Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Skriftspråksstimulering genom lek

Idag fick vi förmånen att lyssna på forskaren Ewa Skantz Åberg och hennes föreläsning Skriftspråksstimulering genom lek.

Ewa öppnade med frågan Hur ser den skriftspråkliga praktiken ut i förskoleklassen?

Forskning visar att skriftspråkliga lärarledda aktiviteter oftast organiseras skilt från sådan lek som barnen själva tagit initiativ till. Ett vanligt inslag i undervisningen redan i förskoleklass är traditionell bokstavsinlärning. Samtalsmönstret präglas många gånger av IRE-mönster vilket betyder att läraren använder sig av korta kontrollfrågor eller fråga-svarsmönster. IRE är en förkortning av Initiering, Respons och Evaluering. Här är det alltså läraren som initierar, eleven som svarar och läraren som tar ställning till elevens svar och ger respons på detta. Ewa visade oss några transkriptioner av lärar-elev samtal enligt IRE med utgångspunkt i barnens bokstavsarbete med fokus på fonologisk medvetenhet efter att ha sett Livet i bokstavslandet.  Ett mönster i detta arbete var att lekinnehållet utgjorde ett yttre ramverk för de aktiviteter som utspelade sig i undervisningen. Barnens delaktighet var genomgående begränsad.

Mycket undervisning i förskoleklass är samma som sedan upprepas i årskurs 1. Bokstavsarbetet kryper ner i åldrarna. Risken för en skolifiering efter ett traditionellt mönster är överhängande.

Leken är central i lärandet, särskilt då det gäller våra yngsta elever. Lärare är medvetna om detta och lägger in lek i skolarbetet. Samtidigt är det viktigt att vi frågar oss vems lek vi pratar om. Leken måste utgå från barnet.

Ewa SÅ leken

Leken stimulerar skriftspråkandet då den är en social och kommunikativ aktivitet. Att skriva är att kommunicera. Det stimulerar det abstrakta tänkandet och ger en ökad symbolförståelse. Barn upplever det också lustfyllt att skriva redan från det första lekskrivandet. Lekläsande och lekskrivande är ett härmande av vuxnas beteende. Barnet leker att det läser och skriver och ser sig som att de kan; att de är läsare och skrivare.

Vi fick en snabbgenomgång med praktiska exempel på skrivutvecklingens faser.

BDAAB83A-64ED-4B56-BA99-3FE5ED714015

Nästa fråga Ewa lyfte var hur vi kan skapa inspirerande lekmiljöer.

Lekmiljön kan jämföras med en tavla som visar en förgrund och en bakgrund. I förgrunden lägger vi färdigheter och förmågor som vi vill att barnen ska erövra. Frågan här är vilka färdigheter och förmågor vi talar om?

Bakgrunden innehåller sådant som kan stötta det som är förgrunden. När vi etablerar en bakgrund så handlar det om att göra material tillgängligt för barnen i miljön. Skriften ska in på ett naturligt sätt i ett meningsfullt sammanhang.

När vi tar utgångspunkt i barnens intressen och behov så skapar vi goda förutsättningar för barnets lärande. Det är också av stor betydelse för barnets lärande att läraren aktivt engagerar sig i leken och inte bara ser på. När läraren deltar aktivt kommer denne samtidigt att modellera hur man gör. Läraren visar hur man gör genom att rikta fokus mot varför man behöver skriva och hur man kan göra. Lekfullt!

Det finns många miljöer som passar att använda i undervisningen i förskoleklass. Exempel på miljöer är en affär – kanske en blomsterhandel, en restaurang och ett sjukhus. Det är extra bra när lekmiljön kan expanderas. Detta betyder att den kan utgöra grunden för att gå vidare till nästa lekmiljö. Lek kring sjukhus kan i sin tur leda till att man skapar ett apotek som nästa lekmiljö. Styrkan i att expandera lekmiljöer är att varje lekmiljö har sina begrepp och sina ämnesspecifika ord.

Avslutningsvis underströk Ewa vikten av att vi metaspråkar med barnen för att göra dem medvetna om sitt eget lärande.

Skriv och lek – lek och skriv!

När lär sig våra yngsta att läsa och skriva? När de börjar i ettan? När de börjar i förskoleklass? Är undervisning en förutsättning?

Skriva och läsa är att härma de skriv- och läskunnigas beteenden och skriv och lässituationer. (Barn upptäcker skriftspråket, sidan 64, i Dahlgren m.fl. 2013)

Barn mognar i olika takt. Barn möter mer eller mindre språkstimulans i sin omgivning. Vuxna i barnens omgivning läser och skriver i olika omfattning. Detta påverkar i sin tur barnens nyfikenhet, intresse och lust att läsa och skriva. Barn lekläser och lekskriver. De härmläser och härmskriver. De gör som vi vuxna gör. De tittar på texten och lekläser. De bläddrar och vänder blad. De skriver krumelurer, streck, symboler och med tiden bokstäver. Barnet skriver sitt namn och sedan listor, meddelanden och brev. Idag kanske också sms och e-post. Att lära sig skriva är att lära sig kommunicera. Att skriva är att kommunicera.

Just därför är det viktigt att hitta och utveckla moment i undervisningen som i och genom leken stimulerar och utvecklar barnets skriftspråkande. Onsdag 9 oktober kommer Ewa Skantz Åberg, forskare med bakgrund som förskollärare, att inspirera samt ge dig fördjupade kunskaper inom detta. Här ser du en kort beskrivning av föreläsningen.

Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken

 Många forskningsstudier visar att barn ofta utforskar skriftspråkets form och kommunikativa funktion långt före den formella undervisningen. Utforskandet sker i meningsfulla sammanhang tillsammans med andra och på så sätt utvecklas gradvis en förståelse. Caroline Liberg (2006) har funnit att barn till exempel härmar någon vuxen som skriver en inköpslista, deltar i samtal om skriftens grammatik, och prövar själv sina kunskaper under lekfulla former. Denna process kallas ibland för upptäckande skrivning och har visat sig vara betydelsefull för barns läs- och skrivutveckling (Hofslundsengen, Eriksen Hagtvet & Gustafsson 2016). Frågan är hur vi kan ta tillvara barns upptäckarlusta och kunskaper när de kommer till förskoleklassen och hur kan vi väcka nyfikenhet hos de barn som inte verkar intresserade av bokstäver? Utifrån studier av bland annat Bingham m fl., (2018) och Magnusson och Pramling Samuelsson (2019) ger föreläsningen förslag på hur vi kan skapa inspirerande lekmiljöer som bidrar till möten med nya symboler, som ikoner och bokstäver, och hur vi didaktiskt kan resonera kring vårt eget aktiva deltagande i leken. (Ewa Skantz Åberg)

Är det här något du är nyfiken på!? Vill du utveckla fler inspirerande lekmiljöer i din undervisning!? I så fall anmäl dig HÄR (föreläsningen är öppen för lärare i Stockholms kommunala grundskolor).

Analysera mera!

14 oktober har du möjlighet att arbeta med att utveckla dina analyser av elevresultat i LegiLexi. Detta är en fördjupningsträff kring att använda LegiLexi för bedömning av elevers läsfärdigheter. För att delta ska du ha erfarenhet av att använda LegiLexi med dina elever. Vi har även våren 2019 haft en sådan här fördjupningsträff och den var mycket uppskattad av deltagarna. Du kan läsa mer om det fördjupningstillfället HÄR.

LegiLexi finns nu även i Programbanken. På Programbankens webbplats hittar du de pedagogiska program, appar och webbtjänster som finns tillgängliga och som är godkända att använda för oss som undervisar i Stockholm stad. Skriv in LegiLexi i sökrutan på Programbanken så får du upp information, instruktionsmanual och videos till programmet.

LegiLexi har i samarbete med svenska läsforskare utvecklat och kvalitetssäkrat ett heltäckande testverktyg som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.

Vid användning av LegiLexis testverktyg kan lärare testa sina elever i nio olika läsfärdighetstester för att via dessa tester kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens/gruppens sammansättning och utveckling.

Resultatredovisningen inkluderar utöver diagram och olika sammanställningar även en individuell elevanalys och rekommendationer. (Programbanken, 190925)

Är det inte just det här som jag som lärare behöver!? Jag syftar på att tillsammans med kollegor få arbeta med att analysera elevresultat från kartläggningar och bedömningar samt arbeta med att ta fram förslag på den klassiska frågan ”Vad gör jag sen? Vad är nästa steg att arbeta med för eleven?”. När jag som lärare har gjort den här analysen är förstås nästa uppgift att involvera eleven. Det är ett grannlaga arbete att ge eleverna tillfälle att utveckla medvetenhet om sitt eget lärande och arbeta med att utveckla sin metakognitiva förmåga.

Förskollärare och sugen på kompetensutveckling!?

I så fall kan jag tipsa dig om tre bra föreläsningar med fokus på undervisning i förskoleklass. Ja, de är absolut intressanta även för dig som arbetar i de tidiga skolåren.

Bokstavstema i förskoleklass

Först har vi Monika Lång och Jessica Ekberg som föreläser tisdag 1 oktober klockan 14.00 – 16.00. Monika och Jessica arbetar båda som förskollärare i förskoleklass, närmare bestämt vid Råtorpsskolan i Karlstad.

Rubriken på deras föreläsning är ”Bokstavstema i förskoleklass”. Rubriken är samma som titeln på den bok de har skrivit tillsammans och som kom ut tidigare i år.

Monica och Jessica kommer i föreläsningen att presentera:

  • hur de planerar terminer och veckor utifrån bokstavsteman
  • exempel på hur olika bokstäver och teman lyfts in i olika ämnen
  • elevernas delaktighet och intressen – en viktig del av vår undervisning De tar också upp hur de arbetar med kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” inom ramen för sin ordinarie undervisning.

Detta kommer att bli en mycket inspirerande föreläsning!

Dag: tisdag 1 oktober
Tid: klockan 14 – 16
Plats: Medioteket
Anmäl dig här: Bokstavsteman i förskoleklass

Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken

Nästa spännande föreläsning har du chansen att lyssna på onsdag 10 oktober. Det är Ewa Skantz Åberg som föreläser om ”Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken”. Föreläsningens fokus ligger på hur vi kan stimulera intresset för skriftspråk genom leken samt vad aktuell forskning säger om detta; något som är både aktuellt och viktigt när man arbetar i förskoleklass och med våra yngsta elever. Ewa är förskolelärare, forskare och undervisar på förskollärarprogrammet vid Göteborgs universitet.

Dag: tisdag 9 oktober
Tid: klockan 14.00 – 16.30
Plats: Medioteket
Anmäl dig här: Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken

Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter

Mitt tredje förslag på en intressant föreläsning för alla som arbetar i förskoleklass och de första årskurserna är en föreläsning med Jens Dietrichson. Rubriken är ”Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter”. Jens forskar om insatser i skola och förskola för elever i riskgrupper.

I föreläsningen presenterar Jens Dietrichson resultat från den så kallade Läsklar-studien samt tre systematiska forskningsöversikter. Jens beskriver Läsklar, en multisensorisk metod ämnad att hjälpa elever i förskoleklass och årskurs 1; elever som har stor risk att hamna i lässvårigheter. Resultaten från Läsklar-studien belyses med utgångspunkt i tre systematiska forskningsöversikter av den internationella forskningslitteraturen om effektiva insatser för elever i riskgrupper. Jens ger också exempel på vilka typer av insatser som har kunnat lyfta elever med lässvårigheter.

Dag: måndag 21 oktober
Tid: klockan 14.00 – 16.00
Plats: Medioteket
Anmäl dig här: Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter

Ja, detta är tre föreläsningar som absolut vässar din kompetens! Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för alla som arbetar i  någon av Stockholms kommunala grundskolor. Hoppas du är intresserad av att delta!

Välkommen att anmäla dig!

Ny presentation av Legilexi

Idag var det dags för en ny presentation med Sofia Norén av LegiLexi. Som tidigare var det många intresserade lärare som anmält sig!

Sofia

Den första läsinlärningen kan gå till på en mängd olika sätt. Dock är ljudningsmetoden den enda läsinlärningsmetod som har forskningsstöd vilket betyder att den har vetenskapligt bevisad effekt. En felaktig föreställning är att det bara är svaga läsare  som ljudar. Faktum är att vi alla ljudar när vi läser men när vi knäckt läskoden sker ljudningen utan att vi märker den.

LegiLexi är en kostnadsfri screening av elevers läsfärdighet som är anpassat för att användas under årskurs 1 – 3. Efter genomförd screening får läraren tillgång till resultat och en övningsbank för elevernas läsfärdigheter på olika nivåer. LegiLexi fungerar som en plattformsoberoende portallösning.

Under våren testades runt var 10e elev i årskurs 1, 2 och 3 med LegiLexi. Ja, LegiLexi är konstruerat för att användas i åk 1-3. Sofia menade att det går bra att börja redan i förskoleklass men då gör barnen endast del A. I förskoleklass passar det bäst att göra LegiLexi under våren och då får läraren en bra uppföljning på sina elevers läsutveckling.

LegiLexi tester är utvecklade i nära samarbete med forskare från Linköpings universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Sofia refererade också några forskningsstudier om LegiLexi.

Vikten av högläsning underströks. LegiLexi har gjort en undersökning av högläsningsvanorna i hemmet och ett resultat visar att man slutar läsa högt i och med att barnen kan läsa själva. Detta är synd då högläsning kan utgå från böcker som är för svåra för eleven att läsa själv. Högläsning är ett utmärkt sätt att utmana elever. Högläsning är det säkraste sättet att stärka elevers ordförråd.

Sofia knöt också ihop LegiLexi med de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsverktygen.

LegiLexis tester kartlägger alla dina elevers läsfärdigheter och vid regelbunden användning ser du som lärare tydligt elevernas individuella progression och hur de ligger till i förhållande till årskursens mål. Du kan tidigt identifiera elever som visar indikation på eller befaras inte nå målen och sätta in relevanta insatser och åtgärder därefter. Du kommer även snabbt kunna identifiera elever som behöver extra utmaningar för att fortsätta utvecklas. (LegiLexi 190902)

LegiLexi genomförs vid tre totalt tillfällen under läsåret; höst, vinter och vår.

testperioder

Rekommendationen är att testerna genomförs i september, dec/jan och maj för att på bästa sätt fånga upp elevernas utveckling. Dock kan varje enskild elev  endast genomföra testet en gång varje testperiod. Tanken är att skapa kontinuitet. Deltesterna behöver inte genomföras vid ett och samma tillfälle. När läraren delar upp testerna på flera olika testtillfällen är det dock viktigt att alla elever är färdiga med alla deltester innan testperioden stänger.

Sofia gjorde förstås en genomgång av hur man kommer igång som ny användare. Det var pin-koder, skapa klasser, vad som händer om jag byter jobb och liknande frågor.

Du som inte kunde delta kan se Sofia föreläsa från ett tidigare tillfälle. Du hittar det HÄR.

Arbetar du redan med LegiLexi!? I så fall finns det fortfarande plats på fördjupnings- och fortsättningstillfället måndag 14 oktober: LegiLexi fördjupning: Analysera mera och utveckla din undervisning. Du hittar information och anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm. Välkommen att anmäla dig!

PS. Nämnas bör också att LegiLexi har ett så kallat PUB-avtal (Personuppgiftsbiträdesavtal) med Stockholm stad!

Tre föreläsningar mot yngre elever

Det här läsåret är året vi fick Läsa – skriva – räkna. En garanti för tidiga stödinsatser. En garanti som garanterar att elever tidigt ska få det stöd de behöver för att lära sig det som finns i kursplanerna och klara de kunskapskrav som finns i åk 1 och senare. Det handlar om att alla elever i behov av stöd ska få rätt stöd i rätt tid. Det är helt enkelt en förstärkning av skollagen som började gälla 1 juli 2019.

De föreläsningar jag ordnar under hösten ligger i linje med detta och syftar till att bredda och fördjupa lärares kunskaper om bland annat teori, hur man kan stimulera våra yngsta elever i deras läs- och skrivinlärning och vad vi ska kräva av en app. Ewa Skantz Åberg föreläser vid tre tillfällen under hösten. Ewa är disputerad, filosofie doktor, och förskollärare. Hon forskar och arbetar inom utbildningen för förskollärare vid Göteborgs universitet. Du hittar föreläsningarna i kalendariet på Pedagog Stockholm. Som du ser är föreläsningarnas rubriker länkade så du direkt kommer rätt i kalendariet. Det är de här föreläsningarna jag syftar på:

Onsdag 25 september: Teoretiska perspektiv på barns läs- och skriftspråkslärande.

Ewa tar i föreläsningen upp olika teoretiska perspektiv för barns tidiga läs- och skriftspråksutveckling. Hon knyter ihop teori och praktik så vi lättare ser vilka didaktiska konsekvenser olika teorier får i det praktiska arbetet och undervisningen i förskoleklass. Detta ger medvetenhet och en viktig kunskap för lärare som undervisar.

Onsdag 9 oktober: Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken .

Förskoleklassens undervisning ska utmana och inspirera elever till nya upptäcker och kunskaper på ett lekfullt sätt. Utgångspunkten är elevernas intressen, behov och förutsättningar. Undervisningen ska ge elever möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk. Vi vet att barn lär i leken. Hur kan vi då uppmuntra och stimulera deras intresse för skriftspråket genom leken på ett integrerat sätt? Föreläsningen baseras på aktuell forskning.

Måndag 11 november: Några verktyg för att analysera en app.

Under de senaste åren har digitaliseringen tagit stora kliv framåt. Datorplattor och appar är idag vanliga verktyg i förskoleklassen. På marknaden finns en uppsjö av så kallade pedagogiska appar där innehållet riktas mot olika ämnesområden. Appar saluförs ofta som effektiva verktyg för lek och lärande. Men hur pedagogiska är dessa appar egentligen? Vilka möjligheter till lärande ger apparna? I workshopen får deltagarna exempel på vetenskapliga analysbegrepp för att kritiskt kunna granska en app.

Viktiga föreläsningar som ger dig nya kunskaper! Välkommen att anmäla dig!

Har du sett att vi har ny licens för läs- och skrivstöd?!

Du har väl sett på intranätet att vi ny licens för läs- och skrivstöd!? Claro Valfrihet. Detaljerna hittar du förstås i Programbanken! Det är en central licens för grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärskolor. Det finns flera fördelar som exempelvis en enklare inloggning. Vill du lära dig mer för att lättare komma igång och använda programmen så anmäl dig och delta i någon av informationsträffarna!

ny licens_190819

3e dagen gillt!

Idag var tredje och sista studiedagen för den här gången. Matilda och jag har haft intressanta, stimulerande och utmanande dagar! Jätteroligt, tycker vi! Häftigt att möta så många engagerade lärare!

DA3CE387-7AA9-4954-8EBE-78D62A5D1C37

Du som inte kunde delta eller som inte fått plats har, som jag berättat tidigare, en ny chans 28e oktober.

I slutet av dagarna har vi bett deltagarna att ge oss ett ord som de tycker är represantivt för dagen. Exempel på ord har varit:

  • intensivt
  • klarhet
  • inspirerande
  • givande
  • nyttigt
  • förberedande
  • lärande
  • grundande
  • tydliggörande
  • kollegialt lärande
  • stimulans
  • analys
  • tips

Ord som stämmer väl med de mål Matilda och jag har haft för dagarna. Vi har strävat efter att just förbereda deltagarna på deras arbete med kartläggningen, räta ut frågetecken, inspirera till hur man kan arbeta på ett både tidseffektivt och  för barnen roligt sätt.

Några exempel på frågor vi rätat ut är frågan om specialpedagogisk kompetens. Vi hänvisar till sidan 9 i Lärarhandledningen där det står följande:

”Personal med specialpedagogisk kompetens” avser främst personal som har en utbildning som speciallärare eller specialpedagog.

En annan fråga gällde vem som har ansvar för att genomföra det som man kommit fram till i den särskilda bedömningen. Den klassiska pedagogiska frågan är: Vem? Vad? Hur? Här är svaret att det kan vara specialläraren/specialpedagogen som undervisar eleven men inte självklart. Det kan lika gärna vara klassläraren! Vad som ska undervisas om beror på vad man kom fram till i den särskilda bedömningen. Samma gäller förstås hur!

Uppgiften Lekplatsen, Hitta matematiken, har väckt många frågor. Att ringa in en position sett ur ett visst perspektiv är inte helt lätt. Samma gäller att kunna berätta och beskriva hur jag vet det. Varför jag anser att den lilla figuren står just där som jag anser att den står.  Detta förutsätter att eleven både kan tänka sig in i var denne står i förhållande till bilden och muntligt kan förklara hur och varför samt har de begrepp som behövs för att kunna beskriva rumsligt läge. Den här uppgiften var lika engagerande för oss vuxna!

2D2B45E4-9B96-461C-B8E2-B0AF35D8F2A0

Avslutningsvis hade vi tänkt oss att prova att använda Mentimeter.com när deltagarna skulle få uppgiften att skriva ett ord som beskriver dagen. Vi försökte oss på att använda oss av Mentimeter.com men tji fick vi. Vi fick inte upp koden så det var bara att be deltagarna att säga sina ord och anteckna analogt! Ja, man kan inte lyckas med allt! När vi väl var klara då dök kodsifforna upp. Typiskt!

Stort tack till alla er som deltagit någon av dessa studiedagar. Ni har jobbat hårt och visat engagemang och intresse HELA dagen! Vi är så imponerade av ert deltagande och nu önskar vi er alla lycka till i ert kartläggningsarbete med Hitta språket och Hitta matematiken.

Stort tack också till dig Matilda! Det har varit en förmån att få arbeta tillsammans. Ja, det känns som vi är bra parhästar och kompletterar varandra på bästa tänkbara sätt. Ser redan fram mot 28e oktober då det är dags nästa gång! Kanske kommer vi fram till att vi ska lägga in fler tillfällen under hösten. Få se när vi har samlat ihop oss och startat upp allt annat vi jobbar med.

Glimtar från studiedagen den 14e augusti

Ja, då var det dags för den andra omgången med vår studiedag om  ”Läsa – skriva – räkna. En garanti för tidiga stödinsatser”. 70 nya lärare med glittrande, förväntansfulla ögon redo att ägna en heldag åt att lära om garantin och kartläggningsmaterialen. Härligt att få jobba med detta!

Igår tisdag hade vi en fantastiskt stimulerande heldag med många intressant diskussioner. Under dagen passade vi också på att slå ett slag för andra spännande föreläsningar och kurser som vi erbjuder. Vi  nämnde exempelvis följande:

Måndag 30/9 kan du höra Cecilia Segerby föreläsa om Språkliga aspekter i matematiken. Information och anmälningslänk hittar du i kalendariet på PS, Pedagog Stockholm: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/matematik/sprakliga-aspekter-i-matematiken/

Tisdag 1/10 föreläser de två förskolklasslärarna Monika Lång och Jessica Ekberg, Råtorpsskolan, Karlstad, om hur de bygger upp sin undervisning i förskoleklass kring bokstavsteman. Rubriken på deras föreläsning är Bokstavstema i förskoleklass. Läs mer i kalendariet på PS: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/sprakutveckling/bokstavstema-i-forskoleklass/

Måndag 28/10 kommer jag och Matilda Östman att ha nästa tillfälle med just den  här studiedagen som vi nu har 13e, 14e och 15e augusti. Även denna hittar du i kalendariet på PS: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/bedomning-och-betyg/lasa-skriva-rakna-en-garanti-for-tidiga-stodinsatser/

Vi lyfte också att våra kollegor Karin Källander och Camilla Liljedahl, Skoldatateket på Medioteket, ordnar många intressanta kurser som även passar förskollärare. Nytt är stadens nya centrala licens från Claro Software. Flera webbinarier och fysiska genomgångar ordnas på Medioteket i samarbete med Svensk talteknologi. Du kan läsa mer på Skoldatatekets webb. De ordnar också många andra vanliga kurser och workshops. Några exempel är följande workshops som är aktuella i början av höstterminen: Anpassa för elevers variationer, Ipad som stöd för nyanlända elever och Ipad för elever i läs- och skrivsvårigheter.

299C4FA4-FED9-45D6-979A-27383194BFC1

Idag onsdag 14e var programmet förstås samma som igår. Bra diskussioner, nya reflektioner och nya frågor.  Vi återkom till vikten av att i möjligaste mån göra uppgifter, uppdrag och övningar fysiskt så barnen får röra på sig även i klassrummet. Det kan handla om att hoppa ord i meningar, leka lekar som exempelvis ”gör si, gör så”, memory med bild och ord, sekvensbilder för sagor där händelserna  läggs i rätt ordning.

A82444C6-3239-4CFC-B6F3-5059DE708B51

Givetvis ägnas delar av mattemasset om taluppfattning åt att prova på uppgifterna! Mycket uppskattat med många glada skratt under arbetet.

9A8865A6-4F53-47E2-8888-6079BE034D67

Deltagarna fick också brottas med vad de tror att eleverna skulle komma fram till på frågorna: Vad har jag gjort? Vad har jag lärt mig? Vad har jag övat? Detta följt av frågan: Vad har jag, som lärare, lärt mig av detta? Några tankar som kom handlade om vikten av att vara väl förberedd, gärna ha övat på genomförandet av uppgifterna, veta vad jag som lärare ska göra vid kartläggningen. Ett förslag som kom var att uppgiften med sanden/riset  kanske kan göras med några barn i sandlådan ute och att jag som lärare kan tala om att vi gör kartläggningen för att jag i undervisningen ska göra rätt saker som är lagom svåra.

Välkommen att fortsätta besöka och läsa min blogg Läs- och språksatsningen!

Får jag bjuda in till lite kollegialt lärande!?

Varsågoda! Här är den filmade föreläsningen med Ewa, Inga-Lill och Helena, eller rättare sagt föreläsningen uppdelad och redigerad i tre delar. Det handlar här om att se föreläsningen Språket på väg ur tre olika perspektiv. Första delen visar Ewa Bergh Nestlogs introduktion. De andra och tredje delarna bjuder på kollegialt lärande med kollegorna Inga-Lill Mårtensson och Helena Pärpe. Fokus ligger på hur de arbetar med Språket på väg integrerat i undervisningen.

Del 1

Del 2

Del 3

Håll med om att det är härliga bilder på föreläsarna!

Personligen tycker jag att det är jätteintressant att höra Inga-Lill och Helena presentera hur de arbetar med materialet. Särskilt imponerad är jag av deras sätt att integrera bedömningsarbetet i ordinarie undervisning och inkludera eleverna i bedömningsarbetet. Att engagera eleverna själva i självbedömning är en utmaning för de flesta av oss lärare. Självbedömning och utveckling av förmågan av metareflektion är två framgångsfaktorer för elevers lärande och kunskapsutveckling. Oerhört bra när man lyckas! Stort grattis till er båda, Inga-Lill och Helena!

Jag skulle tycka att det vore intressant att få respons från er andra lärare i svenska som använder Språket på väg! Hör gärna av dig och dela dina erfarenheter och reflektioner!