Visar alla blogginlägg med kategorin:
FOU i Stockholm

Frukostseminarium med Lars Wallinder och FoU-enhetens verksamhet

Lars Wallinder är chef på FoU och ansvarar för stödinsatserna och arbetet med att se till att de hänger ihop och blir begripbara för användarna. Olika samarbeten är därför viktiga. Ett samarbete sådant samarbete finns med Medioteket och vår chef Klas. Här pågår ett samarbete och utvecklingsarbete kring att inlemma FoU:s erbjudanden i Mediotekets kurskatalog.

Lars rivstartade med att understryka att vi, FoU och Medioteket, har många gemensamma nämnare. Några exempel på sådana är litteracitets-/läs- och språksatsningar, NTA, läromedelspolicyn och utveckling av insatser kring programmering.

Fou-enheten har runt 30 medarbetare som återfinns inom PRIO, lärarcoacherna, fritidssamordnarna, litteracitetsgruppen och FoU-planegruppen. Du kan läsa mer på Pedagog Stockholm, FoU i Stockholm.

I arbetet med att få de olika insatserna som erbjuds skolorna att hänga ihop är utgångspunkten att det ska vara ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Här gick Lars in lite närmare på följande områden.

  • Från utveckling av enskilda delar och individer till förstärkning av självförbättringskapacitet.
  • Utveckling av det övergripande kvalitetsarbetet.
  • Från erbjudanden till svar på identifierade behov i det systematiska kvalitetsarbetet.
  • FoU-planen – Förvaltningsövergripande inriktningsdokument för 3 år med prioriterade områden.

PRIO Stockholm är ett stöd till skolan att genomföra ett grundligt kvalitetsarbete. Tanken är att alla grundskolor  i Stockholms stad ska genomgå PRIO. Vad är då PRIO?

PRIO som står för planering, resultat, initiativ och organisation består  av ett antal förändringsledare som hjälper skolorna att se över sin organisation. De kartlägger hur lärarna använder sin arbetstid och om skolan har fokus på rätt saker så att den på bästa sätt gagnar eleverna. (Pedagog Stockholm, 170705)

Mycket i PRIO arbetet har handlat om att skapa forum för samarbeten och modeller för strukturer för effektiva möten. PRIO arbetar med att stödja skolor att arbeta med processer enligt Visible Learning (Pedagog Stockholm, 171122). Ett fokus är huruvida satsningar ger effekt.

Lärarcoacherna handleder och föreläser ute på skolorna. De arbetar med arbetslag och ämneslag samt coachar på individnivå. Uppdraget görs på beställning av rektor och endast i grundskolorna.

En svaghet har varit att det hitintills inte funnits en tillräckligt stark koppling mellan PRIO skolorna och andra satsningar som görs i Stockholm stads grundskolor. Här kommer vi tillbaka till vikten av att arbeta med samarbeten mellan central förvaltnings olika enheter men också mellan olika satsningar som görs ute på skolorna.

Idag arbetar Lars främst med de satsningar och samordningsarbeten som FoU- enheten är involverade i. Lars utvecklade hur arbetet ser ut krig stöd till skolor kring litteracitet och flerspråkighet.

lars w

En stor satsning är förstås stöd till arbetet kring nyanlända barn i Stockholms skolor. På bilden ser du en folder som vänder sig till föräldrar, Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnadshavare med annan skolbakgrund än svensk (190515).

lars w 2 nyanlända

Du kan läsa mer om vårt arbete med nyanlända på Pedagog Stockholm, Nyanländ i Stockholms skolor.

Lars gick också in på skolforskning. Mycket forskning sker utanför skolan. Utbildningsförvaltningen strävar efter att underlätta för lärare att forska i sitt arbete men också att på olika sätt knyta forskning och forskare till skolorna och lärarna. En undervisningsutvecklande lärardriven forskning går in på:

  • Hur undervisning av ett ämnesinnehåll leder till lärande bör i högre grad preciseras, undersökas och kommuniceras av professionen.
  • Tyst kunskap, sällan systematiserad, sällan teorigrundad.
  • Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vi fick veta mer om STLS, Stockholm Teaching & Learning Studies.

Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, har utvecklats för att initiera, stödja och sprida lärarledda forskningsprojekt som handlar om ämnesdidaktiska frågor och problem som uppstår i klassrummet. STLS ska fungera som en mötesplats för forskande lärare i olika ämnen. Plattformen är ett samarbete mellan skolhuvudmän och kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet. (Pedagog Stockholm, 170907)

Stadens FoU-projekt koordineras och bedrivs av sju ämnesdidaktiska nätverk. Nätverken koordineras av lektorer och doktorander under handledning av vetenskapliga ledare. Här handlar det inte om  fortbildningskurser utan lärarledd forskning som syftar till att utveckla undervisningen på skolorna.

STLS

(Bilden är hämtad från Pedagog Stockholm, 190515.)

Aktuella och heta frågor att arbeta vidare med just nu är att:

  • en plan för särbegåvade elever utarbetas
  • undersöka möjligheter till central rättning av NP
  • FoU-plan utökat uppdrag

Vi har då och då frukostseminarier för medarbetarna på Medioteket. Ett frukostmöte hos oss varar runt en timma och syftar till att vi ska få veta något om vad kollegor gör eller någon annat aktuell fråga. Det vi fick med oss idag är tydliggörandet av hur  mycket bra, konstruktivt, utvecklande och spännande arbete som pågår omkring oss men också idéer om vad vi kan göra nytt och mer framöver. Själv känner jag mig extra nöjd när jag tänker på att jag redan samarbetar med FoU genom vårt, Matilda Östmans och mitt, samarbete kring implementeringen av Läsa-, skriva-, räkna- garantin. Det första steget är våra augustidagar och du kan läsa mer i kalendariet på Pedagog Stockholm under 13e, 14e och 15e augusti. Sedan har vi tankar och idéer om fler insatser! Den som väntar på något gott….

Lärare ska aktivt vägleda och skapa intresse

Granskningen gäller läs- och skrivundervisningen inom svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6. Skolinspektionen har granskat huruvida eleverna får:

  • arbeta med olika typer av texter,
  • lära sig att urskilja texters budskap och
  • utveckla sina egna texter.

Centrala begrepp som återkommer, och som gäller läraren, är visa, stödja och vägleda. Centrala begrepp som kopplas till eleverna är förstå, samtala, bearbeta och utmaningar.

Skolinspektionen konstaterar att eleverna får möjlighet att arbeta med läs- och skrivstrategier men att undervisningens kvalitet varierar stort.

Kvalitet definieras som att läraren vägleder eleverna samt leder och stödjer textsamtal. Vägledningen omfattar att eleverna får resonera om egna och andras texter. Textsamtalets syfte är att fördjupa läsarens förståelse. Skillnaden mellan välfungerande skolor och mindre välfungerande skolor ligger i att de senare i stor utsträckning låter eleverna arbeta på egen hand utan lärarens vägledande och stödjande samtal. Detta exemplifieras med att eleverna arbetar själva med frågeuppgifter och att de inte får tillräcklig hjälp och vägledning i att bearbeta sina egna texter.

Skolinspektionen är mycket tydlig med vikten av att vi lärare visar, stödjer och vägleder våra elever i deras läsning och skrivande.

Begreppet aktivt lärarstöd definieras i tre punkter som handlar om att läraren ska tydliggöra för eleverna mål och syfte med de texter och arbetssätt som väljs. Läraren ska också utmana och vidga elevernas intresse för läsning och skrivning samt arbeta med strukturerade textsamtal på ett sådant sätt att fokus inte ligger på rätt eller fel svar.

Vägarna till lärare som aktivt vägleder, stödjer och skapar intresse kan gå via kollegialt lärande, deltagande i olika kompetensutvecklingsinsatser som exempelvis Läslyftet. Det kan också ske genom föreläsningar och studiecirklar där man tar del av aktuell forskning. Skolinspektionen föreslår också att rektor kan ha en lärare som driver arbetet, arbetar med kartläggningar och tar fram en utvecklingsplan för skolan.

Det positiva i resultaten är att granskningen visar att arbete med läs- och skrivstrategier har fått en mer framskjuten position jämfört med tidigare och att elever idag arbetar med dessa strategier. Likaså används läromedel som är anpassade till detta arbete och eleverna möter och arbetar med olika slags texter inom både skönlitteratur och sakprosa.

Det jag personligen tar med mig efter att ha läst rapporten är just vikten av aktiv vägledning och vikten av att skapa intresse. Läs gärna själv. Rapporten är värd att läsas!

Referenser:

Skolinspektionen om granskningen (2016): Svenska/svenska som andraspråk årskurs 4-6 och Elever behöver mer lärarstöd i svenska.

Skolinspektionen (2016). Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14

Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande. Under varje film hittar du också respektive presentation, i de fall dessa var en PowerPoint. Filmerna är kring 8-10 min och endast lätt redigerade. Det är inte riktigt alla presentationer som lagts upp. Av olika anledningar är det några som avstod från möjligheten att visa sina presentationer.

Jag vill också passa på att nämna att jag i ett tidigare blogginlägg har presenterat mina och deltagarnas reflektioner kring forskningscirkeln och lite om vad den har gett deltagarna. Det blogginlägget hittar du under den här rubriken: Combon praxis – forskning gjorde skillnad!

Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Rubrikerna länkar till respektive PowerPoint i pdf-format.

  1. SkarpatorpsskolanHar cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?
    Susanna Rimmerfors & Jessica Mellgren
  2. HässelbygårdsskolanSpråkutvecklande arbete på Hässelbygårdsskolan.
    Annette Sjöberg & Helena Hedqvist
  3. Nya Elementar: Ett utvecklingsarbete.
    Tove Mejer & Cecilia Peña
  4. Skarpnäcks skolaUppdrag Språkplan.
    Maria Ekenhill & Susanne Hyltenstam
  5. Hökarängsskolan & SkönstaholmsskolanUtvecklingsarbete: Litteracitet-Framgångsfaktorer- Multimodalitet.
    Gunilla Granberg & Kina Norberg.
  6. SolhemsskolanVårt uppdrag som språkutvecklare och förstelärare på Solhemsskolan.
    Eva Olsen & Susanne Dahlgren.
  7. Norra Ängby skolorKan de forskningsbaserade modellerna RT, TSI och CORI höja kvalitén på undervisningen och därmed förbättra elevernas resultat när det gäller läsförståelse? Hur kan vi arbeta på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet?
    Petra Borglund & Anna Carlheim-Gyllenskiöld.
  8. Årstaskolan: Läsutveckling med Bornholm och ASL som en gemensam metod. Karin Carlberg-Axelsson & Jonas Johansson

Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla.

  1. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Susanna Rimmerfors & Jessica Mellgren
  2. Hässelbygårdsskolan: Språkutvecklande arbete på Hässelbygårdsskolan. Annette Sjöberg & Helena Hedqvist
  3. Nya Elementar: Ett utvecklingsarbete. Tove Mejer & Cecilia Peña
  4. Skarpnäcks skola: Uppdrag Språkplan. Maria Ekenhill & Susanne Hyltenstam
  5. Hökarängsskolan & Skönstaholmsskolan: Utvecklingsarbete: Litteracitet-Framgångsfaktorer- Multimodalitet. Gunilla Granberg & Kina Norberg.
  6. Solhemsskolan: Vårt uppdrag som språkutvecklare och förstelärare på Solhemsskolan. Eva Olsen & Susanne Dahlgren
  7. Norra Ängby skolor: Kan de forskningsbaserade modellerna RT, TSI och CORI höja kvalitén på undervisningen och därmed förbättra elevernas resultat när det gäller läsförståelse? Hur kan vi arbeta på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet? Petra Borglund & Anna Carlheim-Gyllenskiöld
  8. Årstaskolan: Läsutveckling med Bornholm och ASL som en gemensam metod. Karin Carlberg-Axelsson & Jonas Johansson

Combon praxis – forskning gjorde skillnad!

0x16a084f0_gruppbild_forskningscirkeln2
Gruppbild på forskningscirkeln. Två deltagare fattas dock på bilden.

 

I måndags 2/6 var det dags för avslutning på forskningscirkeln som vi arbetat tillsammans kring under 2013/14. Temat har varit ”Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet”. Totalt har vi varit 87 deltagare varav 18 utgjorde en forskningscirkel. Alla har bjudits på föreläsningar med forskarna Kristina Danielsson, Catharina Tjernberg, Barbro Westlund, Michael Tengberg samt Carin Wolf från Skolinspektionen. Mellan föreläsningarna har forskningscirkeln träffats för att diskutera de utvecklingsarbeten deltagarna parvis har initierat, planerat, startat upp och lett under året. Centralt har varit att omsätta valda forskningsrön i praktiken i ett kollegialt lärande.

Vad gav då denna forskningscirkel oss?

Jag fastnade för hur deltagarna lyfte upplevelsen av att ha varit med om en process på flera plan; dels i att initiera, planera och leda ett utvecklingsarbete, dels att få möta och följa det gemensamma lärandet och den gemensamma utvecklingen på skolan och sist men inte minst upplevelsen av en alldeles egen personlig utveckling och lärande. Deltagarna talade om hur de under året erövrat ett gemensamt professionellt språk kring språk-, läs- och skrivfrågor.

En lärdom var insikten om att utvecklingsarbete tar tid. En annan lärdom var erfarenheterna av att det första syftet och de första frågeställningarna behövde omformuleras under resans gång. Verkligheten krävde att ursprungliga idéer och visioner begränsades för att vara möjliga att arbeta med under så pass kort tid som ett läsår.

Deltagarna talade om det fantastiska med att få befinna sig på samt föra pedagogiska samtal på metanivå. De uppskattade att det var hög nivå på föreläsningarna, mycket intresserade och engagerade deltagare och att läroprocesserna har fått ta tid. De ansåg att upplägget var proffsigt och att forskningscirkeln starkt bidragit till både deras egen utveckling och kollegors utveckling genom utvecklingsarbetena. Möjligheten till en direkt koppling mellan forskning och praxis var en stor vinst! Den gjorde skillnad!

Upplägget med 70 minuters föreläsningar följt av ett dialogsamtal mellan forskare och deltagare i forskningscirkeln ansågs särskilt givande och inspirerande. Att två av föreläsarna höll två föreläsningar var med en tid emellan upplevdes som mycket bra. Det ledde till nya insikter och fördjupade kunskaper att få möta samma forskare vid två olika tillfällen.

I måndags 2/6 presenterade deltagarna kort sina respektive utvecklingsarbeten, varje par disponerade 10 minuter för detta. En alldels för kort tid för att göra deras utvecklingsarbeten rättvisa! Därför kommer de av deltagarna som vill att under nästa läsår få möjligheter att i form av inspirationsföreläsningar presentera sina pågående utvecklingsarbeten lite mer utförligt. Till dessa tillfällen blir det möjligt för alla lärare att anmäla sig och inte bara deltagarna i seminarieserien. Vi filmade också måndagens presentationer och när deltagarna har godkänt sina respektive bidrag så lägger vi upp dessa filmpresentationer. Räkna med att det tar någon vecka.

Här är listan över deltagande skolor och lärare.

Här hittar du blogginlägget (från 140626) med exempel på de utvecklingsarbeten som deltagarna arbetade med. Vi filmade slutpresentationerna och det är de du kan ta del av här. Länken är: Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14

Skolvärlden gjorde runt årsskiftet ett webbreportage om forskningscirkeln som du hittar på Skolvärlden men också här för dig som inte redan sett det.

 

Mer än 1000 visningar!

av Skolvärldens webbreportage om vår forskningscirkel ”Så funkar en forskningscirkel”. Det imponerar på mig! Och då tänker jag på att så många är intresserade av vad en forskningscirkel är och av forskning. Forskning är coolt! Vill du se reportaget? Det finns i min blogg sedan tidigare på länken HÄR.

Du ska veta att jag jobbar för en fortsättning på denna cirkel. Håll tummarna för att det lyckas! Deltagarna i cirkeln är värda det! De gör alla ett toppenjobb!

Så funkar en forskningscirkel

är namnet på Skolvärldens webbreportage om forskningscirkeln Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet, som jag leder. Skolvärldens reporter och filmare besökte oss i forskningscirkeln vid en av våra träffar före jul. Jag och några deltagare blev också intervjuade. När jag såg reportaget blev jag alldeles varm om hjärtat. Vilka ambitiösa och kloka lärare vi har! I vardagen är det som att man inte riktigt hinner se allt bra som görs i skolan och alla hårt arbetande lärare. Vid ett sådant här tillfälle stannar man upp och ser plötsligt nya saker. Ja, jag är verkligen stolt över er.

Den här forskningscirkeln utgör också den lilla, mindre gruppen i den större som deltar i alla forskarstödda seminarier som åhörare. Barbro Westlunds föreläsning från i måndags 3/2 är en av dessa föreläsningar och som jag hoppas att ni har noterat så kan ni se den fram till fredag 14/2. Själv tycker jag att det är toppen att det går att sprida föreläsarnas kloka ord till alla er lärare som inte får plats vid seminarierna.

Ni hittar förstås webbreportaget på Skolvärldens webb: Så funkar en forskningscirkel

Ett stort tack till er alla och att ni ställde upp på att bli filmade. Tack Helen och Anette (Hässelbygård), Petra och Anna (Norra Ängby), Cecilia och Tove (Nya Elementar), Jessica och Susanna (Skarpatorp), Maria och Susanne (Skarpnäck), Åsa och Jenny (Slättgård), Susanne och Eva (Solhem), Karin och Jonas (Årsta) samt Gunilla och Kina (Hökarängen och Skönstaholm).

Barbro Westlunds föreläsning 3/2. Varsågoda!

Ja, i måndags spelade vi in en föreläsning som du får möjligheter att se här. Denna föreläsning är en fortsättning och uppföljning av Barbro Westlunds föreläsning från 9/1. Vi har inte heller denna gång filmat så du kan se PowerPointen. Anledningen är att Barbro kommer att använda delar av innehållet i ett annat större sammanhang och därför vill vänta med att sprida det. Barbro är lektor i didaktik vid Stockholms universitet.

Efter föreläsningen hade vi i den mindre gruppen som utgör en forskningscirkel en timmes samtal och diskussion med Barbro alldeles på egen hand. Mycket inspirerande och engagerande. Ja, dessa efterföljande samtal på varje föreläsning är riktiga höjdare för oss som har förmånen att få delta!

Tips till alla er som vill läsa Barbros avhandling är att förlaget har ett specialerbjudande under våren. Dessutom berättade Barbro att hon har skrivit en studiehandledning till avhandlingen som kommer ut i slutet av mars.

Ett annat tips är att ni ser föreläsningen tillsammans med kollegor och sedan har en gemensam diskussion. Jag har hört flera som gjorde så med förra föreläsningen och var mycket nöjda med upplägget.

Barbro godkände att föreläsningen låg uppe till fredagen den 14/2.
OBS! nu är filmen borttagen och därför kan du inte längre se den!

Tre saker bet sig fast hos mig:

  • ”En skicklig lärare är det bästa bedömningsverktyget”
  • uttrycket ”skicklig undervisning”
  • valet av bok måste göras av läraren

Vad fastnade du för i föreläsningen?

 

Skolvärlden om vår forskarstödda seminareiserie

Idag fick vi besök av Skolvärldens reporter Anna Bengtsson med filmare. De besökte en träff i vår forskningscirkel, ”Litteracitet <> Framgångsfaktorer <> Multimodalitet”, och intervjuade mig och några deltagande lärare. Spännande och förstås lite pirrigt. Innan funderade jag över vad de skulle komma att fråga om och vad skulle de tycka om våra diskussioner. Vi är väl inte mer än människor…. Det kändes bra. Deltagarna är såå kloka. Alla jobbar järnet och har med sig en massa erfarenheter och reflektioner från ”golvet”. En extra krydda är förstås den aktuella skriften ”Forskning för klassrummet” (Skolverket 2013). Den är verkligen något att diskutera. Alla tyckte att den är jättebra. Några hade till och med redan hunnit kopiera avsnitt och lämnat vidare till sina rektorer och kollegor. Personligen tycker jag att den är både lättläst och erbjuder mycket intressant att utgå från i diskussioner. Kärnfrågan är: ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?”. En fråga att återkomma till!

Vår forskarstödda seminarieserie har möjliggjorts genom att vi fått medel från NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, vid Skolverket. NCS har i uppdrag att stimulera kommuner och huvudmän att driva utvecklingen vidare, i det här fallet inom språk-, läs- och skrivområdet. Vi 11 i NCS nätverk driver nätverk där deltagande lärare i sin tur driver frågorna nere på lokal nivå på enskilda skolor.

Hur gick det då med reportaget. Jo, det kommer SNART på Skolvärldens webb enligt Anna. Vi väntar med spänning! Länken är: http://www.skolvarlden.se . Så håll utkik!

Mest sett på film hela dagen

och det har varit en riktig kick! Vad var det jag såg? Jo, vi filmade deltagarnas presentationer, ”Språkpaketet 2012″, vid slutredovisningen i juni. Det kändes som ett kärt återseende att titta på filmen. Fokus var egentligen att välja partier som kan bli aktuella att redigera ihop till en kort film som visar upplevelser, lärdomar, elevers framsteg och råd till kollegor i nästa ”Språkpaket 2013″. Det finns massor att ta av och en del härliga kommentarer som t.ex. ”En resa vi har gjort tillsammans. Super, superkul!”. Förresten ni får vänta tills redigeringen är klar!

Såg just på intranätet att stadens egen utvärdering av satsningen på surfplattor ute på skolorna visar på positiva resultat. Ja, de använder termen surfplattor men jag tror jag väljer begreppet lärplattor då vi i skolan inte huvudsakligen surfar utan använder lärplattorna till lärande. Arbetet med lärplattor har lett till mer samarbete och gemensamt lärande men fungerade också motiverande. Det lärplattan inte kan ersätta är dock ordbehandlingen. Egentligen inget nytt! Det är bl.a. det här deltagarna i Språkpaketet berättar om när jag tittar på filmen med deras presentationer.

Hela 2 285 surfplattor fördelades tydligen ut på 13 skolor under våren 2012. Du som vill läsa mer hittar en kort sammanfattande information på intranätet. Rapporten i sin helhet heter ”Utvärdering av Ipad-satsning i Stockholm stad.” och du hittar den här.

Utvärderingen gjordes av forskaren Jan Hylén och skulle besvara följande frågor:

  • I vilka lärsituationer kan iPad användas med framgång?
  • När kan en iPad ersätta en bärbar dator?
  • Ökar användandet av iPads elevernas motivation till att lära?

I sammanfattningen finns bl.a. följande information att läsa: ”Andra viktiga frågeställningar för utvärderingen har varit: i vilka elevåldrar är iPaden ett lämpligt verktyg, vilka speciella problem och svårigheter orsakar arbetet med iPads samt vilka speciella möjligheter och fördelar medför verktyget.

De utvärderingsmetoder som använts är en webbaserad enkät till lärare, gruppintervjuer med lärare, lektionsobservationer och inrapporterade uppgifter från skolorna.

Webbenkäten visar att en mycket stor majoritet (över 80 procent) anser att det blivit lättare för deras egen del att använda pedagogiska appar. För elevernas del anser nästan nio av tio lärare att det blivit lättare att motivera eleverna och omkring åtta av tio anser att det är lättare att låta eleverna välja mellan olika arbetssätt, ta egna initiativ och att låta eleverna samarbeta. Detta gäller både för klasslärare och ämneslärare. Skillnaderna mellan grupperna är genomgående små.”

Längre fram i höst hoppas jag att vi är klara med redigering av presentationerna från våra iPad användare i Språkpaketet och då kan du ta del av deras erfarenheter. Jag lovar att blogga om det när filmen är klar.