Visar alla blogginlägg med kategorin:
FOU-projekt

Ordfattigdom

Lästa texter blir impulser som leder vidare. Har du hört den där uppmaningen om ”Tänk inte på en rosa elefant!”? Vilket leder till att man inte kan låta bli att tänk på just en rosa elefant. Efter att ha läst Åsa Elwérs avhandling om elever som läser utmärkt utan förståelse och slutsatsen att ordförrådets omfattning och djup är av mycket stor betydelse för vår läsförståelse så ser jag artiklar om ordförråd överallt. Ordförråd och undervisning kring det har blivit min rosa elefant. Det finns överallt oavsett vad jag läser. Att skriva blogginlägg blir mitt sätt att få någon ordning i tankarna och allt läst.

Skolresultaten kan stå och falla med hur pass brett och djupt ordförråd en elev har. Man skulle kunna tala om ordfattigdom.

Först lite om barns utveckling av ordförråd. Har du hört talas om SPRINT-projektet (SPRåkINTerventionsprojekt)? Det studerar hur barns tidiga språkmiljö påverkar språkutvecklingen och hur språkmiljön är relaterad till den kommande läs- och skrivinlärningen. Ett stort antal familjer med barn från 18 månaders ålder upp till de första skolåren deltar. Jag har en kollega som deltog med sin familj och hon har berättat om enkäter och videofilmning i hemmet av samtal föräldrar – barn. Familjens språkmiljö, dvs. hur man samtalar och om vad, vilket vokabulär som används etc. leder till stora skillnader mellan barns språkutveckling. I en av de refererade artiklarna understryker forskaren Christine Cox Eriksson (Högskolan Dalarna) att ingenting går upp mot mänsklig kontakt de första åren och att man som förälder ska läsa och samtala mycket med barnet.

Tillbaka till begreppet ordfattigdom. Enligt artikelförfattaren, Overturf, fann forskarna Hart och Risley att förskolebarn från högutbildade hem hör omkring 1 500 fler ord per timme än barn från socio-ekonomiskt mer utsatta familjer. Ett hissnande resultat som förklarar mycket av effekterna av den socio-ekonomiska bakgrundens påverkan. Ordfattigdom påverkar hela skolgången för ett barn. Vikten av undervisning i ord och begrepp men också hur man tar reda på okända ord blir tydlig mot bakgrund av detta. Artikeln refererar till Michael Graves (professor i Literacy Education, University of Minnesota, Minneapolis) och hans forskning som pekar ut tre strategier för att bestämma betydelsen för okända ord:

  1. Använda innehållsbetydelse på menings- och/eller avsnittsnivå för att ringa in ords betydelse.
  2. Använda prefix, suffix och/eller utgå från ordets rot
  3. Använda ordbok, synonymlexikon och liknande

Artikeln framhåller också vikten av att inte bara lära sig ords betydelse. Säkra läsare vet nämligen att bygga hela nätverk runt ords betydelse, dvs. att känna till synonymer, motsatsord, homofona ord (likalydande ord men med olika betydelse som t.ex. jul-hjul, ägg-egg) och ord med flerfaldig betydelse (t.ex. vass-vass, den förra i betydelsen vass som motsats till trubbig, den senare i betydelsen en växt).

Overturf presenterar ännu en indelning som hon benämner Tier 1, 2 och 3 och som refererar till att orden ligger på olika nivåer. Tier 1 syftar på ord som eleven redan kan. Tier 2 syftar på generella skolspecifika ord vilket betyder ord som elever ofta möter i olika ämnen. Exempel på sådan är analysera och specifik. Tier 3 är ord som är ämnesspecifika och som elever bara möter när de läser ett visst ämne. Särskilt viktigt är det att undervisa i ordkunskap kring ord i grupperna Tier 1 och 2 då dessa har mycket stor betydelse för skolarbetet. Orden presenteras förslagsvis så att de används i flera, olika ämnen och sammanhang för att underlätta för elever att bygga hela nätverk där enskilda ord ingår i förhållande och i jämförelse med andra ord.

Hur var det nu med att inte tänka på den rosa elefanten? Ja, jag har snöat in på strategier för att arbeta med ord- och begrepp. Tror nog det blir tre fyra inlägg till i ämnet. Texterna ligger på hög och väntar!

Referens:

Hart, B. & Risley, T.R. (2003). The Early Catastrophe: The 30 Million Word Gap by Age 3. I American Educator, pp. 4-9.
Läs mer om studien här: The Early Catastrophe.

Overturf, B. J. (2014). Interrupting the Cycle of Word Poverty. I Reading Today. Vol 32, N 3, Nov/Dec 2014, pp. 22-23.

SPRINT, http://sprint.ling.su.se/index.php?meny=hem, 150118.

Quick Reads for New Ideas

Är namnet på IRA:s serie med artiklar i pdf-format kring ”läsning”. Här har jag just ”hittat” till ett antal artiklar under rubriken ”What´s new in Literacy Teaching?”. I och med att jag prenumerar på två av IRA:s vetenskapliga tidskrifter så kan jag logga in och läsa alla artilar på IRA, International Reading Association. En guldgruva! Jag har börjat med artikeln ”Text Talk: Engaging Readers in Purposeful Discussions”. Ett av lärarparen (Tove och Cecilia) i vår pågående forskningscirkel har haft just detta som sitt utvecklingsarbete och min nyfikenhet väcktes direkt när jag såg rubriken. Textsamtal, frågeteknik och att läsa mellan raderna är nära sammanlänkade. Artikeln refererar nyare forskning, många referenser så nya som från 2013, varför den känns riktigt ”färsk”. Författarna hänvisar till amerikansk kursplan, dvs. CCSS och utgångspunkten är att läsning är en social och kulturell process där samtalet är av avgörande betydelse för att både förståelse och lärande.

Talk is not merely a medium that students can use to show what they know; by talking out their ideas and confusions with peers and teachers, students actually transform and deepen their thinking. In short, when students reason together through talk they learn” (sid 2). Artikeln inriktar sig på ett par samtalsformer som visat sig särskilt verkningsfulla. Samtal som är utforskande, kritiska och konstruktiva skapas genom att läraren visar på och modellerar vad denne menar och hur man går tillväga. Författarna refererar till ett ”tänk tillsammans program” (Mercer & Littleton, 2007) där hörnstenarna är att:

  • ALLA deltar,
  • läraren modellerar varför denne tänker som hen gör,
  • vi lyssnar på vad andra säger och försöker förstå andras synpunkter,
  • ge andra chansen att prova nya tankar och idéer,
  • det är tillåtet att tycka något annat så länge det görs respektfullt och det finns argument och man har andra alternativa idéer,
  • låt ALLA dela med sig av sina tankar innan några gruppbeslut fattas (Mercer & Dawes 2008).

Ett förslag för att träna på att ”tänka tillsammans” är att läraren börjar enkelt och t.ex. utgår från bilder, bilderböcker, dikter och/eller andra korta texter. Eleverna får samtala i smågrupper samt reflektera tillsammans efter smågruppssamtalen. I samband med dessa övningstillfällen kan man sedan komma överens om gemensamma regler för samtalen och det är här som ovanstående punkter ska bakas in. Fokus i samtalen ligger på att lyfta flera alternativa synsätt med stöd av olika typer av frågor. Autentiska frågor, öppna frågor där läraren inte äger svaret, är en nyckel till bättre samtal. Andra nycklar är att det ges tid till eftertanke och att de tankar eleverna bjuder på används som utgångspunkter i fortsatta samtal.

Författarna beskriver olika förhållningssätt för samtal och understryker faran med att fastna i att använda förutbestämda mönster för samtal.

Här vill jag återknyta till Tove och Cecilias utvecklingsarbete på Nya Elementar. Deltagarna utgörs av 7 senarelärare och 2 lärare från mellanstadiet. Utvecklingsarbetet handlar om att lära eleverna att ”läsa mellan raderna”. Bland annat jobbade lärarna gemensamt med frågeteknik och att designa en (1) lektion för detta. Hur de gick till väga, hur de tog sig förbi vissa svårigheter samt resultatet så här långt berättar de om i filmen. Riktigt intressant tycker jag att det är att höra deras tankar om vikten av att veta exakt vad man vill eleverna ska få syn på men också att ha olika förhållningssätt. Ibland arbetade de med extrem tydlighet kring hur man ställer frågor, ibland låter de elevernas egna reflektioner styra samtalet. Att de är på väg speglar följande elevcitat: ”Jag tänker mycket mer när jag läser nu”.

Det blev tydligt för mig när jag läste artikeln att Tove, Cecilia och deras kollegor har arbetat väldigt mycket utifrån det som beskrivs i artikeln om textsamtal och det tycker jag känns häftigt. Jag ser fram mot att få följa deras fortsatta arbete i höst!

Referenser:

Filmen med Tove och Cecilias utvecklingsarbete, Nya Elementar: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/ (film nr 3 bland våra utvecklingsarbeten)

IRA E-ssentials: Quick Reads for New Ideas: https://www.magnetmail.net/actions/email_web_version.cfm?recipient_id=1524275436&message_id=5624558&user_id=IntReading&group_id=1339407&jobid=20654057

Whats´s new in Literacy Teaching? : http://www.reading.org/general/Publications/e-ssentials.aspx

Mercer, N. & Littleton, K. (2007). Dialogue and the development of childrens´s thinking: A sociocultural approach. New York, NY: Routledge.

Mercer, N. & Dawes, L. (2008). The value of exploratory talk. In Mercer & Hodgkinson (Eds), Exploring talk in school (pp. 55-72). Thousand Oaks, CA: Sage.

Att ha den teoretiska kunskapen

I debattartikeln ”Med forskare i skolan”, UNT, understryker forskarna Eva Heimdahl Mattson och Catharina Tjernberg några faktorer som möjliggör och/eller hindrar forskning att nå lärare och därigenom påverka undervisningen. De lyfter problematiken med att ytterst evidensbaserade metoder inte ger önskad och förväntad effekt på elevers lärande beroende på att när lärare inte har den teoretiska kunskapen för att förstå en viss metod så implementeras den inte korrekt eller fullt ut och ger därmed inte heller rätt effekt. För att erövra en metod krävs att läraren förstår de bakomliggande sambanden. Skickliga lärare reflekterar över sin undervisning och elevernas lärande samt anpassar sin undervisning till det rådande sammanhanget. Det är i denna anpassning och implementering av en viss metod som garanten för att den ska ge effekt är att läraren förstår den bakomliggande teorin och sambanden teori – praktik.

Författarna föreslår att forskarutbildade lärare ska gå in i det kollegiala sammanhanget och i samverkan med lärarna koppla praxiskunskaper till aktuella vetenskapliga teorier”. Just det här är en spännande väg att gå. I mitt förra blogginlägg skrev jag lite om mina egna och deltagarnas reflektioner över forskningscirkeln som utgjorde en del i den forskarstödda seminarieserie som jag ledde under läsåret 2013/14. När jag läser artikeln ”Med forskare i skolan” så ser jag att mycket av det Eva Heimdahl Mattson och Catharina Tjernberg tar upp i artikeln är sådant som funnits med i vår satsning. Det gäller till exempel den återkommande varvningen av teori och praktik samt dialogerna med forskare utifrån frågor som knyter an till både forskning och praktik.

Andra forskare understryker vikten av att utvecklingsarbeten:

  1. har en tydlig betoning på ämnesinnehåll och tillämpning av ny ämneskunskap i praktiska undervisningssituationer.
  2. arbetar systematiskt med återkoppling som metod för att kontrollera processen och undersöka vad som behöver justeras.
  3. aktiverar och utmanar lärares föreställningar om arbetet i klassrummet.

Läraren behöver i sin tur ha:

  • goda faktakunskaper,  ett begreppsligt ramverk samt kunna organisera sin undervisning väl och skapa goda lärandesituationer.
  • en metakognitiv inställning till undervisning vilket betyder att läraren reflekterar över sin undervisning och förhållningssätt.

(Hattie 2009; SKL 2011; ESO 2011:8)

Vill du läsa hela artikeln som är publicerad i UNT, Upsala Nya Tidning, så hittar du den här: Med forskare i skolan

Författarna till artikeln är forskarna Eva Heimdahl Mattson, professor emeritus i specialpedagogik, Stockholms universitet, samt Catharina Tjernberg, fil dr i specialpedagogik, Stockholms universitet.

 

Vad ger quadblogging?

Här är några citat jag har hittat på http://quadblogging.net/ :

  • “…now 10 000 see you work…”
  • “…if people like it more people visit our blog…”
  • Svarskommentarer och respons! (min översättning)
  • “… massive impact on the levels of their writing and their engagement…”
  • “…making writing cool…”
  • “…pencil and paper is a bit boring…. Only teachers can see it…- blogging – anyone around the world can see it…”
  • “…the enthusiasm level is really really high now…”
  • “…they are really engaged in their learning…”
  • “…in average the children have done two years of progress in one year…”

Quadblogging motsvarar definitivt ett autentiskt skrivande i ett autentiskt sammanhang. För dig som har äldre elever finns ju också  möjligheten att gå med i en internationell grupp där eleverna får praktisera språkkunskaper och samtidigt lära känna elever från andra länder. För dig som inte just nu vill kasta dig ut i ett större sammanhang planerar jag för en kurs med fokus på ”att utveckla elevers skrivande med quadblogging”. Om någon månad tänkte jag lägga upp ett formulär för att göra intresseanmälningar (ej bindande) för att se hur många som tycker att det vore roligt att jobba med detta i skrivundervisningen.

Jag har skrivit tidigare om quadblogging i bloggen men detta tål att upprepas: I en rapport från Ofsted (den engelska skolinspektionen) skriver de om hur en skolas deltagande i quadblogging: ”…has a profound impact in developing pupils’ team working, communication and problem-solving skills” (Hertford and Infant school, sid. 6 i rapporten: http://issuu.com/hertfordinfants/docs/ofstedreport2012).

Detta tog jag med mig från Michaels föreläsning

Michael presenterade många tänkvärda tankar under sin föreläsning 20/2. Jag fastnade särskilt för att han underströk vikten av att läsaren väljer strategier utifrån den texttyp som är aktuell och som läsaren arbetar med. Utgångspunkten är alltså texten och inte själva strategin. Han hade ritat upp följande bild i sin Powerpoint (fritt avritad av mig efter mina anteckningar).

Dialogen motsvarade strukturerade textsamtal vilket här betyder:

  • Förberedda samtal
  • Planerade samtal
  • Efterarbetade samtal

Samtalen skedde i par, grupper och i helklass. Här understök Michael också att samtalen användes för att förbereda skrivandet. Läsande och skrivande går hand i hand och skrivandet har stor betydelse för utvecklingen av läsningen.

Lässtrategierna de använde i studien var att:

  1. summera
  2. göra förutsägelser
  3. visualisera
  4. värdera & ta ställning
  5. ställa frågor
  6. jämföra med andra texter
  7. hitta luckor och göra inferenser

Responsskrivandet handlade om dels kortsvarsuppgifter, dels utmanande tolkningsuppgifter. Här talade Michael om att gå från atomistiska läsningar till holistiska läsningar.

Slutsatser av studien var bland annat att läsarna fick ett metaspråk för att tala om text och utveckla sin läsförståelse. Arbetet enligt denna modell visade sig ge ett särskilt bra stöd för svaga läsares läsutveckling. Lärarna var entusiastiska och de observerade synergieffekter i flera ämnen. En negativ aspekt var risken för att modellen skulle  kunna leda till en mekanisk användning av lässtrategier. Detta trots att lärarna strävade efter en dynamisk och dialogisk läsundervisning med utgångspunkt i texten.

De texter som vi fick se exempel på väckte frågor i publiken. Några tyckte att texterna var väl svåra för elever i åk 7 – 9 vilket inte Michael höll med om. Han utmanade oss i frågan om vilka förväntningar som är ”lagom” att ha på eleverna och han gav oss konkreta glimtar på elevreflektioner från lektioner och läsundervisningstillfällen.

Precis som Barbro Westlund gjorde i sina föreläsningar så underströk Michael vikten av att inte tro att det är ”modellen” som gör jobbet. I stället ligger fokus på läraren och dennes förmåga att explicit undervisa eleverna i lässtrategier och att vi alltid ska utgå från texten när vi väljer strategier.

Ja, jag undrar förstås vad du tyckte var viktigt i det Michael sa i sin föreläsning! Kommentera gärna!

Skolvärlden om vår forskarstödda seminareiserie

Idag fick vi besök av Skolvärldens reporter Anna Bengtsson med filmare. De besökte en träff i vår forskningscirkel, ”Litteracitet <> Framgångsfaktorer <> Multimodalitet”, och intervjuade mig och några deltagande lärare. Spännande och förstås lite pirrigt. Innan funderade jag över vad de skulle komma att fråga om och vad skulle de tycka om våra diskussioner. Vi är väl inte mer än människor…. Det kändes bra. Deltagarna är såå kloka. Alla jobbar järnet och har med sig en massa erfarenheter och reflektioner från ”golvet”. En extra krydda är förstås den aktuella skriften ”Forskning för klassrummet” (Skolverket 2013). Den är verkligen något att diskutera. Alla tyckte att den är jättebra. Några hade till och med redan hunnit kopiera avsnitt och lämnat vidare till sina rektorer och kollegor. Personligen tycker jag att den är både lättläst och erbjuder mycket intressant att utgå från i diskussioner. Kärnfrågan är: ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?”. En fråga att återkomma till!

Vår forskarstödda seminarieserie har möjliggjorts genom att vi fått medel från NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, vid Skolverket. NCS har i uppdrag att stimulera kommuner och huvudmän att driva utvecklingen vidare, i det här fallet inom språk-, läs- och skrivområdet. Vi 11 i NCS nätverk driver nätverk där deltagande lärare i sin tur driver frågorna nere på lokal nivå på enskilda skolor.

Hur gick det då med reportaget. Jo, det kommer SNART på Skolvärldens webb enligt Anna. Vi väntar med spänning! Länken är: http://www.skolvarlden.se . Så håll utkik!

Lilla gruppen i den forskarstödda seminarieserien är på banan

Igår torsdag träffades vi för att inventera vilka frågeställningar som respektive deltagare vill ha som utgångspunkt för sina  utvecklingsarbeten på skolorna. Det visade sig handla om exempelvis implementering av genrepedagogik, bedömning av SVA-elevers prestationer i fackämnen, utveckling av elevers skrivande, hur man driver ett utvecklingsarbete runt språk och språkutvecklande arbetssätt när skolan har hög måluppfyllelse. Engagemanget var glödhett! Med varandra som bollplank kom vi fram till att alla behövde arbeta vidare med att begränsa ambitionerna och sina frågeställningar. Alla var övertygade om att de föreläsningar som väntar framöver kommer att så frön och utveckla nya tankar. Detta kommer i sin tur att påverka de planer och frågeställningar som deltagarna har med sig. Vi är beredda på en fartfylld resa och i juni ska vi presentera vad vi tänkt, lärt oss, reflekterat över och gjort på vägen.

Tack ni som deltog igår!