Visar alla blogginlägg med kategorin:
Hållbar utveckling

Två härliga kursdagar

pågår idag torsdag 11e och imorgon fredag 12e februari. Det är utbildningstillfälle 3 för språk-, läs- och skrivutvecklare i regi av NCS.  Idag torsdag ägnades förmiddagen åt en föreläsning om systematiskt kvalitetsarbete i praktiken. Det var min NCS kollega Maud Nilzén och hennes rektor Maria Lindström som berättade om sin skola, Sandbackaskolans, resa mot bättre resultat. Ja, till och med riktigt mycket bättre resultat! Tack Maud och Maria, det var mycket inspirerande att få ta del av era erfarenheter.

Efter lunch fick vi höra Christer Westlund tala om att leda förändringsarbete. Christer lyckades med konststycket att knyta an till förmiddagens föreläsning på ett mycket bra sätt.

Torsdagen avslutades med gruppdiskussioner utifrån föreläsningarna samt en hemuppgift från förra kursträffen i höstas.

Det jag har med mig från idag är frågan Vem är huvudmannen? Huvudmannen har ansvar för än det ena och än det andra. Ja, huvudman är t.ex. kommunstyrelse och utbildningsnämnd. Dessa delegerar, om jag förstått saken rätt, olika frågor till chefer i förvaltningen. Det som poppar upp är frågor kring Varför sprider inte huvudmannen de goda exemplen? Varför gör huvudmannen inte detta? osv. I förlängningen är många av oss språk-, läs- och skrivutvecklare representanter för denna huvudman och frågor om att sprida kunskap och driva frågor fallet egentligen tillbaka på oss själva. Rätta mig om jag tänker fel!

I morgon är det dags igen. Det jag ser fram mot är att få höra  Jenny Lindblom, Skolverket, tala om Bedömningsstöd årskurs 1-3 och huvudmannens roll – hur kan vi följa upp? Här gäller det alltså Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt taluppfattning. Givetvis är vi många som undrar om det kommer några nyheter! Om detta får jag skriva imorgon!

Nu glömde jag nästan att nämna att det också är alldeles fantastiskt roligt att träffa alla er andra språk-, läs- och skrivutvecklare. Många av er känner jag sedan tidigare, många är ni som läser min blogg och fler lär man känna vid varje tillfälle vi träffas. Samtalen som pågår under dessa dagar är fantastiskt stimulerande!

Vill du läsa mer om denna utbildning så hittar du information här: NCS, Skolverkets webbsida.

Om NCS kan du läsa här: NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling

Glädje och sorg …

är rubriken på årets tävling En bok i världsklass. Igår kväll gick jag på ”Bok After work” och lät mig inspireras och stimuleras och informeras. Lena Fontin presenterade satsningen Barn och böcker som består av tre delar: tävlingen ”En bok i världsklass”, Bok After Work för pedagoger och aktivitetsdagar på Skansen.

Linda Haglund från Alma berättade om Alma priset. ALMA är förkortning för Astrid Lindgren Memorial Award. Linda lärde mig något nytt! På ALMA:s webbsida under kategorin Pristagare hittar jag något de kallar för Läsnycklar. Dessa är handledningar för pedagoger som vill veta mer om pristagarna och deras verk. ”Läsnycklarna ska dels ge bakgrund om författaren eller illustratören, dels berätta litet om temata och stilistik i något eller några av pristagarens verk. De är tänkta att kunna användas i bokcirkeln, för skolarbetet, eller som inspiration till vidare läsning.” Idag hittar du 15 läsnycklar till verk av 12 pristagare som alla är skrivna av medlemmar i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Helt kostnadsfritt att ladda ner. Missa inte att använda Läsnycklarna!

Sedan tog Kia Knutsson-Norberg vid. Hon presenterade några av de böcker som Cirkulationsbiblioteket har att låna ut och som matchar årets tema Glädje och sorg. Böckerna har också valts utifrån att de representerar världens alla hörn. Kia är en fantastiskt skicklig berätterska! Varje bokpresentation blir till en egen liten föreställning där åhörarna får veta precis så mycket att man genast vill läsa boken. Har du inte hört Kia berätta förr så ta chansen när du får tillfälle. Kias berättande är en upplevelse i sig!

3 bokbilder

Du kommer väl ihåg att Cirkulationsbiblioteket har en fantastisk blogg Cirkbloggen som presenterar böcker och där du kan beställa böcker till din klass!?

Ingalill Åkesson Hedqvist berättade om det nya uppdraget att skapa ett mångspråksbibliotek och visade exempel på böcker som köpts in. Skolbibliotekarierna lånar direkt från Mångspråksbiblioteket för att sedan låna ut till eleverna. Så här presenterar de sig:

Mångspråksbiblioteket är en depå med barn- och ungdomslitteratur på olika språk. Härifrån kan skolbibliotekarien låna böcker – för att sedan låna ut dem till elever på skolan. Det blir ett komplement till skolbibliotekets egna inköpta mångspråksböcker och vår ambition är att erbjuda böcker på så många språk som möjligt, men främst på de språk som är vanligt förekommande i våra skolor. (mangsprak.se)

Tänk vilken viktig satsning just nu, just i dessa dagar! Många lärare har ett stort behov av att kunna erbjuda böcker på världens alla språk från världens alla hörn. Skolbibliotekarierna berätta också om hur viktigt det är för självkänslan att kunna gå till skolbiblioteket och låna böcker på det egna språket. Vill du läsa mer så besök Mångspråksbibliotekets blogg.

Tack Lena, Linda, Kia och Inga-Lill! Det är inte bara ett nöje utan helt fantastiskt att vara omgiven av så många så duktiga kollegor! Jag lär nytt varje dag på mitt arbete!

PS. Vi fick också veta att alla pedagoger som deltar i tävlingen En bok i världsklass får två böcker var. Böckerna är Läslust i hemmet (Carina Fast) samt Den meningsfulla högläsningen (Ann-Marie Körling). Vill du veta mer om böckerna så har jag skrivit om dem i tidigare blogginlägg (28/9 och 12/10).

Mer att läsa och hämta:

ALMA. Läsnycklar

Cirkulationsbiblioteket. Mångspråksbibliotekets blogg

Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen

PedagogStockholm. En bok i världsklass. (Här kan du läsa mer om tävlingen men också anmäla dig.)3 damer

Ett tankefrö!

En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Svensk skola blir inte starkare än sin svagaste länk. Vad är då den svagaste länken?

Senaste veckan har jag haft förmånen att delta i NCS nätverksträff med drygt ett dussin mycket kompetenta, erfarna och engagerade språk-, läs- och skrivutvecklare. En intensiv och mycket stimulerande heldag. Därtill kom det två utbildningsdagar för Läslyftets språk-, läs- och skrivutvecklare. En central fråga under den första dagen var ”Hur ändrar man på lärares arbetssätt?”. Tankarna rörde sig kring hur vi utvecklar de pedagogiska samtalen, kopplar på evidensbaserad forskning till praktiken på klassrumsgolvet och fördjupar vårt pedagogiska ämnesspråk. Ann Pihlgren är alltid mycket intressant att lyssna till. Frågan kvarstår om det är detta som är skolans svagaste länk!?

Tidningsrubriker flaggar för att det fattas tusentals lärare vid kursstart. Svd publicerade i augusti en artikel med rubriken ”Skoldramat – 70 000 lärare saknas de närmaste fem åren”. SvD:s nya utbildningsreporter Karin Thurfjell kommenterar i intervjun den växande lärarbristen. Siffrorna 70 000 kommer från en Skolverksrapport.

Vilken är då den svagaste länken? Att våra behöriga lärare behöver ändra och utveckla sitt ”tänk” och sina arbetssätt eller att det ser ut att fattas 70 000 lärare om några år?

I fredags mötte jag en kollega på väg hem och fick ta del av något hon funderar över, nämligen: ”Vad gör vi för alla de som arbetar som lärare, oftast tillfälligt under kortare tidsperioder, och som inte har lärarutbildning?”. Vad gör vi för att säkra kvaliteten i undervisningen när icke lärarutbildade lärare har ansvaret? Vad behöver dessa för att kunna ge en undervisning som är ”good enough”? Lämnar vi dem åt sitt öde så drabbar det i förlängningen våra elever.

Kollegan funderar kring olika stödstrukturer för den icke lärarutbildades undervisning. Ett viktigt verktyg är läromedlen. Läromedel som är tydliga, väl strukturerade och vilar på kunskapskraven i läroplanen. Läromedel som en icke lärarutbildad kollega, som står där med ansvaret för undervisningen, kan följa och känna sig trygg med att ha använt. Läromedel som är granskade av en panel med exempelvis erfarna lärare.

Borde vi (förvaltningar, förlag, politiker) titta närmare på de läromedel som finns? Kvalitetsgranska dem? Genomlysa läromedel utifrån huruvida de är ett bra stöd för en icke utbildad lärare?

Ett tankefrö en regnig söndag som jag gärna skulle vilja höra dina tankar om.

Om inte – vad gör vi för att säkerställa kvaliteten i den undervisning våra barn får av de 70 000 icke utbildade lärarna?

Combon praxis – forskning gjorde skillnad!

0x16a084f0_gruppbild_forskningscirkeln2
Gruppbild på forskningscirkeln. Två deltagare fattas dock på bilden.

 

I måndags 2/6 var det dags för avslutning på forskningscirkeln som vi arbetat tillsammans kring under 2013/14. Temat har varit ”Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet”. Totalt har vi varit 87 deltagare varav 18 utgjorde en forskningscirkel. Alla har bjudits på föreläsningar med forskarna Kristina Danielsson, Catharina Tjernberg, Barbro Westlund, Michael Tengberg samt Carin Wolf från Skolinspektionen. Mellan föreläsningarna har forskningscirkeln träffats för att diskutera de utvecklingsarbeten deltagarna parvis har initierat, planerat, startat upp och lett under året. Centralt har varit att omsätta valda forskningsrön i praktiken i ett kollegialt lärande.

Vad gav då denna forskningscirkel oss?

Jag fastnade för hur deltagarna lyfte upplevelsen av att ha varit med om en process på flera plan; dels i att initiera, planera och leda ett utvecklingsarbete, dels att få möta och följa det gemensamma lärandet och den gemensamma utvecklingen på skolan och sist men inte minst upplevelsen av en alldeles egen personlig utveckling och lärande. Deltagarna talade om hur de under året erövrat ett gemensamt professionellt språk kring språk-, läs- och skrivfrågor.

En lärdom var insikten om att utvecklingsarbete tar tid. En annan lärdom var erfarenheterna av att det första syftet och de första frågeställningarna behövde omformuleras under resans gång. Verkligheten krävde att ursprungliga idéer och visioner begränsades för att vara möjliga att arbeta med under så pass kort tid som ett läsår.

Deltagarna talade om det fantastiska med att få befinna sig på samt föra pedagogiska samtal på metanivå. De uppskattade att det var hög nivå på föreläsningarna, mycket intresserade och engagerade deltagare och att läroprocesserna har fått ta tid. De ansåg att upplägget var proffsigt och att forskningscirkeln starkt bidragit till både deras egen utveckling och kollegors utveckling genom utvecklingsarbetena. Möjligheten till en direkt koppling mellan forskning och praxis var en stor vinst! Den gjorde skillnad!

Upplägget med 70 minuters föreläsningar följt av ett dialogsamtal mellan forskare och deltagare i forskningscirkeln ansågs särskilt givande och inspirerande. Att två av föreläsarna höll två föreläsningar var med en tid emellan upplevdes som mycket bra. Det ledde till nya insikter och fördjupade kunskaper att få möta samma forskare vid två olika tillfällen.

I måndags 2/6 presenterade deltagarna kort sina respektive utvecklingsarbeten, varje par disponerade 10 minuter för detta. En alldels för kort tid för att göra deras utvecklingsarbeten rättvisa! Därför kommer de av deltagarna som vill att under nästa läsår få möjligheter att i form av inspirationsföreläsningar presentera sina pågående utvecklingsarbeten lite mer utförligt. Till dessa tillfällen blir det möjligt för alla lärare att anmäla sig och inte bara deltagarna i seminarieserien. Vi filmade också måndagens presentationer och när deltagarna har godkänt sina respektive bidrag så lägger vi upp dessa filmpresentationer. Räkna med att det tar någon vecka.

Här är listan över deltagande skolor och lärare.

Här hittar du blogginlägget (från 140626) med exempel på de utvecklingsarbeten som deltagarna arbetade med. Vi filmade slutpresentationerna och det är de du kan ta del av här. Länken är: Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14

Skolvärlden gjorde runt årsskiftet ett webbreportage om forskningscirkeln som du hittar på Skolvärlden men också här för dig som inte redan sett det.

 

”Låt läraren ta plats”

är rubriken på en artikel om effektivaste vägen till lärarskicklighet. Författarna, Eva Heimdahl Mattson prof.em. samt Catharina Tjernberg fil.dr. båda Stockholms universitet, skriver om vilka kriterier som karaktäriserar en framgångsrik undervisning och en skicklig lärare. Exempel på sådana är i korthet:

  • kontinuerlig reflektion
  • tilltro till eleverna
  • en strävan mot att alla elever ska få lyckas utifrån sina förutsättningar
  • en uppmuntran för att få eleverna att försöka prestera lite mer
  • hög acceptans för elevvariation, olikhet och mångfald
  • en repertoar av olika undervisningsmetoder

Författarna ställer sig och oss läsare frågan: ”Vilka förutsättningar krävs för att alla barn och ungdomar ska få lära sig läsa, skriva och räkna på en tillräckligt avancerad nivå i förhållande till de krav som samhället ställer?”

Denna fråga kan vi komplettera med Skolverkets fråga ur skriften Forskning för klassrummet, nämligen ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?” (sid. 28)

Har du förslag på svar på dessa frågor? Dela med dig!

Vill du läsa artikeln  så hittar du den på UNT: ”Låt läraren ta plats”

Artikeln kan också ses i ljuset av två inlägg i gårdagens DN (11/2), ett med rubriken ”Lärarna har för lite makt över undervisningen” och ett med rubriken ”Staten svek skolan”. I dessa två inlägg konstateras att lärarna sedan kommunaliseringen har fått mindre makt över undervisningen, genom hårdare reglering har friheten att själv disponera sin tid minskat, kontrollen har ökat och därmed styrningen av vad som behöver läras in för att klara proven och så har administrationen ökat. Enligt inlägget ägnade den genomsnittliga läraren förra året bara halva sin arbetstid åt att undervisa! Har vi inte tid för att undervisa har vi inte heller tid för eleverna och får inte tillfälle att visa tilltro, högt ställda förväntningar, hög acceptans för elevvariation, olikhet och mångfald samt praktisera vår breda repertoar av undervisningsmetoder.

”va vi e bra!”

eller kanske hellre ”vilken kompetens vi har!”

Får man säga så? Ja, idag känner jag så ända ner i tårna. Vilka är då vi? Jo, idag träffades 24 av oss som på något sätt arbetar med läs-, skriv- och språkområdet på Uppdragsavdelningen och FoU-avdelningen. Ett litteracitetsmöte. Ur presentationerna av var och ens kompetens och arbetsområde växte en helhetsbild fram där just kompetens, engagemang och bredd lyste starkt! Tillsammans täcker vi arbets- och kunskapsmässigt hela litteracitetsbegreppet alla vindlande gångar.

Syftet med dessa litteracitetsmöten är att i förlängningen kunna utarbeta fler insatser där vi kompletterar varandra och når fler synergieffekter. Dagens nyckelord var samsyn, effekter, resultat, synergieffekter, långsiktighet, hållbarhet samt rätt stöd vid rätt tillfälle.

En  mycket givande och inspirerande dag som känns som början på något nytt. Tack alla kamrater som deltog idag!

257 miljoner till ett läslyft!

Läs vad regeringen föreslår i sin budgetpropositionen för 2014 på: http://www.regeringen.se/ 

Direktlänken till promemorian är: http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/36/29/0a4f4eca.pdf

 I promemorian kan du läsa att de föreslår:

”En fortbildningssatsning inom läs- och skrivutveckling om totalt 303 miljoner kronor 2014-2018:

Läslyftet. Både internationella och nationella studier visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats under 2000-talet, särskilt gäller det läsförståelsen av faktatexter. Läslyftet riktar sig framför allt till lärare som undervisar i svenska. Syftet är att ge dem ökade kunskaper i att kunna individanpassa undervisningen i större utsträckning och bättre stödja elevernas läs- och skrivutveckling.”

Läslyftet föreslås få 257 miljoner. Nu kan  det bli åka av! En härlig start på helgen, inte sant!?

Hållbar utveckling

Många av oss har deltagit i stegtävlingar på jobbet men varifrån kommer stegräknaren? Två konstnärer har dokumenterat stegräknarens väg från Stockholm via lastbil, godståg, containerfartyg och lastbil igen till fabriken Kina. Resan varade 37 dygn. Kanske något att använda i undervisningen?

Läs om stegräknarens väg i text och bild: http://logisticsartproject.com/