Visar alla blogginlägg med kategorin:
Forskning och utveckling

Läsläxors vara…

eller inte vara. Det är frågan!?

Är läsläxan ett nödvändigt ont eller en möjlighet till utmaningar? Vad ska jag som lärare tänka på när jag ger läsläxor?

Läsläxa är något i stort sett alla barn har erfarenheter av då den utgör grunden för att befästa läsning för nybörjarläsaren. Likaså har lärare åsikter om läsläxor; oftast är man för eller emot. Det inte helt lätt att ge en bra läsläxa. Barn som går i F-klass och årskurs 1 visar på en stor variation på förkunskaper. Här finns barnet som inte kan någon bokstav alls när hen börjar skolan och barnet som i princip kan läsa redan vid skolstart. En bra första läsundervisning lär barnet att arbeta med och sträva efter att förstå vad de läser på ord- och meningsnivå.

Docent Kjersti Lundetræ, docent/”Førsteamanuensis” Universitetet i Stavanger,  forskar kring tidig läsinlärning. Hennes forskning omfattar tidig intervention för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, tidig läsinlärning, internationella läsundersökningar men även vuxnas läsfärdigheter. Kjersti Lundetræ forskar vid Stavanger Lesesenter (https://lesesenteret.uis.no/) där hon bland annat intresserat sig för läsläxor. Hon understryker att läraren inte kan ge samma läsläxa till alla elever och hon ger ett antal råd för bra läsläxor i F-klass och åk 1.

  1. Välj en läsläxa som passar eleven.
  2. Se till att eleverna möter ortografiska utmaningar i meningsfulla texter.
  3. Sätt upp andra mål än ren avkodning.
  4. Låt eleverna läsa högt.
  5. Upprepad läsning används på ett klokt sätt.
  6. Samarbeta med föräldrarna.
  7. Överväg lästräning i andra sammanhang än skolan.

Texten får inte vara för lätt men inte heller för svår. Läsningen ska vara en utmaning för eleven men inte omöjlig att genomföra. Risken med alltför lätta texter är att eleven lär sig dem utantill. Att en text innehåller ortografiska utmaningar kan handla om att eleven ska kunna läsa ord som exempelvis börjar på tj-ljud. Ett specifikt mål med läxorna kan vara att öva på att läsa ett särskilt ljud eller en särskild stavning. Det är också viktigt för eleverna att få läsa meningsfulla texter: Inte bara isolerade ord. Meningsskapandet är det centrala i alla läsning.

Läsning behöver inte endast handla om att öva läsflyt eller läshastighet. Förutom att avkoda, kan ett mål vara att eleverna lär sig något nytt genom att läsa texten. Ja, är det inte det som är essensen av att gå i skolan!? Att läsa för att lära nytt!

En läsuppgift kan också vara att hitta något roligt, något överraskande i texten eller ett långt och svårt ord eller märka ord som finns i texten.

Varför ska elever läsa högt för läraren eller någon annan vuxen? Jo, det är ofta att eleven läser samma ord fel flera gånger. Det är viktigt att någon lyssnar på högläsningen och märker om de läser fel så att de kan få möjlighet att rätta sig.

Så kallad upprepad läsning är en metod som rekommenderas av läsforskare. Jag skrev om upprepad läsning redan 4 maj 2015 Fyra stödstrategier vid närläsning. Du kan också läsa om upprepad läsning på Lukimats webb om att träna läsflyt. Vikten av att välja utmanande texter understryks. Elever ska inte bara läsa texter inom på bekvämlighetsnivå. Utmaningar kan uppnås med att texten innehåller okända ord eller att innehållet inte är bekant för eleven.  På så vis övas och befästs också ordförrådet. Jag har beskrivit flera av de förslag som du hittar på Lukimats webbsida tidigare. Du kan läsa dem HÄR.

Samarbeta med hemmet kring läsningen. Tänk på att den läsning som läraren skickar hem för lästräning ska handla om att just träna och befästa något läraren har undervisat om. Ge föräldrar råd om hur man arbetar med sitt barn med läsningen och berätta för dem varför det är viktigt att till exempel prata om innehållet, att ställa lite frågor och att låta barnet berätta.

Läxor fungerar inte lika bra för alla familjer. Många elever/barn har långa arbetsdagar med fritids både före och efter skolan. Fundera och undersök om eleverna kan arbeta med läsning på fritids. Kanske är fadderläsning en möjlighet? Fadderläsning är när yngre elever läser för äldre och det kan ske före och efter skoltid. Hemma kanske barnet kan läsa för hunden eller något annat husdjur?

Slut för idag, tack för idag som man brukar säga i skolan. I morgon ska jag försöka hinna bearbeta några kommande blogginlägg som jag fått inspiration till efter dagens föreläsning om Talboken i klassrummet.

Referenser:

Lukimat: Träna läsflyt i skolan, 180530.

Lesesenteret, Stavanger: Den samme leseleksa passer ikke for alle, 180530.

Tidig läs- och skrivundervisning

Forskaren Tarja Alatalo föreläste igår torsdag 22 februari för oss i Språkpaketet om tidig läs-och skrivutveckling och läs-och skrivundervisning.

Generell språklig förmåga

Läsforskningen är idag indelad i två spår. Ett spår representeras av reading science, där vår svenska forskare Ingvar Lundberg är ett välkänt namn. Det andra spåret är new literacy som ser läsning som social interaktion. Vi fick börja med att diskutera vår egen syn på läsning.

IMG_1374

Utgångspunkten för vår diskussion var huruvida vi:

  • utgår från forskning om hur elevens läs- och skrivprocesser utvecklas?
  • utgår från forskning om läsning och skrivning som en social interaktion?
  • förenar de bägge? I så fall hur då?

Tarja underströk att ordförrådet har ett starkt samband med läsförmågan. Ordförrådet utvecklas främst genom läsning varför högläsningen är central med yngre elever.

IMG_1380

Högläsning är ett verktyg för att stärka ordkunskap och läsning. Orden kan delas in i tre nivåer. Nivå 1 är vardagsnära ord. Nivå 2 är ord som på ett mer specifikt sätt säger något man redan kan förklara fast med fler ord. Nivå 3 omfattar ord som är lågfrekventa och/eller ämnesspecifika ord.

Tarja underströk vikten av att högläsningen behöver planeras noga. Texten läraren läser ska vara en text som engagerar och fångar elevernas intresse. Texttyperna ska varieras utifrån olika teman. Viktigt också att föra textsamtal där de öppna frågorna dominerar. Frågor som är analytiska. Hur vet vi det? Vad tror du att det beror på?

IMG_1384

Språkets form

Att lära sig läsa och skriva förutsätter en språklig medvetenhet som omfattar flera nivåer. Den är dels kopplad till avkodningsförmågan, dels kopplad till läsförståelsen. Den språkliga medvetenheten gäller morfologisk (språkets betydelsebärande delar), syntaktisk (hur meningar byggs upp) och pragmatisk (hur språket används) medvetenhet.

Avkodningdförmågan är avgörande för den fortsatta läsningen och utgör en stabil plattform. Utan avkodning ingen läsning!

Avkodningen kan delas in i de olika faserna:

  • Pseudoläsning (eleven läser/skriver krumelurer, skriver sitt eget namn, låtsasläser och känner igen namn i dess sammanhang).
  • Logografisk-visuell läsning (eleven har ännu inte helt förstått den alfabetiska principen, känner igen/skriver ord som bilder, börjar känna igen första bokstaven i ord, känner igen vissa särdrag i ord, härmar vuxna och är intresserad av att kunna läsa/skriva).
  • Alfabetisk-fonemisk läsning (eleven börjar förstå den alfabetiska principen, kan dela upp ord i enstaka ljud (fonem) och kan därmed återge dem i skrift, skriver fortfarande med stora bokstäver).
  • Det ortografiska-morfemiska stadiet (eleven läser av bokstäver och orddelar utan att behöva tänka efter, nu frigörs energi och resurser till läsandets/skrivandets funktion)

Den didaktiska frågan gäller vad vi gör när vi vet att eleverna kan läsa!? Ska vi stoppa dem? Ska vi utmana dem? Hur svår text ska de få att läsa? Även detta fick vi diskutera i smågrupper.

Grafem-fonem kombinationerna måste automatiseras för att frigöra energi till läsandets och skrivandets funktion. det är viktigt med  både språklekar och läs- och skrivträning av enkla texter. Tarja gick in på den  centrala frågan hur vi får våra elever att vilja läsa. Här är det viktigt med varierade texter som intresserar och engagerar eleverna! Texter som ingår i meningsfulla sammanhang.

För att utveckla läsflyt behöver alla delar automatiseras. För att träna läsflyt kan man arbeta med att läsa högt, upprepad läsning, dramatisera, gestalta, spela in den egna läsningen tills eleven själv är nöjd. Ja, det handlar om att läsa, läsa, läsa!

IMG_1390

Skrivflyt är också viktigt. Även här handlar det om att skriva, skriva, skriva!

IMG_1391

Deltagarna som lyssnade arbetar alla med ASL för den första läs- och skrivinlärningen.  I ASL arbetet läser och skriver våra elever mycket och alla på sin nivå. Tarja skickade med oss vikten av att vi lägger mycket kraft på att skapa motivation, använder lästa texter som modeller, låter eleverna samtala med andra och samla idéer tillsammans, att läraren modellerar och inventerar elevernas intressen. Föreläsningen gav oss en riktig duvning i grunderna för den tidiga läs- och skrivutvecklingen och undervisning som stärker denna!

Under våren 2018 kommer det två nya moduler inom Läslyftet. Modulerna hittar du i Lärportalen. Det är Tidig läsundervisning och Tidig skrivundervisning (publiceras i maj)Tarja Alatalo har varit vetenskaplig ledare för dessa två moduler.

Referenser:

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder. Avhandling, Göteborgs universitet.

Skolporten (2011-11-16), intervju med Tarja Alatalo.

Textkulturer

Strax före jul, den 11e december, presenterade Barbro Westlund och Gunilla Molloy sin intervjustudie ”Olika bedömningsdiskurser. Elva högstadielärares resonemang om hur de bedömer sina elevers läsförståelse.”. Nu är studien publicerad. Det betyder att vi alla kan läsa den. Spännande, eller hur!? Du hittar artikeln i Libris och på Diva som en av många artiklar från SMDI:s konferens i Karlstad 24–25 november 2016. Artikeln löper över sidorna 277 – 299.

Westlunds och Molloys syfte var att följa upp LR:s studie, som jag skrev ett inlägg om 20e december Elevernas läsförmåga i grundskolan. Utgångspunkten i Westlunds och Molloys intervjustudie var de läsprofiler som lärarna ansåg fanns i sina klasser. Utgångspunkten var också att genomlysa hur lärarna resonerar didaktiskt om hur elevers läsförståelse ska bedömas och vilken kompetens det förutsätter att läraren har. Intervjustudien sökte svar på fem forskningsfrågor som handlar om lärarens förståelse av begreppet läsförståelse, olika läsprofiler och dessas påverkan på didaktiska val, frågor kring bedömningsdiskurser och lärares fortbildningsbehov. Du hittar forskningsfrågorna på sidan 279.

I artikeln får du också en närmare genomgång av modellen interaktiv läsförståelse.

I en interaktiv läsförståelsemodell, visualiserad i form av en cirkel, som är delad i tre lika stora delar, beskriver forskargruppen tre element som står i samverkan: läsaren, texten och syftet. Dessa element är i sin tur beroende av en sociokulturell kontext, som visualiseras med en yttre cirkel. Denna inbegriper alltifrån global påverkan och skolpoliska beslut till den undervisning som sker i det enskilda klassrummet och som påverkar läsande och skrivande i olika textkulturer. (Westlund & Molloy, 2016:280)

Du hittar lite mer om detta i mitt inlägg Didaktik, diagnos och mångfald, 171212.

Westlunds och Molloy refererar till faktorerna ordavkodning och språkförståelse och till forskning som visar att dessa faktorer tar sig olika uttryck i olika årskurser. Med åldern ökar kraven och förväntningarna på att eleven ska ha en god ordavkodning och god språkförståelse.

Ordavkodning (och läsflyt; forskargruppens tillägg) förklarar drygt 50 procent av variationen av läsförståelse i årskurs 4, medan den förklarar drygt 20 procent av variationen av läsförståelse i årskurs 7. När det gäller språkförståelse (och hörförståelse; forskargruppens tillägg) förklarar den drygt cirka 20 procent i variationen i läsförståelse i årskurs 4 mot cirka 45 procent i årkurs 7. Forskargruppen menar att förklaringen till skillnader i språkförståelse i olika skolår finns i allt svårare texter eleverna förväntas läsa och förstå. (Westlund & Molloy, 2016:282)

Jag har ritat upp en förenklad bild av modellen för de fyra läsprofilerna. Detta för att göra det lättare för mig själv som lärare att placera in mina elever i förklaringsmodellen. Den ser då ut som på nedanstående bild.

The Simple View of Reading

Du kan ladda ner den  som pdf här: The simple view of Reading.

Modellen utgör en utmärkt utgångspunkt för varje lärare som vill identifiera sina elevers starka och svaga sidor när det gäller ordavkodning och språkförståelse. Att analysera elevers nivå för ordavkodning och språkförståelse och sätta in dem i modellen ger en bra utgångspunkt för att planera fortsatt undervisning men också till utvecklingssamtal där man ska förklara för föräldrarna hur elevens profil ser ut. Det modellen inte tar hänsyn till är vilka texter som eleverna förväntas läsa och vad som bedöms och hur.

Vi får i artikeln ta del av tidigare forskning. Bland annat understryks att fortbildningsinsatser för lärare ska vara långsiktiga, bygga på kollaborativt lärande, en vilja att förändra och/eller bli utmanad i sin undervisning. Det räcker inte att känna till aktuell forskning utan jag måste också överföra kunskapen till något som går att applicera i min undervisning.

Begrepp som utvecklas i artikeln är exempelvis bedömningsdiskurs, erfarenhetsdiskurs, diversifieringsdiskurs, styrningsdiskurs, läsprofiler, textanpassning. Överlag är artikeln lättläst och mycket lärorik att läsa. Väl värd den tid det tar!

Resultatet av intervjustudien presenteras i ett delkapitel för varje forskningsfråga och studien genomlyses mer övergripande i ett avslutande diskussionskapitel. Studien:

[…] indikerar att det oftast inte är avkodningsproblem som är det största problemet utan språkförståelse. Denna får större betydelse ju äldre eleverna blir (Tilsta et al., 2009) och förklarar tillsammans med hörförståelse cirka 45 procent av variationen i läsförståelsen i åk 7. (Westlund & Molloy, 2016:294)

Vad är det då som påverkar vilken textkultur som utvecklas? Jo – elevunderlag, tillgång till litteratur och tidsaspekter.

Vi har ju under många år arbetat med att utveckla undervisningen i läsförståelse i grundskolans tidigare årskurser men vad detta ger och leder till för våra elever när de går vidare till årskurs 7-9 är en spännande fråga att titta närmare på. Det jag har tagit till mig i Westlund & Molloys artikel är vikten av att i de senare skolåren arbeta genomtänkt, strukturerat och ihärdigt med att utveckla elevernas språkförståelse. Det gäller förstås både sakprosa och skönlitterära texter.

Arbetar du som svensklärare i åk 7-9 så får du snart chansen att jämföra och kanske diskutera resultaten av Westlund & Molloys artikel med de resultat Karin Stenlund fick i sin avhandling Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Karin Stenlund presenterar resultaten av sin avhandling hos oss 7/2 och du kan läsa mer om henne i mitt inlägg Läsutveckling från åk 4 till åk 9 från den 18e januari .

Nyfiken på Karin Stenlund? Du kan anmäla dig här: anmälan till 7/2.

Föreläsningen är intressant för lärare som undervisar från åk 4 till och med årskurs 9!

Referenser:

Ljung Egeland, B., Olin Scheller, C., Tanner, M. & Tengberg, M. (red.) (2017). Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Textkulturer. Texter om svenska med didaktisk inriktning. Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning.  Karlstad 24–25 november 2016

Hämta från Libris.

Hämta från Diva.

Besök hemsidan för: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning – SMDI

Lär dig mer om STL!

STL är förkortningen för Skriva sig till lärande. Skriva sig till lärande (STL) är en modell är en modell som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik. Det är en modell för effektivt lärande för både elever och lärare som syftar till att låta den digitala tekniken fungera som hävstång för viktiga lärandefaktorer. Den pedagogiska modellen för STL bygger på en undervisning som är väl förankrad i kunskapskraven i Lgr 11. Modellen bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av formativ återkoppling på digitala arenor. Denna kombination av pedagogik och teknik möjliggör för samtliga elever, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter, att via teknikens kompensatoriska möjligheter fullt ut delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater. STL används inom samtliga ämnen från åk 1-9 samt idag även upp i gymnasiet. Eleverna återkopplar formativt på sina klasskamraters texter och arbeten, vilka slutligen publiceras digitalt på gemensamma klassajter. STL syftar i grunden till att skapa en grundläggande förståelse för såväl lärprocessen som det metakognitiva lärandet.

AAG_STL-MODELL-RUBRIK kopia3

Det är Annika Agélii Genlott som presenterar STL för oss i två föreläsningar (23/10 samt 4/12). Annika Agélii Genlott är forskare i Informatik vid Örebro universitet, skolutvecklare för Sollentuna kommun samt projektledare för SKL samt kommunövergripande skolutvecklare i Sollentuna kommun. Hon bedriver sin forskning med inriktning på digitaliseringen av skolan. Hur man kan sprida kunskap kring användandet av digitala verktyg och hur dessa kan användas i pedagogiken på ett sätt som gynnar lärandet på riktigt.

På den första av de två föreläsningarna, dvs 23/10, kommer du att få ta del av teorin, praktiken och forskningsresultaten av STL samt av ett professionellt kollegialt lärande genom kritiska vänner. Du kommer utifrån detta att få prova på att arbeta utifrån STL i ditt eget klassrum, analysera resultatet av undervisningen och formativt återkoppla till kollegor. De erfarenheter var och gör kommer att gås igenom på den uppföljande föreläsningen den 4 december. Då kopplar vi också våra erfarenheter och reflektioner till teorier kring förändringsarbete och transformation av praktik i klassrummet – det vi alla utsätts för kopplat till dagens digitalisering av skola.

Detta är med andra ord två riktigt spännande föreläsningar kopplat till något som alla talar om idag nämligen digitaliseringen av skolan. Föreläsningarna erbjöds i första hand skolornas läs- och språkutvecklare men nu finns det 10 platser lediga. Ta chansen att delta! Du anmäler dig här: anmälningslänk till STL.

Du kan läsa mer om STLSKL:s sajt. Vill du ta del av det forskningsstöd det finns för STL så hittar du även det underlaget på SKL:s sajt under Forskningsresultat och erfarenheter – Skriva sig till lärande.

Jag hittade också en PowerPoint presentation om STL utbildningen som SKL publicerat och den har jag länkat in här:

AAG_STL-MODELL-RUBRIK  PPbild

Färdigheter som krävs men ”flyger under radarn”

Här syftar jag på läsfärdigheter som påverkar förståelsen. Det finns fenomen i texter som ställer till det för våra elever. Ibland är det svårt att få syn på dessa fenomen även för mig som lärare. Jag märker att eleverna inte förstår men jag vet inte varför de inte förstår. Texten kan synas ligga på rätt nivå för eleven men ändå förstår de inte.

När jag läste en artikel  i det senaste numret av the Reading Teacher så belyses just detta. Artikeln A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) tar upp exempel på när sambandsord, olika syftningar, leder till att läsaren vare sig ser eller förstår syftningarna i texten. Riktigt intressant och lärorikt. Eleverna i artikeln går i fifth-grade, dvs. de är runt 10 år. Deras lärare arbetar i sin undervisning med att låta eleverna analysera sina ordval, sammanfatta textpartier men också att relatera meningar till olika delar i texten. Läraren upptäcker att eleverna inte kan koppla en mening till en annan del i texten. De ser inte och förstår inte hur olika ord, meningar eller textpartier kan syfta på varandra.

Själv har jag lärt mig tre nya begrepp: anafor referens, sambands- och appositiva referenser.

I artikeln får vi följa på vilket sätt dessa tre begrepp gör att eleverna inte förstår de texter de läser. I nästa inlägg kommer jag att gå in på dessa tre begrepp och vad de innebär i praktiken.

Sammanfattningsvis menar Mesmer och Rose-McCully, artikelförfattarna, att vi lärare tar för givet att eleverna klarar att läsa texter som innehåller olika sorters syftningar mellan ord, meningar och olika partier i texten. Vi missar att vi måste lära ut hur texter kan vara uppbyggda, strukturerade, vilket utgör grunden för läsarens referenser. Det är med andra ord viktigt att lära ut, undervisa om, hur meningar, stycken men också mer omfattande textsektioner kan relatera till varandra och/eller till texten i sin helhet.

Close Reading requires unpacking the implicit relationships within and across sentences. (Mesmer och Rose-McCully, 2017:2)

Det handlar återigen om närläsning av texter. Något jag skrivit flera blogginlägg om tidigare. I den här artikeln med fokus på hur författare arbetar med textstrukturer för att skapa en intressant text, skapa beskrivningar eller en stramare, mer återhållsam text. Styrkan i den här artikeln är att alla språkliga exempel åtföljs av konkreta exempel på hur vi kan arbeta i vår undervisningen med dessa tre referenser. Artikeln ger mig också inspiration till att leta efter fler exempel i olika texter. Jag har fått idéer om hur jag kan lägga in nya moment i min läsförståelseundervisning. Nu vill du förstås veta HUR du ska göra i din läsförståelseundervisning! Som sagt arbetar jag med att skriva fler inlägg om detta och utifrån denna artikel. Fortsatt trevlig söndag!

Digitalisering

är en term som jag brottas med. Jag vill så gärna få grepp om termen. Jag vill känna att jag kan beskriva vad den innebär i undervisning. Jag vill äga termen. För mig är digitalisering som en hal ål. Den slinker än hit, än dit. Just nu är jag i ett något som kan liknas ett research stadium. Jag har ett antal texter jag läser eller kommer att läsa och jag har börjat göra anteckningar. Jag letar rapporter och läser på nätet. Sist men inte minst så har jag formuleringarna i kursplanen i svenska från Lgr 11, nya versionen för 2017, med mig i arbetet. Ta exempelvis skrivningarna för åk 1-3. Här hittar jag formuleringar som digitala texter, digitala miljöer och digitala verktyg. Nu återstår bara att översätta dessa formuleringar till undervisningspraktik.

Skolverket ställer själva den retoriska frågan ”Vad betyder skrivningarna om digital kompetens i styrdokumenten för din undervisning?”. När jag läser Skolverkets kommentarmaterial om digitalisering i skolan så ringar de in fyra aspekter.

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling. (Skolverket 2017)

Digitalisering ses inte som något statiskt utan som något som förändras över tid. Barbro Westlund talar också om att begrepp inom läsforskning ändrar innebörd över tid; hon talar om begrepp i rörelse.

I en föränderlig värld behöver vi vänja oss vid att begreppet literacy är i ständig rörelse. (Skolverket 2016:17)

Vi kan byta termen literacy mot digitalisering eller digitala verktyg och medier. Dessa termer är samtidigt begrepp vars innebörder är i ständig rörelse. Som vi förstår dem idag kommer vi inte att förstå dem imorgon. Detta ställer stora krav på oss. Ja, vi måste helt enkelt själva vara i ständig rörelse.

I den här korta filmen om digital kompetens presenterar undervisningsrådet Olof Andersson, Skolverket, hur de tänkt i arbetet med förändringarna i läroplanen i revideringen utifrån digital kompetens. Du hittar intressant information på Skolverkets  sajt under Grundskoleutbildningens digitalisering.

I Skolverkets kommentarmaterial Få syn på digitaliseringen i grundskolan får läsaren en bra genomgång och presentation av hur Skolverket ser på digital kompetens i olika skolformer och utifrån läroplanens syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Kommentarmaterialet bjuder också på Skolverkets definition av begreppet.

När jag läser kommentarmaterialet provar jag att byta ut elev i alla skrivningar från läroplanen till lärare och då blir det tydligt hur mycket som krävs av mig i min lärarroll. Som lärare måste jag – förstås! – alltid ligga steget före mina elever. Detta gäller – förstås! – också min digitala kompetens. Digital kompetens är inte längre något som vissa är bra på utan det är något vi alla måste tillägna oss. I den här processen får vi inte glömma att vår undervisning, enligt skollagen, ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det betyder att när vi provar nya arbetssätt, nya kanaler och nya material måste vi hela tiden undersöka den vetenskapliga grunden. Vetenskap handlar bland annat om att systematiskt utforska, ifrågasätta, problematisera, att granska och att sätta fakta i ett sammanhang. Med andra ord att vrida, vända, stöta och blöta. I Skolverkets Forskning för klassrummet skriver de så här om erfarenhet:

Beprövad erfarenhet är systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. (Skolverket 2013:11)

Många tankar väcks. Det känns som att digital kompetens är något vi behöver reflektera över som fenomen parallellt med att vi arbetar med att utveckla vår undervisning och våra förhållningssätt. Personligen känner jag att jag behöver avskärma mig från det allmänna och försöka ringa in förståelsen av digital kompetens inom just mitt ämnesområde, dvs. språk-, läs- och skrivutveckling. Jag hoppas på många och ingående diskussioner med er alla!

Referenser:

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen i grundskolan. Kommentarmaterial.

Är du autentisk i din lärarroll?

Vad är det egentligen att vara autentisk som lärare? Nu har jag läst en studie som har genomlyst just detta. Studiens titel är ‘Authentic’ teachers are better at engaging with their students och huvudansvarig för studien är Zac D. Johnson, forskare och lektor vid California State University, Fullerton.

Sammanfattningsvis visar resultatet att lärare som har en autentisk undervisningsstil inte bara mottas mer positivt av sina elever utan eleverna lär sig också mer. Dessutom handlar det här om djupare förståelse s.k. higher levels of learning and deeper understanding. 

Frågan kvarstår vad som motsvarar en autentisk undervisningsstil. Utan beskrivning är det svårt att anamma och utöva en autentisk undervisningsstil. Det är detta som utvecklas i artikeln.

Författaren fann att lärare vinner på att ägna tid både före och efter en lektion åt att samtala med sina elever. Omkring 300 elever deltog i studien. Resultatet visade på att autentiska lärare var tillgängliga och sågs som intresserade, uppmärksamma, dugliga och kunniga. Detta anges som fem önskvärda beteenden för en autentisk lärare:

  1. approachable
  2. passionate
  3. attentive
  4. capable
  5. knowledgeable

Lärare med en autentisk undervisningsstil kunde skämta, erkänna när de hade fel eller gjort misstag men också berätta något personligt. Här är det förstås viktigt att hålla isär personligt och privat. Det är en sak att vara personlig men en helt annan sak att vara privat. Tillsammans med elever gäller det att veta skillnaden för att framstå som professionell. Ett exempel som eleverna gav var att läraren följer upp elevfrånvaro. Ett annat exempel som visar innebörden i personlig är:

Indeed, personal stories were referenced by participants as being used by instructors to either illustrate content or build relationships and goodwill with students, such as “when they incorporate personal stories relating to the subject, …“ (Johnson 2017:7)

Innebörden i approachable är förenklat uttryckt att läraren är öppen för sina elever och intresserad av denne. Passionate är den lärare som är genuint intresserad och engagerad i sin undervisning och sitt ämne; där det märks tydligt att läraren älskar sitt yrke. Attentive är den som lyssnar, ger respons, kan sina elevers namn och följer upp att eleverna har förstått men även mer allmänt hur eleverna mår. Capable handlar om att vara snabb och organiserad, ha koll på saker. Läraren har gjort upp en detaljerad kursplan, är tydlig i de uppdrag och uppgifter eleverna får och har höga förväntningar. Knowledgeable är den som helt enkelt kan sitt ämne. Det inger förtroende.

Att vara autentisk och ha en autentisk undervisningsstil låter kringligare än vad det är. I det dagliga arbetet handlar det om att läraren ger tid till samtal, erfarenhetsutbyte mellan elever och att synen på undervisning bygger på dialog.

 Our participants made it clear that a teacher ’s effort to view themselves and their students as individuals had a lasting impact. (Johnson & LaBelle 2017:14)

Undrar du vad och vem som står bakom Taylor & Francis Group? Så här presenterar de sig:

About Taylor & Francis Group

Taylor & Francis Group partners with researchers, scholarly societies, universities and libraries worldwide to bring knowledge to life. As one of the world’s leading publishers of scholarly journals, books, ebooks and reference works our content spans all areas of Humanities, Social Sciences, Behavioural Sciences, Science, and Technology and Medicine.

From our network of offices in Oxford, New York, Philadelphia, Boca Raton, Boston, Melbourne, Singapore, Beijing, Tokyo, Stockholm, New Delhi and Johannesburg, Taylor & Francis staff provide local expertise and support to our editors, societies and authors and tailored, efficient customer service to our library colleagues.

Referenser:

Zac D. Johnson & Sara LaBelle (2017): An examination of teacher authenticity in the college classroom, Communication Education, DOI: 10.1080/03634523.2017.1324167

To link to this article:

http://dx.doi.org/10.1080/03634523.2017.1324167

Sociala medier

Att bygga sin undervisning på forskning

Vad kan det innebära? Det är något jag funderar över! Lättast är förstås att säga att man arbetar efter en modell eller metod. Det är Bornholmsmodellen, ASL, En läsande klass, Vallmomodellen, Rydaholmsmetoden, Pilen, Trädet med flera. De lärare som valt att arbeta efter en viss modell eller metod är oftast mycket nöjda och övertygade om att just det sättet att arbeta ger bäst effekt. Räcker det då att läraren själv känner sig övertygad om metodens förträfflighet? Vilka felkällor kan det finnas?

Jag går ofta tillbaka till Skolverkets rapport ”Forskning för klassrummet”. Det står faktiskt i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag som lärare väljer innehåll och metod för att nå målen samtidigt som jag förväntas ha ett vetenskapligt förhållningssätt. När jag i min lärarroll funderar över vad som fungerar bättre än något annat i min undervisning så är det bra att söka stöd i forskning. Här kommer Skolverkets kunskapsöversikter och olika rapporter och liknande till stor nytta. De presenterar och/eller väver in forskningsrön i sina texter så att jag får just det stödet.

Mina tankar och funderingar löper fram och tillbaka mellan frågan om modeller och metoder, kursplanemål och vad forskning säger. Jag har på intet sätt tänkt färdigt utan dristar mig här att skriva ett inlägg som mer bjuder på att jag tänker högt. Därför, och som alltid annars, är jag också intresserad av hur just du tänker! Släng gärna in lite jag tänker högt tankar!

Givetvis är läroplan och kursplaner grunden och utgångspunkten för all undervisning. Det är inte läromedlet som styr . När jag först började som lärare på -70 talet var läromedlen det som jag som nyexaminerad mellanstadielärare helt förlitade mig på. Idag återgår jag ständigt till kursplanerna för att läsa och läsa om, tänka, diskutera och fundera på om jag täcker in alla delar eller om jag har missat något. Ja, underrubriken till Forskning för klassrummet lyder Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Personligen tycker jag att det är fyndigt. Det är ju precis det som är mitt arbete, dvs. att göra saker i praktiken. Att undervisa! Lgr11 stor

Precis som ni alla kollegor där ute i vårt utvidgade kollegium har jag läst om, hört på föreläsningar och diskuterat i olika forum en mängd olika forskningsrön inom ämnesområdet som är min specialitet, dvs. språk-, läs- och skrivundervisning. Givetvis också rön av mer allmän karaktär. Hattie dyker ju upp i stort sett överallt oavsett vad jag läser.

För att knyta an till hur jag började inlägget så är jag just nu inne i en tankeloop där jag försöker knyta ihop ASL med forskning. Senaste inlägget handlade om Karin Pettersons inspirationsföreläsning om hur hon arbetar med ASL. För några veckor sedan föreläste jag om vad aktuell forskning säger för våra deltagare i Språkpaketet. En given fråga från våra pålästa och ambitiösa lärare som återkommer är ”Vad säger forskning?” . När jag brottas med den frågan för det är ju inte så lätt att jag kan ge ett kort, enkelt svar. I stället tänker jag så här: När jag som lärare väljer att arbeta med ASL i den tidiga läs- och skrivinlärningen så är det viktigt att gå tillbaka till några övergripande aspekter som forskning har visat påverkar och förstärker inlärningen. Ja, jag satt och lekte lite, letade efter olika visuella uttryck, och hamnade i bilden av en enkel tusenfoting.

tusenfoting för forskning

Mitt råd till alla er som arbetar med ASL är att fundera över om ni arbetar med t.ex. social interaktion, kamratbedömning, återkoppling, själövervakning osv.? Mitt råd är också att hela tiden sträva efter att ni låter eleverna arbeta parvis;  se till att eleverna använder paddans inspelningsfunktion för att spela in sin egen läsning och lyssna på den och reflektera över sina framsteg; arbeta aktivt med kamratbedömning i undervisningen genom exempelvis two stars and a wish; börja alla lektioner med att tydligt presentera målet för just den lektionen; gör extra anpassningar i undervisningen för att alla elever ska utvecklas optimalt och kräv och arbeta för att de som behöver det får extra stöd. Gå tillbaka till de faktorer som enligt forskning bevisligen stärker lärandet och arbeta med dem oavsett vilken metod eller modell du arbetar med!

Min lilla enkla tusenfoting har fötter som pekar åt lite olika håll därför att vare sig min undervisning eller mina elevers utveckling går så där enkelt, spikrakt mot nya fantastiska höjder. Det är i alla fall min erfarenhet. Många gånger bjuder verkligheten i klassrummet på två steg framåt och ett tillbaka och ibland  måste man stå ut med ett steg framåt och två steg tillbaka. Tänk håll i, håll om och håll ut!

Referenser:

Lukkimat: http://www.lukimat.fi/lasning/informationstjanst

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.

Tre veckor kvar!

Missa inte chansen att se Barbro Westlunds föreläsning om kunskapsöversikten ”Att läsa och förstå”.

I månadsskiftet tar jag ner filmen. Föreläsningen ger en bra översiktlig bild av kunskapsöversikten. Tänk så bra för alla er som föredrar att se och höra framför att läsa! Är du i första hand en läsare så rekommenderar jag varmt kunskapsöversikten! Den är lätt att läsa och ta till sig, klart och stringent språk, alla centrala begrepp och termer utvecklas och förklaras och den lämpar sig utmärkt att diskutera i ett arbetslag. Ja, enligt min åsikt borde kunskapsöversikten vara ett självklart inslag i skolors kvalitetsarbete och i lärares kompetensutveckling.

Jag har skrivit om kunskapsöversikten i tidigare inlägg från 29/1011/11 samt 26/11. Läs dessa tre inlägg och du vet en hel del! Filmen är nu borttagen!

Nycklar till förståelse

 Att samtala strukturerat om text på djupet är det som också påverkar läsförståelsen (Barbro Westlund i Lärarlabbet, 161207).

Citatet matchar perfekt en artikel jag nyss läst i the Reading Teacher. Artikeln, Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds (Witte 2016) handlar om first graders, dvs. 6-åringar, och en modell för att lära dem förstå komplexa texter genom att arbeta med högläsning tillsammans med textsamtal. I artikeln används förkortningen CTA och den står för complex text analyses. Läraren modellerar hur läsare kan använda bevis i texten för att avgöra karaktärers handlingar och känslor samt budskapet som författaren försöker förmedla. Modelleringen tillsammans med höga förväntningar var grunden för hela arbetet som skedde i form av en aktionsstudie.

Första steget utgjordes av en definition av begreppet komplexa texter. Witte (artikelförfattaren) utarbetade en matris för de olika särdrag som komplexa texter kan ha. Dessa särdrag gällde:

  • lexikal nivå
  • berättelsestruktur
  • illustrationer
  • utgångspunkter/synvinkel
  • ordförråd
  • språk
  • teman och
  • krav på förkunskaper.

På tal om lexikal nivå så är detta något som tidigare var vanligt att vi mätte och angav. Här talar vi om texters LIX-värde och då  utifrån följande:

LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent (lix.se).

En kritik av Lix-värden har handlat om att även korta ord kan vara svåra.

Den matris Witte utarbetade såg ut som på bilden. För att kunna se och läsa matrisen klickar du på länken så kommer du till matrisen där den ligger på sidan 31 i artikeln. Du har den även här i PDF-format:  Wittes matris.

Wittes matris

Witte använde matrisen för att analysera böcker hon läste för sina elever och för att fastställa komplexiteten hos dessa texter. Hon började med mindre komplexa texter för att successivt höja kravnivån. Detta textarbete pågick en lektion i veckan (30-40 minuter) under ett helt läsår. I början ledde Witte arbetet med textanalyserna för att sedan allteftersom låta ansvaret gå över till eleverna själva.

Upplägget för undervisningen var indelat i sex steg:

  1. Ledtrådar: Witte lärde sina elever att författare alltid använder ledtrådar i texten som läsaren kan använda för att lista ut hur karaktärerna reagerar på olika händelser i texten.
  2. Högläsning: Witte läste texten högt för eleverna samt förklarade matrisen och hur de skulle arbeta med matrisen. Matrisen skulle hjälpa läsaren att förstå de viktiga händelserna i texten, karaktärernas handlingar och att relatera detta till andra texter.
  3. Rättfärdiga ståndpunkter: Witte modellerade också hur läsaren kan hitta nycklar till sin förståelse i texten. Dessa används som bevis på vad läsaren anser om händelser i texten och karaktärernas sätt att reagera på dessa händelser.
  4. Central tanke/budskap: Nästa steg var att förklara hur författaren använder ledtrådar från flera olika händelser i texten för att förklara textens centrala budskap.
  5. Modellering: Witte modellerade samma arbetsgång för de första sex texterna för att vara säker på att eleverna förstod arbetsgången och tankarna bakom den.
  6. Ansvaret förs över till eleverna: Efter de första sex tillfällena med texter började Witte att successivt lägga över ansvaret för diskussionerna och textarbetet på eleverna.

Arbetet utgår hela tiden konsekvent från texter med stegrande komplexitet och svårighetsgrad. Det är också detta som är unikt för Wittes arbetsmodell. Varje lektion bygger på samma matris och de frågor som är relaterade till matrisen. Tanken bakom detta är att matris och frågor fungerar som stöd till elevernas arbete med att analysera och finna händelser som är avgörande för att bestämma textens centrala tanke och/eller centrala budskap.

Det jag själv tycker är riktigt spännande med Wittes arbetsgång är att arbetet görs tillsammans med så unga elever, 6-åringar. Med andra ord så ska vi förvänta oss att även våra yngsta elever med rätt guidning och modellering kan bemöta och analysera komplexa texter. Det är ju självklart att arbetet hela tiden skedde muntligt då 6-åringarna ännu inte själva kunde läsa tillräckligt bra för att läsa texterna de fick arbeta med.

I nästa inlägg går jag in på hur Witte bedömer elevernas färdigheter i CTA, dvs. deras färdigheter i att göra analyser av komplexa texter, samt vad arbetet med CTA ledde till.

Referenser:

Lexile: https://www.lexile.com

LIX: http://www.lix.se

SPSM om lättläst: Lättläst

Witte, P. G. (2016). Teaching First Graders to Comprehend  Complex Texts Through Read-Alouds. The Reading Teacher. July/August 2016. Volume 70, Numer 1.

Witte, P.G. (2016): Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds. Artikeln som pdf-fil.