Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Snart dags igen! Nu 6e tillfället kring ”Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”!

NU HAR DET HÄNT! 4 PLATSER LEDIGA som du kan anmäla dig till (idag 18e november). Ja, som sagt. ”Livet” kommer ibland i vägen för våra planer och då får vi avanmälningar.

Ja, det finns en (1) plats kvar till den 28e november och vår heldag kring Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Ja, du läste rätt! Det finns i dagsläget endast en plats kvar. Lokalen rymmer 50 deltagare. Av erfarenhet vet jag att några alltid får förhinder; man kan ju bli sjuk, ha egna sjuka barn eller så är det något oväntat som händer på jobbet.

Tidigare tillfällen var de tre dagarna vid skolstart i augusti. Intresset och söktrycket till de dagarna var mycket stort varför vi först planerade in två dagar under oktober. De dagarna blev också fullbokade så därför fortsätter vi med ett sjätte tillfälle 28e november.

Augustidagarna har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Du kan läsa det här: Glimtar från studiedagen den 14e augusti.

28e november får du veta allt om Läsa Skriv Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Du får också en presentation och genomgång av Hitta språket och Hitta matematiken. Avslutningsvis arbetar vi med analys av resultat och hur man kan tänka kring att planera sin undervisning utifrån kartläggningsmaterialet. Studiedagen vänder sig till lärare, speciallärare/pedagoger som arbetar i förskoleklass samt deras chefer.

Vill du delta så börja med att tala med din rektor så du har lov att delta  och sedan är det bara att anmäla sig. Anmälan sker via utbildning.stockolm.se. Du väljer och klickar dig vidare via Studiedag om ”Läsa-skriva-räkna” samt Hitta språket och Hitta matematiken. Sedan är det bara att fylla i anmälan. Om du i sista minuten skulle få förhinder avanmäler du dig själv och det gör du även här.

OBS! Du måste vara in på en tjänstedator för att kunna anmäla dig då kurserna vi erbjuder endast är öppna för lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala skolor.

PS. Passar inte just detta datum eller att du inte kommer ifrån din undervisning av andra skäl så kan du delta i Skolverkets nya webbkurs Följa och främja lärande i förskoleklass. Du deltar själv eller ännu hellre tillsammans med kollegor. Webbkursen är upplagd för att gynna ett kollegialt lärande. Du behöver avsätta runt 10-12 timmar för att läsa, diskutera, se filmer och genomföra de olika momenten. Ett bra alternativ!

Har du redan läst webbkursen så har jag hört att Skolverket kommer med en ny webbkurs runt årsskiftet som lär ha titeln Undervisning i förskoleklass.

PS. saknar du någon kurs eller studiedag så mejla mig gärna dina önskemål och förslag. Häromdagen fick jag en fråga om vi inte kan ha en studiedag kring Läsa Skriv Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser kombinerat med fördjupning kring innehållet i Nationellt bedömningsstöd för årskurs 1-3. Hör av dig eller skriv en kommentar!

NU HAR DET HÄNT! 4 PLATSER LEDIGA som du kan anmäla dig till (idag 18e november). Ja, som sagt. ”Livet” kommer ibland i vägen för våra planer och då får vi avanmälningar.

Flerspråkiga elevers väg in i skolspråket

Förra måndagen 4e november kunde vi bjuda på en föreläsning om våra flerspråkiga elevers väg in i skolspråket. Föreläsare var vår kollega Kristina Ansaldo från FoU-avdelningen.

KristinaA1

Kristina hann under eftermiddagen gå in på många olika aspekter av flerspråkighet och svenska som andraspråk. Mycket lärorikt!

Kristina gav oss inledningsvis ett praktiskt exempel med tre elever som kom till Sverige vid olika åldrar.

Det var Alicja 10 år, Beata 14 år och Celestyna 17 år. Frågeställningen utmanade oss att fundera över vem av eleverna som kunde förväntas att snabbast komma in i skolan med dess skolspråk. Till vår hjälp fick vi följande generella hållpunkter.

KristinaA3

Kristina utvecklade hållpunkterna och förklarade varför det går snabbast för elever i åldern 8-11 år att ta till sig språket. Förklaringen är att i denna ålder har eleven klarat av den första grundläggande läs- och skrivinlärningen samtidigt som innehållet i skolans ämnen ännu inte är så kognitivt svårt.

Kristina utvecklade också begreppen språklig bas och utbyggnad.

KristinaA4

Vi fick lära oss om kommunikationsstrategier, andraspråksdrag, vardagsspråk, skolspråk och mycket mer.

Kristina problematiserade flerspråkiga elevers utmaningar i läsning och lärande på sitt andraspråk. Exempelvis möter elever med hög läs- och skrivkompetens på andraspråket problem i lärandet då de har begränsningar i ordförråd. De förstår helt enkelt inte! De kan också få problem i undervisningen då de kan sakna kulturella referensramar som svenskspråkiga elever har på ett naturligt sätt. Det kan gälla förförståelse som bygger på kunskap och erfarenheter av exempelvis högtider, traditioner och fritidsintressen. Enkla saker som är självklara för en svenskspråkig elev.

Kristina skickade med oss några råd. Texter vi använder och arbetar med i undervisningen ska gärna ta upp universella teman. Moment som återkommer och upprepas förstärker lärandet. Det underlättar också om läraren utgår från texter som formuleras och som skrivs tillsammans med eleverna. Det är viktigt att hela tiden ha ett löpande arbete med ord- och begreppsinlärning. Skolspråket innehåller många begrepp som inte används i vardagsspråket. Lärande för andraspråkselever tar tid. Det tar mer tid än för svenskspråkiga elever i och med att andraspråkseleven hela tiden måste arbeta med att parallellt lära nytt och lära sig innebörden i nya begrepp.

Andraspråkselevers lärande gynnas av att läraren har höga förväntningar på eleven. Precis som forskning visat gäller för våra svenskspråkiga elever. Det är viktigt att erbjuda eleven stöttning på olika sätt i själva lärandet. Stöttningen kan vara att ett nytt ämnesavsnitt förbereds genom att nya ord och begrepp introduceras mer utförligt men också att elevens förkunskaper aktiveras. Det kan handla om en ökad interaktion med läraren eller om att undervisningen använder sig av elevens modersmål parallellt med svenskan. Det får inte gå fort. Tanketid är viktigt! Elever måste få tid att tänka till innan de förväntas svara. Läraren kan förstärka elevens lärande genom att upprepa och språkligt utveckla vad eleven nyss sa. Resonemang kan utvecklas vidare.

Vi som deltog i Kristinas föreläsning var alla som deltar i årets Språkpaket. I år är det drygt 60 lärare som deltar från förskoleklass och årkurs 1 samt de speciallärare de samarbetar med. Språkpaketet bjuder deltagarna på en gedigen kompetensutveckling som sträcker sig över drygt två terminer. Dagens föreläsning med Kristina om flerspråkiga elevers väg in i skolspråket var ett tillfälle och ett exempel!

Thomas Nordström

Ibland tar det lite längre tid! Vissa uppgifter blir liggande. Ja, i maj, närmare bestämt 20e maj, föreläste Thomas Nordström för oss lärare i Stockholm. Föreläsningen hade fokus på funktionell läsning och skrivande och du kan läsa mitt tidigare blogginlägg här: Funktionell läsning och skrivande.

Min kollega Magnus filmade Thomas Nordströms föreläsning och här kan du också de dem. Varsågoda!

Del 1

 

Del 2

 

Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter

Forskaren Jens Dietrichson presenterade, igår måndag 21 oktober, dels resultatet från tre systematiska forskningsöversikter om insatser förelever i riskgrupper, dels resultat från den så kallade Läsklar-studien. Jens menade att det finns få effektutvärderingar av tidiga läsinsatser (F-klass och åk 1) riktade mot riskgrupper i de nordiska länderna. Likaså finns det få studier av kostnadseffektivitet. Den optimala kombinationen av olika insatser är inte heller känd.

Läsklar är ett exempel på tidig intervention med stöd i en arbetsmodell. Utmärkande för arbetssättet med Läsklar är:

  • Fokus på fonemisk medvetenhet och kopplingen mellan ljud och bokstäver.
  • Intensivundervisning i smågrupper (tutoring).
  • Multisensoriska inlärningsmetoder.

Det rent praktiska arbetet med eleven omfattar bokstav-ljudlek med lerfigurer som som representerar ljud, en låda med ”hus” som representerar bokstäverna i alfabetet och handalfabetet. Det är avkodningsträning med hjälp av bild-ordkort samt träning med stavelsekort för att öva upp snabbheten i avkodningen.

Vi fick också se en filmsekvens som visade hur en lärare, Anna som har tagit fram Läsklar, arbetade med en elev utifrån materialet.

C7FF458C-8541-4CA6-95BB-A4C4AD198CEA

Den tredje typen av session har fokus på att öka hastigheten och flytet i avkodningen. Detta sker genom att öva med stavelsekort. Övningen handlar om att avkoda så många stavelser som möjligt under en minut. Läraren registrerar elevens resultat i ett diagram varefter de repeterar samma stavelser två gånger till under samma session. Oftast ser läraren en tydlig förbättring mellan gångerna. Eleven kan se sin förbättrade läsning i diagrammet. Att läraren synliggör elevens läsutveckling och läsförbättringar motiverar eleverna och får dem ofta att öva mera.

Skolorna valde själva ut de elever som skulle delta i Läsklar-studien. Deltagande elever var elever som skolan ansåg hade störst risk och låg i farosonen att utveckla lässvårigheter. Eleverna förtestades och elever med störst svårigheter var de som sedan också deltog. Av de deltagande eleverna var ca 45% flickor, 20% gick i åk 1, ca 60% hade ett annat modersmål än svenska och 24 % hade en mer specifik anledning än låga resultat för att ha risk för lässvårigheter ( t ex ADHD, språkstörning, nyanländ, eller misstänkt dyslexi).

Läsklar-studien visade positiva effekter för de elever som visade indikation på att få svårt med sin läsinlärning. ARbetsmodellen med Läsklar visade sig kostnadseffektivt jämfört med andra framgångsrika interventioner. Eleverna som deltog i Läsklar-studien fortsatte att utvecklas även efter att de avslutat träningen med Läsklar.

Efter kaffe/terast var det dags för Jens presentation av resultaten från tre olika systematiska forskningsöversikter.

Vi fick veta mer om effekter per interventionstyp och Läsklars effekter i olika perspektiv. Jens presenterade några gemensamma nämnare för effektiva insatser och dessa är:

starkast evidens2

Resultat från översikter kan tjäna som inspiration till vilka insatser som kan vara effektiva på en viss skola.

Jens underströk att vi behöver lära oss mer om:

  • Effekter av insatsers (mindre) beståndsdelar och kombinationer av dessa.
  • De långsiktiga effekterna.
  • Kostnadseffektivitet.

En spännande föreläsning som knöt ihop en praktisk arbetsmodell med forskningsöversikter. Inga enkla svar om någon hade hoppats på det! Många tänkvärda aspekter att ta med sig till det egna elevarbetet. Jens skickade med oss att det finns gott om interventioner som har stora effekter för elever i riskgrupper. Vi ska också tänka att det finns få eller inga anledningar att tro att de interventionstyper som fungerar väl i andra länder inte skulle fungera i Sverige!

Vill du läsa mer så kan du läsa IFAUs rapport om Läsklar-studien. IFAU är förkortning för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. IFAU ska främja, stödja och genom forskning genomföra uppföljningar och utvärderingar.

Korta fakta om Läsklar-studien:

  • Bøg, M., Dietrichson, J., & Isaksson, A. A. (2019). A multi-sensory tutoring program for students at-risk of Reading difficulties: Evidence from a randomized field experiment. IFAU Working Paper 2019:7.
  • Studien fick forskningsmedel från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiskutvärdering (IFAU).
  • Skolor rekryterades sekventiellt med start i november 2016.
  • Totalt har 161 elever i 12 skolor och 7 kommuner i västra Skåne deltagit i studien. 130 i F-klass och 31 i åk 1.

Stort tack till Jens Dietrichson!

1D7F455D-BD7E-4E94-B05F-636CBF8175BC

Skriftspråksstimulering genom lek

Idag fick vi förmånen att lyssna på forskaren Ewa Skantz Åberg och hennes föreläsning Skriftspråksstimulering genom lek.

Ewa öppnade med frågan Hur ser den skriftspråkliga praktiken ut i förskoleklassen?

Forskning visar att skriftspråkliga lärarledda aktiviteter oftast organiseras skilt från sådan lek som barnen själva tagit initiativ till. Ett vanligt inslag i undervisningen redan i förskoleklass är traditionell bokstavsinlärning. Samtalsmönstret präglas många gånger av IRE-mönster vilket betyder att läraren använder sig av korta kontrollfrågor eller fråga-svarsmönster. IRE är en förkortning av Initiering, Respons och Evaluering. Här är det alltså läraren som initierar, eleven som svarar och läraren som tar ställning till elevens svar och ger respons på detta. Ewa visade oss några transkriptioner av lärar-elev samtal enligt IRE med utgångspunkt i barnens bokstavsarbete med fokus på fonologisk medvetenhet efter att ha sett Livet i bokstavslandet.  Ett mönster i detta arbete var att lekinnehållet utgjorde ett yttre ramverk för de aktiviteter som utspelade sig i undervisningen. Barnens delaktighet var genomgående begränsad.

Mycket undervisning i förskoleklass är samma som sedan upprepas i årskurs 1. Bokstavsarbetet kryper ner i åldrarna. Risken för en skolifiering efter ett traditionellt mönster är överhängande.

Leken är central i lärandet, särskilt då det gäller våra yngsta elever. Lärare är medvetna om detta och lägger in lek i skolarbetet. Samtidigt är det viktigt att vi frågar oss vems lek vi pratar om. Leken måste utgå från barnet.

Ewa SÅ leken

Leken stimulerar skriftspråkandet då den är en social och kommunikativ aktivitet. Att skriva är att kommunicera. Det stimulerar det abstrakta tänkandet och ger en ökad symbolförståelse. Barn upplever det också lustfyllt att skriva redan från det första lekskrivandet. Lekläsande och lekskrivande är ett härmande av vuxnas beteende. Barnet leker att det läser och skriver och ser sig som att de kan; att de är läsare och skrivare.

Vi fick en snabbgenomgång med praktiska exempel på skrivutvecklingens faser.

BDAAB83A-64ED-4B56-BA99-3FE5ED714015

Nästa fråga Ewa lyfte var hur vi kan skapa inspirerande lekmiljöer.

Lekmiljön kan jämföras med en tavla som visar en förgrund och en bakgrund. I förgrunden lägger vi färdigheter och förmågor som vi vill att barnen ska erövra. Frågan här är vilka färdigheter och förmågor vi talar om?

Bakgrunden innehåller sådant som kan stötta det som är förgrunden. När vi etablerar en bakgrund så handlar det om att göra material tillgängligt för barnen i miljön. Skriften ska in på ett naturligt sätt i ett meningsfullt sammanhang.

När vi tar utgångspunkt i barnens intressen och behov så skapar vi goda förutsättningar för barnets lärande. Det är också av stor betydelse för barnets lärande att läraren aktivt engagerar sig i leken och inte bara ser på. När läraren deltar aktivt kommer denne samtidigt att modellera hur man gör. Läraren visar hur man gör genom att rikta fokus mot varför man behöver skriva och hur man kan göra. Lekfullt!

Det finns många miljöer som passar att använda i undervisningen i förskoleklass. Exempel på miljöer är en affär – kanske en blomsterhandel, en restaurang och ett sjukhus. Det är extra bra när lekmiljön kan expanderas. Detta betyder att den kan utgöra grunden för att gå vidare till nästa lekmiljö. Lek kring sjukhus kan i sin tur leda till att man skapar ett apotek som nästa lekmiljö. Styrkan i att expandera lekmiljöer är att varje lekmiljö har sina begrepp och sina ämnesspecifika ord.

Avslutningsvis underströk Ewa vikten av att vi metaspråkar med barnen för att göra dem medvetna om sitt eget lärande.

Skriv och lek – lek och skriv!

När lär sig våra yngsta att läsa och skriva? När de börjar i ettan? När de börjar i förskoleklass? Är undervisning en förutsättning?

Skriva och läsa är att härma de skriv- och läskunnigas beteenden och skriv och lässituationer. (Barn upptäcker skriftspråket, sidan 64, i Dahlgren m.fl. 2013)

Barn mognar i olika takt. Barn möter mer eller mindre språkstimulans i sin omgivning. Vuxna i barnens omgivning läser och skriver i olika omfattning. Detta påverkar i sin tur barnens nyfikenhet, intresse och lust att läsa och skriva. Barn lekläser och lekskriver. De härmläser och härmskriver. De gör som vi vuxna gör. De tittar på texten och lekläser. De bläddrar och vänder blad. De skriver krumelurer, streck, symboler och med tiden bokstäver. Barnet skriver sitt namn och sedan listor, meddelanden och brev. Idag kanske också sms och e-post. Att lära sig skriva är att lära sig kommunicera. Att skriva är att kommunicera.

Just därför är det viktigt att hitta och utveckla moment i undervisningen som i och genom leken stimulerar och utvecklar barnets skriftspråkande. Onsdag 9 oktober kommer Ewa Skantz Åberg, forskare med bakgrund som förskollärare, att inspirera samt ge dig fördjupade kunskaper inom detta. Här ser du en kort beskrivning av föreläsningen.

Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken

 Många forskningsstudier visar att barn ofta utforskar skriftspråkets form och kommunikativa funktion långt före den formella undervisningen. Utforskandet sker i meningsfulla sammanhang tillsammans med andra och på så sätt utvecklas gradvis en förståelse. Caroline Liberg (2006) har funnit att barn till exempel härmar någon vuxen som skriver en inköpslista, deltar i samtal om skriftens grammatik, och prövar själv sina kunskaper under lekfulla former. Denna process kallas ibland för upptäckande skrivning och har visat sig vara betydelsefull för barns läs- och skrivutveckling (Hofslundsengen, Eriksen Hagtvet & Gustafsson 2016). Frågan är hur vi kan ta tillvara barns upptäckarlusta och kunskaper när de kommer till förskoleklassen och hur kan vi väcka nyfikenhet hos de barn som inte verkar intresserade av bokstäver? Utifrån studier av bland annat Bingham m fl., (2018) och Magnusson och Pramling Samuelsson (2019) ger föreläsningen förslag på hur vi kan skapa inspirerande lekmiljöer som bidrar till möten med nya symboler, som ikoner och bokstäver, och hur vi didaktiskt kan resonera kring vårt eget aktiva deltagande i leken. (Ewa Skantz Åberg)

Är det här något du är nyfiken på!? Vill du utveckla fler inspirerande lekmiljöer i din undervisning!? I så fall anmäl dig HÄR (föreläsningen är öppen för lärare i Stockholms kommunala grundskolor).

Analysera mera!

14 oktober har du möjlighet att arbeta med att utveckla dina analyser av elevresultat i LegiLexi. Detta är en fördjupningsträff kring att använda LegiLexi för bedömning av elevers läsfärdigheter. För att delta ska du ha erfarenhet av att använda LegiLexi med dina elever. Vi har även våren 2019 haft en sådan här fördjupningsträff och den var mycket uppskattad av deltagarna. Du kan läsa mer om det fördjupningstillfället HÄR.

LegiLexi finns nu även i Programbanken. På Programbankens webbplats hittar du de pedagogiska program, appar och webbtjänster som finns tillgängliga och som är godkända att använda för oss som undervisar i Stockholm stad. Skriv in LegiLexi i sökrutan på Programbanken så får du upp information, instruktionsmanual och videos till programmet.

LegiLexi har i samarbete med svenska läsforskare utvecklat och kvalitetssäkrat ett heltäckande testverktyg som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.

Vid användning av LegiLexis testverktyg kan lärare testa sina elever i nio olika läsfärdighetstester för att via dessa tester kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens/gruppens sammansättning och utveckling.

Resultatredovisningen inkluderar utöver diagram och olika sammanställningar även en individuell elevanalys och rekommendationer. (Programbanken, 190925)

Är det inte just det här som jag som lärare behöver!? Jag syftar på att tillsammans med kollegor få arbeta med att analysera elevresultat från kartläggningar och bedömningar samt arbeta med att ta fram förslag på den klassiska frågan ”Vad gör jag sen? Vad är nästa steg att arbeta med för eleven?”. När jag som lärare har gjort den här analysen är förstås nästa uppgift att involvera eleven. Det är ett grannlaga arbete att ge eleverna tillfälle att utveckla medvetenhet om sitt eget lärande och arbeta med att utveckla sin metakognitiva förmåga.

Förskollärare och sugen på kompetensutveckling!?

I så fall kan jag tipsa dig om tre bra föreläsningar med fokus på undervisning i förskoleklass. Ja, de är absolut intressanta även för dig som arbetar i de tidiga skolåren.

Bokstavstema i förskoleklass

Först har vi Monika Lång och Jessica Ekberg som föreläser tisdag 1 oktober klockan 14.00 – 16.00. Monika och Jessica arbetar båda som förskollärare i förskoleklass, närmare bestämt vid Råtorpsskolan i Karlstad.

Rubriken på deras föreläsning är ”Bokstavstema i förskoleklass”. Rubriken är samma som titeln på den bok de har skrivit tillsammans och som kom ut tidigare i år.

Monica och Jessica kommer i föreläsningen att presentera:

  • hur de planerar terminer och veckor utifrån bokstavsteman
  • exempel på hur olika bokstäver och teman lyfts in i olika ämnen
  • elevernas delaktighet och intressen – en viktig del av vår undervisning De tar också upp hur de arbetar med kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” inom ramen för sin ordinarie undervisning.

Detta kommer att bli en mycket inspirerande föreläsning!

Dag: tisdag 1 oktober
Tid: klockan 14 – 16
Plats: Medioteket
Anmäl dig här: Bokstavsteman i förskoleklass

Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken

Nästa spännande föreläsning har du chansen att lyssna på onsdag 10 oktober. Det är Ewa Skantz Åberg som föreläser om ”Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken”. Föreläsningens fokus ligger på hur vi kan stimulera intresset för skriftspråk genom leken samt vad aktuell forskning säger om detta; något som är både aktuellt och viktigt när man arbetar i förskoleklass och med våra yngsta elever. Ewa är förskolelärare, forskare och undervisar på förskollärarprogrammet vid Göteborgs universitet.

Dag: tisdag 9 oktober
Tid: klockan 14.00 – 16.30
Plats: Medioteket
Anmäl dig här: Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken

Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter

Mitt tredje förslag på en intressant föreläsning för alla som arbetar i förskoleklass och de första årskurserna är en föreläsning med Jens Dietrichson. Rubriken är ”Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter”. Jens forskar om insatser i skola och förskola för elever i riskgrupper.

I föreläsningen presenterar Jens Dietrichson resultat från den så kallade Läsklar-studien samt tre systematiska forskningsöversikter. Jens beskriver Läsklar, en multisensorisk metod ämnad att hjälpa elever i förskoleklass och årskurs 1; elever som har stor risk att hamna i lässvårigheter. Resultaten från Läsklar-studien belyses med utgångspunkt i tre systematiska forskningsöversikter av den internationella forskningslitteraturen om effektiva insatser för elever i riskgrupper. Jens ger också exempel på vilka typer av insatser som har kunnat lyfta elever med lässvårigheter.

Dag: måndag 21 oktober
Tid: klockan 14.00 – 16.00
Plats: Medioteket
Anmäl dig här: Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter

Ja, detta är tre föreläsningar som absolut vässar din kompetens! Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för alla som arbetar i  någon av Stockholms kommunala grundskolor. Hoppas du är intresserad av att delta!

Välkommen att anmäla dig!

Ny presentation av Legilexi

Idag var det dags för en ny presentation med Sofia Norén av LegiLexi. Som tidigare var det många intresserade lärare som anmält sig!

Sofia

Den första läsinlärningen kan gå till på en mängd olika sätt. Dock är ljudningsmetoden den enda läsinlärningsmetod som har forskningsstöd vilket betyder att den har vetenskapligt bevisad effekt. En felaktig föreställning är att det bara är svaga läsare  som ljudar. Faktum är att vi alla ljudar när vi läser men när vi knäckt läskoden sker ljudningen utan att vi märker den.

LegiLexi är en kostnadsfri screening av elevers läsfärdighet som är anpassat för att användas under årskurs 1 – 3. Efter genomförd screening får läraren tillgång till resultat och en övningsbank för elevernas läsfärdigheter på olika nivåer. LegiLexi fungerar som en plattformsoberoende portallösning.

Under våren testades runt var 10e elev i årskurs 1, 2 och 3 med LegiLexi. Ja, LegiLexi är konstruerat för att användas i åk 1-3. Sofia menade att det går bra att börja redan i förskoleklass men då gör barnen endast del A. I förskoleklass passar det bäst att göra LegiLexi under våren och då får läraren en bra uppföljning på sina elevers läsutveckling.

LegiLexi tester är utvecklade i nära samarbete med forskare från Linköpings universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Sofia refererade också några forskningsstudier om LegiLexi.

Vikten av högläsning underströks. LegiLexi har gjort en undersökning av högläsningsvanorna i hemmet och ett resultat visar att man slutar läsa högt i och med att barnen kan läsa själva. Detta är synd då högläsning kan utgå från böcker som är för svåra för eleven att läsa själv. Högläsning är ett utmärkt sätt att utmana elever. Högläsning är det säkraste sättet att stärka elevers ordförråd.

Sofia knöt också ihop LegiLexi med de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsverktygen.

LegiLexis tester kartlägger alla dina elevers läsfärdigheter och vid regelbunden användning ser du som lärare tydligt elevernas individuella progression och hur de ligger till i förhållande till årskursens mål. Du kan tidigt identifiera elever som visar indikation på eller befaras inte nå målen och sätta in relevanta insatser och åtgärder därefter. Du kommer även snabbt kunna identifiera elever som behöver extra utmaningar för att fortsätta utvecklas. (LegiLexi 190902)

LegiLexi genomförs vid tre totalt tillfällen under läsåret; höst, vinter och vår.

testperioder

Rekommendationen är att testerna genomförs i september, dec/jan och maj för att på bästa sätt fånga upp elevernas utveckling. Dock kan varje enskild elev  endast genomföra testet en gång varje testperiod. Tanken är att skapa kontinuitet. Deltesterna behöver inte genomföras vid ett och samma tillfälle. När läraren delar upp testerna på flera olika testtillfällen är det dock viktigt att alla elever är färdiga med alla deltester innan testperioden stänger.

Sofia gjorde förstås en genomgång av hur man kommer igång som ny användare. Det var pin-koder, skapa klasser, vad som händer om jag byter jobb och liknande frågor.

Du som inte kunde delta kan se Sofia föreläsa från ett tidigare tillfälle. Du hittar det HÄR.

Arbetar du redan med LegiLexi!? I så fall finns det fortfarande plats på fördjupnings- och fortsättningstillfället måndag 14 oktober: LegiLexi fördjupning: Analysera mera och utveckla din undervisning. Du hittar information och anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm. Välkommen att anmäla dig!

PS. Nämnas bör också att LegiLexi har ett så kallat PUB-avtal (Personuppgiftsbiträdesavtal) med Stockholm stad!

Tre föreläsningar mot yngre elever

Det här läsåret är året vi fick Läsa – skriva – räkna. En garanti för tidiga stödinsatser. En garanti som garanterar att elever tidigt ska få det stöd de behöver för att lära sig det som finns i kursplanerna och klara de kunskapskrav som finns i åk 1 och senare. Det handlar om att alla elever i behov av stöd ska få rätt stöd i rätt tid. Det är helt enkelt en förstärkning av skollagen som började gälla 1 juli 2019.

De föreläsningar jag ordnar under hösten ligger i linje med detta och syftar till att bredda och fördjupa lärares kunskaper om bland annat teori, hur man kan stimulera våra yngsta elever i deras läs- och skrivinlärning och vad vi ska kräva av en app. Ewa Skantz Åberg föreläser vid tre tillfällen under hösten. Ewa är disputerad, filosofie doktor, och förskollärare. Hon forskar och arbetar inom utbildningen för förskollärare vid Göteborgs universitet. Du hittar föreläsningarna i kalendariet på Pedagog Stockholm. Som du ser är föreläsningarnas rubriker länkade så du direkt kommer rätt i kalendariet. Det är de här föreläsningarna jag syftar på:

Onsdag 25 september: Teoretiska perspektiv på barns läs- och skriftspråkslärande.

Ewa tar i föreläsningen upp olika teoretiska perspektiv för barns tidiga läs- och skriftspråksutveckling. Hon knyter ihop teori och praktik så vi lättare ser vilka didaktiska konsekvenser olika teorier får i det praktiska arbetet och undervisningen i förskoleklass. Detta ger medvetenhet och en viktig kunskap för lärare som undervisar.

Onsdag 9 oktober: Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken .

Förskoleklassens undervisning ska utmana och inspirera elever till nya upptäcker och kunskaper på ett lekfullt sätt. Utgångspunkten är elevernas intressen, behov och förutsättningar. Undervisningen ska ge elever möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk. Vi vet att barn lär i leken. Hur kan vi då uppmuntra och stimulera deras intresse för skriftspråket genom leken på ett integrerat sätt? Föreläsningen baseras på aktuell forskning.

Måndag 11 november: Några verktyg för att analysera en app.

Under de senaste åren har digitaliseringen tagit stora kliv framåt. Datorplattor och appar är idag vanliga verktyg i förskoleklassen. På marknaden finns en uppsjö av så kallade pedagogiska appar där innehållet riktas mot olika ämnesområden. Appar saluförs ofta som effektiva verktyg för lek och lärande. Men hur pedagogiska är dessa appar egentligen? Vilka möjligheter till lärande ger apparna? I workshopen får deltagarna exempel på vetenskapliga analysbegrepp för att kritiskt kunna granska en app.

Viktiga föreläsningar som ger dig nya kunskaper! Välkommen att anmäla dig!