manual eller manus? (att läsa på raderna?)
  3. Gamla förmågor i nya sammanhang (att läsa mellan raderna)
  4. Berättelsens betydelse (att läsa bortom raderna)

Vad är då digital kompetens? I Skolverkets kommentarmaterial beskrivs digital kompetens utifrån fyra aspekter:

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling. (Skolverket 2017: 10-12)

I styrdokumenten utgår begreppet bland annat från EU:s nyckelkompetenser och digitaliseringskommissionens betänkande Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU 2015:28. Katarina problematiserade begreppet och belyste det ur olika aspekter. Hon gav exempel på hur vi kan se på de nya skrivningarna som en manual eller ett manus vilket jag tyckte var en bra och tänkvärd liknelse.

Vi fick några glimtar från resultatet av VA rapporten (Vetenskap & Allmänhet). Här var det intressant att höra att den visade att tonåringarna inte var medvetna om att de ingår i ett flöde. De ansåg att de själva valde och såg inte hur nyheter kommer till dem. För övrigt läser och delar svenska tonåringar i första hand trovärdiga nyheter.

A734AD78-B6F5-4088-A94F-AA72B367187B

Kunskapsbildningens nya villkor innebär en skiftning från less – published, individuated, author-centric och expert-dominated till more – participatory, collaborative, distributed. Vi rör oss alltså mot mer av deltagarstyrning, samarbete och en större spridning.

Nytt för mig var att höra, lite av kuriosa, att tidningen The Detroit News varje vecka presenterar några exempel på fake news under rubriken A look at what didn´t happen this week. Jag tycker att det är ett roligt grepp i dessa tider att lyfta nyheter som lästs och delats av många men som inte är sanna. Värt en titt!

Det visade sig att Katarina delar min fascination inför att räkna förekomsten av vissa begrepp i olika texter. Här fick vi med oss följande exempel.

Katarina

 

Katarina underströk att bibliotekarien är en viktig person i arbetet med informationskunskaps, MIK. Informationssökning är inte en linjär process utan mer som ett virrvarr av vägar i informationen. Det krävs också teoretisk förståelse för att gå på djupet. Generellt spelar det  roll var och när vi läser. Läsaren, texten och aktiviteten samspelar med varandra samtidigt som även sammanhanget påverkar läsprocessen och dess delar. I vår digitala värld är det fortfarande viktigt att förstå berättelser och hur de är konstruerade. Läsaren behöver kunna känna igen berättelser. Vi behöver också ett språk för att tala om texter, textelement och bilder.

Katarina spelade upp och visade hur hon med några gester lär sina elever en ramsa med de klassiska frågorna Vem säger vad till vem, när och var, varför och med vilken effekt? Har du förmånen att få lyssna till Katarina någon gång så passa på och be henne demonstrera. Det är det värt!

Katarina underströk att digital kompetens också är en del i bildningsbegreppet och några nyckelbegrepp är orientering, mångsidighet och subjektsformering. Skolan har en särställning i och med att den är en mötesplats på flera plan. I skolan möter vi dagligen medmänniskor med andra värderingar och synsätt än våra egna. Något som gör skolan unik.

Vi fick också i slutet se en kort film Imagine -Pentatonix (klicka om du blir nyfiken och vill se den) där budskapet i filmen kommuniceras med verbaltext, bild, ljud och gester.

Stort tack till er båda, Birgitta och Katarina, för en givande eftermiddag kring de nya skrivningarna i kursplanerna och tänkvärda reflektioner på ämnet digitalisering med anknytning till svenska och svenska som andra språk.

PS. jag måste bara göra lite reklam för dels min föreläsning Digital läsning, dels Mediotekets hela studiedag Berätta med ord, bild och ljud.

Referenser:

Digitaliseringskommissionen (2015). Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU 2015:28

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå.