Visar alla blogginlägg med kategorin:
Geografi

Men vart tog hon vägen?

Ja, i februari var det tyst. Inga inlägg på en hel månad. Det hade sina randiga skäl och rutiga orsaker. Semester! Jag ägnade februari åt friluftsliv på Nya Zeeland. Helt frånkopplad och nedkopplad från sociala medier och inte en rad har jag läst vilket i sig var en ny upplevelse. Det finns mycket att berätta men här kommer några korta glimtar.

ostron på 24 timmar Ser du de raka mörka raderna i vattnet? Det är en  musselodling med musslor som var dubbelt så stora som de man får här hemma och vackert grönskimrande i skalet. Jag åt musslor som serverades inom 24 timmar från att de tagits upp. Det kan man kalla för färska musslor!
Fish & chips är inte heller dumt. Här valde man på fem olika sorters fisk och tre sorters chips. Inte serverat på tidningspapper men dock på inslagningspapper av den grövre sorten. Fish n chips
ciabatta bakery Kommer du till Rotorua så leta dig fram till Ciabatta Bakery. Ligger i stadens industriområde. Kö redan på morgonen borgar för bästa fiket; det förstod vi snabbt. På servetterna skriver gästerna sina omdömen och sätter sedan upp dem på väggen. Förresten – du ser väl att cappuccinon har dekorerats med Nya Zeelands mest ikoniska växt nämligen silver fern.

Nu låter det som att jag mest ätit men det är helt fel. Vandring är vad som gällt. Vandring i olika miljöer som bush walks, coastal walks och vandring uppför och nerför höjder och berg. Den ena vyn mer oslagbar än den andra.​​

Det har varit vandringar i lummiga skogar, över långa gångbroar och på stigar under, på och över branter. coromandel walk
coastal walk Det har varit vandringar efter olika kuststräckor med otroliga utsikter; över sand- och stenstränder och med hav som stigit eller dragit sig tillbaka beroende på ebb och flod.
info skotvätt
Vid större vandringsleder, särskilt i anslutning till berg, finns det ofta ett besökscentrum med information om området. En del information känns lite främmande. Det gäller förstås de vanliga råden om att ha med sig rätt kläder samt tillräckligt med vatten men sedan finns råd om  hur man hanterar sina skjutvapen
på ett säkert sätt…
Det är viktigt att göra rent skorna. Här handlar det om desinficering av skor för att skydda naturen från nya smittämnen. Desinficeringen görs både före och efter vandringen. Särskilt Kauriträden är mycket känsliga och vårdas ömt. De blir riktigt stora, uppåt 40 m, och riktigt gamla; ett par hundra år. De är en mycket mäktig syn!
berg
Att vandra i berg är alltid speciellt. Det är oftast krävande, man går lite längre och det är uppför och förstås en del nerför vilket är det tuffaste för benen. Vi gjorde Tongariro alpine crossing, 20 km, i Tongariro national park. Som högst kommer man upp på ungefär 1900 m höjd. En häftig upplevelse men väl mycket folk på leden. En annan krävande vandring var the Pinnacles som ligger i Coromandel forest park. I och för sig inte så högt men de 12 km bestod av trappsteg. Det var att gå på stenar, trappor och järnsteg insprängda i berget. Lovar att jag hade ont dagarna efteråt!
jakt Jakt verkade vara något många i lokalbefolkningen intresserar sig för. Det fanns rikligt med affärer för jakt och guiden vi vandrade med tre dagar berättade om hur och vad hon och hennes familj jagade. Jakten gällde exempelvis Possum, Brown ducks, mård och hjortdjur. Possum är ett problem då de håller på att utrota Kiwin, en fågel. Possumproblemet är så stort att myndigheterna sprider gift från flygplan över stora områden för att döda possumen. Därför uppmuntras jakten på possum. Den som jagar possum säljer förstås också skinnen.
Sprutande geysrar, ångande vatten och kokande lerpölar fanns det i närheten av Rotorua. Det sprutade, bubblade och kokade lite varstans i marken. På vissa ställen låg vattnet runt kokpunkten. Mest känd är geysern Lady Knox. geysrar
devils hole Bra att veta var ”han” håller till! Det här hålet kommer vi att akta oss för.
Mycket lek. Ja en hel månad med lek i alla former.Men nu är jag tillbaka på jobbet och är i full färd med att komma ikapp med allt. I fredags, första arbetsdagen, ägnade jag halva dagen åt att sortera och radera bland de runt 340 mejlen som låg och väntade. I kommande vecka börjar de vanliga uppgifterna med föreläsningar, kurser och diverse uppgifter på kontoret. Nya tidskrifter och böcker väntar på att bli lästa så nu är det färdiglekt. Så ska jag förstås komma igång med att skriva här på bloggen! zip line

x

Vet du hur du ska arbeta med lässtrategier i ämnesundervisning?

Tror du på att skapa en samverkan mellan motivation, begreppskunskap, strategianvändning och social interaktion? Då är du på rätt väg! En alldeles färsk forskningsstudie (Guthrie & Klauda 2014) har haft just denna samverkan som fokus i en studie av undervisning kring texter i historieundervisning. Eleverna i studien gick i middle school och var därmed i åldrarna 12-14 år.  Studien formulerade två hypoteser varav den ena var att elever som arbetar enligt CORI-modellen (som bygger på ovanstående samverkan) kommer att uppvisa en bättre textförståelse inom historieämnet. Antagandet är alltså att ovanstående samverkan är grunden för att nå en förbättrad textförståelse. I de fall som forskarna minskade arbetet med motivation och helt satsade på strategiundervisning så fick man inte alls samma positiva resultat.

Ingredienser i den undervisning som studien studerade var:

  • Competence support (stöttning av färdigheter)
  • Providing choice (möjlighet till egna val)
  • Emphasizing importance of reading (fokus på att vikten av att läsa)
  • Arranging collaboration (samarbete)

Vad omfattade då dessa fyra områden? Man kan beskriva innehållet så här:

  • Competence support: denna stöttning gavs genom att läraren gav eleverna för uppgiften lämpliga texter, gav respons och feedback på prestationer, hjälpte eleverna att sätta realistiska mål samt på olika sätt uppmärksammade elevernas kunskapsutveckling.
  • Providing choice: detta innebar att eleverna fick vara med och välja böcker/material, läraren efterfrågade elevernas åsikter kring val av område, eleverna fick välja samarbetskamrater.
  • Emphasizing importance of reading: läraren försökte se till att eleverna fick en konkret och tydlig upplevelse av att de lärde sig något nytt från att läsa texterna; eleverna fick förklara för kamrater på vilket sätt läsning kompletterar video/film och de fick koppla texter till egna kunskaper.
  • Arranging collaboration: läraren organiserade undervisningen så att eleverna kunde läsa och arbeta i par/smågrupper/ tillsammans; att eleverna fick utbyta idéer om texterna; de fick själva leda gruppdiskussioner och grupparbeten samt arbeta med elevrespons.

Sammanfattningsvis undersökte studien vilken effekt man fick på elevernas läsförståelse av historietexter genom att: stötta motivationen, kunna påverkan, belysa vikten och nyttan av att läsa samt att ge möjlighet att arbeta tillsammans.

Resultatet var positivt, dvs. de elever som deltog i CORI-undervisningen som studerades ökade sin läsförståelse av historietexterna de mötte och arbetade med i historieundervisningen.

Forskarna, dvs. artikelförfattarna, skriver så här om resultat: ”When students experienced relevance, personal meaning, competence in handling complex text, and shared interpersonal relationships, they were energized to process the structures and connections in informational texts relatively deeply.” (s. 405)

Nu är du förstås nyfiken och vill veta mer ingående detaljer om studien och om CORI-modellen!? Det tänkte jag återkomma till i nästa inlägg.

Referenser:

Guthrie, J.T. & Klauda, S., L. (2014).  Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents, i Reading Research Quarterly, Vol. 49, No 4, Oktober/November/December 2014, sid. 387-416)

Här är lite information kring RRQ:

RRQ_141122

OrdiL, korpus

och språket i läromedlen. Ordet är centralt. Ord handlar om identifiering, pragmatik, dvs. använda rätt i praktiska sammanhang, förhållande till andra ord av likartad betydelse eller motsats och hur de böjs. Ord kräver systematisk undervisning och sammanhang. Facktermer är unika för ett specifikt ämne.  Samtidigt finns det många ord som återkommer över ämnesgränserna vilket jag gav exempel på i mitt blogginlägg Ord, begrepp, termer 9 november. Termer är ord som används inom ett fackområde.

Vad är då OrdiL? Jag mötte ordet när jag läste boken Se språket i ämnet (Vestlin m.fl. 2014). OrdiL är förkortningen på ett projekt, Ord i läromedel. Den fullständiga titeln på rapporten är En korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år. Bakom rapporten finns en studie vars syfte var att kartlägga ordförrådet i ett antal vanligt förekommande läromedel i ämnena SO, NO och matematik för senare skolår i grundskolan, åk 7-9. Detta gjordes för att dels ringa in allmänt förekommande ord som kännetecknar skolspråket i ett antal läromedel, dels för att fastställa vilka ord och uttryck som är specifika för enskilda ämnen. Tillvägagångssättet för att samla in dessa ord var att forskarna använde en samling texter från läromedel. Utifrån korpusen (vilket är samma sak som en större mängd texter) skapade forskarna ett antal listor över ordförrådet i olika ämnen. de vanligaste orden visade sig återkomma i alla ämnen.

Författare till rapporten är Inger Lindberg, professor vid Stockholms universitet, samt Sofie Johansson Kokkinakis, andraspråksforskare vid Göteborgs universitet.

Ladda ner och läs rapporten här: OrdiL (Lindberg & Johansson Kokkinakis; Institutet för andraspråk, Göteborgs universitet; 2007)

Referenser:
Vestlin, L. m.fl. (2014). Se språket i ämnet språk- och kunskapsutvecklande undervisning i högstadiet och gymnasiet. Stockholm: Lärarförlaget.

Nu! Äntligen! CORI-filmerna är uppe!

Jag har väntat sedan början av september då vi först filmade hos Emma och hennes åk 6 på Adolf Fredriks musikklasser. Jag har väntat och sett fram mot att filmerna skulle bli klara. Lite nervöst är det alltid men jag tycker de blev bra! Här är de i alla fall!

Ja, du hittar dem även på PS, Mediotekets Tuben samt förstås på Youtube. På PS hittar du dem under ”Läs- och språksatsningen”, längst ner bland de så kallade LUS-filmerna. Länken hit är: CORI film 1 och 2

CORI film 1 – visar de första delmomenten i arbetet, dvs. aktivering av förkunskaper, ställa frågor och utreda oklarheter samt söka information.

CORI film 2 – visar hur och när eleverna arbetar med att: organisera och visa grafiskt det de tidigare har tagit reda på, när de sammanställer fakta inför en redovisning samt glimtar från deras slutpresentation.

Jag är nöjd. Vad tycker du?

Succé!

Ja, det blev succé idag! En mycket intressant och på alla sätt givande presentation. Vem/vilka undrar du förstås. Svar: Emma Lindgren, Linda Spolén och Elin Hirschfeldt. Tillsammans blev de en enhet. Ämnet för dagen var CORI, begreppsorienterad läsundervisning,  samt informationssökning och källkritik. Det senare är en viktig del i CORI-modellen. Insikten var fullsatt och intresset på topp.

 

Emma besvarade frågan ”Vad är CORI?”. Vill du också veta svaret? Då får du läsa mina tidigare inlägg om CORI. Eller så kan du välja att titta på de två filmer som visar Emma och hennes elever när de arbetar med denna begreppsorienterade läsundervisningsmodell i SO. Vi som var där fick en liten förhandsvisning. Filmerna kommer upp väldigt snart!

Informationssökning och att ställa frågor är två basfärdigheter i CORI. Förresten – har du tänkt på att det finns tre sorters frågor? Nämligen: lärarfrågor, riktiga frågor (som vi vill veta svaret på) samt frågor med många svar. Sedan kan vi förstås också ställa frågor på olika nivåer.

Linda och Elin tipsade oss om några rapporter om informationssökning som t.ex.:

    

Alexandersson (2007): Textflyt och sökslump.

Informationssökningsprocessen

Kuhlthau (2006): Informationssökningsprocessen.

 För dig som har ont om tid finns det också en 4-sidig sammanfattning på Kuhlthaus bok. Du hittar den här.

Vi lärde  oss om källkritik och sökning. Vad gäller sökning så kan nog många av oss bli mycket bättre. Visste du att:

  • första ordet är viktigast i en Google-sökning?
  • sätt ett plustecken framför sökordet så tar Google hänsyn till exempelvis apostrofer.
  • sätt ett minustecken före ord du vill utelämna. T.ex. vill du söka på jaguarens (bilmärket) hastighet.  Skriv då ”jaguarens hastighet -kattdjur”
  • genom att använda tecknet * så ersätter du ett ord
  • Google fungerar som kalkylator. Testa och se vad som händer om du skriver in ett tal som 24+68 och tryck enter
  • Google fungerar också som enhetsöversättare. Testa och skriv ”24 inches in cm”

Vi var nog många som gick hem och tänkte att detta ska jag minsann använda med mina elever så får de se lite nya funktioner i Google. 

Ja, detta var bara ett axplock. Tack Emma, Linda och Elin för en riktigt givande eftermiddag!