Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Trailerdax!

Vips var fikat slut och diskussionerna igång!

IMG_0191

Elisabeth lär oss nya grepp och begrepp. Det är storyboard, Ken Burns klipp, översikt och hur man ändrar och lägger till nytt. Man slänger in alla bilder… tittar på hur det blev, justerar igen. Det finns en klar-knapp längst till vänster. Sist måste jag förstås spara! Elisabeth rekommenderade oss att spara i den upplösning som benämns stor; HD storlek blir väl stort och tar därmed mycket plats. Jag får sån lust att göra egna trailers!

IMG_0205

Kaffet är slut!!!

Och vi som har en hel studiedag kring att skapa text där ord, bild och ljud samspelar… Säg inget men vi har fixat två termosar så vi och våra 10 deltagare klarar oss.

IMG_0185

Vi, Katrin, Kia, Elisabeth och jag genomför denna heldag i samarbete och bidrar med var sina delar. Kia introducerar bilderböcker som deltagarna först får bekanta sig med och sedan fota bilder ur. Bilder som används under resten av dagen som arbetsmaterial när vi arbetar vidare med Puppet Pals, gör trailers i iMovie samt arbetar med att utveckla text. Det analoga och digitala arbetet går i vartannat och är tänkt att avslutningsvis bilda en helhet. Jag ska försöka följa och visa lite dagens arbete.

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Ja, så står det i kursplanen för svenska och svenska. Vi på Medioteket månar om att de kurser vi har i vårt program relaterar och lever upp till kursplanerna i läroplanen.

Rykande färskt är vårt pilotprojekt Berätta med ord, bild och ljud. Det utgörs av en hel studiedag som omfattar fyra olika moment som leds av fyra olika kursledare.

koncept berättande

Vi som leder dig genom studiedagen är:

  • Kia Knutsson Norberg talar om bildens betydelse för berättelsen.
  • Toura Hägnesten låter dig bearbeta och bygga ut text.
  • Katrin Jäverbring lär dig animera.
  • Elisabet Jonsved hjälper dig att göra om din berättelse till film.

Blir du nyfiken? Känner du att du behöver nya idéer för din undervisning där du lär dina elever att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar? Kanske behöver du prova att kombinera det analoga med det digitala!?

För närmare detaljer – ladda ner och läs programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 nov

Vi erbjöd denna studiedag som en testdag 1/11 till en grupp lärare. Kostnadsfritt! Vi fick mycket snabbt fullbokat varför vi nu erbjuder ett nytt datum, nämligen måndagen den 28e november. Är du intresserad och kan komma – anmäl dig! Ni kan vara flera i en grupp eller ett helt arbetslag som anmäler er men du kan också anmäla enbart dig själv.  Det är först till kvarn som gäller.

Denna studiedag är öppen för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Anmälan sker via länken i programmet eller den här direktlänken (gäller nu 28/11): https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyID=100883

Berättande i snapchat

Akademiskt = tungt!?

Forskning = ointressant!?

Professorer = tråkiga!?

Är det så du tänker även om du kanske inte säger det rent ut? Kolla i så fall in Jill Walker Rettbergs webb: http://jilltxt.net/

Jill Walker Rettberg är professor i digital kultur vid universitet i Bergen. Så här beskriver hon själv sitt forskningsområde:

Her research is on networked fiction, which includes electronic literature, weblogs, electronic art, web hoaxes and grassroots game-Creation. (http://jilltxt.net/txt/, 160910)

Jill höll en av keynote föreläsningarna under den nordiska forskningskonferensen 2016 Med bilden i fokus. Det handlade om berättande i snapchat och musical.ly. Här har jag en del att lära, det är säkert!

Snapchat

Snapchat är en app för att skicka meddelanden mellan mobiler. Du tar ett foto eller spelar in en kort videofilm. Du bestämmer också hur länge fotot ska visas för den som tittar samt skriver ett meddelaande. Tiden du kan ställa in är 1-10 sekunder. Avslutningsvis skickar du filmen till en eller flera personer i din kontaktlista. När mottagaren öppnar meddelandet, bilden, så visas den bara så länge som du har bestämt. Snapchat har också en videochatt. Just nu är det här mycket populärt bland ungdomar.

Du kan också skapa korta berättelser i snapchat genom att koppla ihop flera foton, snaps. Mottagaren har 24 timmar på sig att se historian. Du bestämmer vem eller vilka som kan se dina historier genom att göra vissa inställningar. Jill visade oss olika exempel på korta snapchat historier. Enligt Jill är det vanligare att det är företag än ungdomar som gör dessa historier. Vi fick se några exempel på dessa korta historier. Ett exempel var taget i London samma dag som folkomröstningen om Brexit. Det var en snabb presentation av bilder från olika platser och med olika människor i London och korta uttalanden för och emot Brexit.

snapchat
Snapchat-logotypen.

Jill har forskat på ungdomars användning av och berättande med hjälp av snapchat. Du kan läsa mer om det på hennes blogg What high school students think about Snapchat stories. Det är spännande läsning! Ja, jag tycker att det här med att läsa och skriva blir bara mer och mer spännande. Det dyker hela tiden upp nya vinklingar, nya sätt att berätta och kommunicera, nya kanaler för berättandet och nya medier och artefakter.

Vad gör Jill när hon forskar på snapchat?

Mostly we’re watching hundreds and hundreds of stories to see what kinds of narrative techniques people use, but we also want to know what regular users actually think about stories. Do they watch stories much? Do they make stories? What do they think is a good story? (http://jilltxt.net/?p=4505, 160909)

Du förstår att Jill hade en del material att visa! Forskningsfrågorna är delvis frågor som vi lärare också ställer oss som t.ex. vad tycker våra elever är en bra historia? Det kan vi ställa mot frågan om vad vi lärare anser är en bra historia mot bakgrund av kunskapsmål, kursplaner och läroplan.

Förresten tycker jag att du ska läsa hennes blogginlägg med 10 anledningar att dela forskningsresultat i snapchat 10 reasons why you should use Snapchat to share research ideas (and 4 reasons not to). 10 anledningar som är överförbara. Jag håller inte helt med om alla. Exempelvis tror jag inte att det tar mig lika lång tid att berätta något i snapchat som att skriva ett blogginlägg.

Jill

musical.ly

Jag börjar med att bekänna att jag inte ens hade hört talas om musical.ly innan Jills föreläsning! Vill du veta mer om musical.ly? Besök i så fall Jills blogg jill/txt och se hennes videoHär berättar hon mer och bjuder generöst på sig själv. Exempelvis får du se henne själv handteckna och läppsynka i tolkningen av en sång.  Jill tipsar om tutorials på Youtube för den som vill lära mer. Det tar tid att bli bra på detta! Kräver mycket övning. Har du elever som är bra på lägga upp egna tolkningar av sånger i musical.ly så vet du att den eleven har uthållighet och motivation att öva tills god färdighet är uppnådd!

Jag har varken snapchat eller musical.ly MEN jag har frågat runt bland mina mer digitala (och yngre!) kollegor och de visade sig var insatta. Vi får se om jag hinner någon regnig dag när det blir tid över…

Referenser

Jill Walker Rettbergs blogg: http://jilltxt.net/

Nordisk forskningskonferens 2016 Med bilden i fokus

Med bilden i fokus

Nordisk forskningskonferens 2016.

skylt

Det var tre fullmatade dagar med många olika infallsvinklar på bilden i textsammanhang. Spännande att möta forskare från andra discipliner. Helhetsupplevelsen var mångfald. Mycket som jag inte är insatt i eller har tänkt på. Frågestunderna visade hur väl initierade deltagarna var och jag kände mig oftast ganska okunnig! Det var korta 20 minuters föreläsningar blandat med längre. Föreläsarna var doktorander, professorer, lektorer men även barnboksförfattare som Øyvind Torseter. Ja, har du inte läst bilderboken Hålet så gör det. En märklig historia om en man som flyttar in i en ny lägenhet och ser ett hål i väggen. Ett hål som flyttar på sig. Ett hål som mannen låter undersöka och som slutligen arkiveras! Boken har också ett hål rakt igenom alla sidor. Att göra dessa hål var en historia för sig och riktigt roligt var det att förlaget när boken var klar skickade en låda med alla hål till författaren. Tyvärr hann jag inte fota av den bilden. Øyvind Torseter berättade hur han arbetar med sitt berättande både grafiskt och innehållsmässigt. En riktig höjdpunkt som också avslutade konferensen. Och vi lär ha boken i Cirkulationsbiblioteket! Besök också Cirkbloggen; där hittar du bok- och lästips.

Rättelse: Vi, Cirkulationsbiblioteket, har inte Hålet för utlåning. Boken har dock varit med i Språkpaketets bokgåva till klasserna några år.

En annan höjdpunkt som däremot öppnade konferensen var Boel Westins keynote och tillika öppningsföreläsning. Rubriken var Tiden och bilden. Hon talade om hur texten materialiserar bilden och hur visualiseringen förvandlar läsaren. Vi fick se bilder på den första bilderboken tillsammans med en historisk tillbakablick. Visste du att det fanns motsvarigheter till dagens små Pixie böcker för flera hundra år sedan!? Vi fick se många exempel på hur läsande barn avbildas och att de får en ikonisk status. Här ser du den unge Cicero som läser sin bok med ett förnöjt ansiktsuttryck, blicken vänd inåt mot läsupplevelsen. Notera också den bekvämt avslappnade ställningen. Tänk att läsning återges med samma förtecken som vi lägger in idag! Enligt uppslagsverket levde Cicero mellan 106 f.Kr – 43 f.Kr. Det är ett tag sen… Tavlan är målad av Vincenzo Foppa ca 1464 (nc, nd; commons.wikimedia.org ).

Foppa_young Cicero reading

En annan kortföreläsning som jag tog med mig var Hanne Kiils Når barnelitteraturens reisemotiv blir en roadmovie-lek. Hanne Kiils exemplifierade med en barnbok som jag tyvärr inte minns namnet på. Det var många dråpliga bilder, uttryck och lek med ord som lockade till skratt och lust att läsa! Bland annat uttrycket Vi lever for å leve som är en anspelning på det norska postverkets slogan Vi lever for å levere.

Hanne Kiil är litteraturpedagog vid Norsk barnebokinstitutt.

Ja, det var en nordisk forskningskonferens så det var till att lyssna på danska och norska också. Här måste jag erkänna att det kostade på. Visst förstår jag det mesta men jag blev tröttare i och med att det krävde större koncentration.

På tal om något helt annat. Vi på Medioteket är bra föreläsare! Det tänkte jag på under några av föreläsningarna. Som föreläsare är det viktigt att inte bara läsa sitt manus och att inte heller bygga föreläsningen på att läsa exakt det som står i PowerPointen. På Medioteket har vi haft ett antal fortbildningar kring presentationsteknik och det har gett resultat – vill jag påstå. Så kamrater – sträck på er och var stolta över att ni är bra föreläsare!

Martin Hellström, fil.dr. och biträdande lektor vid Linnéuniversitet, tog oss med in i boksamtal med barn kring Maria Gripes Tappa inte masken. Vi fick se en sekvens med ett boksamtal med den grupp barn som ingår i hans studie och som han planerar att följa i flera år. Detta för att se hur de tar till sig Gripes böcker när de går från barndom till ungdom. Spännande projekt! Kanske får vi läsa om det i en artikel om några år!?

Andra föreläsare som jag lyssnade på och deras rubriker var exempelvis:

  • Ulf Boëthius, Att skildra låtsaslekar i text och bild. en analys av Barbro Lindgrens ”Nu är vi gorillor låssas vi”.
  • Lars Wallner, Med serietidningen som interaktionell resurs i skolan.
  • Sarah Mygind, Harry Potter, drengen med de mange ansigter.
  • Ayoe Quist Henkel, Digital ungdomslitteratur som visuelle tekster.
  • Nina Christensen, Fingrene læser. Billedbogen og det haptiske.

Ja, det var många intressanta, spännande, oväntade presentationer. Riktigt fullmatade dagar! Samtidigt var jag lite förvånad över att de flesta föreläsarna var litteraturvetare. Jag hade kanske väntat mig fler med starkare inriktning på bilden och det visuella.

Jag måste också nämna Jill Walker Rettberg, professor i digital kultur vid Universitetet i Bergen. Rubriken var Fortelle med bilder. Den visuelle vendingen i sosialer medier. Men det får bli i nästa inlägg för det är något särskilt!

Referenser

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning. Tidskrift (fritt tillgänglig).

Norsk Barnebokinstitutt.

SBI, Svenska Barnboks Institutet.

Ett ode till ordlösa bilderböcker!

Ett ode är ett kväde, en hyllning till något. Texten jag läst är en betraktelse över ordlösa bilderböcker skriven av Paul Ricks i Literacy Today; texten liknar ett ode. Rubriken är The Art of The Unspoken.

Vad gör en ordlös bilderbok med oss? Vad tillför den?

Ricks menar att de ordlösa bilderböckerna hjälper oss att:

  • att se
  • att tänka självständigt
  • ställa frågor

Ricks ser de ordlösa bilderböckerna som ett stycke konst. Varje uppslag utgör ett konstverk som är värt att uppleva, se och njuta av. En historia berättas, teman behandlas och känslor väcks samtidigt som orden inte är det centrala; orden prioriteras inte. Tolkningar som betraktaren, läsaren, gör är personliga och kan inte ifrågasättas på samma sätt som när vi läser och diskuterar böcker. Ricks ser detta som en tillgång och en fördel.

De ordlösa bilderböckerna river barriärer. Detta delvis beroende på att de kräver att läsaren hela tiden ställer frågor för att kunna skapa mening utifrån uppslagen och bilderna. De är också en resurs för att för att skapa en bredare och djupare förståelse av olika kulturer och samhällen.

Det här var en spännande lite artikel som pekade på ett oväntat perspektiv på bilderböcker. Bilderboken som konstform.

En fråga som dök hos mig var förstås om jag kan få tag på böckerna. Finns de på svenska? Stop där! De är ju ordlösa. Då går det förstås bra med originalboken. Jag har sökt alla förslag som finns angivna i artikeln på adlibris.se och ja, de finns att beställa från adlibris!

Här är de titlar författaren Paul Ricks föreslår:

  • Shaun Tan. The Arrival
  • Ramstein, A-M & Arégui, M. Before After
  • Wiesner, D. Flotsam
  • Camcam, P. Fox´s Garden
  • Becker, A. Journey
  • JiHyeon Lee. Pool
  • Lehman, B. The Red Book
  • Lawson, J. Sidewalk Flowers 

Aaron Beckers Journey finns på svenska; dock slut på förlaget. I och med att jag inte sett boken så kan jag inte säga något om vilken betydelse en svensk utgivning har för en ordlös bilderbok.

The Arrival heter på svenska Ankomsten. Jag har skrivit om den tidigare i ett inlägg från den 29/1 -16.

Jag vet att Ankomsten finns hos oss på Cirkulationsbiblioteket. Tror att även Sidewalk Flowers finns. Du vet väl att du kan söka på Cirkbloggen!?

Har du använt någon av dessa böcker i din undervisning så berätta gärna lite närmare om HUR!

Referenser:

Ricks, P. The art of the unspoken. I Literacy Today, May/June 2016, Vol. 33, Issue 6, sidorna 16-17.

ordlösa böcker

Grafisk seriebok nominerades till Augustpriset 2015

Vitsen med ordlösa böcker är intressant att fundera över. Själv tänker jag mig att den ordlösa bilderboken, där endast bilderna förmedlar berättelsen, leder till att jag som läsare måste aktivt kliva in och skapa berättelsen. I och med det skapar jag också betydelsen. Det är i sig en kognitiv utmaning. Det borde utveckla både en visuell och en verbal litteracitet hos mig som läsare.

I en ordlös bilderbok kan läsaren inte luta sig mot texten. I stället måste jag läsa av de grafiska och visuella uttrycken. Det leder till att läsaren måste lära sig iaktta alla visuella, layoutrelaterade, tecken och läsa av vad de förmedlar men också tolka dem för att skapa förståelse. Här blir det riktigt intressant att undersöka och jämföra om kulturell och språklig bakgrund påverkar läsandet.

Förra året, dvs. 2015, nominerades en grafisk bok i kategorin Årets barn- och ungdomsbok  till Augustpriset. Boken var Din tur, Adrian av Helena Öberg och Kristin Lidström. Du kan se nomineringen här:

Ja, det här med bilderböcker och grafiska böcker är tydligen hett just nu. Jag ser att det är en konferens i Stockholm den 29 augusti-1 september om ämnet, ”Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus”. Kanske ses vi där!?

Poetry slam, debatt, modevisning, film…

och mycket annat. 20-21 maj händer det! 

Vill du veta mer följer du länkarna! Har du frågor så mejla Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se.

Programmet som pdf (9 sidor!): Program i Kungsträdgården för KUL1415

Programmet uppdateras varje dag så för att se de senaste nyheterna klickar du på bilden så du kommer till KUL1415:s egen webbsida.

KUL1415

Hur går det för dem?

Mina bloggande lärare i QB-kursen, alltså.

Turkoserna är i full sving med att blogga. Jag såg att de börjat lägga upp e-pub böcker och filmer. Jätteroligt att se. Sist vi träffades i bloggkursen så var det just handgreppen för att lägga upp olika filer som stod på programmet. Som ”fröken” blir man alltid glad och stolt att se att ”eleverna” använder sina nyvunna färdigheter.

Turkoserna har gjort och lagt upp flera filmer som du kan titta på för att få inspiration. Du hittar filmerna under Youtube, i menyn, och den första e-boken under Bibliotek och sedan Våra egna böcker – e-pub format (för t.ex. iBooks)

turkoserna

Under Bibliotek, Våra egna böcker – e-pub format (för t.ex. iBook) hittar du deras första e-bok upplagd. Jag vet att det finns fler texter/böcker som väntar…

turkoserna2

Nog är det fantastiskt att vi med enkla medel kan publicera våra elevers texter!? I stället för skrynkliga pappersark som ibland, tyvärr, till och med hamnar i papperskorgen har eleverna nu fina böcker som publiceras så nära och kära kan läsa dem hemifrån.

Besök gärna Turkosernas webb och titta på deras arbeten! Även om de ingår i en blogg-grupp, en quad, tillsammans med Hjulsta grundskola, Kristallerna och Skarpatorpsskolan, så är det roligt att också få kommentarer från externa besökare.

Här kommer du till Turkosernas blogg: Turkoserna

PS. Jag startar en ny bloggkurs efter sommaren så vill du också börja blogga så är det bara att ”hänga på” när det är dags! Det är faktiskt möjligt att göra en intresseanmälan redan nu. Den är inte bindande men garanterar att du får ett mejl från mig när det är dags att anmäla sig. Bara så du inte missar chansen!
Gör din intresseanmälan här: INTRESSEANMÄLAN