Visar alla blogginlägg med kategorin:
Entreprenörskap

Att undervisa för livslångt lärande

Boken utgår från de åtta nyckelkompetenserna i EU:s kompetenshjul. Vår gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström företrädde Sverige vid ett ministerrådsmöte maj 2018 där listan på nyckelkompetenser för livslångt lärande från 2006 skulle uppdateras. Regeringen stödde förslaget då dessa uppdaterade nyckelkompetenser sammanfaller med svenska prioriteringar. Nyckelkompetenserna är med andra ord kunskap som alla behöver i ett kunskapsbaserat samhälle. Grundsynen är att lärande är en process som löper genom hela livet. För det livslånga lärandet krävs ett antal kompetensstrategier och med det menas att vi behöver skaffa oss ett antal strategier, mentala verktyg. Vi behöver också se sambandet mellan dessa strategier för att kunna använda dem. Detta för att vi inte ska hamna i att lära oss strategier som vi inte använder som de  verktyg de är utan för deras egen skull. Syftet är att vi själva och våra elever ska lära sig använda de olika kompetensstrategierna för att lära nytt!

Nu är du förstås nyfiken på de åtta nyckelkompetenserna så är de!

8 nytckelkompetenser

Lärare som önskar kan ladda ner  EU:s kompetenshjul från förlaget Natur & Kultur webbsida, 200317.

Boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. (Westlund 2020) presenterar närmare femtio undervisningsmodeller. Alla grundade i forskning och relaterade till EU:s åtta nyckelkompetenser. Det betyder i praktiken, dvs. när jag läser boken, att varje kapitel handlar om en av nyckelkompetenserna. De olika undervisningsstrategierna i sin tur hör till och är inordnade under de åtta olika nyckelkompetenserna.

Det jag uppskattar med boken är dess bredd. Nyckelkompetenserna i sig representerar olika ämnesområden vilket ger bredd. Nästa nivå som ger bredd är det rika underlag av olika modellförslag, närmare femtio undervisningsmodeller. Samtidigt genomsyras hela boken av en strävan att hålla ihop didaktik, ämneskunskap och metodval. Frågor, kompetenser och diskussioner är aldrig lösryckta utan hålls ihop.

krympt

Det finns mycket att ta upp utifrån boken men jag börjar så här. Nästa steg får bli att jag går in på några av de modellförslag, undervisningsmodeller, som presenteras i boken. Det blir i ett senare inlägg.

Ja, jag vill ge dig som står i färd att läsa boken att ta dig an boken på ett lite ovanligt sätt. Läs inte som brukligt från början utan läs introduktionskapitlet och välj sedan att börja med de kapitel som intresserar dig mest och/eller som gjort dig nyfiken! Tids nog har du läst alla kapitel, jag lovar! Boken är bra och fångade i alla fall min uppmärksamhet!

Referenser:

Westlund, B. (2020). Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.

Regeringen. Beslut om nyckelkompetenser för livslångt lärande på EU-möte, 180517.

EU. Livslångt lärande – nyckelkompetenser, 161010.

Två härliga kursdagar

pågår idag torsdag 11e och imorgon fredag 12e februari. Det är utbildningstillfälle 3 för språk-, läs- och skrivutvecklare i regi av NCS.  Idag torsdag ägnades förmiddagen åt en föreläsning om systematiskt kvalitetsarbete i praktiken. Det var min NCS kollega Maud Nilzén och hennes rektor Maria Lindström som berättade om sin skola, Sandbackaskolans, resa mot bättre resultat. Ja, till och med riktigt mycket bättre resultat! Tack Maud och Maria, det var mycket inspirerande att få ta del av era erfarenheter.

Efter lunch fick vi höra Christer Westlund tala om att leda förändringsarbete. Christer lyckades med konststycket att knyta an till förmiddagens föreläsning på ett mycket bra sätt.

Torsdagen avslutades med gruppdiskussioner utifrån föreläsningarna samt en hemuppgift från förra kursträffen i höstas.

Det jag har med mig från idag är frågan Vem är huvudmannen? Huvudmannen har ansvar för än det ena och än det andra. Ja, huvudman är t.ex. kommunstyrelse och utbildningsnämnd. Dessa delegerar, om jag förstått saken rätt, olika frågor till chefer i förvaltningen. Det som poppar upp är frågor kring Varför sprider inte huvudmannen de goda exemplen? Varför gör huvudmannen inte detta? osv. I förlängningen är många av oss språk-, läs- och skrivutvecklare representanter för denna huvudman och frågor om att sprida kunskap och driva frågor fallet egentligen tillbaka på oss själva. Rätta mig om jag tänker fel!

I morgon är det dags igen. Det jag ser fram mot är att få höra  Jenny Lindblom, Skolverket, tala om Bedömningsstöd årskurs 1-3 och huvudmannens roll – hur kan vi följa upp? Här gäller det alltså Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt taluppfattning. Givetvis är vi många som undrar om det kommer några nyheter! Om detta får jag skriva imorgon!

Nu glömde jag nästan att nämna att det också är alldeles fantastiskt roligt att träffa alla er andra språk-, läs- och skrivutvecklare. Många av er känner jag sedan tidigare, många är ni som läser min blogg och fler lär man känna vid varje tillfälle vi träffas. Samtalen som pågår under dessa dagar är fantastiskt stimulerande!

Vill du läsa mer om denna utbildning så hittar du information här: NCS, Skolverkets webbsida.

Om NCS kan du läsa här: NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling