Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Elevernas läsförmåga i grundskolan

Ett kärt ämne som återkommer. Definitionen av begreppet läsförmåga är:

LÄSFÖRMÅGA definieras som två samspelande övergripande processer – god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra, dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförlopp beroende av var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsningen sker. (Skolverket 2016, sid 19)

Undersökningen Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) lät 2 200 grundskollärare skatta elevers läsförmåga i övergångarna mellan låg-, mellan- och högstadiet, samt vilken tillgång de har till stöd för de elever som behöver det. Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) är också rubriken för en rapport om just våra elevers läsförmåga som Lärarnas Riksförbund skrev redan 2014 på uppdrag av En läsande klass. Du kan läsa mer om denna undersökning på flera webbplatser som t.ex.:

Mot bakgrund av den presentation som Barbro Westlund och Gunilla Molloy bjöd oss på måndagen en 11e december (2017) så är det inte förvånande att läsa på LR:s webb

Mest alarmerande är högstadielärarnas bedömning av elevernas läsförmåga.
Endast 60 procent av dessa lärare svarar att eleverna kan läsa i tillräcklig utsträckning när de börjar årskurs 7.

40 procent av högstadielärarna anser alltså att eleverna inte kan läsa i tillräcklig utsträckning.(LR:s webb 171220)

Undersökningen Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) visar att 45 procent av lågstadielärarna, 56 procent av mellanstadielärarna och 60 procent av högstadielärarna anser att elever i behov av stöd för sin läsfärdighetsträning inte får detta. Notera att lärarna i studien inte undrar OM eleverna har svårigheter med sin läsning utan de pekar på brister i det stöd eleverna får, dvs. det stöd de inte får. Läslyftet har lett till en ökad medvetenhet om vikten  av läsundervisning. Läslyftet har också gett våra lärare stärkta och fördjupade kunskaper om språk-, läs- och skrivundervisning. Dock är det inte alltid att medvetenhet och kunskap räcker. En lärare med en klass på runt 30 elever kan ha svårt att möta behoven hos dels de elever som har diagnoser och/eller vitt spridda behov, dels utmana de som är tidigt utvecklade, språkligt starka och som behöver utmaningar. Det är dessa lärare som undrar HUR ska jag göra? HUR ska jag lägga upp min undervisning, VILKA arbetsformer och VILKA material ska jag använda för att möta alla behov?

Lärarnas skattning av elevernas läsförmåga skedde i stadieövergångarna. De brister i läsförmåga som undersökningen visar är belagd i forskning. Fenomenet kallas The Fourth Grade Slump (Chall, Jacobs, & Baldwin, 1990). Fourth grade syftar på årskursen fourth grade då eleverna är runt 10 år. I Sverige motsvaras det av övergången från åk 3 till åk 4. Forskarna, Chall et al, fann att elevernas läsförmåga plötsligt inte räckte till. Anledningen låg vare sig i att eleverna hade försämrat sin läsning eller hade svårt att räcka till kognitivt. I stället kom forskarna fram till att det hade att göra med att de texter eleverna mötte var svårare, innehöll fler okända ord och att innehållet handlade om sådant eleverna inte hade några egna erfarenheter av. Samma sak visar sig inträffa vid övergångarna från åk 6 till åk 7 samt vid övergången från grundskolan till gymnasieskolan. Det är alltså inte den tidigare läraren som har gjort en felaktig bedömning!

I förra inlägget (Diagnos, didaktik och mångfald, 171212) beskrev jag den omarbetade modell som Barbro Westlund och Gunilla Molloy använde för att presentera resultatet i sin intervjustudie. Deras modell, som de kallade fyrfältare, är framtagen utifrån en annan modell som du hittar i artikeln Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading (Stuart, Stainthorp & Snowling, 2008).

modellen

Eleverna i Barbro Westlund och Gunilla Molloys intervjustudie placerades i någon av följande fyra fält:

  • svag ordavkodning och god språkförståelse
  • god ordavkodning och god språkförståelse
  • svag ordavkodning och svag språkförståelse
  • god ordavkodning och svag språkförståelse

God läsförmåga förutsätter att eleven har både god ordavkodning och god språkförståelse. Uppgiften i LR:s studie att 40 procent av högstadielärarna anser att deras elever inte läser i tillräcklig utsträckning antyder att deras elever också har svårt att tillgodogöra sig det som kursplanerna omfattar. Det handlar alltså om brister i språkförståelsen. Att kunna läsa för att lära är en förutsättning för att kunna tillägna sig det som vårt svenska skolsystem bjuder på.

Lärare har att i sin undervisning erbjuda extra anpassning och särskilt stöd. Det är dock inte helt lätt att utforma en undervisning som matchar alla fyra fälten i ovanstående modell. Eftersom dessa uppgifter återkommer i olika studier är det en mycket central fråga för lärare att ha koll på huruvida eleverna har tillräckligt god ordavkodning och språkförståelse. Brister i en av dessa två förmågor försvårare allt lärande. När ordavkodningen haltar kan vi till en viss del kompensera med talböcker, talsynteser och inspelningar. När det brister i den allmänna språkförståelsen måste vi arbeta med hela språkområdet. Grammatik, textstrukturer, ordförståelse, ämnesspecifika aspekter på språket, ja allt. Det kräver att språk och läsning verkligen är HELA skolans ansvar. Att ALLA lärare arbetar med detta  i sin undervisning.

Figuren fungerar bra för alla lärare som vill skapa en översikt över sina elevers färdigheter när det gäller ordavkodning och språkförståelse. Vill du spara in lite tid så kan du använda dig av den förenklade bild jag har gjort. Modellen fungerar också bra som underlag för samtal med föräldrar när man försöker förklara hur svårigheterna i läsning kan se ut. Bilden underlättar fördjupade samtal. Prova själv!
Här kan du ladda ner pdf-filen: Fyrfältsmodell utifrån The simple view of reading

Lärarnas Riksförbund ger några förslag i sin undersökning. Dessa förslag är:

  • Elever i behov av stöd för sin läsutveckling måste få detta på ett tidigt stadium. Det handlar om alla elevers möjlighet att klara av skolan. Trots tydligare kursplaner och nationella prov i årskurserna 3 och 6 finns stora problem. Därför måste fler speciallärare utbildas, framför allt med inriktning mot läs- och skrivinlärning i lågstadiet
  • Det måste finnas möjligheter att dela större undervisningsgrupper för att bedriva effektiv läsinlärning. Klasstorlek spelar roll i lågstadiet, särskilt när det gäller att se till att alla elever lär sig basfärdigheterna. Därför bör förutsättningar för att reglera gruppstorlekarna under viss del av undervisningstiden i svenska i lågstadiet utredas. Detta bör ske inom ramen för den utredning som Skolverket arbetar med gällande stadieindelad timplan för grundskolan.
  • Den svenska skolan behöver ett nationellt ansvarstagande där staten sköter finansiering och resursfördelning. Förutsättningar för att bedriva (och få) undervisning måste vara likvärdiga. Staten måste garantera att alla elever får en bra start i livet, vilket gör skolan till ett naturligt ansvarsområde. En utredning för hur detta ska se ut i praktiken måste tillsättas snarast.

Även om vi nyss fått veta att PIRLS 2016 visar att våra fjärdeklassare har förbättrat sin läsning och att de är tillbaka på samma färdighetsnivå som 2001 så måste vi fortsätta att ha läsning, både avkodning och språkförståelse, i fokus.

LR Elevernas läsförmåga i grundskolan_140901

Undrar du över undersökningen, hur den gjordes, vem som står bakom slutsatser och förslag så står det så här på LR:s hemsida:

Lärarnas Riksförbund har frågat 2 200 lärare i grundskolan som undervisar i svenska om elevernas läsförmåga i de olika stadierna. Undersökningen har gjorts inom ramen för samarbetsprojektet En läsande klass och Läsrörelsen, men det är förbundet som ansvarar för såväl genomförande som resultat. Det är också förbundets åsikter och slutsatser som ligger till grund för de förslag som presenteras.

Referenser:

Chall, J. S., Jacobs, V. A., & Baldwin, L. E. (1990). The reading crisis: Why poor children fall behind. Cambridge, MA US: Harvard University Press.

Lärarnas Riksförbund (2014). Elevernas läsförmåga i grundskolan. En undersökning av Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Skolverket (2017). PIRLS 2016 (Skolverkets bildspel över resultaten)

Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading.

Skolan en marknadsplats!?

Senare tids satsningar på bedömning har lett till att lärare ägnar allt mer tid åt att testa, kartlägga och bedöma. Detta har börjat gå ut över undervisningstiden som finns kvar för att ge eleverna de kunskaper de har rätt till. Det har också lett till att allt fler andra frivilliga test- och kartläggningsmaterial används i skolorna. De flesta av dessa kartläggningsmaterial kostar pengar. När skolor är villiga att betala för något träder det också fram förlag, firmor och olika aktörer som vill sälja just sin produkt. Många gånger är dessa produkter paketerade på ett mycket fint och säljande sätt vilket leder till att alla skolor plötsligt använder en viss metod. Jag hörde en gång en av våra mest kända läsforskare beskriva fenomenet så här: Ena året sitter att fåglarna på den tråden, nästa år sitter alla fåglarna på den där tråden. Detta visualiserades med fåglar på olika elledningar.

De obligatoriska kartläggningsmaterialen måste vi använda. Dessa obligatoriska bedömningsverktyg är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1, NP, Nationella ämnesproven, i åk 3, 6 och 9. Från och med sommaren 2018 använder F-klassläraren också ett nytt kartläggningsmaterial för att kartlägga barnens språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Dessa har titlarna Hitta språket och Hitta matematiken (publiceras senast 180701). Beslut är planerat till 31a januari.  Allt annat är frivilligt. Allt annat vi använder tar tid och resurser i anspråk. Riktlinjerna för lärares bedömningsarbete säger att de mest framträdande syftena med bedömningar är att de används för att:

  • kartlägga kunskaper,
  • värdera kunskaper,
  • återkoppla för lärande,
  • synliggöra praktiska kunskaper och
  • utvärdera undervisning. (Skolverket, 171214)

I tidigare inlägg har jag tagit upp olika aspekter på bedömning, kartläggningar och test. Gå gärna tillbaka i min blogg och läs dessa som en bakgrund till detta inlägg. Nu har jag tittat närmare på Lexplore i samband med ett besök på deras webb. Idag beskriver jag vad jag läst och sett där samt delar med mig av mina reflektioner kring det som finns att läsa på deras webbsida. Översiktligt reagerar jag på deras användning av vissa begrepp och formuleringar. I filmen Hur fungerar Lexplores metod? säger forskaren att läraren vid genomgången av resultaten

… får veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd.

De lärare jag möter har inte problem med att veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd. Lärarna säger i stället att de har problem med att veta vilket stöd eleverna behöver, hur läraren ska lägga upp och anpassa sin undervisning så att den möter elevernas olika behov och hur de ska klara den utmaningen. Många lärare ger också uttryck för att det är svårt att hinna med i stora klasser och/eller när det saknas grupprum. I måndags 171211 vid presentationen av Barbro Westlund och Gunilla Molloys intervjustudie berättade en lärare att dennes elever till och med använde toaletterna för läsgrupper och boksamtal i brist på utrymmen.

Westlund och Molloy beskrev att de intervjuade i sina klasser hade många elever med olika diagnoser. Det förekommer att en klass med 24 elever har åtta elever med diagnos. Det är en utmaning för läraren! Enligt filmen kommer det en screeningspecialist till skolan som tar ut samtliga elever för att läsa. Läsningen utgörs av att läsa bokstäverna, bokstavsnamnen på filmen, samt enklare text. Ögonrörelserna spelas in av en kamera. Det är ögonrörelserna som utgör resultatet. Informationen laddas upp till en molnbaserad plattform för analys av en datamodell och efter någon vecka får läraren ta del av resultatet vid ett personligt möte med screeningspecialisten. Läsförståelsen mäts med en (1) enkel fråga som exemplifieras på filmen med frågan Tycker Hugo om fisk?. Enligt webbinformationen tar screeningen några minuter så några textsamtal finns det inte utrymme för som uppföljning av hur eleven har förstått det lästa. Ett av argumenten Lexplore använder för sitt screeningmaterial är att tidiga insatser ger bättre resultat. Ja, det håller vi alla med om. Därför arbetar vi med det obligatoriska Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1 (Skolverket 2016). Till sommaren börjar vi kartläggningen redan i förskoleklass. Så här skriver Skolverket om syftet:

Kartläggningsmaterialet används i förskoleklass för att stödja lärare i att tidigt identifiera elever som

  1. visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan respektive i årskurs 1 och 4 i specialskolan,
  2. är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar. (Skolverkets presentation som kortfattat förklarar syfte, mål och ansvar, 171214)

Lexplores test sägs mäta läsförmågan i och med att ögonrörelserna mäts. Frågan är vad läsförmåga omfattar? Skolverket definierar i sin kunskapsöversikt Att läsa och förstå läsförmåga så här:

LÄSFÖRMÅGA definieras som två samspelande övergripande processer – god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra, dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförlopp beroende av var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsningen sker. (Skolverket 2016, sidan 19)

Att mäta ögonrörelser täcker inte in meningsskapandet och därmed använder Lexplore begreppet läsförmåga på ett sätt som inte överensstämmer med definitionen i Skolverkets kunskapsöversikt. Lexplore skriver att deras analys gäller läsförmågan, det vill säga färdigheten att avkoda skrivna ord vilket är en alltför snäv användning av begreppet läsförmåga. Begrepp som literacy, läsförståelse, läskompetens, läsförmåga och läsfärdighet måste klargöras för det är viktigt hur begrepp tolkas och används i relation till andra begrepp. Skolverkets kunskapsöversikt  Att läsa och förstå är utomordentlig för just det ändamålet.

Lexplores webb finns också en sida med frågor och svar. Där hittar jag frågan Finns det risk att en elev med bra lästeknik men svag läsförståelse slinker genom screeningen oupptäckt?. En spännande fråga. Här vill jag lyfta den fyrfältare som Westlund och Molloy använde i måndags för att presentera resultatet av sin intervjustudie. Jag har ritat av den från deras presentation. Modellen härstammar från  Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). fyrfältare översatt modell gulgrön Svårigheter med läsningen kan härledas till två områden, god/svag ordavkodning samt god/svag språkförståelse. Den grupp som riskerar att flyga under radarn är de elever som har god ordavkodning men svag språkförståelse. Det låter bra när de läser men de förstår inte. Svag språkförståelse slår igenom även vid muntliga genomgångar och när läraren förklarar nya moment. Vad menas med språkförståelse? Så här skriver Skolverket:

Med språkförståelse menas en lingvistisk medvetenhet om hur språket används i olika sammanhang. Det handlar om medvetenhet om ordval, kunskap om ords betydelse och härkomst, men också en medvetenhet om hur meningar används och konstrueras grammatiskt. Det innebär också att förstå hur språket fungerar genom användning av metaforer, liknelser eller idiomatiska uttryck och förmåga att använda språket som verktyg för att resonera. (Skolverket 2016, sidan 35)

Lexplore skriver att läsförmåga och läsförståelse hänger ihop samt att språkförståelse därför är ett bättre ord än läsförståelse. De skriver också att det är inte elevernas läsförståelse de analyserar, eftersom läsförståelsen också påverkas av andra faktorer, till exempel förkunskaper, intresse och förmåga till djupare reflektion.

Lexplore skriver mycket om dyslexi och vikten av att upptäcka elever med dyslexi. I och med att resonemang kring dyslexi hela tiden återkommer i webbtexten så upplever jag att det låter som att screening med Lexplore identifierar elever med dyslexi. Samtidigt skriver de på  några ställen att screeningen inte identifierar dyslexi. På ett ställe skriver de att Lexplore utvecklat en metod som gör det enkelt att testa stora elevgrupper, för att upptäcka alla barn i riskzonen för dyslexi. Dyslexi är inte något ett barn ligger i riskzonen för. Så här beskriver Svenska Dyslexiföreningen dyslexi.

Personer med dyslexi utgör alltså en undergrupp som möter specifika, ofta ärftligt betingade hinder vid läsinlärningen. Svårigheterna gäller främst avkodningen, att ta till sig och automatisera kopplingen mellan bokstäver och talljud. (Svenska Dyslexiföreningen, 171214)

Besök gärna Svenska Dyslexiföreningen webbsida och läs mer om dyslexi! Vill du veta mer om Vad säger styrdokumenten om undervisning, extra anpassning, särskilt stöd och bedömning? så hittar du en kostnadsfri föreläsning om detta 31a januari. Det är Wern Palmius och Lennart Rådbrink, två mycket erfarna och skickliga rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten som föreläser. Läs mer om föreläsningen HÄR.

Avslutningsvis ställer jag mig frågande inför nyttan med masscreening med Lexplores test. Att enbart testa avvikande ögonrörelser säger inget om vad denna avvikelse beror på utan detta kräver en fortsatt utredning. Det vill säga fler och andra test; med andra ord de test vi använder för utredningar. Vilka anpassningar läraren behöver göra i sin undervisning får denne inte heller några förslag på. Detta beror i sin tur på att vi inte vet något om orsakerna till avvikelsen! Det är snabbt men har litet diagnostiskt och pedagogiskt värde.

Ja, det blev lite sent idag. Nu hoppas jag att du lärare som har fått dina elever screenade delar med dig av dina erfarenheter och reflektioner. Jag har ju bara läst och reflekterat utifrån Lexplores webbsida.

Didaktik, diagnos och mångfald

Idag var det äntligen dags! Dags för vad? Jo, för Barbro Westlund och Gunilla Molloys presentation av den forskningsstudie de genomförde för ungefär två år sedan. En forskningsstudie där sex av de elva intervjuade lärarna är/var våra kollegor, dvs. lärare i några av Stockholms kommunala grundskolor.

Intervjustudien är en kvalitativ studie om hur högstadielärare i svenska (åk 8) resonerar om hur de bedömer sina elevers läsförståelse i ett alltmer heterogent klassrum. Rubriken för dagens presentation var Olika bedömningsdiskurser. Elva högstadielärares resonemang om hur de bedömer sina elevers läsförståelse. Studien utgår från ett intresseurval vilket betyder att forskarna valt att intervjua lärare som har stort intresse för den aktuella forskningsfrågan. Barbro och Gunilla underströk att studien bygger på en tilltro till läraren.

Syftet med studien var att synliggöra de diskurser som svenskläraren i åk 8 använder då de diskuterar hur den stora spridnigen av läsförståelse bland elever i årskurs 8 påverkar deras undervisningsstrategier och bedömningspraktik. (citat från presentationen, 171211)

Är inte detta det centrala dilemmat för en lärare? Spridningen av kunskaper bland eleverna och hur denna påverkar de undervisningsstrategier vi lärare väljer och hela vår bedömningspraktik. Ja, absolut! Detta faktum påverkar lärarens arbete varje dag, varje lektion och varje litet delmoment i vårt arbete. Ja, det finns dessutom inskrivet i styrdokumenten. Vi ska ju anpassa vår undervisning så att den stödjer och utmanar våra elever. Inte alltid helt enkelt, eller hur!?

Barbro och Gunilla tog upp lite olika begrepp som läsförståelse kontra läsförmåga. Vilken betydelse har respektive begrepp? De underströk att läsförståelse är ett komplext och sammansatt begrepp. Vi behöver kunna läsa och förstå samtidigt, dvs. det gäller både läsförståelse och teknisk avläsning. Vill du fördjupa dig lite mer i ämnesområdets centrala begrepp så föreslår jag att du läser kunskapsöversikten Att läsa och förstå (Skolverket 2016). Vill du arbeta med kunskapsöversikten tillsammans med kollegor så är mitt nästa förslag att ni tar upp kunskapsöversikten som pdf fil på datorn, kopplar upp er på en projektor så att alla kan se texten samtidigt. Sedan är det lätt att använda sökfunktionen och söka på de olika begreppen som arbetslaget/kollegorna väljer att diskutera. På så vis är det lätt att hoppa mellan sidorna för att snabbt läsa alla avsnitt där ett visst begrepp används.

Barbro och Gunilla presenterade studiens teoretiska ramverk som är:

  • Didaktisk teori kopplad till läroplansteori
  • Kritisk diskursanalys
  • Läsförståelseteorier

Vi fick också en förklaring och utveckling av begreppen didaktiska perspektivet, diskurs, kritisk analys. 

Givetvis lyftes även RAND gruppens modell för läsning som en relation mellan läsare, text, aktivitet i en social kontext. Följ gärna länken och läs RAND-rapporten!

IMG_1120

Barbro och Gunilla berättade hur de fann flera bedömningsdiskurser som: erfarenhets-, styrnings- och diversifieringsdiskurser. Dessa diskurser kan liknas vid förklaringsmodeller då de visar på olika mönster. Några uttalanden utgjorde också överlappningar mellan två diskurser, vilket vi fick se exempel på. Här ser du några av de lärarcitat vi fick ta del av. Glimtar ur lärares vardag. Glimtar som visar vilka utmaningar lärare står inför. Glimtar som visar hur undervisningspraktiken har förändrats. Idag tas det förgivet att ämnesläraren ska kunna anpassa sin undervisning utifrån en hel rad olika specialbehov (OBS! alla namn i citatet är fingerade)

collage 2

Riktigt spännande blev det när vi kom till resultatet. Det fick vi se i form av en fyrfältare. Var tror du de flesta placerade sig?

Ruta två, god ordavkodning och god språkförståelse, fångade in drygt hälften. Bra men samtidigt hade jag trott att en större andel skulle ha placerat sig där. Värre var det med ruta fyra som låg på andra plats. Gruppen elever med god ordavkodning och svag språkförståelse är en stor utmaning för läraren. Dessa elever är det lätt att missa i undervisningen. När elever läser med god ordavkodning men inte förstår på grund av svag språkförståelse så är det lätt att missa att de faktiskt inte förstår vad de läser och vad läraren talar om. Svag språkförståelse handlar inte bara om läsförståelse utan här handlar det om att eleven har en begränsad språkförståelse och ett begränsat ordförråd. Helt enkelt en begränsning i verktyg att använda för att förstå resonemang.

4fältare beskruen

Det är formeln The simple view of Reading som visas här i form av en fyrfältare. modellen
Fyrfältaren är gjord efter en modell som utarbetats av Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Grundmodellen ser ut som på bilden till höger.

Ibland får jag frågan hur jag håller mig ajour med forskning. Ett sätt är att faktiskt följa referenser och åtminstone snabbläsa dem. Klicka på bilden eller referensen Stuart et al. och ta en snabbtitt på artikeln. Jag ser ett exempel som jag hört flera svenska forskare använda som exempel på att läsförståelse förutsätter förkunskaper, läsaren måste fylla i det outsagda.

citatJane var bjuden på Jacks födelsedags-kalas.  Hon undrade om han önskade sig en drake.  Hon gick till sitt rum och skakade på sparbössan.  Den var helt tyst. (min översättning)

Studien antyder att det är språkförståelsen som är problemet för många elever och inte avkodningen. Tycker du att detta är en teaser? Du vill veta mer! Lugn! Snart kan du läsa den vetenskapliga artikel där studien kommer att publiceras. Artikeln  publiceras alldeles snart i en svensk vetenskaplig tidskrift; på svenska! När artikeln finns publicerad kommer jag att lägga upp länken i ett nytt blogginlägg så att alla ni som bara väntar snabbt kommer åt den. Det blir troligtvis mycket snart!

Avslutningsvis läste Barbro högt det avslutande avsnittet  i rapporten och därefter var det frågestund. Den mest intensiva frågestund jag har sett på någon av alla de forskarseminarier jag har ordnat under åren! Barbro och Gunilla vill väcka tankar med studien och det gjorde de! Lärares vardag i undervisningen har definitivt förändrats under senare år. Detta påverkar lärarens didaktiska val och här fanns det många frågor som åhörarna tog upp.

Referenser:

RAND, Reading for Understanding, 2002.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå

Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading.

Om ”normerade test” tycker vi…

Test kan idag tyckas vara hårdvaluta på undervisningsmarknaden. Många lärare jag möter är uppfyllda av att de måste testa elevernas kunskaper och kontinuerliga lärande så till den grad att de själva börjar fråga sig om detta begränsar och krymper undervisningstiden. Det är lätt att glömma att det inte finns ett test som är TESTET med stora bokstäver och som ger läraren all nödvändig information. I stället är det så att olika testverktyg tjänar olika syften och ger olika information. Exempelvis så är Skolverkets testverktyg Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt Nya språket lyfter bedömningsstöd som används av klasslärare i undervisningen. Syftet är att läraren ska se huruvida dennes undervisning har gett det resultat i elevernas lärande som var avsett. Specialpedagoger använder andra bedömningsverktyg och test för att undersöka vilka mer specifika svårigheter en elev eventuellt har. De utreder.

ILA, International Literacy Association, behandlar frågan om standardiserade test i en artikel. Huvudförfattare är Peter Afflerbach, professor och en mycket välrenommerad forskare inom läsning. Han är bland annat en av författarna till Handbook of Reading  Research; forskningshandboken som har en särställning i forskarvärlden.

Standardisering av test innebär att testet används på en grupp personer som i fråga om alla relevanta egenskaper (som t.ex. kön, ålder, utbildning, erfarenhet) är representativa för dem som testet sedan ska användas för. Testpoängen överförs till standardpoäng. Detta kallas att normera. Testresultaten kan  på så vis tolkas på ett sätt som gör att man får veta om de som genomgått testningen befinner sig över eller under genomsnittet och hur mycket i den kategori personer som de tillhör. Resultaten från ett normerat test anges i staninesteg som går från 1-9.

Jag har fått intrycket att många lärare ser på standardiserade test som att de skulle vara mer rättvisande eller ha större värde än mer formativa bedömningar. Det är detta som ILA:s artikel The Roles of Standardized Reading Tests in Schools tar upp, diskuterar och problematiserar. En fallgrop för normerade test är när i tiden normeringen gjordes. Många gånger visar det sig att normeringen gjordes för 20, 30 eller 40 år sedan. I dessa fall får man fråga sig om normeringen och för den delen hela testet fortfarande är representativt och gäller för det kunskapsområde och den åldersgrupp som det gäller.

Viktigt för standardiserade test är deras validitet och reliabilitet. Dessa begrepp betyder att man fastställer hur väl testet mäter det som man utgår från att det mäter, den så kallade validiteten, och att detta sker på ett sätt så att om/när man upprepar mätningarna får samma resultat för samma individ, den så kallade reliabiliteten.

Test används för en mängd olika syften. De används för att: bedöma elevers lärande och kunskapsnivå, jämföra elever och elevgrupper, utvärdera satsningar inom skolan, som underlag för att fatta politiska beslut inom undervisning och skola samt för att ringa in var ansvaret ligger.

Artikelförfattaren problematiserar användning av test och ifrågasätter värdet av test, särskilt för läraren och dennes undervisning.

Standardized Reading tests are of more use to those outside of classrooms than those in classrooms. (ILA sidan 4)

Stora summor läggs på test som ger mycket lite eller inget underlag för lärarens planering av undervisningen. Exempelvis säger lästest lite eller inget om huruvida eleven är entusiastisk inför och motiverad att läsa, hur läsvanorna ser ut och om/hur eleven uppfattar sig som läsare. Viktiga faktorer för att utvecklas till läsare. Att testas med normerade lästest betyder att elevens läsprestation relateras till andra elevers läsprestationer. Samtidigt säger det inget om elevens utveckling som läsare. Eleven kan ha utvecklats starkt samtidigt som denne ligger under medel.

Internetdagarna 20-21a november lyssnade jag på Cathy O´Neill, en av key-note talarna, när hon talade om algoritmernas faror och begränsningar. Hon gav exempel på hur man i USA använder elevresultat för att  hitta duktiga lärare. Det har lett till att en del lärare fått sparken och andra fått högre lön som ett resultat av elevernas prestationer på vissa test.

Se hennes föreläsning på Youtube. Den är mycket intressant och tankeväckande!

För dig som är nyfiken på Internetdagarnas övriga föreläsningar så ligger de nu upplagda på Youtube. Du hittar dem här: Vad innebär digital kompetens i skolan? Internetdagarna 2017

Artikeln avslutas med förslag på fem överväganden som är övergripande och bra att göra när man diskuterar och/eller fattar beslut om huruvida normerade test ska användas och i så fall vilka. Dessa överväganden är:

  1. Det finns ingen forskning som stöder en korrelation mellan en ökad användning av standardiserade test och en stärkt läsförmåga.
  2. Standardiserade läsprov speglar inte fullt ut elevernas läsförmåga och utveckling.
  3. Standardiserade läsprov kan hindra och begränsa utvecklingen av elevers självförtroende och motivation.
  4. Standardiserade läsprov kan fungera begränsande för kursplanen för läsundervisning och kan undergräva  en högkvalitativ undervisning.
  5. Standardiserade läsprov är tidskrävande och dyra. De tar resurser i anspråk som skulle kunna användas för att på andra sätt stödja elevernas läsförmåga. (ILA 171114; min översättning av punkterna)

Avslutningsvis sågar artikelförfattaren inte standardiserade test helt. Det som ifrågasätts är hur vi använder dessa test och att de används i för stor utsträckning där vi skulle ha större nytta av formativa bedömningar.

A different weighting of standardized tests should be a goal. (ILA sidan 7)

Det jag tycker att du som läser detta inlägg ska ta med dig är frågor som rör exempelvis: behöver vi ett test till, behöver vi just detta test, får jag som klasslärare veta något som jag har nytta av för den fortsatta planeringen av min undervisning. När test kostar att köpa in så är frågan förstås – är detta väl använda pengar?!

Vilka bedömningar och test som specialpedagoger, logopeder och psykologer anser att de behöver använda vid utredningar är en helt annan fråga!

Referenser:

O´Donnell, A. 20171114. ILA Issues Brief on Roles and Limitations of Standardized Reading Tests. ILA blogg.

ILA, International Literacy Association (2017). The Roles of Standardized Reading Tests in Schools.

tests

Utveckla elever till aktiva läsare

IMG_0982

Efter en äppelmust och en vegetarisk wrap är det dags för intellektuell påfyllnad i form av två miniföreläsningar och ett författarsamtal med Adrienne Gear och Barbro Westlund. Arrangör är förlaget Natur & Kultur.

För mig är detta finalen på en lång dag. Idag har jag hunnit ett skolbesök hos Erik, lärare i åk 1, på Midsommarkransens grundskola. Förmiddagen kretsade kring ASL i praktiken. Sedan en del administrativt arbete som nu toppas med författarsamtal.

Frågan HUR vi bäddar i vår undervisning för att elever blir aktiva läsare är fortfarande en central fråga. Läsförståelsestrategier för skönlitterära texter är, enligt mina erfarenheter, nu nästan allmängods hos lärare i grundskolan. Vad gäller strategier för sakprosa-/faktatexter behövs mer kompetensutveckling. Räknar vi sedan också in strategier för att läsa digitala texter har vi ett mycket viktigt arbete framför oss.

Kanske kommer det mer även om detta i Akademiska kvarten, N&K:s nya podcast.

IMG_0985

I dag ligger där sex episoder. Först ut är en kvart med Barbro Westlund. Fler kvartar kommer snart. Troligtvis ett i månaden framöver.

IMG_0990

Adrienne Gear talade om exempelvis thinking, connections, develop meaning, asking questions, questionning, doing wonder walks. 

För mig är Adrienne =

We are teaching our pupils to think.

Barbro Westlund berättade om sina möten med Kanada och begreppet reading power och hur det har påverkat henne.

Det finns inte en metod som är den rätta.

Vi fick höra mer om bokstavskunskap, ortografi och främst om en balanserad syn på läs- och skrivinlärning. Barbro diskuterade också begrepp som exempelvis literacy, läsförmåga, läskompetens med flera ur kunskapsöversikten Att läsa och förstå. Viktigt är att komma ihåg:

Att identifiera framgångsfaktorer.

Avslutningsvis följde ett författarsamtal. Vi fick höra historien om hur Barbro och Adrienne först möttes i Kanada. Samtalet handlade också om begrepp, concepts, och makt, power. Adrienne bygger sitt arbete på forskare som t.ex. Pearson, Allington, Lucy Calkins. Barbro bygger på forskare som Pearson, Presley, Ingvar Lundberg, Jim Cummins.

Barbro och Adrienne lyfte vikten av att vi får och inte minst tar oss tid att tänka. Vi befinner oss i en fas där vi svänger från innehåll till metakognition, tänkande och meningsskapande som kan liknas vid ett paradigmskifte.

IMG_0993

Eventet filmades och du, som vill ta del av miniföreläsningarna och författarsamtalet, hittar videon i N&K:s Facebook grupp: https://www.facebook.com/noklaromedel/

Tack Adrienne och Barbro för hur ni som alltid generöst delar med er av era kunskaper! Tack N&K för en bra kväll!

Har du ont om tid?

Då rekommenderar jag dig att läsa Lära Barn att läsa (LegiLexi 2017). Som boktiteln anger och som du redan förstått så har boken fokus på att Lära barn att läsa. Jag har precis läst ut den lilla kortversionen av den e-bok med samma titel som publicerades för någon vecka sedan. Kortversionen är indelad i 15 kapitel på 3-5 sidor. Det ger totalt 77 sidor. Formatet är något mindre än A5 i storlek. E-boken, som är fullversionen, är på 224 sidor.

lära barn läsa2

Det går fort att läsa kortversionen av Lära Barn att läsa. Samtidigt får jag mycket kunskaper om den första läsinlärningen. Exempelvis motsvarar kapitel 10 om Ordförråd fem sidor i kortversionen men 15 sidor i fullversionen av Lära Barn att läsa. Ordförrådskapitlet tar upp innebörden i at erövra ord, hur jag som lärare mäter elevers ordförråd samt hur jag kan arbeta för att stärka elevernas ordförråd. Författare till ordförrådskapitlet är Astrid Frylmark och hon understryker att ett bra ordförråd har stor betydelse för läsförmågan. Att kunna och förstå ord fungerar som en brygga mellan ordavkodning och läsförståelse. Kapitlet ger en kort introduktion till fonem, stavelser och morfem samt hur ordens byggstenar underlättar ordavkodningen. Vi påminns om vikten av att arbeta strukturerat med ordkunskap. I undervisningen ska vi fokusera på nivå två och tre i den uppdelning på tre nivåer som används för hur ordförrådet kan delas upp. Nivå två utgörs av ord som förekommer i många sammanhang. En del av dessa är ämnesneutrala, som motsvara och översikt, andra är ämnesspecifika, som volym och karta. Ord på nivå tre är mer ovanliga och lågfrekventa men som behövs för att bygga kunskap och förståelse inom olika ämnen. Med andra ord handlar det på nivå tre om facktermer. Författaren rekommenderar läraren att i förväg välja ut ord ur texter som ingår i undervisningen och arbeta med dessa. Avslutningsvis varnas för ineffektiva strategier i arbetet med ordförråd. Följande exempel ges på strategier vi ska undvika att arbete med:

  • att enbart hänvisa till ordböcker
  • att ordförrådsuppgifter kombineras med tidspress
  • fylleriövningar där hela ord eller orddelar saknas
  • att lära ut nya svåra ord och ny ämneskunskap samtidigt
  • att enbart lägga energi på stavning
  • att tro att det räcker med sammanhanget för att förstå. (Lära barn att läsa, 2017:49)

En reflektion jag gör är att tidspress aldrig är något vi ska lägga in. Det underlättar inte något lärande. Lärande gynnas av tid för eftertanke och utmanande samtal. Fylleriövningar motsvaras oftast av övningar tagna ur sitt sammanhang vilket inte heller gynnar lärande. Att lära nya ord samtidigt som man lär sig ett nytt fenomen, moment, blir för mycket för de flesta. Även oss vuxna. Förkunskaper är viktigt och förkunskaper omfattar också kännedom om de ord och begrepp som används. Ja, det här vara bara ett litet exempel från av bokens kapitel

Kortversionen kan vara riktigt bra att läsa för dig som utbildar dig till lärare i de tidigare skolåren. Du som tillhör den utdöende skaran av läsexperter, dvs. du som på 70- och 80-talet utbildade dig till lågstadielärare, känner säkert att du redan kan det mesta som boken Lära Barn att läsa tar upp. I och med 1991 års förändring av lärarutbildning där lärare började utbilda sig till åk 1-7 lärare minskades tiden för undervisning i läs- och skrivinlärning. För några år sedan mötte jag en 1-7 lärare som hade en åk 1 klass och den läraren sa sig endast haft två (2!) timmars utbildning kring läs- och skrivinlärning! Hur ska läraren då kunna lära sina elever läsa och skriva? Tillhör du de som känner att du behöver mer kunskaper om barns första läs- och skrivinlärning så läs Lära Barn att läsa!

I nästa inlägg planerar jag att skriva mer ingående om de kapitel som behandlar läsflyt, läsförståelse och läsförmåga. Kanske blir det några andra aspekter också. Jag planerar också att försöka mig på en jämförelse av innehållet med den kunskapsöversikt som Barbro Westlund har skrivit med titeln Att lära och förstå (Skolverket 2016).

Referenser:

LegiLexi: https://www.legilexi.org 

LegiLexi (2017). Lära Barn att Läsa.

Appositioner

Vad är då appositioner? Ja, det är fokus i mitt tredje och sista inlägg utifrån artikeln  A Closer Look at Close Reading.

Författarna, Mesmer och Rose-McCully, börjar med ett elevexempel. Flickan läser följande text:

Den tropiska ön var täckt med rik vegetation, frukter, blommor, träd, och många olika sorters djur. Geologer, människor som studerar jorden, hade till och med upptäckt lager av rik vulkanisk jord som göder den rika vegetationen.

Läraren frågar flickan vad en geolog är men hon förstår inte. Flickan ser inte sambandet mellan människor som studerar jorden (appositionen) och geologer.

Ett annat exempel är det här: Vår korrespondent, Olle, har åkt hem. Här är Olle apposition

En apposition är enligt författarna en substantiv, en substantiv fras eller ett substantivsats som avgränsas med kommatecken och som följer direkt på ett substantiv. En apposition måste inte ramas in av kommatecken utan kan stå direkt efter substantivet det representerar vilket kan förändra betydelsen. Ett exempel på detta är:

  1. Min syster, Jenny, tycker om röda äpplen.
  2. Min syster Jenny tycker om röda äpplen.

Jenny är ett appositiv i båda meningarna. Dock kan de förstås på två olika sätt. I den första meningen har jag en syster som heter Jenny och som tycker om röda äpplen. I den andra meningen kan jag ha flera systrar varav en är Jenny och hon tycker om röda äpplen.

Författarna ger tre exempel på hur vi lärare kan arbeta med appositioner i vår undervisning.

Block it out

Utelämna appositionen och låt eleven läsa meningen som i exemplet: Hans, Grandma´s feisty pet dachshund who always barked, sounded off ferociously at the mailman, Herb. Utelämna kan man göra genom att antingen lägga över det som är överstruket i exemplet eller genom att arbeta med sönderklippta meningar. Först läser eleven grundmeningen och samtalar med läraren om innebörden. Sedan lägger läraren in eller tar fram det överstrukna, eleven läser meningen igen och lärare och elev samtalar om vad meningen betyder.

Different Names for Me

Här är idén att eleverna får hitta på appositioner som definierar dem själva. Läraren modellerar i en minilektion och utgår från sig själv när denne visar hur det är tänkt att alla ska göra. Det kan bli något i stil med: Magister Knut, tidigare landslagsspelare i handboll, visade hur en anfallsspelare ska ta sig förbi motståndslagets spelare.

Eleverna får i uppgift att skriva ner sina namn samt lista smeknamn, syster/bror, medlemskap, egenskaper, förmågor osv. Sedan får de skriva meningar där de väver in vad de har listat.

Dikter

Läraren modellerar ett exempel. Det kan se ut så här.

Vinden

Vinden,
en kall och isig varning för en kommande storm,
en ovänlig granne i natten,
rev genom träden

Efter att ha arbetat tillsammans med att skriva sådana här fyrradiga dikter med appositioner får eleverna antingen parvis eller på egen hand skriva egna. Ett nästa steg kan vara att när alla har skrivit en dikt med appositioner skickar man sin dikt vidare till grannen som skriver till en andra vers på fyra nya rader.

För den som brukar använda Wikipedia så förklaras termen apposition så här:

Apposition är ett nominalt attribut där två element, oftast nominalfraser, placeras sida vid sida, och där ett av elementen definierar eller bestämmer den andra. Appositionen kan placeras både före och efter det som den definierar.

Författarna ger tre råd:

  1. Leta efter och använd exempel från texter som eleverna läser, gärna också exempel från NO och SO texter.
  2. Leta efter exempel i de tester eleverna själva skriver. Dela dessa med klassen.
  3. Låt eleverna skriva meddelanden direkt på morgonen. Låt dem vara kreativa och  dela tankar och förslag.

Har du arbetat med den här typen av bestämningar i läs- och skrivundervisningen? Hur gjorde du då? Har du kunnat utgå från och bygga på exempel ur litteratur som klassen läser? Jag vill gärna höra mer från undervisning i våra egna klassrum här i Sverige!

Referenser:

Mesmer och Rose-McCully (2017). I A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences. I The Reading Teacher, Vol 71, Issue 2, September 2017.

Stort intresse för LegiLexi!

Först – tack Sofia Norén för en ypperlig presentation av LegiLexi. Också stort tack för att deltagarna fick LegiLexi bok  ”Lära alla barn att läsa”! Boken är en kortversion av en längre version som finns på LegiLexis sajt där den kan laddas ner kostnadsfritt. Du kan skicka efter den genom att fylla i formuläret HÄR (171101).

IMG_0792

Sofia gav oss bakgrunden till satsningen LegiLexi. Vi fick en presentation av forskningsbakgrunden. Delar av denna finns beskriven under fliken Inspirationsbibliotek. Grunden är The Simple View of Reading. Du kan läsa mer om The Simple View of Reading of Reading Rockets sajt.

IMG_0796

Givetvis en snabb glimt från resultaten i NP åk 3 och PISA och våra barns och ungdomars brister i sin läskompetens.

Här är LegiLexis egna argument för att använda deras läsfärdighetstester.

LegiLexi registrera dig

Utgångspunkten för materialet är att läraren ska använda mindre tid för att testa & kartlägga. I stället ska fokus ligga på att analysera och därefter anpassa undervisningen så den omfattar åtgärder för att hjälpa eleven vidare.

Man arbetar inte formativt om man genomför en aktivitet (t.ex. ett test) en eller flera gånger och sedan fortsätter som vanligt utan hänsyn till testresultaten. (Sofias presentation 171101).

Sofia lyfte och jämförde formativ bedömning och RTI. Sofia förklarade ingående RTI, Respons to Intervention. Du hittar och kan läsa en utförlig beskrivning av RTI på Reading Rockets sajt.

Efter kaffepausen var det dags för visning av HUR läraren. Eleverna gör själva testet i appen på iPaden. Läraren administrerar testet också i appen på iPaden. I inloggat läge på datorn arbetar läraren med analysresultatet. Styrkan i LegiLexi ligger i analysunderlaget. Elevernas resultat presenteras färgkodat. Grön färgkod betyder att eleven har nått målen för sin årskurs. Gul färgkodat betyder att eleven ligger nära att nå målen. Röd färgkod betyder att eleven har långt kvar till att nå målen. Läraren kan gå in och se hur varje deltest har gått och hur eleven ligger till i förhållande till klassen. Läraren kan också ta fram en felrapport för varje elev. Förutsatt att läraren har iPads till alla elever så kan testen göras i helklass, samtidigt med samtliga elever.

Läs mer om LegiLexi i mitt tidigare inlägg om LegiLexi (17/9 -17).

För dig som var förhindrad att delta så kommer det en andra chans! Torsdagen den 30e november kommer Sofia tillbaka och presenterar LegiLexi för alla er som var förhindrade att delta.  Anmäl dig här: anmälan till presentation av LegiLexi (glöm inte att klicka på ”skicka in” knappen!)

Välkommen att anmäla dig så att även du får boken!

IMG_0804

Sambandsord

Nu fortsätter jag på artikeln A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017). Den är verkligen innehållstät. När författarna, Mesmer och Rose-McCully, kommer till sambandsord/sambandsmarkörer börjar de med att dels ringa in att de i artikeln syftar på ord som länkar ett avsnitt till ett annat eller binder ihop två intilliggande meningar. Dels understryker de vikten av att eleverna förstår hur dessa ord används. Författarna refererar till forskning som säger att en tredjedel av den text som läses i fourth grade (åk 3 hos oss) innehåller sambandsord/markörer.

Olika sambandsord är olika svåra att ta till sig och förstå. De presenterar olika typer av sambandsord i en stigande svårighetsgrad i en figur som ser ut så här (min översättning): Figur 7. Sambandsmarkörer.

fig7 sambandsmarkörer

Författarna, Mesmer och Rose-McCully, menar att vi har ett par olika tillvägagångssätt för att undervisa om sambandsord. Modellerna är välkända hos lärare. Det första är meningar som ska fyllas i, luckmeningar. Det andra är ett spel där eleverna använder kort med meningar skrivna på dessa samt kort med sambandsord. Varje mening klipps isär och färgkodas så det framgår vilka meningar som hör ihop. Uppgiften är att välja kort med rätt sambandsord för att knyta ihop två halva meningar. Egentligen är det här spelet en variation på luckmeningar med skillnaden att det genomförs som ett spel. Det kan se ut så här. anaforer

Eleverna turas om att läsa två kort i samma färg och välja kort med rätt sambandsord. Parkamraten lyssnar och avgör om det låter rätt. Uppgiften med att läsa och välja kort som passar ihop låter eleverna syntetisera, kombinera ihop, sin kunskap om sambandsord. För en del meningar finns det flera sätt att kombinera rätt och här behöver läraren låta eleverna reflektera över vad olika kombinationer betyder. Några exempel som ges i texten är:

  • Eftersom Jenny tyckte om att sjunga, var hon med i en kör.
  • Jenny tyckte om att sjunga, så därför var hon med i en kör.
  • När Jenny var med i kören, tyckte hon om att sjunga.
  • Så länge Jenny var med i kören, tyckte hon om att sjunga.
  • Efter att Jenny var med i kören, tyckte hon om att sjunga.

Jag tycker att det skulle vara intressant att få ta del av hur du arbetar med t.ex. sambandsord i din läsundervisning. Har du lagt märke till att eleverna ibland har svårt för att förstå vad de läser beroende på sambandsord? Hur gör du då?

Referenser:

Mesmer och Rose-McCully (2017). I A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences. I The Reading Teacher, Vol 71, Issue 2, September 2017.

Små ord som gör stor skillnad

I förrförra inlägget nämnde jag tre språkliga begrepp, anaforer, sambandsord och appositioner. Innebörden och förståelsen av dessa begrepp gör stor skillnad i vår läsförståelse. I artikeln  A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) undersöktes 10-åringars läsförståelse och många hade problem med förståelse av texter där dessa språkliga konstruktioner användes. Syftningar ställer till problem! Syftningar kan göras inom en mening, mellan meningar likaväl som från en mening till ett helt annat textstycke. I artikeln får vi flera praktiska exempel. Jag börjar med…

Anaforer

Anaforen refererar till det som korrelatet refererar till. En anafor är en tillbakasyftning. Ett exempel på en sådan syftning har vi i meningen:

Pojken log stort för han kände sig glad.

I meningen är han anafor och pojken korrelat.  Här finns en relation mellan pojken och han; de refererar till samma enhet. Anaforen måste inte vara placerad i samma mening utan kan lika gärna återfinnas i en annan mening och då blir det svårare för läsaren att förstå syftningen.

Tusentals träd var planterade i parker och längs flodbanker. När de blommade, blev träden till moln av rosa blommor. När kronbladen föll av, var det som ett rosa snöfall. Japanerna älskade körsbärsträden som deras nationella symbol. Folkmassor samlades för picknick under träden. Människor skrev dikter och målade bilder för att hedra dessa sakura. (min översättning ur Eliza´s Cherry Trees av Andrea Zimmerman, 2011:10)
För att förstå kopplingen mellan körsbärsträd och sakura krävs att läsaren lägger märke till ordet dessa; det ordet är nämligen det enda som kopplar ihop körsbärsträd och Sakura (som är det japanska ordet för körsbärsträd).
Två andra exempel är:
  1. Jim gick till biblioteket. Han ville låna några böcker.
  2. Jim gick till biblioteket för att låna några böcker. Den fokuserade läsaren sökte mer information om korallrev.
Den andra meningen kräver mer av läsaren än den första. Författare använder anaforer för att göra beskrivningar mer målande, använda färre upprepningar vilket gör en text mer omväxlande. Dock ställer användningen av anaforer större krav på läsaren. Är denne inte van vid anaforer så kan texten bli svår att förstå. Här krävs det att läraren i sin undervisning arbetar med anaforer så att eleverna lär sig hur denne kan packa upp texten.

Thread

Författarna föreslår en arbetsmodell som de kallar Thread. Arbetsmodellen passar utmärkt som minilektion där läraren utgår från en exempeltext i vilken denne markerar syftningarna med markeringspennor. Det kan se ut så här:
fig2
Läraren diskuterar utifrån texten vad olika ord ersätter: Vad syfter t.ex. They och them på i ovanstående stycke? Likaså får eleverna reflektera kring vad process syftar på i texten. Här gäller syftningen alla de steg i Damian och Marias förberedelser inför konstutställningen som beskrivs i den föregående mening. Det tydliggör hur författaren slipper upprepningar genom att använda ett ord som täcker in flera steg.

Anaphora Mad Libs

Ett annat arbetssätt som beskrivs är Mad Libs. Mad i betydelsen tokiga, lustiga och /eller märkliga. Här får eleverna byta ut pronomen mot substantiv som är spännande, roliga, annorlunda eller på något sätt fångar läsarens uppmärksamhet. Läraren sätter upp meningar där de pronomen som ska bytas ut är understrukna. Eleverna arbetar parvis eller gruppvis med att hitta på fångande ersättningar. Dessa skriver de upp på papper som sedan placeras in under/över respektive pronomen. Det kan se ut så här:
fig6
I exemplet utgår eleverna från meningen:
Sheila körde nerför motorvägen. Hon log över det vackra vädret. Det fick henne att le.
Hon och det kan varieras i det oändliga; mer eller mindre tokiga ersättningar. Hon kan bli den hänsynslösa föraren, den fina damen eller den snabba läraren. Det kan bli Det varma solskenet, den glittrande snön eller den blå himmelen. Eleverna läser de nya meningarna de har skapat när de ersätt pronomenen med andra uttryck.
Genom att både arbeta med exempelmeningar i texter de läser och genom att skapa egna variationer blir de medvetna om hur en författare kan skapa variation, spänning, mystiska inslag osv. i sina texter.
Som alltid är det bra att arbeta med den här typen av språkligt medvetandegörande inslag i autentiska texter. Samtidigt är det inte alltid lätt att hitta sådana. Ibland måste jag arbeta med uppgifter lösryckta ur ett autentiskt sammanhang. I det här fallet blir det till en lek med ord och språk.
En reflektion är att det här borde vara en utmärkt övning att göra på våra smartboards, eller hur!?

Referenser:

Mesmer och Rose-McCully (2017). I A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences. I The Reading Teacher, Vol 71, Issue 2, September 2017.