Visar alla blogginlägg med kategorin:
Förskola

CTA = Complex Text Analysis

Det är nyttigt att inte göra någonting alls ibland. (DN sid 10, lördag 7/1)

Eller hur!? En riktigt lång jul/nyårsledighet är slut och jag är i full färd med att plocka upp olika trådar och jag börjar med resultatet av arbetsmodellen för hur 6-åringar kan ta sig an komplexa texter.

Du frågar dig förstås hur Witte gjorde för att bedöma CTA arbetet, elevernas utveckling och vad de lärde sig?!

Teaching lessons that are easy for students will not help them gain the skills to delve into worthy texts and understand what the author is telling the reader. (Witte 2016, sid 37)

Den lätta vägen är inte den som lär våra elever, oavsett ålder, hur man gör som läsare för att möta och bemöta texter. I stället är frågan vilket stöd eleverna behöver och vilket stöd vi ger dem. Med rätt stöd kan vi i vår undervisning leda våra elever vidare så de verkligen utvecklas fullt ut utifrån sina förutsättningar.

Witte utarbetade en matris för textanalys att använda för stöd i bedömningen av elevernas utveckling. I filen CTA matris ser du hur den ser ut.

CTA matris (Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds, s 34)

Witte använde matrisen vid tre tillfällen för att bedöma hur elevernas förmåga till textanalys; dels vid läsårets terminsstart, dels en andra gång i slutet av andra terminen samt en gång i slutet av läsårets tredje och sista termin. Varje bedömning utgick från en text som Witte läste högt för eleverna; detta i och med att alla ännu inte kunde läsa själva.

Klassen var indelad i tre grupper:

  1. explorational readers (förstår läsriktning och att text kan läsas)
  2. emergent readers (fonologisk medvetenhet, läser enkla ord)
  3. early readers (läser enkla texter)

Eleverna på samtliga tre läsnivåer gjorda signifikanta framsteg i sin läsutveckling. I slutet av läsåret klarade 20 av 21 elever att identifiera s.k. key events (centrala händelser i texten). 19 elever kunde identifiera och beskriva karaktärernas känslor och handlingar, 14 elever kunde visa vad i texten de använde för sina slutsatser och 19 elever klarade att identifiera och härleda författarens budskap relaterat till textens centrala handling.

Gruppen med early readers gjorde signifikanta framsteg redan första terminen medan grupperna med explorational readers och emergent readers utvecklades först under andra och tredje terminen då de också gjorde signifikanta framsteg.

Allt arbete gjordes utifrån texter som lästes högt. Högläsningen åtföljdes alltid av textsamtal med higher level questions, dvs. svårare frågor som kräver mer analys.

[…] students became aware of the importance of justifying their thinking with evidence from the text because they knew that others might challenge their thinking if they were not able to support it. (Witte 2016: 36)

Som grädde på moset utvecklade eleverna ett större ordförråd och sin förmåga att själva skriva.

Grunden för hela arbetsmodellen byggde på att läraren modellerade momenten i textanalyserna men också hade höga förväntningar på att alla elever oavsett vilken läsnivå de låg på skulle klara att göra de textanalyser som de arbetade med tillsammans. Witte ger avslutningsvis följande råd.

  • välj texterna med stor omsorg
  • förbered noggrant varje lektion
  • arbeta med stöd till alla instruktioner, modellera och lämna gradvis över ansvaret i samtalen till eleverna
  • ha höga förväntningar på samtliga elever
  • bedöm hur arbetet med att analysera komplexa texter fortskrider och reflektera över det jag som lärare ser!

Själv tycker jag att det är så härligt att läsa om hur det går att utmana elever på olika sätt. Kan dina elever ännu inte läsa, eller att de ännu inte läser några längre texter, arbeta  muntligt! Läs högt och led textsamtal med krav på mer avancerat tänkande.

Referenser:

Witte, P. G. (2016). Teaching First Graders to Comprehend  Complex Texts Through Read-Alouds. The Reading Teacher. July/August 2016. Volume 70, Numer 1. Witte, P.G. (2016): Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds. Artikeln som PDF-fil.

Nycklar till förståelse

 Att samtala strukturerat om text på djupet är det som också påverkar läsförståelsen (Barbro Westlund i Lärarlabbet, 161207).

Citatet matchar perfekt en artikel jag nyss läst i the Reading Teacher. Artikeln, Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds (Witte 2016) handlar om first graders, dvs. 6-åringar, och en modell för att lära dem förstå komplexa texter genom att arbeta med högläsning tillsammans med textsamtal. I artikeln används förkortningen CTA och den står för complex text analyses. Läraren modellerar hur läsare kan använda bevis i texten för att avgöra karaktärers handlingar och känslor samt budskapet som författaren försöker förmedla. Modelleringen tillsammans med höga förväntningar var grunden för hela arbetet som skedde i form av en aktionsstudie.

Första steget utgjordes av en definition av begreppet komplexa texter. Witte (artikelförfattaren) utarbetade en matris för de olika särdrag som komplexa texter kan ha. Dessa särdrag gällde:

  • lexikal nivå
  • berättelsestruktur
  • illustrationer
  • utgångspunkter/synvinkel
  • ordförråd
  • språk
  • teman och
  • krav på förkunskaper.

På tal om lexikal nivå så är detta något som tidigare var vanligt att vi mätte och angav. Här talar vi om texters LIX-värde och då  utifrån följande:

LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent (lix.se).

En kritik av Lix-värden har handlat om att även korta ord kan vara svåra.

Den matris Witte utarbetade såg ut som på bilden. För att kunna se och läsa matrisen klickar du på länken så kommer du till matrisen där den ligger på sidan 31 i artikeln. Du har den även här i PDF-format:  Wittes matris.

Wittes matris

Witte använde matrisen för att analysera böcker hon läste för sina elever och för att fastställa komplexiteten hos dessa texter. Hon började med mindre komplexa texter för att successivt höja kravnivån. Detta textarbete pågick en lektion i veckan (30-40 minuter) under ett helt läsår. I början ledde Witte arbetet med textanalyserna för att sedan allteftersom låta ansvaret gå över till eleverna själva.

Upplägget för undervisningen var indelat i sex steg:

  1. Ledtrådar: Witte lärde sina elever att författare alltid använder ledtrådar i texten som läsaren kan använda för att lista ut hur karaktärerna reagerar på olika händelser i texten.
  2. Högläsning: Witte läste texten högt för eleverna samt förklarade matrisen och hur de skulle arbeta med matrisen. Matrisen skulle hjälpa läsaren att förstå de viktiga händelserna i texten, karaktärernas handlingar och att relatera detta till andra texter.
  3. Rättfärdiga ståndpunkter: Witte modellerade också hur läsaren kan hitta nycklar till sin förståelse i texten. Dessa används som bevis på vad läsaren anser om händelser i texten och karaktärernas sätt att reagera på dessa händelser.
  4. Central tanke/budskap: Nästa steg var att förklara hur författaren använder ledtrådar från flera olika händelser i texten för att förklara textens centrala budskap.
  5. Modellering: Witte modellerade samma arbetsgång för de första sex texterna för att vara säker på att eleverna förstod arbetsgången och tankarna bakom den.
  6. Ansvaret förs över till eleverna: Efter de första sex tillfällena med texter började Witte att successivt lägga över ansvaret för diskussionerna och textarbetet på eleverna.

Arbetet utgår hela tiden konsekvent från texter med stegrande komplexitet och svårighetsgrad. Det är också detta som är unikt för Wittes arbetsmodell. Varje lektion bygger på samma matris och de frågor som är relaterade till matrisen. Tanken bakom detta är att matris och frågor fungerar som stöd till elevernas arbete med att analysera och finna händelser som är avgörande för att bestämma textens centrala tanke och/eller centrala budskap.

Det jag själv tycker är riktigt spännande med Wittes arbetsgång är att arbetet görs tillsammans med så unga elever, 6-åringar. Med andra ord så ska vi förvänta oss att även våra yngsta elever med rätt guidning och modellering kan bemöta och analysera komplexa texter. Det är ju självklart att arbetet hela tiden skedde muntligt då 6-åringarna ännu inte själva kunde läsa tillräckligt bra för att läsa texterna de fick arbeta med.

I nästa inlägg går jag in på hur Witte bedömer elevernas färdigheter i CTA, dvs. deras färdigheter i att göra analyser av komplexa texter, samt vad arbetet med CTA ledde till.

Referenser:

Lexile: https://www.lexile.com

LIX: http://www.lix.se

SPSM om lättläst: Lättläst

Witte, P. G. (2016). Teaching First Graders to Comprehend  Complex Texts Through Read-Alouds. The Reading Teacher. July/August 2016. Volume 70, Numer 1.

Witte, P.G. (2016): Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds. Artikeln som pdf-fil.

Hur gick det sen?

Det är titeln på en Muminbok, som handlar om Mymlan, Mumintrollet och lilla My, men också på teaterföreställningenJunibacken. Idag var jag ledig för att se världen med nya ögon med hjälp av Majken och Hjalmar, mina barnbarn. Vi valde att ha en heldag på Junibacken, vilket visade sig vara ett bra val. Vi lekte i Mumindalen och på Sagotorget. I Mumindalen kan man åka rutschkana i en trädstock, ro roddbåten på sjön, beundra näckrosorna, försöka fånga fiskarna eller åka karusell. Där finns också spännande skrymslen och små hus man kan klättra in i och ut ur. Passar perfekt i förskoleåldern.

Muminrummet2

sagotorget2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teaterföreställningen var riktigt, riktigt bra. Huvudpersonerna gestaltades av dockor som sköttes av skådespelarna. Dessa gav också röst åt figurerna utifrån boken. Föreställningen var spännande. Stämningen var suggestiv med ljusspel som visade hattifnattar och blomsterängar i bakgrunden. Precis lagom för barn i förskoleålder.

När vi hade lekt färdigt och sett Hur gick det sen? så var det dags för lunch.

mat2

Mumin2

 

 

När vi gick hem vinkade Mumintrollet hej då.

 

 

 

 

Nu kan vi läsa boken om och om igen! Ett riktigt spännande äventyr för den som är liten.

boken

Skapa, omskapa, återskapa – Critical Literacy med Karin Jönsson

I går måndag (15/12) föreläste Karin Jönsson, lektor från Malmö högskola, som en del i vår forskarstödda seminarieserie. Vad är då critical literacy? Jag börjar där Karin slutade, dvs. med ett citat om vad literacy är.

Literacy är framför allt något människor gör; det är en handling, som äger rum i en rymd mellan tanke och text. Literacy är inte något som finns i människors huvuden som en uppsättning färdigheter man ska lära sig, och inte något som finns på papper fångat i en text som ska analyseras. Som all annan mänsklig aktivitet är literacy till sitt väsen socialt och äger rum i samspelet människor emellan” (Barton & Hamilton 1998; citerat efter Vasquez & Vander Zanden 2006: 125).

Fokus ligger på literacy som en social handling. I critical literacy går vi ett steg längre och ser inte bara till vad barn läser utan också vad de tänker om läsningen. Karin introducerade oss i critical literacy med följande citat.

”… vad elever lär sig läsa och skriva om, vad de gör med det skrivna och det lästa och vad skrivningen och läsningen gör med dem och deras värld” (Vasquez utgår från Comber & Kamler 1997).

Själv fastnar jag för tanken om att läsning gör något med läsaren. Har vi det som utgångspunkt så blir det mycket viktigt vad vi läser och skriver om. Innehållsfrågan är central i läs- och skrivarbetet i undervisningen. Att läsa och skriva får inte bli en fristående aktivitet utan ett sammanhang utan innehållet i vad vi läser och skriver om ska hela tiden stå i fokus. Karin talade om att våra elever ska få lära sig ”att läsa världen” och hon bjöd oss på många praktiska exempel med vardagstexter, reklam likaväl som skönlitterära texter. Elevernas läsande och skrivande bygger på att de får undersöka texter av olika slag med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Eleverna ska också själva få syn på hur deras förståelse och erfarenheter är grunden för deras egna analyser och tolkningar av vad de läser, deras föreställningar men också av samhälleliga föreställningar och förhållanden.

Sammanfattningsvis handlade Karins föreläsning om funktionellt användande av läsande och skrivande, meningsskapande utifrån texter våra elever möter och en kritisk utforskning av dessa texter. Dessa tre aktiviteter samspelar och stödjer varandra i en ömsesidig process.

Själv tyckte jag att Karins föreläsning även hjälper mig att se hur vi ska arbeta i undervisningen för att medvetandegöra och ge våra elever redskap för ett kritiskt förhållningssätt; helt i enlighet med vad Lgr11 säger. Dessutom redan från förskoleålder. Ungefär som vi kan lära även våra yngsta barn förståelsestrategier redan innan de själva kan läsa.

Vi filmade föreläsningen och jag hoppas att Hasse och Magnus blir klara med den under dagen. I så fall kan jag lägga upp den senare idag, dvs. i nästa inlägg. Filmen kommer att ligga uppe till mitten av januari så de av er som vill se filmen tillsammans med kollegor och diskutera kring critical literacy har en chans att hinna göra det.

Karin Jönsson2_141215

Glädjen i att förstå – 15/12

Vi har ett fåtal restplatser till föreläsningen 15/12 med Karin Jönsson, lektor vid Malmö högskola. Kommer du loss från allt sista minuten arbete med pepparkaksbak, klippa änglar, julpynta o.likn. så är du hjärtligt välkommen att anmäla dig. Karin Jönsson forskar på yngre elevers läsning med fokus på vad vi läser och skriver om. Critical literacy är ett centralt tema för både boken och denna föreläsning. Med det menar vi här att barnen får undersöka texter av olika slag med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Barnen får lära sig att arbeta med texter utifrån frågor som exempelvis: Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

Föreläsningen, Critical Literacy – Att få tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap, handlar om att det inte bara är viktigt vad barn läser utan också vad de tänker om läsningen. Läsning handlar om att utveckla en annan typ av färdighet än att bara ”läsa rätt och snyggt”.

Andra frågor som föreläsningen berör är:

  • Vad är det barn/elever lär sig när de lär sig läsa och skriva?
  • Vad gör de med det de läser och skriver?
  • Vad gör läsningen och skrivandet med dem och deras värld?

Låter det intressant? Arbetar du som lärare i någon av Stockholms kommunala grundskolor? I så fall är du välkommen att anmäla dig.

Anmälningslänken är: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=80167

Du hittar också anmälningslänken i kalendariet på PS, PedagogStockholm.

Datum och tid: måndag 15/12 kl. 14.30-15.45, Bolinders plan (Bolindersalen).
Föreläsningen är kostnadsfri för skolorna.

gladjen-i-att-forsta-sprak--och-textarbete-med-barn

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14

Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande. Under varje film hittar du också respektive presentation, i de fall dessa var en PowerPoint. Filmerna är kring 8-10 min och endast lätt redigerade. Det är inte riktigt alla presentationer som lagts upp. Av olika anledningar är det några som avstod från möjligheten att visa sina presentationer.

Jag vill också passa på att nämna att jag i ett tidigare blogginlägg har presenterat mina och deltagarnas reflektioner kring forskningscirkeln och lite om vad den har gett deltagarna. Det blogginlägget hittar du under den här rubriken: Combon praxis – forskning gjorde skillnad!

Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Rubrikerna länkar till respektive PowerPoint i pdf-format.

  1. SkarpatorpsskolanHar cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?
    Susanna Rimmerfors & Jessica Mellgren
  2. HässelbygårdsskolanSpråkutvecklande arbete på Hässelbygårdsskolan.
    Annette Sjöberg & Helena Hedqvist
  3. Nya Elementar: Ett utvecklingsarbete.
    Tove Mejer & Cecilia Peña
  4. Skarpnäcks skolaUppdrag Språkplan.
    Maria Ekenhill & Susanne Hyltenstam
  5. Hökarängsskolan & SkönstaholmsskolanUtvecklingsarbete: Litteracitet-Framgångsfaktorer- Multimodalitet.
    Gunilla Granberg & Kina Norberg.
  6. SolhemsskolanVårt uppdrag som språkutvecklare och förstelärare på Solhemsskolan.
    Eva Olsen & Susanne Dahlgren.
  7. Norra Ängby skolorKan de forskningsbaserade modellerna RT, TSI och CORI höja kvalitén på undervisningen och därmed förbättra elevernas resultat när det gäller läsförståelse? Hur kan vi arbeta på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet?
    Petra Borglund & Anna Carlheim-Gyllenskiöld.
  8. Årstaskolan: Läsutveckling med Bornholm och ASL som en gemensam metod. Karin Carlberg-Axelsson & Jonas Johansson

Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla.

  1. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Susanna Rimmerfors & Jessica Mellgren
  2. Hässelbygårdsskolan: Språkutvecklande arbete på Hässelbygårdsskolan. Annette Sjöberg & Helena Hedqvist
  3. Nya Elementar: Ett utvecklingsarbete. Tove Mejer & Cecilia Peña
  4. Skarpnäcks skola: Uppdrag Språkplan. Maria Ekenhill & Susanne Hyltenstam
  5. Hökarängsskolan & Skönstaholmsskolan: Utvecklingsarbete: Litteracitet-Framgångsfaktorer- Multimodalitet. Gunilla Granberg & Kina Norberg.
  6. Solhemsskolan: Vårt uppdrag som språkutvecklare och förstelärare på Solhemsskolan. Eva Olsen & Susanne Dahlgren
  7. Norra Ängby skolor: Kan de forskningsbaserade modellerna RT, TSI och CORI höja kvalitén på undervisningen och därmed förbättra elevernas resultat när det gäller läsförståelse? Hur kan vi arbeta på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet? Petra Borglund & Anna Carlheim-Gyllenskiöld
  8. Årstaskolan: Läsutveckling med Bornholm och ASL som en gemensam metod. Karin Carlberg-Axelsson & Jonas Johansson

Att läsa världen

är karakteristiskt för metoden som inte är någon metod utan mer av ett förhållningssätt, nämligen critical literacy. Det handlar om att ha ett handlingsinriktat, kritiskt och undersökande förhållningssätt när man läser. Det räcker inte med att bara läsa eller förstå utan det innebär också att man formulerar sin kunskap, skriver, uttrycker sig, spelar in något eller på något sätt går vidare i handlnig. Critical literacy härrör från Repertoarmodellen eller The Four Resources Model, en australisk tankemodell. Grundstommen är att barnet är:

  1. kodknäckare
  2. textskapare
  3. textbrukare
  4. en kritisk läsare

 Dessa fyra funktioner samspelar och är igång samtidigt. Detta synsätt påverkar förstås hur olika läs- och skrivpraktiker gestaltar sig i undervisningen.

Critical literacy lägger fokus på texters innehåll. Faktorer som makt, kön, klass och etnicitet studeras i förhållande till text och läsare. Här kan man tala om att intersektionen, skärningspunkterna, mellan dessa begrepp och läsare/läsande är avgörande. Olika perspektiv och sätt att tänka möts tillsammans med det sociologiska och genusvetenskapliga begreppet intersektionalitet. Läsaren förutsätts läsa mellan och bortom raderna och tolkningar leder till en kritiskt granskande och en reflekterande syn på texter, deras syfte och budskap. Förresten – vill du ha en närmare definition med praktiska exempel på hur man kan använda begreppet intersektionalitet så hör med mina bloggande kolleger Emma och Pernilla för bloggen ”Jämställd undervisning”!

Du kan läsa mer om detta förhållnings- och arbetssätt och hur det kan användas med yngre barn i boken ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö, 2012). Några andra som skriver om critical literacy är forskarna Ulla Damber och Berit Lundgren. Du hittar en artikel om om detta i Svensklärarföreningens tidskrift nr 3, 2013. En annan bok som handlar om detta är ”Doing Critical Literacy” av Hall (2013). Jag har just beställt båda böckerna och väntar nu otåligt på att få läsa mer om critical literacy.