Visar alla blogginlägg med kategorin:
Forskning och utveckling

Är du autentisk i din lärarroll?

Vad är det egentligen att vara autentisk som lärare? Nu har jag läst en studie som har genomlyst just detta. Studiens titel är ‘Authentic’ teachers are better at engaging with their students och huvudansvarig för studien är Zac D. Johnson, forskare och lektor vid California State University, Fullerton.

Sammanfattningsvis visar resultatet att lärare som har en autentisk undervisningsstil inte bara mottas mer positivt av sina elever utan eleverna lär sig också mer. Dessutom handlar det här om djupare förståelse s.k. higher levels of learning and deeper understanding. 

Frågan kvarstår vad som motsvarar en autentisk undervisningsstil. Utan beskrivning är det svårt att anamma och utöva en autentisk undervisningsstil. Det är detta som utvecklas i artikeln.

Författaren fann att lärare vinner på att ägna tid både före och efter en lektion åt att samtala med sina elever. Omkring 300 elever deltog i studien. Resultatet visade på att autentiska lärare var tillgängliga och sågs som intresserade, uppmärksamma, dugliga och kunniga. Detta anges som fem önskvärda beteenden för en autentisk lärare:

  1. approachable
  2. passionate
  3. attentive
  4. capable
  5. knowledgeable

Lärare med en autentisk undervisningsstil kunde skämta, erkänna när de hade fel eller gjort misstag men också berätta något personligt. Här är det förstås viktigt att hålla isär personligt och privat. Det är en sak att vara personlig men en helt annan sak att vara privat. Tillsammans med elever gäller det att veta skillnaden för att framstå som professionell. Ett exempel som eleverna gav var att läraren följer upp elevfrånvaro. Ett annat exempel som visar innebörden i personlig är:

Indeed, personal stories were referenced by participants as being used by instructors to either illustrate content or build relationships and goodwill with students, such as “when they incorporate personal stories relating to the subject, …“ (Johnson 2017:7)

Innebörden i approachable är förenklat uttryckt att läraren är öppen för sina elever och intresserad av denne. Passionate är den lärare som är genuint intresserad och engagerad i sin undervisning och sitt ämne; där det märks tydligt att läraren älskar sitt yrke. Attentive är den som lyssnar, ger respons, kan sina elevers namn och följer upp att eleverna har förstått men även mer allmänt hur eleverna mår. Capable handlar om att vara snabb och organiserad, ha koll på saker. Läraren har gjort upp en detaljerad kursplan, är tydlig i de uppdrag och uppgifter eleverna får och har höga förväntningar. Knowledgeable är den som helt enkelt kan sitt ämne. Det inger förtroende.

Att vara autentisk och ha en autentisk undervisningsstil låter kringligare än vad det är. I det dagliga arbetet handlar det om att läraren ger tid till samtal, erfarenhetsutbyte mellan elever och att synen på undervisning bygger på dialog.

 Our participants made it clear that a teacher ’s effort to view themselves and their students as individuals had a lasting impact. (Johnson & LaBelle 2017:14)

Undrar du vad och vem som står bakom Taylor & Francis Group? Så här presenterar de sig:

About Taylor & Francis Group

Taylor & Francis Group partners with researchers, scholarly societies, universities and libraries worldwide to bring knowledge to life. As one of the world’s leading publishers of scholarly journals, books, ebooks and reference works our content spans all areas of Humanities, Social Sciences, Behavioural Sciences, Science, and Technology and Medicine.

From our network of offices in Oxford, New York, Philadelphia, Boca Raton, Boston, Melbourne, Singapore, Beijing, Tokyo, Stockholm, New Delhi and Johannesburg, Taylor & Francis staff provide local expertise and support to our editors, societies and authors and tailored, efficient customer service to our library colleagues.

Referenser:

Zac D. Johnson & Sara LaBelle (2017): An examination of teacher authenticity in the college classroom, Communication Education, DOI: 10.1080/03634523.2017.1324167

To link to this article:

http://dx.doi.org/10.1080/03634523.2017.1324167

Sociala medier

Att bygga sin undervisning på forskning

Vad kan det innebära? Det är något jag funderar över! Lättast är förstås att säga att man arbetar efter en modell eller metod. Det är Bornholmsmodellen, ASL, En läsande klass, Vallmomodellen, Rydaholmsmetoden, Pilen, Trädet med flera. De lärare som valt att arbeta efter en viss modell eller metod är oftast mycket nöjda och övertygade om att just det sättet att arbeta ger bäst effekt. Räcker det då att läraren själv känner sig övertygad om metodens förträfflighet? Vilka felkällor kan det finnas?

Jag går ofta tillbaka till Skolverkets rapport ”Forskning för klassrummet”. Det står faktiskt i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag som lärare väljer innehåll och metod för att nå målen samtidigt som jag förväntas ha ett vetenskapligt förhållningssätt. När jag i min lärarroll funderar över vad som fungerar bättre än något annat i min undervisning så är det bra att söka stöd i forskning. Här kommer Skolverkets kunskapsöversikter och olika rapporter och liknande till stor nytta. De presenterar och/eller väver in forskningsrön i sina texter så att jag får just det stödet.

Mina tankar och funderingar löper fram och tillbaka mellan frågan om modeller och metoder, kursplanemål och vad forskning säger. Jag har på intet sätt tänkt färdigt utan dristar mig här att skriva ett inlägg som mer bjuder på att jag tänker högt. Därför, och som alltid annars, är jag också intresserad av hur just du tänker! Släng gärna in lite jag tänker högt tankar!

Givetvis är läroplan och kursplaner grunden och utgångspunkten för all undervisning. Det är inte läromedlet som styr . När jag först började som lärare på -70 talet var läromedlen det som jag som nyexaminerad mellanstadielärare helt förlitade mig på. Idag återgår jag ständigt till kursplanerna för att läsa och läsa om, tänka, diskutera och fundera på om jag täcker in alla delar eller om jag har missat något. Ja, underrubriken till Forskning för klassrummet lyder Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Personligen tycker jag att det är fyndigt. Det är ju precis det som är mitt arbete, dvs. att göra saker i praktiken. Att undervisa! Lgr11 stor

Precis som ni alla kollegor där ute i vårt utvidgade kollegium har jag läst om, hört på föreläsningar och diskuterat i olika forum en mängd olika forskningsrön inom ämnesområdet som är min specialitet, dvs. språk-, läs- och skrivundervisning. Givetvis också rön av mer allmän karaktär. Hattie dyker ju upp i stort sett överallt oavsett vad jag läser.

För att knyta an till hur jag började inlägget så är jag just nu inne i en tankeloop där jag försöker knyta ihop ASL med forskning. Senaste inlägget handlade om Karin Pettersons inspirationsföreläsning om hur hon arbetar med ASL. För några veckor sedan föreläste jag om vad aktuell forskning säger för våra deltagare i Språkpaketet. En given fråga från våra pålästa och ambitiösa lärare som återkommer är ”Vad säger forskning?” . När jag brottas med den frågan för det är ju inte så lätt att jag kan ge ett kort, enkelt svar. I stället tänker jag så här: När jag som lärare väljer att arbeta med ASL i den tidiga läs- och skrivinlärningen så är det viktigt att gå tillbaka till några övergripande aspekter som forskning har visat påverkar och förstärker inlärningen. Ja, jag satt och lekte lite, letade efter olika visuella uttryck, och hamnade i bilden av en enkel tusenfoting.

tusenfoting för forskning

Mitt råd till alla er som arbetar med ASL är att fundera över om ni arbetar med t.ex. social interaktion, kamratbedömning, återkoppling, själövervakning osv.? Mitt råd är också att hela tiden sträva efter att ni låter eleverna arbeta parvis;  se till att eleverna använder paddans inspelningsfunktion för att spela in sin egen läsning och lyssna på den och reflektera över sina framsteg; arbeta aktivt med kamratbedömning i undervisningen genom exempelvis two stars and a wish; börja alla lektioner med att tydligt presentera målet för just den lektionen; gör extra anpassningar i undervisningen för att alla elever ska utvecklas optimalt och kräv och arbeta för att de som behöver det får extra stöd. Gå tillbaka till de faktorer som enligt forskning bevisligen stärker lärandet och arbeta med dem oavsett vilken metod eller modell du arbetar med!

Min lilla enkla tusenfoting har fötter som pekar åt lite olika håll därför att vare sig min undervisning eller mina elevers utveckling går så där enkelt, spikrakt mot nya fantastiska höjder. Det är i alla fall min erfarenhet. Många gånger bjuder verkligheten i klassrummet på två steg framåt och ett tillbaka och ibland  måste man stå ut med ett steg framåt och två steg tillbaka. Tänk håll i, håll om och håll ut!

Referenser:

Lukkimat: http://www.lukimat.fi/lasning/informationstjanst

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.

Tre veckor kvar!

Missa inte chansen att se Barbro Westlunds föreläsning om kunskapsöversikten ”Att läsa och förstå”.

I månadsskiftet tar jag ner filmen. Föreläsningen ger en bra översiktlig bild av kunskapsöversikten. Tänk så bra för alla er som föredrar att se och höra framför att läsa! Är du i första hand en läsare så rekommenderar jag varmt kunskapsöversikten! Den är lätt att läsa och ta till sig, klart och stringent språk, alla centrala begrepp och termer utvecklas och förklaras och den lämpar sig utmärkt att diskutera i ett arbetslag. Ja, enligt min åsikt borde kunskapsöversikten vara ett självklart inslag i skolors kvalitetsarbete och i lärares kompetensutveckling.

Jag har skrivit om kunskapsöversikten i tidigare inlägg från 29/1011/11 samt 26/11. Läs dessa tre inlägg och du vet en hel del! Filmen är nu borttagen!

Nycklar till förståelse

 Att samtala strukturerat om text på djupet är det som också påverkar läsförståelsen (Barbro Westlund i Lärarlabbet, 161207).

Citatet matchar perfekt en artikel jag nyss läst i the Reading Teacher. Artikeln, Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds (Witte 2016) handlar om first graders, dvs. 6-åringar, och en modell för att lära dem förstå komplexa texter genom att arbeta med högläsning tillsammans med textsamtal. I artikeln används förkortningen CTA och den står för complex text analyses. Läraren modellerar hur läsare kan använda bevis i texten för att avgöra karaktärers handlingar och känslor samt budskapet som författaren försöker förmedla. Modelleringen tillsammans med höga förväntningar var grunden för hela arbetet som skedde i form av en aktionsstudie.

Första steget utgjordes av en definition av begreppet komplexa texter. Witte (artikelförfattaren) utarbetade en matris för de olika särdrag som komplexa texter kan ha. Dessa särdrag gällde:

  • lexikal nivå
  • berättelsestruktur
  • illustrationer
  • utgångspunkter/synvinkel
  • ordförråd
  • språk
  • teman och
  • krav på förkunskaper.

På tal om lexikal nivå så är detta något som tidigare var vanligt att vi mätte och angav. Här talar vi om texters LIX-värde och då  utifrån följande:

LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent (lix.se).

En kritik av Lix-värden har handlat om att även korta ord kan vara svåra.

Den matris Witte utarbetade såg ut som på bilden. För att kunna se och läsa matrisen klickar du på länken så kommer du till matrisen där den ligger på sidan 31 i artikeln. Du har den även här i PDF-format:  Wittes matris.

Wittes matris

Witte använde matrisen för att analysera böcker hon läste för sina elever och för att fastställa komplexiteten hos dessa texter. Hon började med mindre komplexa texter för att successivt höja kravnivån. Detta textarbete pågick en lektion i veckan (30-40 minuter) under ett helt läsår. I början ledde Witte arbetet med textanalyserna för att sedan allteftersom låta ansvaret gå över till eleverna själva.

Upplägget för undervisningen var indelat i sex steg:

  1. Ledtrådar: Witte lärde sina elever att författare alltid använder ledtrådar i texten som läsaren kan använda för att lista ut hur karaktärerna reagerar på olika händelser i texten.
  2. Högläsning: Witte läste texten högt för eleverna samt förklarade matrisen och hur de skulle arbeta med matrisen. Matrisen skulle hjälpa läsaren att förstå de viktiga händelserna i texten, karaktärernas handlingar och att relatera detta till andra texter.
  3. Rättfärdiga ståndpunkter: Witte modellerade också hur läsaren kan hitta nycklar till sin förståelse i texten. Dessa används som bevis på vad läsaren anser om händelser i texten och karaktärernas sätt att reagera på dessa händelser.
  4. Central tanke/budskap: Nästa steg var att förklara hur författaren använder ledtrådar från flera olika händelser i texten för att förklara textens centrala budskap.
  5. Modellering: Witte modellerade samma arbetsgång för de första sex texterna för att vara säker på att eleverna förstod arbetsgången och tankarna bakom den.
  6. Ansvaret förs över till eleverna: Efter de första sex tillfällena med texter började Witte att successivt lägga över ansvaret för diskussionerna och textarbetet på eleverna.

Arbetet utgår hela tiden konsekvent från texter med stegrande komplexitet och svårighetsgrad. Det är också detta som är unikt för Wittes arbetsmodell. Varje lektion bygger på samma matris och de frågor som är relaterade till matrisen. Tanken bakom detta är att matris och frågor fungerar som stöd till elevernas arbete med att analysera och finna händelser som är avgörande för att bestämma textens centrala tanke och/eller centrala budskap.

Det jag själv tycker är riktigt spännande med Wittes arbetsgång är att arbetet görs tillsammans med så unga elever, 6-åringar. Med andra ord så ska vi förvänta oss att även våra yngsta elever med rätt guidning och modellering kan bemöta och analysera komplexa texter. Det är ju självklart att arbetet hela tiden skedde muntligt då 6-åringarna ännu inte själva kunde läsa tillräckligt bra för att läsa texterna de fick arbeta med.

I nästa inlägg går jag in på hur Witte bedömer elevernas färdigheter i CTA, dvs. deras färdigheter i att göra analyser av komplexa texter, samt vad arbetet med CTA ledde till.

Referenser:

Lexile: https://www.lexile.com

LIX: http://www.lix.se

SPSM om lättläst: Lättläst

Witte, P. G. (2016). Teaching First Graders to Comprehend  Complex Texts Through Read-Alouds. The Reading Teacher. July/August 2016. Volume 70, Numer 1.

Witte, P.G. (2016): Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds. Artikeln som pdf-fil.

Voilà! Varsågoda!

Här är det många väntat på sedan 9e november! Barbro Westlunds föreläsning och presentation av kunskapsöversikten Att läsa och förstå. Det är bara att ta fram popcornen och bänka sig.

Barbro Westlund och jag har diskuterat hur länge den ska ligga uppe och tillgänglig att se. I och med att terminen snart är slut och vi vet att alla lärare har fullt upp så här de sista tre veckorna före jul så har vi bestämt att filmen får ligga uppe januari månad ut.

Här i Stockholm har alla läs- och språkutvecklare erbjudits kunskapsöversikten vilket betyder att den finns på alla våra kommunala grundskolor. Alla lärare som deltar med sina klasser i tävlingen Barn och böcker får ett alldeles eget exemplar av kunskapsöversikten!

Dela gärna dina reflektioner! Likaså är du välkommen med frågor!

Enligt överenskommelse så är nu filmen borttagen.

E-boken i klassrummet

Det var titeln på den första föreläsningen i höstens seminarieserie för skolornas läs- och språkutvecklare. Först ut som föreläsare var Carina Hermansson, fil.dr. och hon forskar som postdoktor vid Umeå universitet. Carina har en bakgrund som lärare i grundskolan och på lärarutbildningen.

Vad är en e-bok? Vanligaste definitionen lyder att e-boken är en elektronisk version av en tryckt bok avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone, läsplatta eller annat mobilt läsverktyg. Inlästa ljudböcker samt talböcker, avsedda för personer med läshinder, räknas inte som e-böcker.

Fokus i föreläsningen var hur elevers skriv- och läsförmåga  utvecklas i aktiviteter med e-boken. Carina satte myror i huvudet på oss när hon diskuterade och belyste på vilket sätt kropp och rumslig plats, i samspel med läs- och skrivstrategier, har betydelse för hur elever skapar mening kring digitala litterära texter (e-böcker). Att tänka in kropp och rum var en utmaning för många av oss. Som stöd fick vi en introduktion i hur man kan tänka på läsning utifrån begreppet centripetalkraft.

centripetalkraft2

Just nu är det ett stort fokus på läsning och lässtrategier i skolsverige där elevens kognitiva och metakognitiva förmåga tränas. Carina beskrev hur läraren i hennes studie på ett föredömligt sätt undervisade och modellerade kognitiva lässtrategier för eleverna. Det som överraskade Carina var att när eleverna själva läste digitala böcker använde de kroppsliga i stället för kognitiva strategier för att skapa mening  kring det lästa.

Carina talade om att metod utgör en inramning och att vi har diskursiva regleringar och att vi behöver undersöka vad som händer när materialitet, kropp, krafter, rörelser samhandlar i skrivhändelsen i klassrummet. Hon gav oss flera exempel på hur materialitet, kropp och rum blev betydelsefulla i elevernas digitala läsförståelsearbete. Ett exempel rörde elevparet som läste i soffan och hur de skapade en egen läsvärld när de placerade en filt över sig och läste under den och hur det skapade en ny kroppslighet och rumslighet.

Ja, kropp och kroppslighet var återkommande ord under föreläsningen. I den artikel vi hade fått att läsa inför föreläsningen får jag 32 träffar på termerna kropp och kroppslighet. Carinas utforskande av läsning och skrivning har en stark anknytning till kropp och kroppslighet. För att återknyta till centripetalkraft så finns det ett utmärkt exempel i artikeln. Det beskriver hur en elev som först inte vet vad han ska skriva i och genom rörelser med handen, sitt pennskrin och sin penna i en sammanlänkad rörelse får en skrividé. Läs artikeln! Sorry, den är inte publicerad än och den får inte spridas utanför gruppen som deltar i Carinas två föreläsningar. Den kommer att vara inledning i en bok som kommer ut snart, som jag förstod det.

Vi fick också följande hemuppgift att pröva med våra elever.

Arrangera en kollektiv (digital) läsaktivitet där du sätter relationen mellan kropp, rum och elevers förståelse av det lästa i fokus. Innehåll och genomförande planerar du utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Gör korta minnesanteckningar över vad som händer i aktiviteten och över dina reflektioner kring det du ser hända.

När vi träffar Carina nästa gång, dvs. onsdag 21 september, kommer vi att diskutera hur det har gått att göra uppgiften, våra erfarenheter av och funderingar kring läsaktiviteter som aktiverar kropp, rum och hjärna. Blev du sugen på att prova i ditt klassrum? I så fall vore det roligt att få höra dina erfarenheter och reflektioner! Dela gärna…

Vi kommer också att få höra mer om det som Carina benämner det nomadiska skrivandet.

Vilket härligt jobb jag har! Varje vecka lär  jag mig nya saker och ofta får jag träffa forskare men också samtala med dem om olika aspekter och perspektiv på läs- och skrivutveckling och undervisning. Det är också fantastiskt roligt att få dela detta med er kollegor!

Referenser:

Hermansson, C. (2013). Nomadic Writing Exploring Processes of Writing in Early Childhood Education. Karlstads universitet, doktorsavhandling.

Skolporten. Upptäckarlusten är en nödvändig del i att lära sig skriva. Intervju om avhandlingen från 2013.

PS. Carina är en föreläsare som drar in åhörarna. PowerPointen var visuell i den meningen att bilderna fungerade som stöd till det Carina presenterade. Får du som inte var med oss i onsdags 7/9 chansen att lyssna på en föreläsning med Carina så tveka inte. Ta chansen!

CH3

Fem saker vi inte ska göra!

I artikeln What Doesn’t Work: Literacy Practises We Should Abandone  ställs vi inför fem saker vi inte ska arbeta med i undervisningen. Ja, jag vet att man aldrig ska ta upp det man inte ska göra men de här förslagen är lite intressanta. Det är inget hokus pokus utan vanligt förekommande aktiviteter i många klassrum.

  1. Lista med ord att slå upp
  2. Priser till de som läser
  3. Rättstavningsprov varje vecka
  4. Enskild läsning utan stöd
  5. Dra in på raster

1. Varför ska vi då inte låta eleverna arbeta med att slå upp ord från en ordlista? Det leder helt enkelt inte ett större ordförråd. I stället är det bättre att arbeta med ordväggar. Jag beskrev några exempel på hur man kan göra i ett inlägg i början av 2015. Du hittar det här: Ordväggar.
En annan ingång är att tillsammans samla på ord och tillsammans skapa gemensamma ordlistor med okända ord, ämnesspecifika ord eller ord som låter eller ser skojiga eller konstiga ut.  Man kan också låta eleverna själva skriva ordlistor där de samlar egna ord som de tycker sticker ut på något särskilt sätt. Glöm inte att tillsammans samtala runt de ord som eleverna har samlat!

2. Forskare har funnit att priser som morot för läsning motverkar sig själva. Priser till eleverna leder inte till att de läser mer. Detta finns beskrivet i Kulturrådets rapport Med läsning som mål. Att läsa för att få pris är ett exempel på yttre motivation. Det finns indikationer på att detta gör att läsaren får ut mindre av sin läsning och dessutom läser mer ytligt (Kulturrådet 2015).

3. Rättstavningsprov i helklass – det måste väl ändå göra susen!? Tyvärr inte. Forskning har funnit att det är mer effektivt att arbeta med att analysera och använda ord skriftligt än att testa stavningen av dem. Eleverna arbetar med olika uppsättningar ord beroende på kunskapsnivå. Det finns inget one size fits all! Språkligt duktiga elever behöver och har rätt till utmaningar. Elever som ännu inte kommit så långt i sin språkutveckling behöver lärarens vägledning och stöd. Det kan ske genom att läraren uppmärksammar eleverna på olika stavning och uttal med exempel från dels texter eleverna skrivit själva, dels texter som eleverna läser i skolan.

4. Enskild läsning som t.ex. läsa en kvart om dagen utvecklar inte läskompetensen. I stället är det viktigt att undervisa kring lässtrategier, både för förståelse (att kunna tolka och skapa mening i olika texter) och för den tekniska sidan (kunna avkoda text och läsflyt) av läsning. Respons på läsningen, textsamtal och diskussioner är det som ger bäst effekt på enskilda elevers läsutveckling. Detta betyder förstås inte att eleverna aldrig får läsa tyst, enskilt. Givetvis måste det finnas tillfällen till enskild läsning också men det viktiga är att komma ihåg vikten av gemensamma samtal kring läsning och se till att detta förekommer som en naturlig del i läsundervisningen.

5. Att dra in på tid för rast och avkoppling är lika tokigt som att dela ut priser för att elever läser. Fysisk aktivitet har visat sig stimulera och underlätta lärande.

I artikeln hittar du också referenser på forskning som styrker de olika påståenda. Bra för dig som vill gå vidare och läsa mer.

Referens:

Edutopia: http://www.edutopia.org

Då var det dags igen!

Jag hoppas att ni alla har haft en kalassommar. Det har i alla fall jag haft! Nu är jag tillbaka på jobbet och allt börjar rulla igång så sakteliga. Onsdag räknar jag med att mejla skolornas läs- och språkutvecklare med en första  information om olika kurser som jag har planerat för. De kurser jag börjar med är:

Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling

  • Torsdagen den 25e augusti
  • Måndagen den 5e september
  • Tisdagen den 27e september

Dessa tre tillfällen följs av många fler omgångar. Hur många beror på hur stort intresset är. Hitintills har intresset varit mycket stort och alla kurser har blivit fulltecknade på några timmar.

Nya Språket lyfter

Skolverkets material Nya Språket lyfter har reviderats under 2016 och finns nu att ladda ner från Skolverkets hemsida. För mig känns det extra roligt med denna nya reviderade version i och med att jag var med i revideringsarbetet. Jag ser fram  mot att höra era reflektioner!

Under hösten har jag planerat två kursomgångar med Nya Språket lyfter. Varje kurs omfattar två tillfällen. Tidigare år har jag varit mer grundlig och låtit kurserna löpa över fyra tillfällen för att få mer utrymme för att arbeta med processer. Det är inte lätt att hinna med alla kurser varför jag provar med bara två tillfällen. På så sätt kan jag introducera Nya Språket lyfter för fler av er. Vi utvärderar förstås och så får vi se vad ni tycker. Dessa två kursomgångar blir:

  • Måndagarna 26/9 och 7/11
  • Torsdagarna 29/9 och 10/11

Boksamtal

Ewa Bergh Nestlog har ordnat så jag har fått 20 ex av boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Jag arrangerar ett tillfälle för boksamtal runt boken. Alla som anmäler sig till detta boksamtal får ett eget exemplar av boken. Datum för boksamtalet är:

  • Tisdagen den 11e oktober

Jag planerar också för boksamtal kring boken Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren m. fl. 2013).

Allmänt

All närmare information kommer att finnas i mejlet till skolornas läs- och språkutvecklare så håll kontakt med dem. Så ock länkar till anmälningsblanketterna.

Ja, detta var bara en första början. Det kommer mer. Med det här lilla inlägget vill jag bara säga att arbetet kring hösten har börjat… Har du frågor, vill lägga förslag eller bara diskutera språk-, läs- och skrivutveckling så hör av dig!

Clicks and clunks

Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoringsjälvövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2.

Läraren modellerar

Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. För att visualisera dessa  clicks and clunks tog läraren små pinnar (ex. glasspinnar) och satte på en symbol. I det här fallet en bil som kör respektive en bil som krockar. I stället för att kopiera bilden i artikeln gjorde jag en likartad och då ser det ut så här.

glasspinnnar clicks and clunks

Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Läraren läser samt tänker högt. För att modellera så väljer läraren att under sina tänka högt tillfällen ibland tänka något som inte verkar vettigt och då samtidigt hålla upp clunk-pinnen. Nu resonerar läraren för sig själv kring vad som gör att innehållet verkar konstigt. Eleverna får också komma in och hjälpa till och resonera och tänka högt. Ibland läser läraren sedan vidare för att några stycken längre fram återkoppla till clunk-stället och tänka högt kring hur denne nu förstår vad som menades.

Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Olika förslag på strategier för detta ges i artikeln. Dessa är:

  • avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaring
  • använd bilderna som stöd för att förstå innehållet
  • se på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehållet
  • läsaren använder sina förkunskaper
  • försök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta på
  • skapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i texten
  • fokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten

Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Clunks blir till clicks och eleverna deltar i processen, med stöd av läraren. Inledningsvis står läraren för frågor, resonerande och tänka högt men steg för steg förs arbetet över på eleverna. I början modellerar läraren en strategi i taget men går sedan gradvis över på att använda flera av självövervaknings-frågorna.

Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Något är fel. För att lösa sitt förståelseproblem kan läraren hänvisa till en bild på sidan, tänka på något annat ord som kan vara tänkbart, resonera kring vad som stod i meningen före osv. Läraren resonerar kring vad som verkar konstigt och läser om meningen och nu korrekt. Kanske avslutar läraren sitt tänka högt med att repetera vad som var ledtrådarna för att meningen eller texten skulle bli begriplig.

Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Pinnarna är bara till för att visualisera. Jag behöver väl inte säga att pinnarna inte är ett självändamål utan de ska gradvis tas bort. De är bara ett stöd i den första visualiseringen och konkretiseringen i arbetet med att övervaka sin egen läsning och lära sig strategier för att korrigera sig själv.

Från och med 1/7 blir det obligatoriskt att använda Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. I mina genomgångar av detta använder jag alltid halva tiden till workshop med analyser och diskussioner kring de elevexempel som finns till materialet. Förmågan till självövervakning och självkorrigering, dvs. om, när och hur den läsande eleven stannar upp, läser om och rättar sig själv, är en av bedömningspunkterna. Det är förstås självklart att våra elever inte kan kunna något vi inte har undervisat i så därför vill jag ställa frågan:

Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering?

Berätta gärna om du nappar på clicks and clunks eller om du har något annat bra sätt för att undervisa i detta!

Cliff-hanger skrev Angelika. Det kommer mer! Somna inte i hängmattan, inte riktigt än. Nästa inlägg kommer att handla om ”guided practice”.

Referenser:

Pratt, S. & Urbanowski, M. (2016). Teaching Early Readers to Self-Monitor and Self-Correct. I The Reading Teacher, 2016, March/April, Vol. 69, No 5, pp 559-567.

Skolverket (2016). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Hur ska vi ha´t?

Vad ska vi träna? Vem har rätt? Ska vi träna arbetsminne eller metakognitivt tänkande? Vart hör nu det  här med lässtrategier?

Vi möts av en mängd påståenden, forskningsrapporter, avhandlingar och kunskapsöversikter. Vi måste varje dag göra val. Vem ska vi tro på? Vad ska vi välja? Vilka moment i min undervisning ger effekt? Förresten, vilken/a effekt/er vill jag ha?

Nu senast har jag läst en artikel om Petri Partanens studie Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs  (Specialpedagogik 2016, nr 3). Partanen är fil.dr. i pedagogisk psykologi vid Mittuniversitetet och leg. psykolog. Partanens studie Metacognitive Strategy Training…  omfattar 64 barn i åk 2-3 och enligt honom är det viktigt att vi läser på innan vi startar upp nya satsningar och ny träning för våra elever. Arbetsminnesträning går inte att avfärda då forskning pekar åt olika håll, både för och emot. En viktig fråga är huruvida effekter av en insats är bestående eller avtar efter en tid. Partanens studie visar att de elever som fick en kombination av arbetsminnesträning och metakognitiv träning förbättrade sitt arbetsminne. Detta gjorde inte den grupp som enbart fick arbetsminnesträning. Metakognitiv träning innebär att eleven får träna på att reflektera över sitt tänkande och lärande. Mycket tänkvärt för mig som lärare. Det betyder att strategiträning som omfattar att öka medvetenheten kring samt träna metakognitivt tänkande är bra för att förbättra elevers läsning, skrivning och räkning. I senaste numret av Lära hittar jag två artiklar om tänkande. Dels Det ska vara kul att tänka (sidan 26-29), dels Faktatextens frontfigur (sidan 19-21). Den första handlar om en aktivitet på Adolf Fredriks musikklasser som de kallar Kreativ torsdag och som går ut på att eleverna får till synes enkla problem att lösa, problem som visar sig kräva både list och tänkande. Läs artikeln! Den beskriver en kreativ idé som fler borde prova!

Alla ska förstå problemet, men för att lösa det krävs list. Eleverna ska helt enkelt tycka att det är kul att tänka, säger Micke Hellström. (Lära 2016 #3, sid 29)

Den andra artikeln handlar om Adrienne Gear och det är slutklämmen jag vill lyfta fram.

Bara för att du stänger boken slutar inte tänkandet. En bra läsare fortsätter tänka när boken slutar. (Lära 2016 #3, sid 21)

Metakognitiv träning omfattar till exempel att träna på att planera, reflektera och analysera. Undervisning kring att reflektera och analysera ingår i  lässtrategiundervisning. Det gör också momenten att utvärdera arbetet med läsning samt de strategier läsaren har använt. Den riktiga godibiten är en annan artikel i The Reading Teacher som handlar om hur RT, Reciprocal Teaching, lär och hjälper unga läsare att övervaka sin egen läsning samt korrigera sig själva. Det får bli nästa inlägg!

Referenser:

Lära Stockholm, 2016 #3.

Partanen, P. (2016). Ifrågasätter värdet av minnesträning. I tidningen Specialpedagogik, 2016, nr 3, sidan 16.

Partanen, P.,  Jansson, B., Lisspers, J., Sundin, Ö. (2015). Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs. I International Journal of Psychological Studies7.3 (2015): 130-140.

Skolporten om Partanen och hans avhandling: ”Jag vill tona ner arbetsminnets roll”, 2016.

Partanen, P. (2016). Assessment and Remediation for Children with Special Educational Needs: The role of Working Memory, Complex Executive Function and Metacognitive Strategy Training. Skolporten, avhandling Mittuniversitetet, 2016-03-16.

Lära 2016_3