Visar alla blogginlägg med kategorin:
Hållbar utveckling

En första djupdykning

Jag har skrivit två inlägg tidigare utifrån boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Westlund 2020). Den är så innehållsrik så jag tänkte försöka mig på några djupdykningar för att gå närmare in på något eller kanske några områden. Idag har jag valt kapitel 4 Digital kompetens. Främsta anledningen är enkel och beror kort och gott på att jag och min kollega Carola Rehn-Lindberg just nu är i full färd att planera och förbereda för nästa års Språkpaket. Det gör förstås att jag läst just kapitel 4 med extra stort intresse. Deltagarna i Språkpaketet, lärare i förskoleklass och årskurs 1, arbetar i undervisningen med läs- och skrivinlärning enligt ASL-modellen, Att skriva sig till läsning. Det betyder konkret att deras elever lär sig läsa och skriva med iPad och/eller dator. Vanligast är att de har iPads till sina elever.

Ja, vad vill jag egentligen säga med det här inlägget? Jo, jag finner att Barbro Westlund i sak har beskrivit ASL korrekt MEN modeller utvecklas och förändras i lärares praktik. Att vi benämner satsningen Språkpaketet beror på att vi försöker ta ett helhetsgrepp. Vi lär och handleder deltagarna inte enbart i hur de ska arbeta enligt ASL utan vi strävar efter att belysa den första läs- och skrivinlärningen ur ett större perspektiv för att fördjupa deltagarnas kunskaper. Ja, som sagt strävar vi efter ett helhetsgrepp i den här satsningen.

Vill du veta exakt vad som ingår i vårt Språkpaket så är mitt råd att du följer länken så får du veta alla detaljer. Din rektor kan också göra en intresseanmälan antingen via sidan med information eller via följande direktlänk till Språkpaketet 2020/21.

Tillbaka till kapitel 4. Digital kompetens är ett begrepp i förändring. Den digitala utvecklingen går snabbt. Kunskaper på området blir snabbt föråldrade. Kapitel 4 inleds med EU:s rekommendationer från 2018 för nyckelkompetenser för livslångt lärande. Sedan följer Skolverkets definition av digital kompetens som den lyder i kommentarmaterialet Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå (2017). Följande delar i Skolverkets definition presenteras (Westlund 2020, sid 97):

  • Med digital teknik menas olika sorters  redskap, utrustning eller system men kan också omfattar programvara.
  • Digitala medier omfattar t.ex. verktyg för skapande och kommunikation som e-tidningar, webbtjänster och sociala medier.
  • Med datalogiskt tänkande avses problemlösning, logiskt tänkande, att se mänster och att skapa algoritmer som kan användas vid programmering.
  • Med innovativ förmåga menas att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på et tkretivt sätt med hjlp av digital teknik men också att förstå hur programmering kan användas inoom olika ämnesområden och yrken.
  • Med lärverktyg menas både digitala och andra verktyg, t.ex. tryckta böcker och estetiska lärprocesser (dans, musik, konst) för lärande.
  • En lärplatta är synonym med datorplatta eller surfplatta.

Att fundera och reflektera över begrepps betydelse och innebörd är viktigt i alla sammanhang för tydlighetens skull och för att vi inte ska tala förbi varandra. Mitt förslag är att du tar chansen och diskuterar ovanstående termer med dina kollegor för då kommer du att upptäcka om ni är överens om termernas betydelse eller om ni tänker olika.

Vad gäller elevers egen läsning så vill jag framhålla de förslag Trageton tar upp i sin bok i kapitel 3. Här lyfts exempelvis vikten av att det finns böcker att upptäcka och läsa i klassrummet men också vikten av ett rikt klassrumsbibliotek. Här beskrivs hur klassrummet kan organiseras med olika stationer eller vrår där eleverna ägnar sig åt olika aktiviteter. Här argumenterar författaren för att eleverna ska arbeta parvis samt att de ska stå och arbeta. Det parvisa arbetet leder förstås till samarbete och att eleverna löser uppgifter med hjälp av varandra. Att stå och arbeta kan vara av stort mervärde för yngre elever som har svårt att sitta stilla. Att få arbeta i olika positioner och att få röra på sig är bra och kanske till och med nödvändigt för att våra yngsta elever ska orka hålla fokus. Här ser du vilka underrubriker som finns i kapitel 3 i Tragetons bok Att skriva sig till läsning (2014).

Trageton kap 3_b

ASL är inte ett arbetssätt i stället för allt annat. I Språkpaket erbjuder vi en mängd olika föreläsningar. Exempelvis har vi haft vår superduktiga föreläsare Karin Pettersson som föreläsare vid flera tillfällen. Hon föreläser kring hur lärare kan arbeta med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt men även genrepedagogiskt integrerat med ASL. Karin Pettersson arbetar idag vid NCS, Stockholms universitet, med kompetensutveckling av lärare. Hon har också lång erfarenhet av att arbeta med ASL i den första språk-, läs- och skrivutvecklingen.

Ja, Språkpaket  omfattar en stor mängd föreläsningar samt handledning kring ASL i undervisningen. Du som arbetar i någon av Stockholm stads skolor kan läsa mer om Språkpaket på vår, stadens, utbildningsplattform utbildning.stockholm.se.

En annan förtjänst med ASL är användningen av talsyntes. Vår och våra lärares erfarenhet är att talsyntesen snabbt förstärker kopplingen mellan grafem-fonem, dvs. bokstaven och bokstavsljudet.

Ja, detta var ett försök till en djupdykning inom ett begränsat område. Min tanke är att återkomma med fler djupdykningar. Först önskar jag er alla en Glad Påsk!

Ny ”Studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken”

Ny studiedag, den sjunde i ordningen, går av stapeln onsdag den 4e mars. Jag och Matilda har planerat och bestämt oss för att fortsätta erbjuda fler studiedagar. Blir den fullbokad blir det ännu fler. Från chefshåll är detta också prioriterat. Upplägget är detsamma som vi har haft för höstens sex studiedagar. Det betyder att programpunkterna handlar om:

  • Läsa skriva räkna – en garanti för tidiga stödinsatser
  • Genomgång av Hitta språket
  • Genomgång av Hitta matematiken
  • Sammanfattande och avslutande pass utifrån ”Vad gör vi sen?”

Anmälningslänken kommer att finnas i utbildning.stockholm.se som du hittar förutsatt att du sitter vid en av stadens datorer. Du väljer ”Studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken”. Vill du anmäla dig så håll koll! Jag kan inte säga vilken dag vi får upp detta.

Under hösten utbildade vi över 300 lärare på våra studiedagar. Vi kommer även fortsättningsvis att erbjuda dessa grundläggande studiedagar MEN vi vet att ni är många som frågar sig ”Vad gör jag när kartläggningen/bedömningen är gjord?”, ”Hur ska jag tänka kring och arbeta med extra anpassningar/särskilt stöd?”, ”Vad är skillnaden på ledning och stimulans respektive extra anpassningar respektive särskilt stöd?” och ”hur ser relationen språk och matematik ut?”. Därför har jag och Matilda nu påbörjat planeringen av en studiedag som är tänkt att fungera som en fortsättning, en del 2, på den första grundläggande. Går arbetet som vi tänkt oss så kommer den första pilotomgången av denna fortsättningsdag att ligga tisdagen den 28e april. Återkommer senare med mer information om detta!

Kom gärna med reflektioner, frågeställningar och tankar! Jag och Matilda vill gärna få nya aspekter och perspektiv på det vi idag erbjuder och planerar att erbjuda! Mejla oss eller skriv kommentarer!

Stöd till dig som är ny som lärare

Vet du att Stockholm erbjuder stöd till dig som är nyexaminerad och ny i lärarrollen?

Jag har förmånen att ha ett sådant uppdrag. Idag har jag påbörjat ett uppdrag kring seniort lärarstöd. Syftet är att vara en del av introduktionen av nyexaminerade lärare och det är stadens kompetensförsörjningsenhet som handlägger uppdragen. Själva uppdraget handlar om att vara samtalspartner under 4-6 samtal. Samtalen beskrivs så här:

Prata om din arbetssituation, dina utmaningar och passa på att ställ frågor du inte i första hand ställer till dina nya kollegor. (Stockholms intranät, 200121)

Ett jättespännande uppdrag och ack så viktigt. Tänk om detta hade funnits once upon a time när jag var nyexaminerad! Vi talar här om förra århundradet! Jag minns mitt första år som lärare med 32 elever och ansvar för att undervisa i ALLA ämnen utom träslöjd. Det var oerhört tröttsamt och slet även på självförtroendet. Jag hade verkligen behövt någon att bolla mina tankar och upplevelser med!

En bra introduktion är inte bara ett tecken på en god arbetsgivare. Det handlar också om att våra nyexaminerade lärare ska välja att stanna kvar i läraryrket. Vi vet att vi behöver våra lärare! Genom att få en bra start i yrkeslivet som lärare blir den nyexaminerade snabbare en rutinerad lärare som klarar alla uttalade och outtalade krav som ställs från elever, föräldrar, kollegor, skolledning och omvärld.

Skolverket har tagit fram förslag på hur en introduktion kan se ut. Du hittar sidan här: Introduktionsperiod för lärare och förskollärare. Stockholm beskriver på sin sida hur vi i staden arbetar med detta.

En god introduktion när man är ny i yrket är viktigt för hur länge lärare väljer att stanna kvar i yrket. Därför erbjuder Stockholms stad alla nyexaminerade lärare ett introduktionsår med mentor. (Stockholms intranät, 200121)

Utbildningsförvaltningen erbjuder också seminarier för nyexaminerade lärare; fyra seminarier varje läsår. Seminarierna har olika inriktning. De kan handla om ledarskap i klassrummet, extra anpassningar och särskilt stöd, föräldrakontakter, konflikthantering och liknande. Givetvis måste jag som lärare tala med min rektor och få godkänt innan jag anmäler mig.

På intranätet hittar du stadens förslag till introduktion av nya medarbetare på utbildningsförvaltningen.

Introduktion och stöd kan se ut på många olika sätt. Jag vill gärna höra hur du skulle önska att det ser ut. Vad är en bra introduktion? Hur ser ett bra stöd ut? Hur ser dina erfarenheter ut? Eller har du en kollega som är nyexaminerad och vilket stöd fick hen?

Läs mer:

Utbildningsförvaltningen, Introduktion av nyexaminerade lärare, 200121.

Skolverket, Introduktionsperiod för lärare och förskollärare, 200121.

Frukostseminarium med Lars Wallinder och FoU-enhetens verksamhet

Lars Wallinder är chef på FoU och ansvarar för stödinsatserna och arbetet med att se till att de hänger ihop och blir begripbara för användarna. Olika samarbeten är därför viktiga. Ett samarbete sådant samarbete finns med Medioteket och vår chef Klas. Här pågår ett samarbete och utvecklingsarbete kring att inlemma FoU:s erbjudanden i Mediotekets kurskatalog.

Lars rivstartade med att understryka att vi, FoU och Medioteket, har många gemensamma nämnare. Några exempel på sådana är litteracitets-/läs- och språksatsningar, NTA, läromedelspolicyn och utveckling av insatser kring programmering.

Fou-enheten har runt 30 medarbetare som återfinns inom PRIO, lärarcoacherna, fritidssamordnarna, litteracitetsgruppen och FoU-planegruppen. Du kan läsa mer på Pedagog Stockholm, FoU i Stockholm.

I arbetet med att få de olika insatserna som erbjuds skolorna att hänga ihop är utgångspunkten att det ska vara ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Här gick Lars in lite närmare på följande områden.

  • Från utveckling av enskilda delar och individer till förstärkning av självförbättringskapacitet.
  • Utveckling av det övergripande kvalitetsarbetet.
  • Från erbjudanden till svar på identifierade behov i det systematiska kvalitetsarbetet.
  • FoU-planen – Förvaltningsövergripande inriktningsdokument för 3 år med prioriterade områden.

PRIO Stockholm är ett stöd till skolan att genomföra ett grundligt kvalitetsarbete. Tanken är att alla grundskolor  i Stockholms stad ska genomgå PRIO. Vad är då PRIO?

PRIO som står för planering, resultat, initiativ och organisation består  av ett antal förändringsledare som hjälper skolorna att se över sin organisation. De kartlägger hur lärarna använder sin arbetstid och om skolan har fokus på rätt saker så att den på bästa sätt gagnar eleverna. (Pedagog Stockholm, 170705)

Mycket i PRIO arbetet har handlat om att skapa forum för samarbeten och modeller för strukturer för effektiva möten. PRIO arbetar med att stödja skolor att arbeta med processer enligt Visible Learning (Pedagog Stockholm, 171122). Ett fokus är huruvida satsningar ger effekt.

Lärarcoacherna handleder och föreläser ute på skolorna. De arbetar med arbetslag och ämneslag samt coachar på individnivå. Uppdraget görs på beställning av rektor och endast i grundskolorna.

En svaghet har varit att det hitintills inte funnits en tillräckligt stark koppling mellan PRIO skolorna och andra satsningar som görs i Stockholm stads grundskolor. Här kommer vi tillbaka till vikten av att arbeta med samarbeten mellan central förvaltnings olika enheter men också mellan olika satsningar som görs ute på skolorna.

Idag arbetar Lars främst med de satsningar och samordningsarbeten som FoU- enheten är involverade i. Lars utvecklade hur arbetet ser ut krig stöd till skolor kring litteracitet och flerspråkighet.

lars w

En stor satsning är förstås stöd till arbetet kring nyanlända barn i Stockholms skolor. På bilden ser du en folder som vänder sig till föräldrar, Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnadshavare med annan skolbakgrund än svensk (190515).

lars w 2 nyanlända

Du kan läsa mer om vårt arbete med nyanlända på Pedagog Stockholm, Nyanländ i Stockholms skolor.

Lars gick också in på skolforskning. Mycket forskning sker utanför skolan. Utbildningsförvaltningen strävar efter att underlätta för lärare att forska i sitt arbete men också att på olika sätt knyta forskning och forskare till skolorna och lärarna. En undervisningsutvecklande lärardriven forskning går in på:

  • Hur undervisning av ett ämnesinnehåll leder till lärande bör i högre grad preciseras, undersökas och kommuniceras av professionen.
  • Tyst kunskap, sällan systematiserad, sällan teorigrundad.
  • Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vi fick veta mer om STLS, Stockholm Teaching & Learning Studies.

Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, har utvecklats för att initiera, stödja och sprida lärarledda forskningsprojekt som handlar om ämnesdidaktiska frågor och problem som uppstår i klassrummet. STLS ska fungera som en mötesplats för forskande lärare i olika ämnen. Plattformen är ett samarbete mellan skolhuvudmän och kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet. (Pedagog Stockholm, 170907)

Stadens FoU-projekt koordineras och bedrivs av sju ämnesdidaktiska nätverk. Nätverken koordineras av lektorer och doktorander under handledning av vetenskapliga ledare. Här handlar det inte om  fortbildningskurser utan lärarledd forskning som syftar till att utveckla undervisningen på skolorna.

STLS

(Bilden är hämtad från Pedagog Stockholm, 190515.)

Aktuella och heta frågor att arbeta vidare med just nu är att:

  • en plan för särbegåvade elever utarbetas
  • undersöka möjligheter till central rättning av NP
  • FoU-plan utökat uppdrag

Vi har då och då frukostseminarier för medarbetarna på Medioteket. Ett frukostmöte hos oss varar runt en timma och syftar till att vi ska få veta något om vad kollegor gör eller någon annat aktuell fråga. Det vi fick med oss idag är tydliggörandet av hur  mycket bra, konstruktivt, utvecklande och spännande arbete som pågår omkring oss men också idéer om vad vi kan göra nytt och mer framöver. Själv känner jag mig extra nöjd när jag tänker på att jag redan samarbetar med FoU genom vårt, Matilda Östmans och mitt, samarbete kring implementeringen av Läsa-, skriva-, räkna- garantin. Det första steget är våra augustidagar och du kan läsa mer i kalendariet på Pedagog Stockholm under 13e, 14e och 15e augusti. Sedan har vi tankar och idéer om fler insatser! Den som väntar på något gott….

Två härliga kursdagar

pågår idag torsdag 11e och imorgon fredag 12e februari. Det är utbildningstillfälle 3 för språk-, läs- och skrivutvecklare i regi av NCS.  Idag torsdag ägnades förmiddagen åt en föreläsning om systematiskt kvalitetsarbete i praktiken. Det var min NCS kollega Maud Nilzén och hennes rektor Maria Lindström som berättade om sin skola, Sandbackaskolans, resa mot bättre resultat. Ja, till och med riktigt mycket bättre resultat! Tack Maud och Maria, det var mycket inspirerande att få ta del av era erfarenheter.

Efter lunch fick vi höra Christer Westlund tala om att leda förändringsarbete. Christer lyckades med konststycket att knyta an till förmiddagens föreläsning på ett mycket bra sätt.

Torsdagen avslutades med gruppdiskussioner utifrån föreläsningarna samt en hemuppgift från förra kursträffen i höstas.

Det jag har med mig från idag är frågan Vem är huvudmannen? Huvudmannen har ansvar för än det ena och än det andra. Ja, huvudman är t.ex. kommunstyrelse och utbildningsnämnd. Dessa delegerar, om jag förstått saken rätt, olika frågor till chefer i förvaltningen. Det som poppar upp är frågor kring Varför sprider inte huvudmannen de goda exemplen? Varför gör huvudmannen inte detta? osv. I förlängningen är många av oss språk-, läs- och skrivutvecklare representanter för denna huvudman och frågor om att sprida kunskap och driva frågor fallet egentligen tillbaka på oss själva. Rätta mig om jag tänker fel!

I morgon är det dags igen. Det jag ser fram mot är att få höra  Jenny Lindblom, Skolverket, tala om Bedömningsstöd årskurs 1-3 och huvudmannens roll – hur kan vi följa upp? Här gäller det alltså Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt taluppfattning. Givetvis är vi många som undrar om det kommer några nyheter! Om detta får jag skriva imorgon!

Nu glömde jag nästan att nämna att det också är alldeles fantastiskt roligt att träffa alla er andra språk-, läs- och skrivutvecklare. Många av er känner jag sedan tidigare, många är ni som läser min blogg och fler lär man känna vid varje tillfälle vi träffas. Samtalen som pågår under dessa dagar är fantastiskt stimulerande!

Vill du läsa mer om denna utbildning så hittar du information här: NCS, Skolverkets webbsida.

Om NCS kan du läsa här: NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling

Glädje och sorg …

är rubriken på årets tävling En bok i världsklass. Igår kväll gick jag på ”Bok After work” och lät mig inspireras och stimuleras och informeras. Lena Fontin presenterade satsningen Barn och böcker som består av tre delar: tävlingen ”En bok i världsklass”, Bok After Work för pedagoger och aktivitetsdagar på Skansen.

Linda Haglund från Alma berättade om Alma priset. ALMA är förkortning för Astrid Lindgren Memorial Award. Linda lärde mig något nytt! På ALMA:s webbsida under kategorin Pristagare hittar jag något de kallar för Läsnycklar. Dessa är handledningar för pedagoger som vill veta mer om pristagarna och deras verk. ”Läsnycklarna ska dels ge bakgrund om författaren eller illustratören, dels berätta litet om temata och stilistik i något eller några av pristagarens verk. De är tänkta att kunna användas i bokcirkeln, för skolarbetet, eller som inspiration till vidare läsning.” Idag hittar du 15 läsnycklar till verk av 12 pristagare som alla är skrivna av medlemmar i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Helt kostnadsfritt att ladda ner. Missa inte att använda Läsnycklarna!

Sedan tog Kia Knutsson-Norberg vid. Hon presenterade några av de böcker som Cirkulationsbiblioteket har att låna ut och som matchar årets tema Glädje och sorg. Böckerna har också valts utifrån att de representerar världens alla hörn. Kia är en fantastiskt skicklig berätterska! Varje bokpresentation blir till en egen liten föreställning där åhörarna får veta precis så mycket att man genast vill läsa boken. Har du inte hört Kia berätta förr så ta chansen när du får tillfälle. Kias berättande är en upplevelse i sig!

3 bokbilder

Du kommer väl ihåg att Cirkulationsbiblioteket har en fantastisk blogg Cirkbloggen som presenterar böcker och där du kan beställa böcker till din klass!?

Ingalill Åkesson Hedqvist berättade om det nya uppdraget att skapa ett mångspråksbibliotek och visade exempel på böcker som köpts in. Skolbibliotekarierna lånar direkt från Mångspråksbiblioteket för att sedan låna ut till eleverna. Så här presenterar de sig:

Mångspråksbiblioteket är en depå med barn- och ungdomslitteratur på olika språk. Härifrån kan skolbibliotekarien låna böcker – för att sedan låna ut dem till elever på skolan. Det blir ett komplement till skolbibliotekets egna inköpta mångspråksböcker och vår ambition är att erbjuda böcker på så många språk som möjligt, men främst på de språk som är vanligt förekommande i våra skolor. (mangsprak.se)

Tänk vilken viktig satsning just nu, just i dessa dagar! Många lärare har ett stort behov av att kunna erbjuda böcker på världens alla språk från världens alla hörn. Skolbibliotekarierna berätta också om hur viktigt det är för självkänslan att kunna gå till skolbiblioteket och låna böcker på det egna språket. Vill du läsa mer så besök Mångspråksbibliotekets blogg.

Tack Lena, Linda, Kia och Inga-Lill! Det är inte bara ett nöje utan helt fantastiskt att vara omgiven av så många så duktiga kollegor! Jag lär nytt varje dag på mitt arbete!

PS. Vi fick också veta att alla pedagoger som deltar i tävlingen En bok i världsklass får två böcker var. Böckerna är Läslust i hemmet (Carina Fast) samt Den meningsfulla högläsningen (Ann-Marie Körling). Vill du veta mer om böckerna så har jag skrivit om dem i tidigare blogginlägg (28/9 och 12/10).

Mer att läsa och hämta:

ALMA. Läsnycklar

Cirkulationsbiblioteket. Mångspråksbibliotekets blogg

Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen

PedagogStockholm. En bok i världsklass. (Här kan du läsa mer om tävlingen men också anmäla dig.)3 damer

Ett tankefrö!

En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Svensk skola blir inte starkare än sin svagaste länk. Vad är då den svagaste länken?

Senaste veckan har jag haft förmånen att delta i NCS nätverksträff med drygt ett dussin mycket kompetenta, erfarna och engagerade språk-, läs- och skrivutvecklare. En intensiv och mycket stimulerande heldag. Därtill kom det två utbildningsdagar för Läslyftets språk-, läs- och skrivutvecklare. En central fråga under den första dagen var ”Hur ändrar man på lärares arbetssätt?”. Tankarna rörde sig kring hur vi utvecklar de pedagogiska samtalen, kopplar på evidensbaserad forskning till praktiken på klassrumsgolvet och fördjupar vårt pedagogiska ämnesspråk. Ann Pihlgren är alltid mycket intressant att lyssna till. Frågan kvarstår om det är detta som är skolans svagaste länk!?

Tidningsrubriker flaggar för att det fattas tusentals lärare vid kursstart. Svd publicerade i augusti en artikel med rubriken ”Skoldramat – 70 000 lärare saknas de närmaste fem åren”. SvD:s nya utbildningsreporter Karin Thurfjell kommenterar i intervjun den växande lärarbristen. Siffrorna 70 000 kommer från en Skolverksrapport.

Vilken är då den svagaste länken? Att våra behöriga lärare behöver ändra och utveckla sitt ”tänk” och sina arbetssätt eller att det ser ut att fattas 70 000 lärare om några år?

I fredags mötte jag en kollega på väg hem och fick ta del av något hon funderar över, nämligen: ”Vad gör vi för alla de som arbetar som lärare, oftast tillfälligt under kortare tidsperioder, och som inte har lärarutbildning?”. Vad gör vi för att säkra kvaliteten i undervisningen när icke lärarutbildade lärare har ansvaret? Vad behöver dessa för att kunna ge en undervisning som är ”good enough”? Lämnar vi dem åt sitt öde så drabbar det i förlängningen våra elever.

Kollegan funderar kring olika stödstrukturer för den icke lärarutbildades undervisning. Ett viktigt verktyg är läromedlen. Läromedel som är tydliga, väl strukturerade och vilar på kunskapskraven i läroplanen. Läromedel som en icke lärarutbildad kollega, som står där med ansvaret för undervisningen, kan följa och känna sig trygg med att ha använt. Läromedel som är granskade av en panel med exempelvis erfarna lärare.

Borde vi (förvaltningar, förlag, politiker) titta närmare på de läromedel som finns? Kvalitetsgranska dem? Genomlysa läromedel utifrån huruvida de är ett bra stöd för en icke utbildad lärare?

Ett tankefrö en regnig söndag som jag gärna skulle vilja höra dina tankar om.

Om inte – vad gör vi för att säkerställa kvaliteten i den undervisning våra barn får av de 70 000 icke utbildade lärarna?

Combon praxis – forskning gjorde skillnad!

0x16a084f0_gruppbild_forskningscirkeln2
Gruppbild på forskningscirkeln. Två deltagare fattas dock på bilden.

 

I måndags 2/6 var det dags för avslutning på forskningscirkeln som vi arbetat tillsammans kring under 2013/14. Temat har varit ”Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet”. Totalt har vi varit 87 deltagare varav 18 utgjorde en forskningscirkel. Alla har bjudits på föreläsningar med forskarna Kristina Danielsson, Catharina Tjernberg, Barbro Westlund, Michael Tengberg samt Carin Wolf från Skolinspektionen. Mellan föreläsningarna har forskningscirkeln träffats för att diskutera de utvecklingsarbeten deltagarna parvis har initierat, planerat, startat upp och lett under året. Centralt har varit att omsätta valda forskningsrön i praktiken i ett kollegialt lärande.

Vad gav då denna forskningscirkel oss?

Jag fastnade för hur deltagarna lyfte upplevelsen av att ha varit med om en process på flera plan; dels i att initiera, planera och leda ett utvecklingsarbete, dels att få möta och följa det gemensamma lärandet och den gemensamma utvecklingen på skolan och sist men inte minst upplevelsen av en alldeles egen personlig utveckling och lärande. Deltagarna talade om hur de under året erövrat ett gemensamt professionellt språk kring språk-, läs- och skrivfrågor.

En lärdom var insikten om att utvecklingsarbete tar tid. En annan lärdom var erfarenheterna av att det första syftet och de första frågeställningarna behövde omformuleras under resans gång. Verkligheten krävde att ursprungliga idéer och visioner begränsades för att vara möjliga att arbeta med under så pass kort tid som ett läsår.

Deltagarna talade om det fantastiska med att få befinna sig på samt föra pedagogiska samtal på metanivå. De uppskattade att det var hög nivå på föreläsningarna, mycket intresserade och engagerade deltagare och att läroprocesserna har fått ta tid. De ansåg att upplägget var proffsigt och att forskningscirkeln starkt bidragit till både deras egen utveckling och kollegors utveckling genom utvecklingsarbetena. Möjligheten till en direkt koppling mellan forskning och praxis var en stor vinst! Den gjorde skillnad!

Upplägget med 70 minuters föreläsningar följt av ett dialogsamtal mellan forskare och deltagare i forskningscirkeln ansågs särskilt givande och inspirerande. Att två av föreläsarna höll två föreläsningar var med en tid emellan upplevdes som mycket bra. Det ledde till nya insikter och fördjupade kunskaper att få möta samma forskare vid två olika tillfällen.

I måndags 2/6 presenterade deltagarna kort sina respektive utvecklingsarbeten, varje par disponerade 10 minuter för detta. En alldels för kort tid för att göra deras utvecklingsarbeten rättvisa! Därför kommer de av deltagarna som vill att under nästa läsår få möjligheter att i form av inspirationsföreläsningar presentera sina pågående utvecklingsarbeten lite mer utförligt. Till dessa tillfällen blir det möjligt för alla lärare att anmäla sig och inte bara deltagarna i seminarieserien. Vi filmade också måndagens presentationer och när deltagarna har godkänt sina respektive bidrag så lägger vi upp dessa filmpresentationer. Räkna med att det tar någon vecka.

Här är listan över deltagande skolor och lärare.

Här hittar du blogginlägget (från 140626) med exempel på de utvecklingsarbeten som deltagarna arbetade med. Vi filmade slutpresentationerna och det är de du kan ta del av här. Länken är: Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14

Skolvärlden gjorde runt årsskiftet ett webbreportage om forskningscirkeln som du hittar på Skolvärlden men också här för dig som inte redan sett det.

 

”Låt läraren ta plats”

är rubriken på en artikel om effektivaste vägen till lärarskicklighet. Författarna, Eva Heimdahl Mattson prof.em. samt Catharina Tjernberg fil.dr. båda Stockholms universitet, skriver om vilka kriterier som karaktäriserar en framgångsrik undervisning och en skicklig lärare. Exempel på sådana är i korthet:

  • kontinuerlig reflektion
  • tilltro till eleverna
  • en strävan mot att alla elever ska få lyckas utifrån sina förutsättningar
  • en uppmuntran för att få eleverna att försöka prestera lite mer
  • hög acceptans för elevvariation, olikhet och mångfald
  • en repertoar av olika undervisningsmetoder

Författarna ställer sig och oss läsare frågan: ”Vilka förutsättningar krävs för att alla barn och ungdomar ska få lära sig läsa, skriva och räkna på en tillräckligt avancerad nivå i förhållande till de krav som samhället ställer?”

Denna fråga kan vi komplettera med Skolverkets fråga ur skriften Forskning för klassrummet, nämligen ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?” (sid. 28)

Har du förslag på svar på dessa frågor? Dela med dig!

Vill du läsa artikeln  så hittar du den på UNT: ”Låt läraren ta plats”

Artikeln kan också ses i ljuset av två inlägg i gårdagens DN (11/2), ett med rubriken ”Lärarna har för lite makt över undervisningen” och ett med rubriken ”Staten svek skolan”. I dessa två inlägg konstateras att lärarna sedan kommunaliseringen har fått mindre makt över undervisningen, genom hårdare reglering har friheten att själv disponera sin tid minskat, kontrollen har ökat och därmed styrningen av vad som behöver läras in för att klara proven och så har administrationen ökat. Enligt inlägget ägnade den genomsnittliga läraren förra året bara halva sin arbetstid åt att undervisa! Har vi inte tid för att undervisa har vi inte heller tid för eleverna och får inte tillfälle att visa tilltro, högt ställda förväntningar, hög acceptans för elevvariation, olikhet och mångfald samt praktisera vår breda repertoar av undervisningsmetoder.

”va vi e bra!”

eller kanske hellre ”vilken kompetens vi har!”

Får man säga så? Ja, idag känner jag så ända ner i tårna. Vilka är då vi? Jo, idag träffades 24 av oss som på något sätt arbetar med läs-, skriv- och språkområdet på Uppdragsavdelningen och FoU-avdelningen. Ett litteracitetsmöte. Ur presentationerna av var och ens kompetens och arbetsområde växte en helhetsbild fram där just kompetens, engagemang och bredd lyste starkt! Tillsammans täcker vi arbets- och kunskapsmässigt hela litteracitetsbegreppet alla vindlande gångar.

Syftet med dessa litteracitetsmöten är att i förlängningen kunna utarbeta fler insatser där vi kompletterar varandra och når fler synergieffekter. Dagens nyckelord var samsyn, effekter, resultat, synergieffekter, långsiktighet, hållbarhet samt rätt stöd vid rätt tillfälle.

En  mycket givande och inspirerande dag som känns som början på något nytt. Tack alla kamrater som deltog idag!