Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Att se lek som ett pedagogiskt verktyg

Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd inledde sin föreläsning förra veckan med att förklara vad ett aktionsforskningsprojekt är och vilka led som finns i ett sådant projekt. Kort förklaring är att ett aktionsforskning handlar om verksamhetsutveckling i samverkan mellan praktiker och forskare. Praktikern är expert på sin verksamhet och forskaren står för forskningskunskapen, håller strukturen och fungerar som katalysator i diskussioner och i processer. Kärnan i Maries och Evas forskningsprojekt var lek; leken som pedagogiskt verktyg.

Marie och Eva berättade under föreläsningen om de moment, aktiviteter, de lagt fokus på i sitt aktionsforskningsprojekt.

Först fick vi veta mer om det de kallar lekens lotteri. Tanken med lotteri är att det är slumpen som bestämmer vem barnen får leka med och vilken lek de ska leka. Aktiviteten håller på i 20 minuter. Marie och Eva ser flera pedagogiska vinster med aktiviteten. Exempel på vinster är:

  • barnen utmanas kontinuerligt till nya upptäckter
  • den fungerar som dörröppnare till nya aktiviteter
  • ger nya upptäckter kunskaper i trygg miljö
  • lek är viktig för eleverna i tidiga skolåren
  • öppnar för att pröva olika identiteter, förhållningssätt och intressen.

Ibland lägger de in teman i lekens lotteri, ibland lägger de in moment som barnen behöver träna. Ett tema kan exempelvis vara olika moment inom digitalt arbete. Elevgrupperna skiftar i storlek men är  oftast runt 35 barn.

Vi fick veta mer om lekens lådor och deras skogsdagar då barnen får lära sig saker som hur man gör upp eld och leker med naturmaterial. Att känna till skogen är en del i idrottsmålen. Barnen gör sällskap med årskurs 2 för då blir de fler personal tillsammans med barnen. De brukar lägga upp det som att en personal först går upp till vad de kallar mulleplatsen. Övriga barn får pricka av sig själva på klasslistan och sedan gå tillsammans med en kamrat vilket gör att det blir smidigt för alla att gå dit. Ingen onödig väntan. Marie och Eva ser många fördelar med skogsdagarna. Barnen lär sig om allemansrätt och de lär sig leka med de naturmaterial  som finns i skogen vilket leder till nya lekar. På köpet övar de på verksamhetens centrala begrepp som är empati, samspel, självkänsla och ansvar.

Fredagar har de gemensamma aktiviteter, så kallade gemensamma fredagsaktiviteter. Just nu tittar de närmare på melodifestivalen och gör olika uppdrag i samband med det.

Förskoleklass brukar delta efter vecka 44 då dessa hunnit lära känna varandra och blivit en grupp. Några av de pedagogiska vinsterna är:

  • meningsfull fritid
  • delaktighet, inflytande och ansvar
  • rekreation – vila
  • skapande och utforskande arbetssätt
  • pröva identiteter och uppfattningar

Barnen lär sig att våga prova något nytt. Oftast försöker de återkomma till samma aktivitet.

Äventyrspedagogik är ett annat tema de arbetar med. Detta är också en högskolekurs som löper över ett år. Den som utformat materialet till äventyrspedagogik är Sven Gunnar Furmark, Luleå tekniska högskola. Äventyrspedagogik handlar om samarbete, öka lusten att prova nytt, se skogen som en magisk plats för äventyr och mycket mer.

I tidningen Grundskolan kan du läsa om andra som arbetat med äventyrspedagogik enligt modellen som lärs ut i kursen och som följer Sven Gunnar Furmarks idé.

De har ordnat äventyrsdagar kring olika ämnen som exempelvis fotosyntes. Det börjar alltid med att barnen får ett problem som presenteras i ett brev som barnen läser och följer. Utgångspunkten är att barnen behöver faktakunskaper för att kunna lösa problemen, uppdragen, och för att sedan ta sig vidare till en lösning. De gör uppdragen i grupp så de kan hjälpa varandra. Deltagarna i gruppen har olika roller som peppare, spanare och ledare. Det lurar faror som de måste klara. En röd triangel uppsatt på ett träd kan vara en giftfälla där barnen måste gå in i en cirkel och ta ett piller för att överleva. I skogen kan barnen möta en oansvarig drake som gör saker som att sprida skräp som barnen sedan måste ta hand om och källsortera. De kan möta en riddare utan självkänsla som behöver hjälp med att förstå vad självkänsla är och stärka den eller de kan möta häxor som inte kan samarbeta och som behöver hjälp med det. När alla uppdrag är avklarade får barnen var sin stor diamant som de i sin tur lämnar till kungen som i och med detta får tillbaka kraften i sitt svärd. Avslutningsvis dubbas alla barn innan de slutar skolan. Dubbningen med kungens svärd är den stora finalen!

Skogsuppdragen kräver mycket personal men de är också populära och ingår i skolans värdegrundsarbete. Det är skolans fritidspedagoger som gått utbildningen och leder de äventyrspedagogiska uppdragen men HELA skolan deltar.

Marie o Eva1

Marie och Eva har funnit att de pedagogiska vinsterna av äventyrspedagogiken är att barnen uppmuntras till:

  • använda skogen/naturen som arena
  • fantasi
  • samspel
  • problemlösning
  • ansvar
  • omsätta teoretisk kunskap till praktik
  • våga anta utmaningar

Nu står Marie och Eva i startgroparna inför att starta ett nytt samverkansprojekt. Detta kommer att bygga på de ”djur”-grupper de delar in barnen i när dessa börjar i förskoleklass. Temat är den här gången språk och kommunikation. Upplägget är att den sista fredagen i varje månad planerar en fritidspedagog, eller förskollärare, tillsammans med en klasslärare en lektion. Planeringen sker utifrån att det ska vara olika yrkeskategorier som samplanerar. De lägger fokus på kunskap och hur kunskap kan se ut.

Marie och Eva ställde den retoriska frågan: Vilka avtryck ser vi i vår verksamhet?

Svaret är att det har blivit tydligare vad de gör, vilka de pedagogiska vinsterna är, att de kommit att se vikten av lek och att barnen lär i leken.  Statusen har höjts på deras aktiviteter och de arbetar tillsammans med fler, olika yrkeskategorier.

Rent praktiskt öppnar de fritidsverksamheten klockan 6 och stänger 18.30. De berättade också att barngrupperna är stora redan strax efter klockan 6 då det är många av barnen som har långa resor till och från skolan.

Marie och Eva är båda grundlärare med inriktning mot fritidshem, dvs. fritidspedagoger . De arbetar på Grebyskolan, en F-3 skola i Kimstad, en liten ort mellan Norrköping och Linköping. Marie och Eva jobbar både på fritidshemmet och skolan. Marie tjänstgör även en dag i veckan som kursmentor för studenter på lärarutbildningen på LiU, Linköpings Universitet.

Stort tack till Marie och Eva för en inspirerande och intressant föreläsning!

Leken – aktivitet eller metod

Har du funderat över leken och lekens karaktär, syfte och betydelse? Helt enkelt frågan: Vad är lek?

I läroplanen lyfts det skapande och undersökande arbetet. Även lek lyfts fram som en viktig del av det aktiva lärandet. Under tidiga skolår anses lärande lek ha stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. I Skolverkets stödmaterial Pedagogik i förskoleklass kan du läsa mer om lärande lek.

Skolverket beskriver på vilka sätt lek är viktigt för barns lärande. Exempelvis ger leken barnen tillfälle att bearbeta intryck, att utveckla fantasi och kreativitet. Andra förmågor som övas och utvecklas inom ramen för lek är samarbets-­ och kommunikationsförmåga. Barn lär i och under lek! Mot bakgrund av att det idag är obligatoriskt att kartlägga vissa förmågor under höstterminen i förskoleklass anser jag att det är viktigt att vi lärare tar oss tid att reflektera kring hur vi kan arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg. När kartläggningen är genomförd och resultaten är analyserade är det dags att anpassa undervisningen utifrån det vi fått veta. Här behöver jag som lärare ha egna pedagogiska verktyg för att designa en undervisning som möter barnens behov och förutsättningar på ett differentierat sätt. Det är på sin plats att undervisa utifrån lek som ett pedagogiskt verktyg och en metod. I min lärarroll vinner jag på att reflektera över relationen mellan lek, lärande och undervisning.

Leken hjälper läraren att undervisa från barnens perspektiv (Skolverket, 200202).

Ja, nu var det sånär att jag glömde påminna om 13e februari och föreläsningen Leken som pedagogiskt verktyg med fritidspedagogerna Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd.

Det finns fortfarande platser och du kan anmäla dig HÄR (föreläsningen är öppen för lärare anställda i Stockholm stads grundskolor).

Referenser:

Skolverket: Lek i förskoleklass, 200202.

Skolverket: Pedagogik i förskoleklass, 200202.

Undervisning i förskoleklass

Ja, det är namnet på Skolverkets senaste webbkurs för dig som undervisar i förskoleklass. När du går den här webbkursen får du som lärare:

  • kunskaper om den tidiga läs-, skriv- och matematikundervisningen,
  • inspiration till fortsatt arbete med estetiska uttrycksformer och praktiska arbetssätt men också
  • exempel på hur dessa kunskapsområden kan integreras i undervisning om språk, kommunikation och matematiska uttrycksformer och resonemang.

Ett övergripande mål är att öka lärares kunskaper om hur undervisning kan utformas och utvecklas, så att den möter alla elevers behov.

webbkurs2

Webbkursen ger dig fördjupade kunskaper, inspiration och idéer. Dessutom får kursdeltagarna ta del av aktuell forskning samt praktiska undervisningsexempel.

Att gå igenom webbkursen tar runt 25 timmar och du kan göra det på egen hand eller tillsammans med kollegor. Du läser artiklar, ser filmer, lyssnar på poddar och provar parallellt olika undervisningsaktiviteter. I upplägget ingår också att reflektera kring hur aktiviteter gick i praktiken men också att ge varandra återkoppling och sammanfatta vad ni lärt er. Har du tidigare deltagit i någon av kurserna i Läslyftet så känner du igen dig i arbetsgången.

På Skolverkets webbsida med information om webbkursen hittar du också en kort film som introducerar kursen Undervisning i förskoleklass.

För att gå behöver du skapa ett konto och sedan loggar du in och väljer kurs. Webbkursen Undervisning i förskoleklass omfattar följande sju moment.

webbkurs3

Nu är det bara att köra!

När du gjort eller påbörjat webbkursen vore det intressant att höra din åsikt om kursen! Vad är bra? Något du saknar? Rekommenderar du kollegor och/eller andra förskoleklasslärare att delta i webbkursen?

 

Skriv och lek – lek och skriv!

När lär sig våra yngsta att läsa och skriva? När de börjar i ettan? När de börjar i förskoleklass? Är undervisning en förutsättning?

Skriva och läsa är att härma de skriv- och läskunnigas beteenden och skriv och lässituationer. (Barn upptäcker skriftspråket, sidan 64, i Dahlgren m.fl. 2013)

Barn mognar i olika takt. Barn möter mer eller mindre språkstimulans i sin omgivning. Vuxna i barnens omgivning läser och skriver i olika omfattning. Detta påverkar i sin tur barnens nyfikenhet, intresse och lust att läsa och skriva. Barn lekläser och lekskriver. De härmläser och härmskriver. De gör som vi vuxna gör. De tittar på texten och lekläser. De bläddrar och vänder blad. De skriver krumelurer, streck, symboler och med tiden bokstäver. Barnet skriver sitt namn och sedan listor, meddelanden och brev. Idag kanske också sms och e-post. Att lära sig skriva är att lära sig kommunicera. Att skriva är att kommunicera.

Just därför är det viktigt att hitta och utveckla moment i undervisningen som i och genom leken stimulerar och utvecklar barnets skriftspråkande. Onsdag 9 oktober kommer Ewa Skantz Åberg, forskare med bakgrund som förskollärare, att inspirera samt ge dig fördjupade kunskaper inom detta. Här ser du en kort beskrivning av föreläsningen.

Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken

 Många forskningsstudier visar att barn ofta utforskar skriftspråkets form och kommunikativa funktion långt före den formella undervisningen. Utforskandet sker i meningsfulla sammanhang tillsammans med andra och på så sätt utvecklas gradvis en förståelse. Caroline Liberg (2006) har funnit att barn till exempel härmar någon vuxen som skriver en inköpslista, deltar i samtal om skriftens grammatik, och prövar själv sina kunskaper under lekfulla former. Denna process kallas ibland för upptäckande skrivning och har visat sig vara betydelsefull för barns läs- och skrivutveckling (Hofslundsengen, Eriksen Hagtvet & Gustafsson 2016). Frågan är hur vi kan ta tillvara barns upptäckarlusta och kunskaper när de kommer till förskoleklassen och hur kan vi väcka nyfikenhet hos de barn som inte verkar intresserade av bokstäver? Utifrån studier av bland annat Bingham m fl., (2018) och Magnusson och Pramling Samuelsson (2019) ger föreläsningen förslag på hur vi kan skapa inspirerande lekmiljöer som bidrar till möten med nya symboler, som ikoner och bokstäver, och hur vi didaktiskt kan resonera kring vårt eget aktiva deltagande i leken. (Ewa Skantz Åberg)

Är det här något du är nyfiken på!? Vill du utveckla fler inspirerande lekmiljöer i din undervisning!? I så fall anmäl dig HÄR (föreläsningen är öppen för lärare i Stockholms kommunala grundskolor).

Glimtar från studiedagen den 14e augusti

Ja, då var det dags för den andra omgången med vår studiedag om  ”Läsa – skriva – räkna. En garanti för tidiga stödinsatser”. 70 nya lärare med glittrande, förväntansfulla ögon redo att ägna en heldag åt att lära om garantin och kartläggningsmaterialen. Härligt att få jobba med detta!

Igår tisdag hade vi en fantastiskt stimulerande heldag med många intressant diskussioner. Under dagen passade vi också på att slå ett slag för andra spännande föreläsningar och kurser som vi erbjuder. Vi  nämnde exempelvis följande:

Måndag 30/9 kan du höra Cecilia Segerby föreläsa om Språkliga aspekter i matematiken. Information och anmälningslänk hittar du i kalendariet på PS, Pedagog Stockholm: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/matematik/sprakliga-aspekter-i-matematiken/

Tisdag 1/10 föreläser de två förskolklasslärarna Monika Lång och Jessica Ekberg, Råtorpsskolan, Karlstad, om hur de bygger upp sin undervisning i förskoleklass kring bokstavsteman. Rubriken på deras föreläsning är Bokstavstema i förskoleklass. Läs mer i kalendariet på PS: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/sprakutveckling/bokstavstema-i-forskoleklass/

Måndag 28/10 kommer jag och Matilda Östman att ha nästa tillfälle med just den  här studiedagen som vi nu har 13e, 14e och 15e augusti. Även denna hittar du i kalendariet på PS: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/bedomning-och-betyg/lasa-skriva-rakna-en-garanti-for-tidiga-stodinsatser/

Vi lyfte också att våra kollegor Karin Källander och Camilla Liljedahl, Skoldatateket på Medioteket, ordnar många intressanta kurser som även passar förskollärare. Nytt är stadens nya centrala licens från Claro Software. Flera webbinarier och fysiska genomgångar ordnas på Medioteket i samarbete med Svensk talteknologi. Du kan läsa mer på Skoldatatekets webb. De ordnar också många andra vanliga kurser och workshops. Några exempel är följande workshops som är aktuella i början av höstterminen: Anpassa för elevers variationer, Ipad som stöd för nyanlända elever och Ipad för elever i läs- och skrivsvårigheter.

299C4FA4-FED9-45D6-979A-27383194BFC1

Idag onsdag 14e var programmet förstås samma som igår. Bra diskussioner, nya reflektioner och nya frågor.  Vi återkom till vikten av att i möjligaste mån göra uppgifter, uppdrag och övningar fysiskt så barnen får röra på sig även i klassrummet. Det kan handla om att hoppa ord i meningar, leka lekar som exempelvis ”gör si, gör så”, memory med bild och ord, sekvensbilder för sagor där händelserna  läggs i rätt ordning.

A82444C6-3239-4CFC-B6F3-5059DE708B51

Givetvis ägnas delar av mattemasset om taluppfattning åt att prova på uppgifterna! Mycket uppskattat med många glada skratt under arbetet.

9A8865A6-4F53-47E2-8888-6079BE034D67

Deltagarna fick också brottas med vad de tror att eleverna skulle komma fram till på frågorna: Vad har jag gjort? Vad har jag lärt mig? Vad har jag övat? Detta följt av frågan: Vad har jag, som lärare, lärt mig av detta? Några tankar som kom handlade om vikten av att vara väl förberedd, gärna ha övat på genomförandet av uppgifterna, veta vad jag som lärare ska göra vid kartläggningen. Ett förslag som kom var att uppgiften med sanden/riset  kanske kan göras med några barn i sandlådan ute och att jag som lärare kan tala om att vi gör kartläggningen för att jag i undervisningen ska göra rätt saker som är lagom svåra.

Välkommen att fortsätta besöka och läsa min blogg Läs- och språksatsningen!

Inspirationsdag!

Idag torsdag 13e juni är det återigen dags för vår heldag kring Berätta med ord, bild och ljud! I sista minuten visade det sig att kommunikationen kring anmälningarna av olika orsaker fallerat så vi blev en liten skara med 5 deltagare. Bra utgångspunkt för en riktigt lyxig dag med oceaner av utrymme för frågor och diskussioner. 637BDEAD-0EAF-41E7-A453-D8C0EBA8C92A Studiedagen är indelad i fyra pass med olika fokus men som tillsammans ger alster där innehållet berättar med ord, bild och ljud. Efter en kort introduktion och presentation introducerar Kia Knutsson-Norberg oss i de fem bilderböcker vi kan välja för dagens olika uppgifter men också lite mer allmänt om bildspråk. Elisabet Jonsved kompletterade med fler aspekter på vad man ska tänka på när man fotograferar, kopierar och beskär bilder för en uppgift. bild1 Efter att ha stärkt oss med kaffe och smörgås var det dags för andra passet När bild, musik och tempo samspelar. Elisabet presenterade hur man arbetar med trailers i iMovie. Appen ser ut så här! FA43EB03-3021-4AD5-86A9-7558A23A6C6C Hon visade exempel på trailers och vi fick fundera över vilken effekt tempo, ljud, musik och typsnitt kan ger.

Elisabet Jonsved
(Elisabet Jonsved)

Därpå följde en kort genomgång av själva trailerformatet och några saker för oss att tänka på i vårt eget skapande. bild2Lunch på egen hand och därefter ett arbetspass kring skriftligt berättande. Här är det jag själv som leder arbetet.

7A992F0B-67C5-474C-A481-4DE518AF3F78

Fjärde arbetspasset bjöd på animering i Puppet Pals under ledning av Katrin.

23B54140-DAB5-4C64-A081-26D4017EAA67

Katrin underströk att vi skulle använda oss av ljudeffekter, musik och djupeffekter i vårt arbete med att omforma slutet av vår berättelse. Till vår hjälp tipsades vi om att använda följande siter:

Malberts melodier finns också som app.

Givetvis blev det visning av gruppernas arbeten.

Vi avslutar alltid med att knyta ihop dagen tillsammans. Vi reflekterar, diskuterar och tittar på varandras alster. Nytt för det här tillfället är en modell av visuell läskunnighet som mina kollegor Elisabet Jonsved och Elin Jönsson har utarbetat och som är under utveckling. Spännande att få använda den i diskussionerna!

Vill du läsa mer om vår studiedag kan du läsa några  av mina tidigare inlägg här:

Under hösten kommer vi att ha studiedagen vid ett enda tillfälle. Dock är det så att det är ett av skolområdena som har beställt just det tillfället så du kan tyvärr inte anmäla dig. Detta är en lärorik, intensiv och mycket rolig dag för alla som deltar!

Då var det dags igen!

VI har sedan 1/7 en ny reviderad läroplan med fokus på digitalisering och vi är fyra kursledare på MedioteketStockholm, som låg i startgroparna inför dagens studiedag ”Berätta med ord, bild och ljud”. ”Vi” är Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring, Elin Jönsson och jag, Toura Hägnesten. Upplägget består av fyra pass där vi leder var sitt.

Senast hade vi tre sådana studiedagar i juni med tre olika grupper. Vill du läsa om detaljerna kring dagen så kan du besöka min blogg. Jag beskrev dagarna i ett blogginlägg Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!  (14/6 -18)

DC0FDAA3-0D5C-47A2-852F-D98DDDE04454

Nytt för den här gången är att vi köpt in hörlurar och grenkontakter till dessa. Det underlättar när deltagarna kan arbeta och lyssna parvis utan att störas av omgivningen eller varandra. Något att ta efter för dig som har klass. Så här ser våra ut.

hörlurar o grenkontakter

Denna studiedag har vid alla tillfällen genomsyrats av lust, arbetsglädje, inspiration och kreativitet. Avslutningsvis presenterar dagens arbetspar sina arbeten tillsammans med erfarenheter och tankar och diskuterar kring detta. Några arbeten brukar vi också titta på tillsammans. Fantastiskt roligt ska du veta!

berätta med ord bild ohc ljud 1

För tillfället har vi inte bestämt när nästa datum blir. Du som också vill delta gör bäst i att prenumerera på Mediotekets nyhetsbrev så håller du dig uppdaterad kring när olika kurser genomförs. Om du ännu inte prenumererar så gör du det lättast via Mediotekets webb: Nyhetsbrev.

Vad tyckte deltagarna?

Vad säger deltagarna om den här studiedagen? Nu syftar jag på studiedagen Berätta med ord, bild och ljud.

  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda. Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Bra upplägg och bra att ni höll i olika pass!
  • Mycket inspirerande.
  • Jättebra med relevant innehåll och en tydlig röd tråd genom alla pass. Bra att jobba med en annan peson och att det var samma person genom hela dagen. Lagom långa gnomgångar och lagom långa arbespass.
  • Varierat och laborativt. Knöts ihop bra på slutet.
  • Jag kommer att få stor nytta av kursen.
  • Framför allt har man vågat pröva utan några krav på vad resultatet skulle bli. Ni har varit bra på att förklara på ett enkelt sätt.
  • Väldigt rolig och intressant kurs som ökar motivationen till att använda sig av digitala verktyg.
  • Bra planerat, trevligt och givande. Jag kommer att få stor nytta av kursen.

Som du ser är kursdeltagarna mycket nöjda!

Vår vision är en heldag som följer en klar röd tråd för innehållet. Vi är fyra kursledare som leder var sitt arbetspass. Vi arbetar digitalt och analogt. Vi erbjuder teori och praktik med gott om tid att arbeta självständigt. Allt praktiskt arbete sker parvis. Vårt upplägg utgår från bilderböcker. Det kunde lika ha varit ett ämnesspecikfikt tema som t,ex. plast en miljöförstörare; Maria – en flickas vardag på vikingatiden; vårblommor. Det fungerar lika bra i åk 1 som på gymnasiet!

Det geniala med denna studiedag är tydligheten i själva förändringsprocessen när vi utifrån en ursprungsberättelse skapar nya berättelser ofta med andra, nya budskap. Att bearbeta och flytta ett material  via olika medier in i olika kontexter ger oss nya berättelser med olika stämningar och olika budskap. Bara att byta ljud kan ge en helt ny berättelse! Hela arbetsprocessen gör att man får syn på originalberättelsen med nya ögon. Som en deltagare skrev:

Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.

59F304CC-5517-4AA6-904A-513A72ABB10A

E7D65E19-098B-4BC5-BBBC-6AD47F3A1EE5

Du kan läsa mer om studiedagen Berätta med ord, bild och ljud i tidigare blogginlägg som förslagsvis:

Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar.  Fyra olika arbetspass efter en röd tråd, bilderboken. Laddade deltagare skapar under dagen egna historier med inspiration från en av de bilderböcker Kia presenterar i första arbetspasset. Givetvis kan läraren, när hen är tillbaka i klassrummet, lika gärna hämta inspiration från sin ämnesundervisning. Givetvis går allt att göra lika bra i åk 1, åk 9 som på gymnasiet. Givetvis är det läraren som själv väljer och anpassar arbetet efter sin klass och sina ämnen. Det vi skapar under denna studiedag kan lika gärna handla om miljöförstöring, en trosuppfattning, att vara barn på vikingatiden eller en årstid.

61AC8B6D-D4C3-473E-A867-75D6493C7E3D

Den här studiedagen tar avstamp i formuleringarna i vår reviderade läroplan och de reviderade kursplanerna som gäller från 1a juli 2018. Under Skolans uppdrag kan du läsa följande:

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 9 ”Skolans uppdrag”)

I avsnittet om riktlinjer kan du läsa att läraren ska

organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 15 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Under kapitlet Övergripande mål och riktlinjer, sidan 13,  formuleras målet som att:

2.2. Kunskaper

Mål

[…]

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 13 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Andra arbetspasset lär Elin oss hur vi skapar trailers i iMovie. Elin visar hur vi väljer olika teman och ger tips om bästa sättet att arbeta. Vi uppmanas att fota runt 20-30 bilder. Dessa ska alltid vara i liggande läge, format, och det är viktigt att ta både närbilder och mer översiktliga helbilder. Som alltid avslutar vi alla arbetspass med att se några av varandras produktioner.

F518FB7F-E609-492D-A78E-10F55DFE2079

När trailern är klar är det dags att spara och dela. Elin råder oss till att välja full HD upplösning, om du ska visa för klassen räcker det med HD – 720p.

A3B2C0B0-6DCE-411E-97CA-1344C7810487

Katrin leder oss genom arbetspasset med Puppet Pals. Utgångspunkten är fortfarande bilderna vi fotade på morgonen. Ja, grundmaterialet blir till lika många berättelser som vi som arbetat med dem under dagen. Egentligen vet man att det är så men det praktiska arbetet gör det väldigt tydligt.

6678BD19-0AF7-4113-BB0C-DF838EE525E6

Text, bild och ljud kan utveckla, förstärka och/eller motsäga varandra. Varje del kan utveckla berättelsen genom att tillföra ny unik information. Varje del kan förstärka varandra genom att berätta samma sak och de kan motsäga varandra och därmed förvirra och/eller skapa humor och/eller dialog.

Och jag som skrev var också där! Jag visar kort hur man kan tänka kring att utveckla och bygga ut en text. Deltagarna får en 2-3 ordsmening ur sin bilderbok som de sedan parvis arbetar kreativt med. En enkel övning där vi skriver i paddans anteckningar och avslutningsvis kopierar över till en Padlet. På så vis kan alla läsa vad alla andra har skrivit.

37FEC4C5-490C-4659-AAE2-73979555F749

C23B34F8-9B38-4CCF-89AE-C0D21D2C5E84

Vi som arbetar med  de olika arbetspassen under studiedagen är Elin Jönsson, Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring och jag Toura Hägnesten. Vi arbetar alla med kompetensutveckling av lärare och vi håller till på Medioteket, Utbildningsförvaltningen, i Stockholm.

Du som missade dessa dagar nu i juni kan anmäla dig till nästa tillfälle som är 10e september -18. Läs mer om studiedagen och anmäl dig HÄR.

Här är också en direktlänk till anmälan. Psst! Vänta inte för länge med att anmäla dig för då kan det vara fullbokat!

Vi ses väl 10e september!

Talboken i klassrummet – läsfrämjande undervisning

Föreläsningsdelen med Terese Cannehag Berglund hade rubriken Hela skolan lyssnar. Terese  är förstelärare i läsning (F-åk 5) och arbetar med läsfrämjande arbete på Ålstensskolan. Hon började med att reda ut skillnaden mellan talböcker och ljudböcker. De senare är kommersiella och kan lånas/köpas av alla. Talböcker riktar sig däremot till individer med lässvårigheter. Terese underströk att arbetet behöver ske på individ-, grupp- och skolnivå.

Terese talade med eftertryck om vikten av att fånga upp barnen innan de tröttnat och tappat självförtroendet för att avkodningen upplevs som svår. Hennes tankar föddes ur mötet med:

  • elever som identifierar sig som icke läsare
  • elever som inte hittar till ljudboken eller talboken
  • föräldrar som har förutfattade meningar krig att läsa med öronen

Terese har funderat mycket över Vad kan jag göra för mina elever? Detta har lett till att Ålstensskolan har en vecka varje termin då alla elever läser med öronen. På Ålstensskolan har man sammanställt en särskild boklista över böcker som finns som ljudböcker alternativt talböcker. Terese brukar ställa upp titlarna i lärarrummet så kollegorna kan bekanta sig med och titta närmare på dessa. Hon har också engagerat fritidshemmet i läsningen samt kontaktat föräldraföreningen vars medlemmar har fått svara på frågor kring läsning. Ett mål var att visa att även vuxna läser, både hemma och på arbetet, och hon ville belysa att det är olika läskrav i olika yrken. Ett annat mål var att få med föräldrarna på tåget. Terese har bjudit in föräldrarna till en egen genomgång och introduktion där hon gett en kort generell information om läsning, introducerat Legimus – och jämfört detta med hjälpmedel som att ha glasögon men också med exempelvis Storytel som många vuxna har erfarenheter av. Fördelar med föräldragenomgång i grupp är bland annat att dessa ser att ”vi är flera” som behöver detta, igenkänning för många föräldrar. Inloggningsuppgifterna delas alltid ut i förhand för att föräldrarna ska hinna bekanta sig med appen. Föräldrarna behöver veta hur man kan söka, ladda ner och använda böckerna i Legimus. Föräldrarna fick också löpande information om veckans bok med tips på samtalsfrågor och olika lästips.

Terese arbetar med bokcirklar med stöd i Legimus. Hon kallar dem Legimusgänget och det är en särskild bokcirkel för de elever som läser talböcker. Terese underströk att elever inte blir Legimusläsare på egen hand. Det är roligare att läsa tillsammans. Läsupplevelser ska delas!

Praktiskt la Terese upp arbetet så här: Eleverna som deltog gick i åk 1.  Läsningen skedde på lektionstid och i grupp. Alla läste samma bok tillsammans. Först presenterade Terese boktiteln och visades upp bok . Före/under/efter läsningen ledde hon textsamtal med läsdeltagarna. Alla böcker var max 15 min långa och de kunde vara både skönlitterära och faktaböcker. Efterföljande tillfälle följde Terese alltid upp läsningen tillsammans med en kreativ uppgift. Sedan var det dags för presentation av ny titel/bok.

Hon har också lett bokcirklar på Fritids. Terese hann två bokcirklar med totalt 80 barn under vårterminen. Kravet för att få vara med var att alla skulle läsa en bok i veckan. Varje träff hade de textsamtal och eleverna fick presentera vad de hade tyckt om boken. Bedömningen av boken de läst gjordes genom att de valde en sida på en tärning och la upp. På så vis blev det tydligt hur många som tyckte att boken var jättebra, en 6a, och hur många som inte hade uppskattat den. Givetvis satte de ord på vad de tyckte var bra med boken. Exempel på kreativa uppgifter var att de gjorde bokmonster, händer för olika genrer och klassiska bokmärken.

täning oval

Du kan läsa mer om hur Legimusgänget arbetar i MTM:s tidskrift Läsliv: Hela skolan lyssnar

När Terese låter eleverna svara på frågor kring fördelar och nackdelar med ljudböcker respektive tryckta böcker så kunde svaren låta så här:

  • det är mysigare att lyssna, dvs. att läsa med öronen
  • det kanske inte är lika bra att ha tryckta böcker för miljön
  • man kan lägga in ett bokmärke i en bok
  • det tar tid och är trist att lyssna på förpratet innan talboken börjar

Terese tog upp exempel på utmaningar som hon har brottats med. Några exempel är att:

  • få tiden att räcka till!
  • ta lagom med tid i anspråk.
  • att serva kollegor så det inte blir alltför betungande för dem.
  • det finns fördomar om att det skulle vara bättre att avkoda än att läsa med öronen bland både föräldrar och lärare.
  • att motivera.
  • att få med all personal!

Vinsterna är många! Eleverna får mersmak! Det är roligt att läsa. Det är ännu roligare att dela sin läsupplevelse med andra i textsamtal! Mot bakgrund av att ljudböcker har blivit vanligt bland vuxna är det självklart att även våra elever ska få samma möjlighet att läsa med öronen. Det är också ett sätt att få höra andra än sin egen lärare läsa högt vilket ger erfarenheter av att höra andra dialekter, röstmelodier och röstegenskaper. Att läsa med öronen utvecklar rollerna läsare-lyssnare; både elev och vuxen blir mottagare av text. Detta i stället för de gängse rollerna där läraren är sändare och eleven mottagare.

Terese CB

Terese återkom till vikten av att lyssna tillsammans då det är en gemensam upplevelse! Terese berättade att hon brukar avsluta högläsningen för sin egen 6-åring med att lyssna på en gemensam text. I skolan lyssnar hon också tillsammans med eleverna i klassen/läsgruppen för att sedan också samtala om texten de lyssnat till.

Avslutningsvis fick vi med oss några tips.

Tereses tips till lärare och bibliotekarier

  • Se Mediotekets och MTM:s skolfilm för inspiration till teamarbete kring talböckerna, mtm.se/film. Du hittar den också på Mediotekets filmvisningssajt Tuben: Talböcker i skolan.
  • Satsa på information till föräldrarna om egen nedladdning. Engagera läsande förebilder: personal på skolan, föräldrarådet och andra vuxna.
  • Organisera Hela skolan lyssnar – UR och SR har bra material.
  • Böcker ska finnas i mängder, både i skolan och på fritids.
  • Barnen behöver hjälp att hitta böcker!

Referenser:

Läs tidningen Läslivs reportage om projektet (sidan 4-7): Hela skolan lyssnar , 180606.

Läs tidningen Läslivs reportage om bokcirkeln (sidan 7): Legimusgänget , 180606.

Läs MTM:s broschyr om Talböcker i skolan; 180606.

Ålstensskolan om Hela skolan lyssnar: Ålstensskolan, 180606.

tuben talböcker i skolan

Mediotekets filmvisningssajt Tuben: Talböcker i skolan.