Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Läskonferensen 2018

En fantastisk konferensdag med fantastiskt innehåll och fantastiska föreläsare!

Anne-Marie Körling öppnade med en kvarts exempel och tankar kring läsning och skrivning; dråpliga, roliga, varma och tänkvärda elevexempel.

Behöver vi rödpenna eller en relation? (Körling)

Förmiddagens huvudtalare var Georgia Heard, en av grundarna till Teacher Collage Reading and Writing Project.  Föreläsningen fokuserade två områden, poesi och heart maps

Läskonferens2018GH

Poesi

Själv har jag inte varit så intresserad av poesi men Georgia fick mig att tänka om! Georgia visade oss hur poesi kan lära oss att se världen på nya sätt. Hon talade om att se skönhet i det fula, låta känslorna vara källa till en dikt, runt oss finns frön till nya dikter. Var nyfiken och skriv! – det var Georgias uppmaning till oss.

Georgias talade om skrivandets fem dörrar:

  1. heart door
  2. observation door
  3. the world door
  4. wonder door
  5. memory door

Metaforen med dörr handlar om att gå in i olika världar. The heart door anknyter till Georgias heart maps. Utgångspunkten är det personliga. The observation door handlar om att gå nära, dvs. titta närmare på något. Titta och notera något i din omgivning, i klassrumet, en sak som en penna eller en händelse. Skriv om det du upptäcker när du tittar riktigt nära. The world door kan vara något som oroar, skrämmer eller skaver. The wonder door motsvarar sådant du undrar över; stort såväl som något smått. The memory door ber dig att minnas. Tänk tillbaka på ett ögonblick, en händelse, en känsla, en sinnesupplevelse och beskriv varför den/det är så speciellt för dig.

Metaforen med dörrar som ingångar till skrivande fungerar som stöd och igångsättare. Vi bjöds på mängder av exempel skrivna av elever vilka visade hur fantastiskt dessa doors fungerade för att öppna för skrivande.

Heartmaps

But take a look inside your heart,
that´s where a poem truly likes to start. (citat Georgia Heard)

Hjärtat kan vara från en mall lika gärna som ett egetritat hjärta. Georgia arbetar utifrån ett 20 tal varianter på hjärtan. I och med att det varit svårt att hitta ett bra svenskt begrepp för heartmaps så är det den termen som används när man talar om arbetssättet.

Arbetsgången är att fylla hjärtat genom att rita och skriva i ditt hjärta. Använd färger. Syftet är att fånga elevernas lust att skriva utifrån vad de bär på i sina hjärtan. Att skriva om något som verkligen berör och engagerar. Att skriva där texter och bilder samspelar men också hjälper eleverna att organisera sitt skrivande.

How do we get students to “ache with caring” about their writing instead of mechanically stringing words together?

Georgia har tagit fram 20  heartmaps som samtidigt erbjuder 20 lektionsförslag med olika utgångspunkter inom olika genrer.  Exempel på dessa heartmaps är:

  • Ett tomt papper
  • Jag som författare
  • Jag som läsare
  • Minna minnesbilder
  • Jag är tacksam för …

Du kan se samtliga heartmaps om du besöker smakprov.se för boken Heartmaps.

Eftermiddagens programpunkter

Ingvar Lundbergpriset

Efter lunch följde prisutdelningen av Ingvar Lundbergpriset. I år gick priset till Anne-Marie Körling. för hennes outtröttliga arbete att motivera barn och unga att läsa. Läs om priset, Anne-Marie Körling och juryns motivering HÄR. Är du nyfiken på Anne-Marie Körling kommentar om att tilldelas Ingvar Lundberg priset så se videon med henne HÄR:

Funderar du på vilka de tidigare pristagarna har varit så är de:

  1. 2014 – Karin  Taube
  2. 2015 – Monica Reichenberg
  3. 2016 – Katarina Herrlin
  4. 2017 – Barbro Westlund

Vill du läsa mer om dem så hittar du presentationer och motiveringar HÄR.

Läskonferens2018collage

Under eftermiddagen lyssnade vi på Erica Eklöf, Johanna Kristensson, Anna Eva Hallin och Negra Effendic.

Erica Eklöf tillsammans med Johanna Kristensson gav oss insikter i digitala lärverktyg för alla. Allra bäst gillade jag deras utgångspunkt i vilka appar behöver vi/den enskilda individen. Behovet styr! Erica och Johanna bjöd på en väl genomreflekterad och genomtänkt syn på digitala lärverktyg.

HTTP://bit.ly/laskonf

Anna Eva Hallin föreläste om vikten av att arbeta med fonologisk och fonemisk medvetenhet med våra yngsta elever. Rubriken på föreläsningen var Vägen till fonemisk medvetenhet. Avslutningsvis uppmanades vi att komma ihåg några punkter för vägen till fonemisk medvetenhet:

  • Tidig (helst förebyggande!) – men också viktig för elever som redan är i svårigheter.
  • Fokuserad på att leda barnen till MEDVETENHET – sedan kan man träna för automatisering.
  • Systematisk för att få bäst effekt.
  • Glöm ej de andra formerna av språklig medvetenhet!

Negra Efendic talade utifrån egna upplevelser och sin självbiografiska bok Jag var precis som du och beskrev flykten och mötet med Sverige, det nya landet. Hon gjorde det utifrån barnets perspektiv. Mycket fängslande och gripande.

Dagen avslutades med mingel. Tyvärr hade jag inte tillfälle att vara kvar. Stort tack för att fantastiskt bra konferens! Natur & Kulturs årliga Läskonferenser är ett måste! Trevliga, givande och absolut bästa kompetensutvecklingen man kan önska sig. Nu är det bara 12 månader kvar till nästa tillfälle!

Läskonferens2018

Referenser:

Efendic, N. (2016). Jag var precis som du. Stockholm: Natur & Kultur.

Eklöf, E. & Kristensson, J. (2017). Alternativa lärverktyg – Digitalt stöd för elevens språk-, läs- och skrivutveckling. Stockholm: Natur & Kultur.

Heard, G. (2018). Heartmaps – elevens väg till autentiskt och kreativt skrivande. Stockholm: Natur & Kultur. https://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-4-6/Svenska/Heartmaps/

Heard, G (2007). Allt gott på jorden och i solen. Om dikt och diktskrivning. Göteborg: Daidalos förlag.

N&K, 2 min video om Heart maps – ett nytt verktyg i studieteknikslådan.

8B513112-612F-4953-8219-4A01CEC0EBA6

Tre ”heta” begrepp är

digitalisering, literacy och multimodalitet. Tre separata begrepp som är mycket nära sammanlänkade. Vad betyder egentligen digital när vi talar om digital literacy och digital kompetens? Termerna literacy och multimodalitet är däremot mer definierade jämfört med digital; enligt min erfarenhet. I Skolverkets Att läsa och förstå definieras literacy som ett begrepp som är i ständig rörelse och i betydelsen …som ett vidare begrepp än både läskompetens, läsförmåga, läsfärdighet, läsförståelse och avkodning (Skolverket 2016:20).

Literacy används ofta i olika kombinationer som thoughtful literacy (eftertänksam läsning), critical literacy (kritisk läsning), biliteracy (litteracitet på två eller flera språk) och så förstås digital literacy.

Digital literacy innebär att skapa mening och sammanhang i och mellan nätbaserade texter där olika modaliteter används, t.ex. ord, bilder, symboler, länkar, filmer m.m. Digital literacy innebär också att kunna kommunicera och interagera kring olika innehåll via digitala plattformar. (Skolverket 2016:87)

Multimodalitet vävs in i olika definitioner av läsförståelse. Här är en skrivning som jag tycker ringar in begreppet multimodalitet väldigt bra.

Kunskapsöversikten kommer huvudsakligen att ta upp läsförståelse av skriven text, på papper eller på skärm, som också omfattar läsning av bilder, grafer eller andra grafiska framställningar. Samtidigt går det inte att bortse från att allt fler forskare kopplar läsförståelse till elevers kontakt med digital literacy eller multiliteracy, dvs. att elevers läsförståelse också påverkas av ljud, animationer och film. (Skolverket 2016:11)

Tidigare i år kom Studentlitteratur ut med boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018). En bok som ligger väldigt rätt i tiden. Tre författare har tillsammans skrivit en bok med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efter lektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

Författarna resonerar och problematiserar digitaliseringen av skolan. Termen literacy går som en röd tråd genom boken. Som jag började inlägget så utgör digitalisering, literacy och multimodalitet delar i en helhet och är nära relaterade till varandra. Författarna diskuterar också hur text, bild och ljud, dvs. olika modaliteter, kan samverka i klassrumsarbete och undervisning. Vad gäller multimodalitet är det viktigt att komma ihåg att även en papperstext kan vara multimodal.  

Läsaren av boken Digitalisering, literacy och multimodalitet får en bra översiktlig bild av titelns tre termer ur ett lärarperspektiv. Boken bjuder läsaren på drygt 100 lättlästa sidor. Personligen kände jag mig bekant med det mesta som togs upp. Boken är klassrumsnära skriven. Som lärare känner jag igen sammanhangen som beskrivs.

Ett problem med en bok inom just det här området är att området är under stark utveckling. Innebörden i termerna är i rörelse och förändras. När författarna beskriver hur de använder vissa program så är risken stor att det inom några år kommer att vara andra program som gäller. Samtidigt är jag säker på att lärare som läser boken kommer att notera förslagen för klassrumsarbetet och prova de program som beskrivs. Jag har själv anteckningar med namn på olika program som jag då och då kollar upp för att se om det är något jag vill använda.

Författarna möter med den här boken det behov som jag vet att många lärare har av att få begreppen digitalisering, literacy och multimodalitet genomlysta och utvecklade. Sedan behöver vi förstås fortsätta samtalen för att bredda och fördjupa vår förståelse av begreppen.

Referenser:

Edvardsson, Godhe & Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Vi gör det ”med och utan digitala verktyg”

vilket är en formulering som du hittar i kursplanen för svenska. Vad gör vi? Jo, vi skapar texter där ord, bild och ljud samspelar.

Att detta ger en ny dimension till deltagarnas digitala kompetens behöver jag väl knappast skriva ut, eller hur!?

bild1

Tisdagen 27 mars var en dag fylld av kreativitet. Kia presenterade ett urval bilderböcker och lyfte exempel på hur bilden/bilder kan påverka läsaren. Första passet ägnades sedan åt att lära känna några av böckerna samt fota bilder ur dessa. Bilder som vi arbetade med under resten av dagen.

bild6alla

Det fotades ur alla tänkbara vinklar, i rummet, i korridoren, i motljus och mot väggar.

bild 10 trio

Det jag beskriver är vår satsning på en heldag, en studiedag, som vi gett titeln Berätta med ord, bild och ljud. Dagen omfattar fyra olika moment vilka leds av oss fyra olika kursledare:

  • Kia Knutsson Norberg talar om bildens betydelse för berättelsen.
  • Toura Hägnesten låter dig bearbeta och bygga ut text.
  • Katrin Jäverbring lär dig animera.
  • Elisabet Jonsved hjälper dig att göra om din berättelse till film i trailerformat.

Här pratar mina kollegor ihop sig inför nästa moment! Vi kursledare och kollegor har upptäckt att vårt samarbete har lett till att vi fått syn på varandras kompetenser på ett alldeles nytt sätt. Att samarbete kring ett gemensamt program som den här studiedagen leder till ett kollegialt lärande i sig. Våra kompetenser och kunskaper jackar in i varandra och gör att vi själva känner att vi bjuder på extra allt.

bild 7 personal

Elisabet introducerade iMovie och visade hur vi gör trailers.

489AE256-4CCA-4377-843E-886E54889EF5

Arbetspasset med trailers ledde till ett halvdussin spännande, roliga, läskiga trailers. Karaktärer i en bok fick i några exempel en helt annan roll i filmerna.

Efter lunchen var det dags för att leka med ord. Jag talade lite kort om hur man kan utveckla, fördjupa och förstärka text. Sedan var det dags att skriva, vilket vi gjorde parvis. De slutliga texterna fick deltagarna lägga in i Padlet för att vi skulle se och läsa varandras. Padlet var något nytt för de flesta och spontant kom det flera förslag på hur man kan använda Padlet i undervisningen.

A14296D5-A803-4970-81E8-876F816386FE

4e och sista arbetspasset handlade om att animera i appen PuppetPals. Katrin guidade oss genom arbetsgången och sedan hade vi tid för att göra egna animerade produktioner. bild11Katriin

Reflektioner och kommentarer från några deltagare:

  • Tänker att lärare i fler ämnen skulle ha nytta av detta och att det skulle kunna framgå tydligare i presentationen av kursen.
  • Nu fick jag uppslag till en mängd lektionsplaneringar! 
  • Jag vill stanna här och jobba vidare!
  • Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Saknade att det inte går att förlänga tiden i trailern.
  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda.
  • Jag fick syn på andra figurer när vi gjorde animeringen. 
  • Jag vill genast prova detta med mina elever!

Blir du nyfiken? Känner du att du behöver nya idéer för din undervisning där du lär dina elever att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar? Kanske vill du prova på att kombinera det analoga med det digitala!?

Läs mer på vår webbsida: Medioteket om Berätta med ord, bild och ljud. (11 juni är fullbokad men vi har nu lagt till 13 juni. Skynda dig att boka dig!).

När man jobbar ihop om något så lär man sig själv också nya saker! Idag lärde jag mig att använda kameran på min padda som QR läsare. Det är nytt i och med IOS 11 att kameraappen numera läser av QR koder. Jag tillhör användarskaran som inte läser igenom alla tips och vad som är nytt när jag uppdaterar. Det är bara att rikta kameran mot QR koden så visas den lilla dialogrutan du ser i bilden och sedan är det bara att klicka på den lilla blå symbolen. Vips öppnas webbsidan. I det här fallet gällde det vår utvärdering av dagen.

bild QR kod

Behöver jag säga att vi har roligt också!

PS. Deltagarna har sagt ja till att bilderna används.

Då var det dags igen!

I morse hade vi inbjudit intresserade skolledare till ett informationsmöte kring vår satsning ”Läs- och språkpaketet”. Det blir för 7e gången! Intresset har växt år för år. Nu börjar vi prata om huruvida det vore möjligt att ha två grupper. En grupp motsvarar 7-8 skolor med max 60 lärare. Vi vänder oss till lärare i F-klass och åk 1 och de som deltar ska dessutom tillhöra samma arbetslag och samarbeta. Vår erfarenhet är att det ger lärarna stöd i deras utvecklings- och förändringsarbete.

språkpaketet_180326A

Förberedelserna för det praktiska började tidigt. Ett särskilt tack till Anita som började förbereda kaffet direkt hon kom innanför dörren 7.30 i morse. Det är faktiskt en del att ordna med inför möten och kurser.

språkpaketet_180326D

Först presenterade vi innehåll, ramar, förutsättningar för att delta och viktiga datum för Läs- och språkpaketet 2018/19.

Exempelvis får varje deltagande skola långlåna en iPadvagn med 15 iPads under tiden lärarna deltar. Detta för att stärka upp deras egen tillgång till iPads, dels för att de ska få tillfälle att använda några andra appar som vi tycker är bra att ha provat. De appar som deltagarna behöver ha på sina iPads och som skolorna själva får bekosta är:

Förskoleklass:
  • Bornholmslek & Skolstil 2 eller ASL skrivbok & WriteReader/Skriv och Läs
Årskurs 1:
  • Skolstil 2 eller ASL skrivbok & Happy stavar.

Önskvärt är också att de har BookCreator för att lättare kunna skapa texter där ord och bild samspelar (som formuleringen lyder i kursplanen för svenska för åk 1-3). I BookCreator kan du skapa enkla böcker där du kombinerar ord, bild och ljud men också film. Du kan spela in din egen röst eller lägga på musik till en sida i boken eller både ock. Det går nämligen att lägga till flera ljud på en och samma sida. Du kan lägga till filmer från ditt eget bildarkiv och du kan rita. I kursplanen används inte begreppen multimodal och/eller multimodal textproduktion. I stället finner du formuleringar som exempelvis skapa texter där ord, bild och ljud samspelar; bilder digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer;  texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. 

I Läs- och språkpaketet  arbetar vi med den första läs- och skrivinlärningen med utgångspunkt i och med stöd av digitala verktyg. Enligt Skolverkets kommentarmaterial Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå så omfattar digitala verktyg både fysiska enheter som exempelvis en iPad, dator, smart tele­fon eller en kamera. Det kan också vara en programvara eller en internetbaserad tjänst. Kommentarmaterialet presenterar 4 aspekter av digital kompetens. Dessa är:

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling.

Dessa fyra aspekter vävs in i arbetet i förhållande till elevernas ålder. Vi strävar efter att ta ett helhetsgrepp om elevernas läs- och skrivinlärning vilket vi visualiserar med en bild med olika pusselbitar. Dessa handlar bland annat om aktuell forskning inom ämnesområdet, bedömning, textsamtal, ASL handledning samt nu för första gången en föreläsning med titeln Flerspråkiga elevers väg in i skolspråket.

språkpaketet_180326BCarola höll en kort föreläsning om ASL och gav oss alla en inblick i hur det kan gå till när elever lär sig läsa och skriva i sitt ASL arbete.

Skolledare från 21 skolor var på plats och nu har de fram till den 20 april på sig att diskutera med sina lärare om dessa ska delta under kommande läsår. Senast 20 april vill vi ha besked och veckan därpå sätter sig Carola och jag och väljer ut de skolor som erbjuds att delta. Uppstarten blir en ASL föreläsning för deltagarna 25 maj. Sedan är vi igång – för 7e gången!

Exempel på exempel

Nu tänkte jag nämna några av de praktiska exempel som beskrivs i boken Framgångsrik undervisning (Hattie, Fisher & Frey 2018).

Kapitel 2 Ytlärande i literacy ger mängder av konkreta exempel på hur läraren kan arbeta i sin undervisning. Det är hur läraren kan synliggöra kunskaper och färdigheter, förkunskaper, ljudmetoden, undervisning för att bredda och fördjupa ordkunskap, läsförståelse, kamrathandledning och hur elever kan befästa sitt lärande i literacy. Allt exempel på ytlärande som också är en nödvändig grund för att kunna gå vidare och fördjupa sina kunskaper med målet transferering av kunskap.

Clozetest

Läraren kan fastställa elevernas förkunskaper genom att använda en metod som författarna kallar clozetest. Läraren väljer en text med 250 ord och tar bort/stryker över var femte ord. För att underlätta för läsaren att skapa ett sammanhang lämnas första och sista meningen i textavsnittet orört. Eleverna får i uppgift att läsa texten och fylla i alla ord som saknas. Utbytesord och synonymer accepteras som att eleven har gjort ett korrekt val av ord när läraren läser och bedömer i vilken utsträckning eleven har klarat att läsa och komplettera texten med de ord som fattas. För att göra det något lättare, vilket kan bli aktuellt för yngre elever eller elever med annat modersmål, så väljs en kortare text. Läraren kan också välja att endast ta bort/stryka över var nionde ord. Bedömningsnivåerna som författarna föreslår är:

  • oberoende nivå: 60 procent eller fler korrekta svar
  • instruktionsnivå: mellan 40 och 59 procent korrekta svar.
  • frustrationsnivå: 39 procent eller färre korrekta svar.

När elever får ett resultat som ligger inom gränsen för den oberoende nivån betyder det att eleven behärskar ämnet. De elever som hamnar på frustrationsnivå behöver en undervisning som stärker och ger bakgrundskunskap i ämnet.

Ordkunskap

Författarna talar om begränsade och obegränsade färdigheter. Exempel på begränsade färdigheter är fonemisk medvetenhet, alfabetet, ljudning och läsflyt. När eleverna har lärt sig en begränsad färdighet behöver denna inte läras ut längre. Författarna understryker att explicit undervisning kan vara effektivt för att lära ut begränsade färdigheter som exempelvis läsundervisning med ljudmetoden. Här refererar de till forskaren Swanson (1999) som visar att detta upprättar och stärker de strukturer i hjärnan som ska bilda den fonologiska loop som kopplar samman de delar som ansvarar för att bearbeta språkljuden med långtidsminne, vilket behövs för att upprätthålla meningsfull läsning (Swanson i Hattie, Fisher & Frey 2018:54). De skriver också att formell explicit undervisning inte bör användas som enda metod i läsundervisningen lika lite som ordförråd bör vara undervisningsplanens enda fokus. I klartext säger de att läsundervisning med ljudmetoden är viktigt arbetssätt, och har en effektstorlek på 0,59, men det ska kompletteras med annan undervisning.

Exempel på obegränsade färdigheter är ordförråd och förståelse. Eftersom ordförråd har så starkt samband med läsförståelse är det viktigt att arbeta med ordkunskap på olika sätt. Effektstorleken är 0,67. Elever som saknar ett tillräckligt ordförråd kommer med säkerhet att få problem med sin förståelse. Samtidigt räcker det inte att ha ett stort ordförråd för att lära sig läsa.

Att läsa sig ett ord kräver inte bara att eleven exponeras för det, utan också att denne repeterar, sätter ordet i sitt sammanhang och att eleven har verkliga skäl för att använda ordet/n i autentiska samtal, läsning och skrivande. (sidan 57)

För att uppnå detta krävs det att eleverna i sin undervisning får arbeta med ord på olika sätt, både i explicit undervisning och i läsning av texter. Författarna föreslår flera metoder för att arbeta med ordförråd. Några av dessa känner du igen från tidigare blogginlägg som exempelvis:

Ordförråd kan beskrivas utifrån bredd och djup. Ordförråd kan också delas upp i aktivt och passivt ordförråd.

Andra metoder är att arbeta med att läraren modellerar hur denne listar ut vad ord betyder, att arbeta med att sortera ord och begrepp men också att läsa. Läsa, läsa, läsa! Läsning exponerar eleven för mängder av ord i autentiska sammanhang.

Gamla godingar

Exempel du säkert känner igen är ordbildskort och upprepad läsning. Ordbildskort används för att memorera ord, så kallade sight words,  med hjälp av bildkort. Exempel på färdiga bildkort på temat djur har jag sett att du kan hitta på LegiLexis webb. Det är förstås lätt att göra egna ordbildskort och finessen är då att du kan göra kort som passar in i de ämnesområden du arbetar med i din egen undervisning.

Upprepad läsning är något som används i specialundervisning. Syftet är att öva upp läsflytet. Det har visat sig vara mer effektivt att eleven läser texter som innehåller något, eller ett fåtal, nytt/nya ord som inte direkt känns igen jämfört med när denne läser en text som är så lätt att den inte medför några svårigheter. Eleven behöver utmanas att läsa utanför sin komfortzon. Eleven lyssnar på en vuxen som läser texten och därefter läser eleven flera gånger för sig själv. Texten eleven läser ska inte vara allt för lång. Läraren ska också poängtera att vitsen inte är att läsa så fort som möjligt utan att läsa med flyt, noggrant och med prosodi, dvs. intonation och inlevelse. Tanken är att läraren noterar läshastighet och visar eleven hur det flyter bättre och bättre för var gång denne har läst texten.

Idag när många arbetar med iPads i läs- och skrivundervisningen är det också möjligt för eleven att spela in sin egen läsning och själv lyssna på hur det låter. En sådan inspelning ger också underlag till ett samtal om vad som blir bättre och bättre för varje läsning/inspelning. Eleven kan också läsa tills denne själv känner sig nöjd med sin egen läsning. På så sätt blir det tydligare för eleven vilka kvaliteter i läsningen som förbättras genom den upprepade läsningen. Det går också att utveckla den upprepade läsningen så att eleverna får arbeta med kamratrespons på varandras inläsningar. Inspelningen gör det möjligt att lyssna parvis och tala om vad de själva tycker är bra med läsningen.

Jag har redan 2015 (150913) skrivit om parläsning och kamratrespons i ett inlägg du kommer till HÄR. Jag föreslår också att du besöker webbsidan Lukimat, som är en:

Informationstjänsten om läsning erbjuder forskningsbaserad information om barns läsutveckling, läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Dessutom beskrivs åtgärder för hur stöda läsinlärningen och förebygga läs- och skrivsvårigheter. (180308)

Läsförståelse

Lässtrategier behöver läras ut explicit samtidigt som målet är att eleverna ska bli integrerande läsare. Innebörden är att de har strategierna som en automatisk kunskap som de använder när de läser och utan att behöva tänka på att de använder strategier. Utöver RT-strategierna föreslår författarna arbete med att sammanfatta, att förse text med kommentarer och att föra anteckningar. Författarna presenterar Cornell-metoden för att lära ut och träna hur man kan föra anteckningar. En bild på metoden finns på sidan 66. Jag har fritt kopierat uppställningen och du kan hämta min kopia här: Anteckningar enligt Cornell-metoden. Cornell-metoden är en anteckningsmodell i tre delar. Eleverna får lära sig att dela in sina anteckningar i tre delar för att öva på att:

  1. registrera
  2. reducera
  3. recitera
  4. reflektera
  5. repetera
  6. rekapitulera

Dessa sex punkter kallar författarna för de 6 R:en och det är dessa som ska in i Cornell-modellen under rubrikerna ledtrådar, anteckningar och sammanfattning. Läs närmare om hur du gör i boken på sidorna 65-67.

Kamrathandledning

Enligt författarna bygger effektiviteten i kamrathandledning på att deltagarna, kamraterna, byter roller med varandra och att kunskapsluckan mellan eleverna som handleder varandra inte är för stor. På så vis får man en effekt som är lika hög för den som handleder som för den som blir handledd.

I boken beskrivs en modell som kallas PALS-metoden. PALS är en förkortning för Peer-Assisted Learning Strategies och metoden handlar om att eleverna läser en text högt för varandra och sedan återberättar den. De ska också hitta huvudbudskapet och förutsäga vad som kan komma att hända i nästa avsnitt. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om just detta med titeln Forskningsgrund för PALS, ett läsprogram för parläsning (150527) samt Läs, återberätta, sammanfatta, förutse, läs… (PALS) (150524).

Vad gäller PALS så får man lite olika uppgifter om hur det ska gå till i olika artiklar varför jag går in på det i ett inlägg längre fram.

Ja, ovanstående var några exempel på exempel ur boken. Det finns många fler exempel men dessa får du läsa och leta reda på själv.

Referenser:

Hattie, Fisher & Frey (2018).  Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

Digitala boksamtal

Idag deltog jag i bästa kollegan Maria Ronnås kurs ”Lässtimulans, motivation och textsamtal”. Jag blev nyfiken när jag råkade höra att Maria lär ut hur man kan föra boksamtalen digitalt. Ja, kollegan Ingalill Åkesson Hedqvist var också kursledare. Kursbeskrivningen lyder:

 Digitala verktyg används och exempel ges på hur skönlitteratur kan användas i olika ämnen. Du får lära dig Socrative, ett redskap som passar för digitala boksamtal och redigeringsverktyget iMovie för att göra boktrailers.

Mot bakgrund av att en reviderad version av läroplanen gäller från och med 1a juli i år så är detta viktigt. Likaså är det viktigt att veta vad forskning säger om hur lärare bäst stärker läsmotivationen. Ett boksamtal ska engagera och innehålla samtal som tillåter att frågor ställs, att hypoteser formuleras och att läsarna och lyssnarna får dela de kopplingar de gör. Genom att betona och skapa förutsättningar för att göra läsningen till en social aktivitet stärks intresset och engagemanget för läsning. Detta är en förutsättning för att redan läskunniga ska bli läsare. Hög motivation leder till mer läsning vilket i sin tur leder till förbättrad läsning. Det är detta som benämns Matteuseffekten (Stanovich 1986).

Läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt sju regler för att stärka läsmotivation. Det som motiverar är att:

  1. läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.
  2. det finns ett rikt och varierat urval av texter.
  3. att de får många tillfällen samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.
  4. att de får välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.
  5. dela läsupplevelser med andra. Det omfattar att få utrymme att samtala kring böcker, läsa tillsammans och dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.
  6. få uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.
  7. det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade.

The seven rules of engagement provide key research-based practices for promoting students’ intrinsic motivation to read. (Gambrell 2011, sid. 177)

Vill du läsa mer om de sju regler som läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt så kan du läsa hennes artikel som finns på nätet. Tidigare inlägg om detta är t.ex. Att läsa högt (160106). Klicka HÄR så hittar du fler av mina inlägg som handlar om högläsning.

Maria och Ingalill gav oss en minigenomgång om lässtimulerande arbete som du ser glimtar från i bilden här:

collage boksamtal_180313

I samtalen delade vi idéer. Ett förslag på arbetsgång vid lärares högläsning är att texten denne läser högt projiceras parallellt på tavlan så eleverna såg och kunde följa med i texten. Vi diskuterade även vad vi lägger in i begreppet relevant, vad som är relevant för vem.

Vi fick lära oss att använda appen Socrative  och föra våra boksamtal digitalt. Socrative är ett digitalt responsverktyg. Svaren deltagarna skriver kan skrivas anonymt. Socrative finns också som nätverktyg för att användas på dator.

047C773A-F0DE-436E-ADB9-FA29362617A1

Det deltagarna skriver kommer upp på skärmen samtidigt som det skrivs. Här kan man plocka upp trådar ur svaren på skärmen och fortsätta diskussionen muntligt. Den stora fördelen är att alla kommer till tals och man får ta del av allas tankar och åsikter.

D07616A3-6941-4F91-95D1-7FFC764B0F52

Rent praktiskt diskuterade vi två texter via Short Answers för att få uppleva hur det blir när man väl börjar besvara frågorna. Det finns många inställningar man kan göra när man är inloggad som teacher och för dessa fick vi med oss en manual.

85D31AA7-B44D-410C-9B66-A85F185918B0

Stort tack Maria och Ingalill för en lärorik eftermiddag! Ni ska alla veta att det finns så mycket att lära av kollegorna på Medioteket!

Referenser:

PedagogStockholm, kurslänk: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/sprakutveckling/lasstimulans-motivation-och-textsamtal1, 180313.

Gambrell, L. (2011). Seven rules of engagement. What’s Most Important to Know About Motivation to Read. I The Reading Teacher, Vol. 65, Issue 3, sid 172-178.

Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. I Reading Research Quarterly, XXI(4), 360-406.

Ytlärande och djuplärande

Av fem kapitel i boken Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. (Hattie, Fisher & Frey 2018) handlar ett om ytlärande, ett om djuplärande och ett om att transferera lärande.

Med ett verksamhetsnära språk visar författarna hur du kan förena skolans kunskapsuppdrag inom literacy med de sociala lärandemålen. Målet är att alla elever ska få möjlighet att optimera sitt lärande genom balans mellan ytlärande, djuplärande och transferering av lärande, det vill säga lärande som kan omsättas i andra sammanhang. (bokens baksidestext)

Det känns befriande att läsa att ytlärande har en plats i undervisningen. Ytlärande är vägen som möjliggör djuplärande men som också är en förutsättning för djuplärande. Innebörden är att vi inte kan hoppa över ytlärandet. Jag måste erkänna att jag tidigare har tänkt att ytlärande är något mindre önskvärt än djuplärande. Det har inte ansetts lika fint som djuplärande. Efter att ha läst boken Framgångsrik undervisning i literacy har jag ändrat uppfattning och tänker nu att ytlärande har en funktion att fylla.

En elev kan inte utvärdera två motsägelsefulla textavsnitt om hen inte har grundläggande förståelse för vad respektive text handlar om på bokstavlig nivå, strukturell nivå och inferensnivå. (Hattie, Fisher & Frey 2018:45)

Egentligen självklart att jag inte utan att ha rätt förkunskaper klarar kognitivt svårare uppgifter. Likaså är val av tidpunkt och tillfälle för när jag leder mina elever vidare mot djuplärande viktigt.

Författarna delar in lärande i två faser, en förvärvande och en befästande fas. Under förvärvandet är målet att hjälpa eleverna sammanfatta och ange huvuddragen i det studerade ämnet. När eleven gått vidare till att befästa så hamnar fokus på övningsprov och att ta emot återkoppling på sitt arbete.

Att befästa nyförvärvade kunskaper och färdigheter kräver tid, repetition, övning, upprepning och återkopling.  (Hattie, Fisher & Frey 2018:48)

Författarna understryker att …undervisning om strategier är ett viktigt första steg för att få eleverna att lära sig tillvägagångssätt som kan hjälpa dem att lösa problem… (Hattie, Fisher & Frey 2018:62).

Fasen då eleverna börjar tillägna sig literacy innehåller en del moment som har hög effektstorlek. Dessa är exempelvis:

  • lyfta fram förkunskaper.
  • ljudmetoden (phonics) och explicit undervisning.
  • undervisning i ordkunskap.
  • kontextbunden läsförståelse.

När det gäller synligt lärande i literacy är det viktigt att läraren dels är tydlig med att ange lärandemål och framgångskriterier, dels inte tycker att det finns någon undervisningsstrategi som är viktigare än elevernas lärande. Framgång mäts i huruvida eleverna lär sig och hur mycket de lär sig. Jag som lärare får inte låta mig styras av ideologi eller principer.

Författarna ger exempel på undervisningssätt som kan bidra till elevers djuplärande. Några sådana är:

  • användning av begreppskartor.
  • diskussioner och frågor.
  • metakognitiva strategier, däribland återkoppling till eleven.
  • ömsesidig undervisning (RT).

Återigen understryker författarna vikten av val av tidpunkt för när arbetet sker. Styrkan i att exempelvis använda begreppskartor ligger i det kognitiva arbete som det innebär. Författarna ger genom hela boken många praktiska exempel på hur läraren kan göra. När det gäller att arbeta med diskussioner och frågor så beskriver de hur läraren och klassen kan arbeta med diskussionsregler. Det handlar om att sitta så att alla ser varandra, att ställa öppna frågor, att var och en får göra ett begränsat antal inlägg i en diskussion och att diskussioner också förs i smågrupper.

För att få igång diskussioner kan läraren arbeta med frågor som fokuserar elevernas tänkande på olika sätt. Exempel på sådana frågekategorier, och frågor, är:

  • Lotsande: Hurdan var miljön i berättelsen? Vad betyder ordet förvirrande?
  • Fokuserande: Hur påverkade miljön berättelsen? Varför tror du att författaren valde ordet förvirrande i det är stycket?

Författarna delar också in arbetet med frågor i olika faser. De exempel de ger är:

  • Bokstavlig: Vad står det i texten?
  • Strukturell: Hur fungerar texten?
  • Inferentiell: Vad betyder texten?
  • Tolkande: Vad inspirerar texten dig att göra?

I och med att läraren arbetar med olika typer av frågor så riktas också fokus på olika aspekter. Ömsesidig undervisning (RT) är en av alla modeller som beskrivs då den har mycket hög effektstorlek, hela 0,74.

När ett nytt program eller en ny undervisningsstrategi införs betyder en effektstorlek på d=1.0 att i genomsnitt 84 procent av de elever som deltar i detta förbättrar sig, jämfört med dem som inte deltar. (SKL 2011:11)

I modellen ömsesidig undervisning (RT) ingår fyra moment:  förutsäga, ställa frågor, förtydliga och summera. I videon visas hur en lärare arbetar med dessa fyra moment i sin undervsning.

RT 4 moment

Alla ni som arbetar med läsförståelsestrategier känner igen dem!

Det finns mycket att tycka om den här boken! Som du nog märkt tycker jag att den är riktigt bra. Mycket att fundera över. Många exempel att jämföra med egna erfarenheter. En hel del att prova. Avslutningsvis tycker jag det vore intressant att höra hur du uppfattar den här videon. Använd din QR läsare och titta på den!

QR läsareFilmens titel är Visible Learning Through Success Criteria (4:35 lång). Undervisningen handlar om prefix och att sätta in ordet i en mening samt visa vad man menar med rörelser. Eleverna går i third grade. Den visar en lärare som agerar lite annorlunda mot vad jag är van att se i de klasser jag besöker. Samtidigt finns det poänger. Läraren är tydlig, barnen är aktiva och de får röra på sig. Vilka reflektioner gör du?

Referenser:

Hattie, Fisher & Frey (2018). Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

SKL (2011). Synligt lärande.

Vad får jag med mig?

Det är min stående fråga när jag läser böcker. Boken i det här fallet är  Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. (Hattie, Fisher & Frey, 2018) och den avslutas med att en av författarna, Nancy Frey, formulerar vad hon hoppas att läsaren har fått med sig. I en video på knappt två minuter presenteras tre nycklar till synligt lärande. Nycklarna är:

  1. lär känna din påverkan på dina elever (Know your impact).
  2. förstå/ta reda på var dina elever befinner sig i sitt lärande (Understand where students are in their phases of learning).
  3. undervisa med sikte på transfer! (Teaching for transfer)

Så här skriver Nancy Frey om begreppen ytlärande, djuplärande och transferering:

Lärare gör något betydelsefullt när de anpassar lärandet så att det utvecklas från ytlärande till djuplärande och transferering av lärande och anpassar sina metoder efter elevernas begreppsmässiga kunskapsnivå. (Hattie, Fisher, Frey 2018:163)

Nancy Frey understryker vikten av att jag i min undervisning behöver veta vad eleverna kan och på vilket sätt min undervisning påverkar deras lärande. Att mäta vilken och hur stor påverkan jag har på mina elevers lärande betyder att bedömning har en viktig roll i undervisningen. Här syftar författarna på en daglig formativ bedömning för att veta vad nästa steg i undervisningen kan vara. Vi undervisar med sikte på ett livslångt lärande. Du kan själv se och lyssna på Nancy Frey HÄR (knappt två minuter).

Fokus genom hela boken är hur vi lägger grunden till synligt lärande i literacy, hur vi undervisar via ytlärande vidare till djuplärande och slutligen uppnår transferering av kunskaper. För att klara detta krävs att jag som lärare har ringat in min påverkan på mina elevers lärande och att jag när denna inte är tillräcklig, dvs. eleverna lär sig inte det undervisningen syftade till att lära ut, justerar i undervisningen och vet hur jag ska göra i stället. Ja, boken är skriven utifrån Hatties studier av effektstorlek och vikten av att jag som lärare undervisar på ett sådant sätt att största möjliga utveckling av elevernas lärande uppnås. I ett kapitel får jag lära mig hur jag själv kan räkna ut effektstorlek på moment i min undervisning.

Vi anser att det är lärares professionella ansvar att fastställa hur lektionerna som de utvecklar och håller påverkar elevernas lärande.  (Hattie, Fisher, Frey 2018:133)

De räds inte heller att ta upp exempel på metoder som de med stöd i effektstorlek inte ger någon effekt på elevers lärande. Här nämns exempel som:

  • gå om en årskurs.
  • nivågruppering.
  • anpassa undervisningen efter inlärningsstilar.
  • provförberedelser.
  • läxor.  (Hattie, Fisher, Frey 2018:157-162)

Nivågruppering är omstritt. Många lärare arbetar med nivågruppering och tycker att de har egen erfarenhet av att det är bra. Författarna däremot anser att nivågruppering bör undvikas men skiljer på nivågruppering och behovsbaserad undervisning. De skriver:

Däremot bör inte behovsbaserad undervisning med flexibla grupper avskaffas. Elevcentrerad undervisning där man baserar undervisningsåtgärder på elevernas kunskaper och där eleverna ägnar sig åt lärande i smågrupper kan vara mycket effektiv. (sidan 158)

Vi får ett exempel på en gruppering utifrån behovsbaserad undervisning med flexibla grupper. Den handlar om en lärare som analyserar de felmönster hon ser i elevernas skrivande för att sedan i smågrupper ge eleverna undervisning inriktad på just det eleverna har behöver enligt henne. En dag fick några elever vägledning om övergångar. En annan dag fick några stöd med verbformer. En tredje dag gällde det stavningsmönster och så vidare.

Vad gäller läxor så beror effekten på… Författarna skriver att läxor som erbjuder möjligheter att öva på något som eleven redan lärt sig och har börjat bemästra kan vara effektivt. Minst effektiva är däremot läxor som innehåller nytt material eller sådant eleven har svårt för. Vi får inte lägga över på hemmet att lära ut sådant vi lärare inte lyckats lära eleverna. Lärarna är de som har störst påverkan på elevernas prestationer.

Författarna återkommer till att bedömning har en viktig funktion för att mäta framsteg. Att arbeta med formativ bedömning är att hela tiden söka tecken på elevernas lärande för att använda denna kunskap i planeringen av den fortsatta undervisningen.

Författarna tar också upp metoder som har hög effektstorlek men de går jag in på i kommande inlägg.

Jag vill också knyta till tidigare inlägg. Redan 2015 skrev jag ett inlägg om en artikel av Nancy Frey & Douglas Fisher.  Dessa var  Närläsning som stöttning (150429) som handlade om närläsning och Contingency Teaching (150505) som handlade om olika stöttande strategier i undervisningen.

Referenser:

Hattie, Fisher & Frey (2018). Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

Om författarna:

Nancy Frey är professor i literacy in Educational Leadership vid San Diego State University.

John Hattie är forskare i undervisningsvetenskap. Läs mer på hans hemsida Visible Learning.

Douglas Fisher är professor i Educational Leadership vid San Diego State University.

Lär dig mer om LegiLexi i tre korta filmer

Vi har filmat de presentationer vi har ordnat av LegiLexi för att även du som inte hade tillfälle att delta ska få ta del av vad vi andra fick veta. Vi valde att redigera filmerna så att de delades in i tre olika delar. Varje del är ungefär 10 minuter. Den första är en introduktion. Den andra delen handlar om formativ bedömning och RTI (Respons to Intervention). Den tredje delen presenterar The Simple View of Reading samt LegiLexis tester. Varsågoda!

Del 1

Del 2.

Del 3.

Boken ”Att lära barn att läsa” kan du antingen rekvirera genom att mejla Sofia Norén eller ladda ner kostnadsfritt från LegiLexis hemsida. Ja, jag skriver det igen. Alla delar i kartläggningsmaterialet är kostnadsfria!

LegiLexi står bakom och driver sidan jagharläst.se. En webbsida med olika läsuppdrag och läsutmaningar för läsårets olika lov. Det är ett kostnadsfritt verktyg som vänder lovens färdighetsförlust till läslust! Ja, åtskilliga studier visar att många av våra elever går tillbaka i sin läsning när de är lediga. Läsning är som kondition – den måste underhållas och utmanas hela tiden. Vi talar ibland om läskondition! Bakom fliken Boktips hittar du boken Dexter Olssons Adventures. Morfars hemlighet. av författaren Michael Wiander. En bok i 10 kapitel i lika många pdf-filer. En bok som passar elever i åldern 9-10 år. Du kan läsa mer om boken på adlibris webbsida.

Vill du välja att läsa andra böcker så gör det! Tänk på att:

  • Välja texter som intresserar.
  • Läs alltid och överallt.
  • Läs för ditt barn.
  • Läs tillsammans.
  • Läs själv och var en läsande förebild.

Hur lyder nu utmaningen? Jo, under sportlovet är utmaningen för oss:

Läs lite tillsammans varje dag!

Du kan läsa mina tidigare inlägg om LegiLexi HÄR. De har handlat om sommar- och jullovsläsning och lite om själva kartläggningsmaterialet.

Referenser:

LegiLexi: https://www.legilexi.org, 180225.

Reading Rockets om The Simple View of Reading, 1802025.

Inspiration

grupbild

Karin Pettersson visar på språk- och kunskapsutvecklande undervisning i tidigare skolår – och det skedde 5e februari. En riktigt inspirerande men också lärorik inspirationsföreläsning! Vi är alla vi som deltar i Språkpaketet. Det är Carola och jag som organiserar men också själva håller i de flesta av våra handledningar och föreläsningar.

Karin Pettersson använder iPads, dator och dokumentkamera. Barnen har hörlurar kopplade till en split för att kunna koppla två barn till samma dator. Det parvisa elevarbetet är centralt. Möbleringen påverkar hur läraren kan undervisa och avgör därmed hur det blir. Karin har inspirerats av Trageton för klassrumsmöblering, det parvisa elevarbetet och att hon valt att ha skärmar mellan vissa bord. Karin försöker skapa rum i rummet. Gemensamt arbete görs i grupp på golvet. Där ligger det en mjuk, ljuddämpande och allergigodkänd gummimatta som utgörs av ett antal pusselbitar, en pusselmatta (Ergo).

Eleverna står upp när de arbetar och de arbetar oftast parvis när de skriver.

Direkt vid skolstart börjar de skriva bokstavsräckor på sina iPads. Utvecklingen går fort med uppstart i att höra och hitta bokstäver med stöd av talsyntesen. Karins erfarenhet är att läraren redan från början måste tänka efter och bestämma sig för hur de färdiga texterna ska sparas och vad man ska göra med texterna. Ska texterna läsas för kamrater och hemma? Ska texterna sparas och i så fall hur?

Det är många finmotorikövningar. Penngreppet tränas på många olika sätt. Det är pyssel och fingerarbete. Bokstavsformerna tränas enligt hur det beskrivs i Erica Lövgrens böcker om ASL.

Karin integrerar ASL undervisningen med genrepedagogik utifrån undervisningens och lärandets fyra zoner.

IMG_1222

lärandets 4 zoner

Karin arbetar med vardags- och skolspråk och att göra eleverna medvetna om hur vi talar på olika sätt i olika sammanhang med olika människor. Vi använder helt enkelt olika språk utifrån syftet.

Karin återgav lite kort hur genrepedagogiken vilar på de tre benen: 1) Vygotskij 2) den funktionella grammatiken 3) cirkelmodellen. Hon exemplifierade och utvecklade också detta närmare. Hon presenterade olika stöttningsstrategier, gav exempel ur sin undervisning utifrån den funktionella grammatiken och visade en bild på aktions-, säges-, mentala- och relationerna processer samt tidsord. Hennes erfarenhet är att detta ger eleverna i åk 1 ett metaspråk som gör stor skillnad. Vi fick exempel på hur hon arbetar med cirkelmodellen. Karin presenterade de sex skolgenrer hon arbetar med i sin undervisning. Dessa är:

  1. återgivande
  2. narrativa
  3. beskrivande
  4. förklarande
  5. instruerande
  6. diskuterande/argumenterande

Karin presenterade de appar hon använder med sina elever och hur barnens alster kan se ut. Det var exempelvis: Läs och skriv som är en bra app för F-klass.

Karin visade hur hon arbetar med argumentation med elever i F-klass och mycket mer.

Vill du också få en kick-start med att arbeta med ASL och med en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan du anmäla dig till nästa Språkpaket som vi alldeles snart startar upp! Tala med din rektor och om ni är överens så kan du mejla mig eller Carola om att ni är intresserade. Det är alltid rektor som beslutar huruvida det finns tid inom skolans utvecklingsarbete att berörda lärare deltar.

Referenser

Ergo pusselmatta

Löfgren, E. (2013). Med datorn som skrivverktyg. Stockholm: Sanoma utbildning.

Pettersson, K. (2017). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3 : cirkelmodellen, genrepedagogik, ALS och IKT. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

appar:

  • Skriv och läs, en webbapp, vilket betyder att man går in via webben. Ca 109 kr.