Visar alla blogginlägg med kategorin:
Hem- och konsumentkunskap

Vet du hur du ska arbeta med lässtrategier i ämnesundervisning?

Tror du på att skapa en samverkan mellan motivation, begreppskunskap, strategianvändning och social interaktion? Då är du på rätt väg! En alldeles färsk forskningsstudie (Guthrie & Klauda 2014) har haft just denna samverkan som fokus i en studie av undervisning kring texter i historieundervisning. Eleverna i studien gick i middle school och var därmed i åldrarna 12-14 år.  Studien formulerade två hypoteser varav den ena var att elever som arbetar enligt CORI-modellen (som bygger på ovanstående samverkan) kommer att uppvisa en bättre textförståelse inom historieämnet. Antagandet är alltså att ovanstående samverkan är grunden för att nå en förbättrad textförståelse. I de fall som forskarna minskade arbetet med motivation och helt satsade på strategiundervisning så fick man inte alls samma positiva resultat.

Ingredienser i den undervisning som studien studerade var:

  • Competence support (stöttning av färdigheter)
  • Providing choice (möjlighet till egna val)
  • Emphasizing importance of reading (fokus på att vikten av att läsa)
  • Arranging collaboration (samarbete)

Vad omfattade då dessa fyra områden? Man kan beskriva innehållet så här:

  • Competence support: denna stöttning gavs genom att läraren gav eleverna för uppgiften lämpliga texter, gav respons och feedback på prestationer, hjälpte eleverna att sätta realistiska mål samt på olika sätt uppmärksammade elevernas kunskapsutveckling.
  • Providing choice: detta innebar att eleverna fick vara med och välja böcker/material, läraren efterfrågade elevernas åsikter kring val av område, eleverna fick välja samarbetskamrater.
  • Emphasizing importance of reading: läraren försökte se till att eleverna fick en konkret och tydlig upplevelse av att de lärde sig något nytt från att läsa texterna; eleverna fick förklara för kamrater på vilket sätt läsning kompletterar video/film och de fick koppla texter till egna kunskaper.
  • Arranging collaboration: läraren organiserade undervisningen så att eleverna kunde läsa och arbeta i par/smågrupper/ tillsammans; att eleverna fick utbyta idéer om texterna; de fick själva leda gruppdiskussioner och grupparbeten samt arbeta med elevrespons.

Sammanfattningsvis undersökte studien vilken effekt man fick på elevernas läsförståelse av historietexter genom att: stötta motivationen, kunna påverkan, belysa vikten och nyttan av att läsa samt att ge möjlighet att arbeta tillsammans.

Resultatet var positivt, dvs. de elever som deltog i CORI-undervisningen som studerades ökade sin läsförståelse av historietexterna de mötte och arbetade med i historieundervisningen.

Forskarna, dvs. artikelförfattarna, skriver så här om resultat: ”When students experienced relevance, personal meaning, competence in handling complex text, and shared interpersonal relationships, they were energized to process the structures and connections in informational texts relatively deeply.” (s. 405)

Nu är du förstås nyfiken och vill veta mer ingående detaljer om studien och om CORI-modellen!? Det tänkte jag återkomma till i nästa inlägg.

Referenser:

Guthrie, J.T. & Klauda, S., L. (2014).  Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents, i Reading Research Quarterly, Vol. 49, No 4, Oktober/November/December 2014, sid. 387-416)

Här är lite information kring RRQ:

RRQ_141122