Visar alla blogginlägg med kategorin:
Film och media

Filma med iPad

Elisabet Jonsved berättade och visade praktiskt hur man filmar med iPads. Hon använde begrepp som filmspråkligt berättande, bildmanus, ljud för att skapa stämning, tona ut och visade steg för steg hur man gör. Plätteasy, absolut! 

PS. Elisabet håller kurser i detta med att filma. Du hittar kurserna i Mediotekets kurskatalog.  

  

   

Varför blogga med klassen?

Möjligheterna! Själv fångades jag av bloggandets möjligheter när jag deltog i ett seminarium om QuadBlogging på BETT 2014. Det ledde till att jag startade en bloggkurs för lärare förra året. Några deltagare hade bloggat tidigare och några var nya som bloggare. Vi har tillsammans lärt oss väldigt mycket under året som gått. Deltagarna är lärare i åk 1-9 och de har bildat smågrupper utifrån vilka årskurser de undervisar.

För att du ska kunna se lite hur det ser ut när de bloggar så får du här några bloggadresser.

  1. Skarpatorp (åk 1)
  2. Hjulsta grundskola (åk 3)
  3. Kristallerna (åk 3)
  4. Turkoserna (åk 3)
  5. Hägern (åk 5)
  6. Mellanblogg (åk 5)
  7. Litteratur (åk 5)
  8. Orion (åk 5)
  9. Betraktelser (åk 5)
  10. 8Ds bokblogg (åk 8)
  11. Litteraturreflektioner (åk 8)

Vi var fler när vi startade men några kände sig tvungna att hoppa av. En svårighet som några drabbades av var bristen och tillgängligheten på datorer/paddor. Tillgången skiljer sig åt mellan olika skolor!

Till hösten startar jag upp två nya grupper. Dels en bloggkurs för nybörjare där vi kommer att göra allt tillsammans, steg för steg. Denna grupp träffas vid 6 tillfällen. Dels en grupp för lärare som kan blogga. Här kommer jag att ordna tre IRL-träffar, dvs. vi träffas fysiskt vid uppstart, halvvägs och runt påsk. IRL betyder In Real Life och syftar på att man faktiskt träffas. Dessa tre träffar syftar till erfarenhetsutbyte, gemensamma samtal och diskussioner om bloggandet med tips och trix.

Som extra grädde på moset bjuds alla in till tre extra, frivilliga tillfällen med gästföreläsande kollegor. Jag arbetar för att kunna erbjuda följande:

  1. Ett tillfälle handlar om hur man söker bilder samt hur och vilka man får använda. Föreläsare är Linda Spolén.
  2. Elisabet Jonsved lär oss hur man gör en boktrailer i iMovie samt hur man skapar ett Youtube-konto.
  3. Kanske kan det bli kurs/workshop kring iMovie.

Nog vore det roligt och utvecklande för dina elever!?

Från traditionellt till kreativt med paddan i undervisningsprocessen

Karin Jönsson (lektor och forkare vid Malmö höskola) har studerat paddor i undervisningen. Karin började i ettan och följde eleverna under tre år i en skola i Malmö. När paddorna introducerades i klassen arbetade läraren fortfarande relativt traditionellt. Det var mest färdighetsinriktade appar som användes. Läraren utvecklade tillsammans med sina elever arbetet successivt mot eget skapande. Eleverna fick lära sig fotografera, filma och skriva på sina paddor. Spela spel gjorde de på helgerna. Arbetet utvecklades mot kunskapssökande, kommunikation och ett mer skapande lärande. Ett praktiskt exempel på detta var när eleverna fick i uppgift att välja den plats de tyckte bäst om på skolgården och sedan via bild och muntligt berättande skapa texter till uppgiften.

Lärdomar av projektet är att paddorna snabbt fylldes med personligt innehåll, dvs. arbeten som eleven gjort själv eller tillsammans med kamrater och dessa arbeten fanns på en specifik padda. Karin frågade oss retoriskt  hur många som ville dela padda.  En annan lärdom är att paddorna får alla eleverna att delta i samtal. Ingen sitter tyst. Eleverna arbetar mycket i smågrupper och lär tillsammans. Karin understryker att för de yngsta handlar skolans läs- och skrivundervisning inte bara om att knäcka läskoden utan att bli en god textbrukare, en god textskapare samt att kunna kritiskt granska och analysera texter.

Frågor som väcktes under studiens gång var exempelvis hur läraren och/eller forskaren fångar det eleverna lärt sig. Karin lyfter frågor som: Ger skolans test rättvisa till det eleverna lär? Hur mäter man allt det muntliga som pågår?

Du kan läsa mer om Karin Jönssons iPad studie på Skolverkes webb: Från traditionellt till kreativt när ettorna fick surfplattor

Studiens titel är: Ipad som digitalt verktyg i läs- och skrivundervisning i tidiga skolår.

Tyvärr, för alla oss otåliga nyfikna lärare, så är studiens rapport inte skriven än. Vi får tåla oss!

Dagens föreläsning riktade sig till deltagarna i Språkpaketet  och vi var många intresserade!

Några av er bloggläsare kanske tänker ”Men forskar inte Karin om critical literacy?” Du har helt rätt och Karin hann in lite kort på det också. För dig som missat mina tidigare inlägg om critical literacy och Karin Jönsson så hittar du detta i mina tidigare blogginlägg om just critical literacy.

Karin2

Hur går det för dem?

Mina bloggande lärare i QB-kursen, alltså.

Turkoserna är i full sving med att blogga. Jag såg att de börjat lägga upp e-pub böcker och filmer. Jätteroligt att se. Sist vi träffades i bloggkursen så var det just handgreppen för att lägga upp olika filer som stod på programmet. Som ”fröken” blir man alltid glad och stolt att se att ”eleverna” använder sina nyvunna färdigheter.

Turkoserna har gjort och lagt upp flera filmer som du kan titta på för att få inspiration. Du hittar filmerna under Youtube, i menyn, och den första e-boken under Bibliotek och sedan Våra egna böcker – e-pub format (för t.ex. iBooks)

turkoserna

Under Bibliotek, Våra egna böcker – e-pub format (för t.ex. iBook) hittar du deras första e-bok upplagd. Jag vet att det finns fler texter/böcker som väntar…

turkoserna2

Nog är det fantastiskt att vi med enkla medel kan publicera våra elevers texter!? I stället för skrynkliga pappersark som ibland, tyvärr, till och med hamnar i papperskorgen har eleverna nu fina böcker som publiceras så nära och kära kan läsa dem hemifrån.

Besök gärna Turkosernas webb och titta på deras arbeten! Även om de ingår i en blogg-grupp, en quad, tillsammans med Hjulsta grundskola, Kristallerna och Skarpatorpsskolan, så är det roligt att också få kommentarer från externa besökare.

Här kommer du till Turkosernas blogg: Turkoserna

PS. Jag startar en ny bloggkurs efter sommaren så vill du också börja blogga så är det bara att ”hänga på” när det är dags! Det är faktiskt möjligt att göra en intresseanmälan redan nu. Den är inte bindande men garanterar att du får ett mejl från mig när det är dags att anmäla sig. Bara så du inte missar chansen!
Gör din intresseanmälan här: INTRESSEANMÄLAN

Varje dag något nytt!

Igår torsdag 22/1 fick vi en duvning om ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap av Christina Olin-Scheller, professor vid Karlstads universitet.

Igår vidgade jag också mitt ordförråd med en del nya begrepp. Jag lärde mig inte bara betydelsen utan fick orden insatta i olika sammanhang. Orden ingår liksom i ett gigantiskt nätverk med andra ord och begrepp jag har mött i mitt arbete. En del har sin betydelse tydligt utmejslad och andra är fortfarande lite luddiga och diffusa.

Konvergenskultur handlar om en deltagarkultur då vi både läser och skriver i en sådan utsträckning att det i slutändan blir svårt att dra gränsen till vem som egentligen är upphovsmakare till ett alster. Den som läser och skriver här kan benämnas prosument och är någon som både själv producerar och konsumerar, i det här sammanhanget handlar det om att skriva och läsa texter. När man talar om konvergenskultur och prosumenter blir det intressant att utveckla begreppen plagiera, imitatio och intertextualitet. Jag är själv fortfarande osäker på var gränserna går i praktiken. Christina gav oss exempel från fanfiction. Dessa gällde när elever skriver alternativa fortsättningar och/eller nya avsnitt om Harry Potter. Det finns särskilda forum där skrivarna lägger upp sina texter men också diskuterar dessa i diskussionstrådar. På så vis får de respons men också en chans att utveckla hur de tänkte och varför. Spännande exempel som gjorde mig nyfiken på att börja googla fram sådana forum.

Ett annat nytt uttryck jag lärde mig var wikipetter. En wikipetter är någon som alltid tar reda på allt genom att snabbt googla fram svaret. Christina menade att en del av oss, i alla fall många av de yngre, har mobilen som en förlängning av armen. Då är det också lätt att söka svaren på nätet. Hur går det då med källkritiken för en wikipetter? Christina gav oss ett underbart exempel på en uppgift som utfördes av en grupp elever på ett byggprogram någonstans i Värmland. Titta på föreläsningen så får du höra den historien. Det är den värd!

OBS! filmen med Christina Olin-Schellers föreläsning togs bort 10/4 -15.

Christina visade under sin föreläsning två korta Youtube-filmer. I och med att Youtube-filmerna inte finns med i vår inspelning så lägger jag upp dem separat.

Den första har anknytning till våra yngsta. Titeln för denna är: This one works.

Den andra var avslutningen på Christinas föreläsning. Den visar ett exempel på elevers förmåga att berätta en historia. Eleverna som gjorde filmen ingår i en av hennes studier. När man ser antal visningar förstår man att eleverna ångrade att de lät skolan lägga upp den! Titeln för denna är: Late to school.

Christina har förstås skrivit flera böcker. Jag blev nyfiken på hennes bok om fanfiction med titeln Författande fans (2010, Studentlitteratur).

Författande fans

En annan bok som kommer ut om någon vecka är Svensk forskning om läsning och läsundervisning (2014, Gleerups). Christina är tillsammans med Michael Tengberg redaktörer för boken. I boken bidrar 17 svenska läsforskare med analyser och skolans läspraktiker och ungas läsning och tolkning. Den sägs erbjuda en fördjupning inom flera områden och det är något jag skulle uppskatta. Det måste ju vara något för mig! En måste läsa…, eller hur!?

Här hittar du Gleerups beställningsblad för boken.

sv forsk bokbild

 

Kan du de här orden?

Vill du vidga ditt ord- och begreppsförråd? Jag tänker på ord och begrepp som textrörlighet och tolkande läsförmåga. Var de för lätta för dig!? I så fall kan du fundera över prosument, konvergenskultur, fokalisator och imitatio!

Jag har ett fåtal restplatser till föreläsningen med Christina Olin-Scheller imorgon torsdag 22/1.

Föreläsningens rubrik är ”Barns och ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap”.

Lokal: Bolindersalen, Bolinders plan 1

Tid: 14:30-15:45 för föreläsningen i storgrupp

Anmälningslänk och mer info: Klicka här! 

Hur hamnar jag på topp i statistiken!?

Vad ska jag skriva? Hur ska det se ut? Varför ser det ut som det gör i bloggstatistiken?

statistik_141119

OBS! Bilden visar inte mitt EKG en vanlig dag på jobbet! Även om det just idag var riktigt spännande. Det är bloggstatistik som det ser ut på Google Analytics.

Idag har jag träffat Albert Lannerstad, webbstrateg och organisationskonsult. Vi har diskuterat hur man når ut med sin blogg. Uttryckt med skolspråk kan man säga att jag idag har fått ”specialpedagogiskt stöd i liten grupp för elever i behov av särskilt stöd”. Jag har ställt alla mina frågor och analyserat varför vissa inlägg läses av många och andra av färre. Givetvis måste jag ställa detta mot vad jag vill nå ut med. I min programbeskrivning borde det stå (den jag ännu inte har skrivit) att jag vill sprida aktuella forskningsrön inom området för språk-, läs- och skrivundervisning. Jag vill också belysa och lyfta bra, inspirerande exempel från lärares undervisning samt ge lite glimtar från mitt arbete. Mina bloggläsare vill ha rejält med ”takeaway” (med Alberts ord). Det betyder att ni, mina kära och trogna läsare, vill få med er något när ni besökt och läst min blogg. Ett råd var att jag kan dela upp en del av mina inlägg och utveckla dem något mer. Ett exempel är mitt inlägg om Hjulstaskolans blogg från 21 oktober. Detta borde jag ha delat upp på ett inlägg om responsmodellen ”two stars and a wish” och ett om wikimini.

En annan av mina frågor rörde att hur kommer det sig att färre läser mina inlägg om multimodalitet än inlägg om avhandlingar och fackböcker? En hypotes var att just begreppet multimodal inte är helt bekvämt för alla. En bättre ingång hade varit en rubrik i stil med ”att arbeta med text, bild, ljud och film”. Det hade varit en tydligare tråd från mig till er. Många lärare arbetar med bild i kombination med text; från de yngsta till de äldsta. Bilderna kan ha många funktioner från ren utsmyckning, illustration av något, kompletterande budskap till att utgöra huvudbuskapet.

Om man söker hög besöksstatistik för sin blogg finns det ett antal knep. Man kan arbeta med namedropping, frågor som är aktuella i medier, frågor man fått in från sina bloggbesökare och sådant läsaren har direkt nytta av. Bra är också att skriva om saker som är på G redan innan de har skett.

Vi hann diskutera en hel del. Somt var bra och somt kan utvecklas och förbättras. Nu är det bara att kavla upp ärmarna och försöka använda allt jag har lärt mig idag. Ett stort tack till Albert!

AlbertL2_141119

Albert i full färd med att analysera min kursblogg i QB, quadbloggingkursen. Än så länge har bara kursdeltagarna länken till den i och med att jag själv inte är helt klar med hur jag vill att den ska se ut för att möta sitt syfte som en del i kursen.

Integrera IKT i literacy-undervisning

En av artiklarna i senaste RT presenterar delar av de amerikanska kursplaneinnehållet för att integrera IKT i ”literacy instruction” i överensstämmelse med de så kallade CCSS, dvs. The Common Core State Standards (English Language Arts & Literacy in History/Social Studies, Science, and Technical Subjects). CCSS är den amerikanska motsvarigheten till våra kursplaner.

Utgångspunkten är att IKT, i betydelsen digitala verktyg och miljöer, förändrar betydelsen av att vara ”literate”.  Formerna för bild, ljud och färg i digitala texter påverkar vårt läsande både till form och funktion. Vi skapar mening utifrån bild, ord, text och ljud. Dessa delar samspelar sinsemellan. Konsekvensen blir att vi måste undervisa explicit i hur detta samspel fungerar, hur vi och vår förståelse av olika texter påverkas och hur vi själva kan använda oss av det när vi uttrycker oss, kommunicerar, skriver och läser. 

Författarna, Hutchison & Woodward, utgår i artikeln från en teoretisk modell kallad TPACK, Technological Pedagogical Content Knowledge framework. Denna är utarbetad av forskarna Mishra & Koehler (2006). Mishra & Koehler menar att det effektivaste sättet för lärare att integrera IKT i undervisningen är att de parallellt applicerar och använder sig av sina tekniska, didaktiska och innehållsliga kunskaper.  TPACK modellen ”emphasizes the connections, interactions, affordances, and constraints between and among content, pedagogy, and technology” (Mishra & Koehler, 2006, sid. 1025).

Hutchison & Woodward har i sin studie utarbetat en planeringsmodell i form av ett hjul för att intregrera IKT i litteracitetsundervisningen. Syftet med detta är: “Our cycle is specifically aimed at helping literacy teachers consider whether their planned instruction contributes to both digital and nondigital literacy development” (sid. 462). Detta planeringshjul identifierar sju kritiska moment som påverkar lärarens planering av en undervisning där IKT ingår som ett moment. Nyckelorden för de sju kritiska punkterna är:

  1. …instructional goal… (undervisningens syfte och mål)
  2. …instructional approach… (förmåga att hitta en ingång i förhållande till syfte och mål)
  3. …tools… (val av digitala och icke-digitala verktyg)
  4. …contribute to the instructional goal… (förmåga att se hur det valda verktyget bidrar till syfte och mål)
  5. …constraints… (eventuella hinder)
  6. …instruction… (hur undervisningen ska läggas upp)
  7. …ability to reflect… (förmåga att reflektera över undervisning, resultat och vilka förändringar som kan behövas)

Dessa sju kritiska punkter utvecklas, presenteras och problematiseras i artikeln tillsammans med praktiska exempel utifrån två fingerade lärare, Ms Thomas och Ms Kay. Författarna fann att dessa var representativa för de klassrumsstudier de gjort. Ms Thomas och Ms Kay gestaltar två lärare som mött två typer av svårigheter när de integrerar IKT i sin undervisning. Ms Thomas finner när hon använder iPads att trots att eleverna lär sig använda den app som de har fått i uppgift att arbeta med så är hon osäker på om de förstått det centrala innehållet för lektionen. Ms Kay upptäcker att hennes elever använder för mycket tid till att välja bilder vilket leder till att hon och eleverna inte hinner till det moment i den planerade lektionen som utgör det centrala innehållet. Författarna fann att dessa två lärares upplevelser är allmängiltiga och utgör problem för många lärare. 

Personligen tycker jag att de sju kritiska punkterna gäller även för svensk undervisning. Undervisningens syfte och mål styr förstås planering och val av verktyg, material och arbetsformer. Läraren måste ju kontinuerligt analysera sina val och reflektera kring dessa i förhållande till elevernas lärande, lärsituation och förväntat resultat.

Jag fann det också intressant att möta formuleringar ur de amerikanska kursplanerna, CCSS. De framstår som mer tydligt och konkret formulerade än våra svenska motsvarigheter. I artikeln citeras CCSS’ standards i förhållande till de exempel som nämns. Artikeln väckte min nyfikenhet på CCSS så mycket att jag faktiskt har laddat ner och tittat lite översiktligt på dessa.  Du hittar CCSS för English Language Arts Standards här: http://www.corestandards.org/ELA-Literacy/

Artikeln jag refererar har rubriken ”A Planning Cycle for Integrating Digital Tecknology into Literacy Intruction” (Reading Teacher, Vol. 67, sid. 455 – 464, March 2014).

Du hittar artikeln på: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.1225/abstract

En annan direktlänk är: http://www.academia.edu/5151373/A_Planning_Cycle_for_Integrating_Digital_Technology_Into_Literacy_Instruction

Referenslistan finns i artikeln. Där hittar du likaså bilderna på TPACK modellen samt planeringshjulet för att integrera IKT i litteracitetsundervisningen.

PS. Nu ser jag att denna artikel knyter an även till Kristina Danielssons föreläsning! Det tänkte jag inte på när jag läste den.

Filmtajm med Kristina

och ”multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”. En föreläsning som bara måste ses!

Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit sammanfattande anteckningar om centrala ord och begrepp som används i föreläsningen. I och med att jag skrev en del inlägg under SETT mässan igår så har inlägget hamnat lite längre bak i flödet på min blogg. Här får du därför direktlänken: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2014/05/06/korta-anteckningar-fran-kristinas-forelasning/

Här har jag skrivit lite mer allmänt om bakgrunden till Kristina och hennes föreläsning: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2014/05/04/dags-for-multimodala-texter-i-amnesdidaktiskt-arbete/

Enligt överenskommelse från början tog vi bort filmen till Kristi Himmelfärdshelgen. Av olika anledningar har vi kommit överens om att lägga upp den igen, dvs. nu kommer filmen upp här för andra gången. En anledning är att en del av oss som arbetar på Medioteket ska se Kristinas filmade föreläsning som en del i en utbildning kring mulitmodala texter i ämnesdidaktiskt arbete som vi kommer att ha under hösten. Filmen är nu raderad.

Jag är väldigt intresserad av att få dela dina tankar om läsförståelse och lässtrategier i förhållande till föreläsningen om  multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Kommentera och/eller reflektera gärna! Här eller på FB.

PS. För er som vill läsa och lära mer om analysmodellen som Kristina presenterar i föreläsningen så finns den närmare beskriven i den bok som Kristina skrivit tillsammans med Staffan Selander. Boken kom ut häromdagen och titeln är: Se texten! – multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete (Gleerups)

Korta anteckningar från Kristinas föreläsning

En riktigt bra föreläsning! Ett stort tack till Kristina! Föreläsningen gav oss mycket att tänka vidare kring och jag kan bara bjuda på några pärlor. Många nya ord och begrepp var det. Har du klart för dig betydelsen av multimodalitet och multimedialitet. Inte? Det förra syftar på texten och är ett semiotiskt begrepp. Det senare syftar på tekniken. Semiotiskt, vad betyder då det? Jo, det rör tecken och symboler och hur vi tolkar dessa. Kristina diskuterade det vidgade textbegreppet och underströk att de sätt man skapar mening på bidrar till den mening som skapas. Detta får i sin tur konsekvenser för vad vi betraktar som ”tecken på lärande” och vad som bedöms som relevant kunskap.

Hon diskuterade hur en resurs kan innebära svårigheter och hur vi kombinerar olika resurser i multimodala uttryck kan vara mer eller mindre komplext. En resurs betyder här exempelvis begrepp, illustrationer och ljud. En semiotisk resurs kan vara bokstäverna och dessa bildar i sin tur ord. Kristina visade exempel utifrån frågan huruvida bild och verbalspråk i hennes exempel gav samma information och/eller fungerade motsägelsefullt. Verbalspråk betydde i föreläsningen helt enkelt ord.

Kristina menade att lärare ofta behöver en större medvetenhet kring hur vi använder olika semiotiska resurser och vad dessa förutsätter och vilka utmaningar som ligger i olika semiotiska resurser. Ett annat begrepp hon använde var semiotisk modalitet och det känns lite klurigare att förklara.  Jag tror att de motsvaras av t.ex. skrift, tal, gester, bilder och annat som man kan använda som kommunikativ resurs.

I föreläsningen presenterades också en modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Denna modell presenteras mer ingående i boken ”Se texten!”.

Avslutningsvis fick vi se och diskutera ett antal exempel ur olika läroböcker. Vi fick ta ställning till förväntad läsordning, vilka centrala begrepp som de olika texterna tog upp, hur bild och text samspelade mm. Vi diskuterade visuell dominans i läroboksuppslagen och hur detta styr oss in i avläsningen av en sida men hur det också kan leda oss fel så missförstånd uppstår. Vi fick se exempel på hur den visuella dominansen kan se olika ut inom olika kunskapsdomäner.  Något jag inte tänkt på tidigare var hur metaforer och liknelser används i lärobokstexter och att dessa kan ge problem. Det är inte alltid de underlättar förståelsen för läsaren.

Jag lärde mig också ett ord som var helt nytt för mig, nämligen affordance. Ett sätt att förklara begreppet är att tala om relationen mellan individ och aktuell modalitet samt vad denna relation erbjuder för möjligheter och begränsningar. Individen förhåller sig till en modalitet och kan använda den på ett eller flera sätt (på samma sätt som med ett föremål). Det finns en bok med titeln ”The design of everyday things” skriven av Donald Norman, professor emeritus i kognitionsvetenskap och psykologi, UC San Diego, som utvecklar och exemplifierar olika designprinciper i vardagssammanhang.

Du kan se professor Donald Norman förklara affordance på 1,5 min i denna lilla video.

Som sagt – Kristina gav oss en mycket bra föreläsning. Se den när jag har lagt upp den! Och den kommer upp när som helst.