Visar alla blogginlägg med kategorin:
Inkludering

Nästa Språkpaket på väg…

Igår måndag, 20/3, hade vi det första informationsmötet inför uppstarten av nästa Språkpaket. Intresset har växt från år till år och nu är det dubbelt så många som anmält intresse som de som erbjuds plats. Jätteroligt, tycker vi!

Det är kaffe och smörgås när vi samlas, förstås.

IMG_0169

Titta i böcker kunde man också. Det är tre böcker som är obligatorisk läsning för deltagare i Språkpaketet. Det är Att läsa och förstå (Westlund 2016), Att skriva sig till läsning (Hultin & Westman) samt Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren 2013). Den första boken är en kunskapsöversikt skriven av Barbro Westlund på uppdrag av skolverket. En bok som är utmärkt för att läsas i arbetslag för att komma vidare i samtal om litteracitet ur olika aspekter. Den andra är en bok som kombinerar presentation av forskning kring ASL och kapitel skrivna av praktiker som skriver om sin undervisning och olika utmaningar de har mött vid implementeringen av ASL. Den tredje boken Barn upptäcker skriftspråket  presenterar forskningsrön kring barns skriftspråksutveckling samt avsnitt om praktisk, didaktisk tillämpning, dvs. hur det kan se ut i undervisningen. Alla tre böckerna diskuteras vid olika träffarna under läsåret.

IMG_0170

Vi berättade om Språkpaketet, bakgrunden, tankarna som Språkpaketet grundar sig på, vad som ingår och vad deltagarna får med sig. Det är föreläsningar, handledning, inspirationsföreläsningar, möte med en forskare, bokläsning och boksamtal, bokpresentationer av böcker som deltagarna får till sina klasser och NYTT FÖR I ÅR…bcarola

… Medioteket lånar ut en laddningsvagn laddad med iPads. En vagn till varje deltagande skola. Tanken bakom detta är att deltagarna under det läsår som de deltar i Språkpaketet har tillgång till fler iPads än annars. Givetvis måste de deltagande skolorna själva köpa in egna iPads och appar också! Vi vet dock att det tar några år för en skola att köpa in iPads i en sådan omfattning att lärarna blir nöjda. I och med denna lånemöjlighet så blir det rivstart för deltagarna! Bra, eller hur!?

Vi vet från utvärderingarna och erfarenhetsutbytet med tidigare deltagande skolor att Språkpaketet har varit mycket uppskattat av lärarna.

Nu står vi inför vår 6e omgång Språkpaket!

Vi som har huvudansvaret för genomförandet är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

Du kan läsa mer om SpråkpaketetMediotekets webb under Kompetensutveckling: Språkpaketet.

Dags igen! Klokare dag för dag…

Idag står normkritiskt perspektiv och mångfaldsperspektiv på dagordningen. Hela Medioteket får utbildning i detta och:

Syftet med kompetensutvecklingsinsatsen är en generell medvetandehöjning inom de aktuella områdena för att kunna förbättra bemötande och i ännu högre utsträckning säkerställa att ett inkluderande perspektiv präglar de tjänster Medioteket erbjuder. (Björkmans pedagogiska)

Ett normkritiskt perspektiv innebär att vi tydliggör och ifrågasätter normer som påverkar personers möjligheter att leva som hen önskar. Dagens föreläsare är Lotta Björkman, författare, utbildningskonsult och metodutvecklare inom normkritik. Tillika lärarutbildare på Södertörns högskola samt gymnasielärare i samhällskunskap och drama. Hon har bland annat har skrivit del av boken Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategier för förändring.

IMG_0594

Vi fick börja kreativt med att ställa upp oss i alfabetisk ordning efter förnamn och sedan presentera oss och våra tankar kring normkritik.

Vad är då normer? Jo, det är en oskriven regel eller förväntning som styr vårt beteende och våra värderingar. När normer bryts så blir de synliga för oss. I läroplanen finns det ett kapitel som heter Normer och värden (Lgr 11, s 12).

Ett roligt uppslag är att googla olika yrken. Björkman visade exempel på träffar för bibliotekarie, handläggare men också människa. Varför fick vi bilden som visar mänsklig utveckling från hårig, mörk apa till ljushults stark man? Ja, det fick vi diskutera. Det hade många svar.

IMG_0595

Björkman betonar att pedagogen som vill arbeta normkritiskt måste se sig själv. Hon förklarar detta väl med egna exempel på hur extra uppmärksamhet till vissa ”annorlunda” elever kan vara lika färgat av maktrelationer som att bara låta de normala ta plats i klassrummet. Björkman beskriver också hur hon arbetat med språket för att synliggöra för givet tagna förhållanden – till exempel genom att kalla regissören för ”hon” i en uppgift och diskutera med klassen hur pronomina han och hon ofta slentrianmässigt används och visa att detta är ett tecken på genusnormer.

En övning vi fick göra var tagen ur materialet Bryt. Det var en vandring där vi tog ett steg framåt för varje påstående som vi tyckte passade in på oss utifrån den person vi blivit tilldelade på en liten lapp. Sedan fick vi diskutera våra val och vad vi la in i vår egen rollfigur. Övningen heter Ett steg fram och du hittar den på sidan 90 i Bryt.

Andra övningar och material hittar du på Machofabriken.

Jönköping arbetar 2016/17 med normer i ett projekt kallat Normstorm.  Följ länken och läs mer! Spännande och nytänkande, tycker i alla fall jag.

Normstorm är ett projekt där elever i en skolkontext får synliggöra, problematisera och ifrågasätta normer. Projektet innefattar framtagningen av normkreativa bilder och konst där ett urval sedan ställs ut på välbesökta platser i staden. (Normstorm, 161109)

Björkman talade om bra och dåliga normer, möjliggörande och begränsande normer. Hon gick in på intersektionalitet som handlar om att synliggöra specifika situationer av förtryck. Dessa skapas i skärningspunkter för maktrelationer. Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv som belyser hur relationer av överordning och underordning skapas och upprätthålls i samspel mellan etnicitet, funktionshinder, klass, kön, religion och sexualitet.

Tolerans fokuserar på dem som inte passar in och normkritik innebär ett medvetet förändrande.

Nu skyndar jag vidare för snart tar jag emot Barbro Westlund som presenterar sin kunskapsöversikt kl. 15 i K-aulan. Snön ligger djup och föreläsningarna duggar tätt!

Referenser:

Lotta Björkmans webb: Björkmans pedagogiska

Bromseth, J. & Darj, F. (red): Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategier för förändring.

Stockholms universitet, Vad betyder egentligen orden? Begrepp och ordlista.

Extra anpassningar, särskilt stöd samt utmaningar

I Skolverkets egen presentation av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling presenteras fyra motiv till bestämmelserna. Ett av dessa är att:

Identifiera elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd men också de elever som behöver extra utmaningar

Citatet innehåller tre olika uppdrag som läraren måste bevaka:

  1. extra anpassningar
  2. särskilt stöd
  3. utmana

Om och när läraren befarar att en elev inte kommer att nå kunskapsmålen ska läraren göra extra anpassningar av sin undervisning. Det är den första och lägsta graden av stöd till eleven. Extra anpassningar görs inom ramen för den ordinarie undervisningen. Extra anpassningar skiljer sig från särskilt stöd som är mer omfattande och oftast ges utanför klassrummet och under en längre tidsperiod. Särskilt stöd ska också bygga på en utredning. Några exempel på extra anpassningar kan vara att läraren tar fram ett tydligt och individuellt schema till eleven, kanske är schemat uppbyggt kring bilder som visar olika moment under skoldagen, det kan handla om att använda alternativa läromedel och/eller arbetsformer eller mer detaljerade instruktioner.

Bedömningsstödet ska säkra att eleverna får de extra anpassningarna och det särskilda stödet i ett tidigt skede samt att det stöd som ges är relevant för eleven. Här har vi det andra motivet som lyder:

Sätta in tidiga och relevanta insatser i tid

Skolinspektionen har nu slutfört en granskning av de extra anpassningar och det särskilda stöd som erbjuds elever i grundskolorna. På de 15 skolor som granskades fann Skolinspektionen brister på 11. Granskningen gjordes i åk 4. Kvalitetsgranskningens huvudresultat är i punktform följande:

  1. Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede
  2. Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har
  3. Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling
  4. Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

Skolinspektionen fann att förståelsen av begreppet extra anpassningar tog sig olika uttryck på olika skolor. Ibland blandade skolorna ihop betydelsen av extra anpassningar med andra inslag i undervisningen eller med särskilt stöd. De fann också att det var vanligt att åtgärder inte föregicks av tillräckliga analyser av elevens behov. Åtgärder sattes in för snabbt och oreflekterat vilket ledde till att det inte alltid erbjöds relevanta insatser till eleven. I klartext så är det inte alltid att de extra anpassningarna matchar elevens behov. Skolorna lyckades endast identifiera behoven av extra anpassningar för var tredje elev. Ett annat problem är att skolorna inte följer upp de extra anpassningar som en elev har fått. Detta gällde i nästan hälften av fallen. Är det allvarligt? Ja! Tänk dig ett läkarbesök där du får smärtstillande för blidtarmsinflammation och att läkarbesöket inte följs upp. Det skulle inte kallas för relevant behandling! Om behandlingen dessutom inte följs upp är katastrofen ett faktum.

Bedömningsstödet ska också göra att läraren identifierar de elever som behöver extra stimulans och utmaningar. Hur kan det se ut? Det är inte lätt att utmana! Utmana måste läraren göra på rätt nivå. Det kan handla om att elever får arbeta med olika uppgifter på olika nivå, att de får använda olika arbetsformer och att undervisningen organiseras på olika sätt. Det kan handla om att använda olika material som har olika karaktär och olika svårighetsgrad.

Det är viktigt att våra elever inte tvingas sitta av lektioner i väntan på att kamraterna ska bli klara eller att de får arbeta med en mängd monotona uppgifter även när de behärskar ett nytt kunskapsområde. Skolinspektionens skrift Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen ger en hel del uppslag till hur man kan tänka. Absolut läsvärd! Kostnadsfri att ladda ner och ja om och när man laddar ner den så kan  man läsa den i sin padda på väg till eller från jobbet.

Alla elever har rätt till en stimulerande och utmanande undervisning. En undervisning som tar hänsyn till deras bakgrund och erfarenheter men också till deras intressen och behov. Alla elever behöver undervisning som motiverar, stimulerar och utmanar. Alla har behov av stöd och stimulans. En del elever behöver dock de där extra anpassningarna och/eller det särskilda stödet samtidigt som de behöver utmanas.

Att anta en utmaning handlar om att våga göra saker man ännu inte riktigt behärskar och att våga ta risker. För att våga behöver man känna sig trygg i sammanhanget. Som lärare kan jag utmana elevers textval, jag kan utmana med nya ord, genom att introducera lågfrekventa ämnesspecifika ord, genom att ha stora förväntningar på vad eleverna klarar, jag kan utmana elevers förståelse av texter i textsamtal, jag kan utmana genom att organisera undervisningen på olika sätt och använda olika arbetsformer och mycket mer.

Extra anpassningar, särskilt stöd och utmaningar är på sätt och vis två sidor av samma mynt!

Fredagen den 16 september ger Skolinspektionen ett webbinarium om extra anpassningar i undervisningen. Kan du inte delta och/eller lyssna på fredag så kommer du att kunna se en inspelning på Skolinspektionens webb.

Referenser

Skolinspektionen om extra anpassningar och särskilt stöd (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.

Skolinspektionen (2016). Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen. Många elever behöver mer stimulans och utmaningar. Diarienummer: 40-2016:6874

Skolinspektionen (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – Rätten att utvecklas så långt som möjligt. Diarienummer 2011:6494.

Skolverkets webbinarium Om extra anpassningar av undervisningen. Webbinariet genomförs fredag den 16 september kl. 14:00-15:00.

Tre konkreta exempel

translanguaging i undervisningen. Nytt nummer av min allra bästa månadstidning, The Reading Teacher, ligger på mitt vardagsbord. Alltid fylld med lockande artiklar! Först läst blev Making meaning through translanguaging in the literacy classroom av Pacheco och Miller. Den hör till kategorin Teaching Tip och beskriver i sin artikel tre konkreta exempel på translanguaging. Utgångspunkten är att flerspråkighet är en unik styrka hos individen.

[…], translanguaging pedagogies encourage students to draw from all of their linguistic resources (Garcia & Kleifgren, 2010. I Pacheco & Miller 2016)

Det finns flera fördelar med undervisning som karakteriseras av translanguaging pedagogies som exempelvis att det:

  1. underlättar tillgången till elevens för- och bakgrundskunskaper.
  2. främjar inlärning av nya ord och en fördjupning av ordförståelsen
  3. stärker elevens förståelse av språkstrukturer
  4. utvecklar elevens metakognitiva medvetenheten

En svårighet för läraren med translanguaging pedagogies är när läraren inte talar elevens modersmål; vilket givetvis är det vanligaste. Hur kan då denne lärare göra? Pacheco och Miller beskriver tre konkreta exempel.

Ms. Gardner undervisade third grade (eleverna var 8-9 år vilket betyder att det motsvarade åk 2). I undervisningen brukar hon uppmärksamma eleverna på att rubrik och bilder i en text ger ledtrådar som underlättar förståelse och att göra förutsägelser om innehåll och handling. Nytt var att hon började lektionen med att dela ut självhäftande lappar till elevparen med ord som titel, författare, rubrik, bild, karta och diagram. Uppgiften eleverna fick var att försöka hitta så många exempel på detta som möjligt. Hon delade också ut tidningar på spanska, kinesiska, arabiska och engelska. Eleverna arbetade parvis både med tidningar på de språk de kunde och inte kunde. De formulerade hypoteser för vad som var vad i tidningarna på de olika språken. Läraren höll upp en tidning i taget och lät eleverna säga var de hittade vad och hur de kunde veta detta i de fall de inte kunde språket. Det här knöt ihop textvärldar utanför skolan med de som eleverna arbetade med i skolans undervisning, dessutom på deras respektive språk. Eleverna upptäckte och lärde sig att se att vissa textfunktioner finns i alla språk och att det går att hitta dem även i de fall man själv inte kan språket. De olika elevernas modersmål blev till ett stöd i det gemensamma arbetet med textfunktionerna och tidningstexterna; ett stöd även för läraren som enbart kunde engelska och därför behövde eleverna för att kunna läsa vad som stod i de utdelade tidningstexterna.

Ms. Little undervisade second grade (eleverna var 7-8 år) i ett tvåspråkigt område där spanska var elevernas modersmål; familjerna kom från Mexico samt Central Amerika. Läraren arbetade med att träna elevernas förmåga att sammanfatta engelska texter för att stärka deras läsförståelse. Eleverna fick skriva sammanfattningar på en text och de fick veta att deras sammanfattningar skulle användas som stöd för de elever som inte talade engelska. Eleverna började med att viskläsa texten Just a seed. Sedan delade läraren in eleverna i par efter deras språkkunskaper i spanska och engelska. Uppgiften var att parvis diskutera vad som händer med fröet, som texten handlar om, samt vad de olika karaktärerna i texten gör med fröet. Avslutningsvis fick de också skriva ner vad karaktärerna gjorde med fröet. På vänster siduppslag skrev de på spanska och på höger sida skrev de på engelska. Eleverna fick också jämföra sina beskrivningar och sammanfattningar och diskutera vad de kommit fram till. Att arbeta på både sitt första och andra språk gav eleverna möjlighet att reda ut missförstånd men också att använda sina förkunskaper. Arbetsgången var att först tala om innehållet, sedan identifiera viktiga aspekter och sist skriftligen sammanfatta texten. Allt arbete gjordes på spanska och engelska parallellt. I och med att elevparen hade olika språkkunskaper kunde de lära av varandra.

Ms. Camden´s preschool elever (barnen var 4-5 år) utgjordes av flerspråkiga elever som talade språk som spanska, nepalesiska, arabiska, karen, bahadini och kurdiska. Klassen deltog i ett forskningsprojekt kring att skapa tvåspråkiga e-böcker på iPads. De använde tre appar, Drawing app, Book Creator och iBooks. I den första appen fick barnen rita och skriva med fingrarna eller med en penna. I Book Creator fick de skapa multimediala texter med ord, bild (foton eller digitala bilder) och inspelat tal. Slutligen sparades deras verk ner i iBooks biblioteket. Barnen arbetade både självständigt och i små grupper. De arbetade i pass om 15-30 minuter. För att läraren och forskarna skulle lära känna barnen bättre och få autentiskt material att samtala om fick barnen ta med sig enkla digitala kameror och fota hemma och på fritiden. Bilderna de tagit användes i deras textskapande i förskolan. Fotona utgjorde också underlag för samtal där barnen använde både sina modersmål och engelska för att berätta om sina bilder och de personer, aktiviteter och miljöer som fanns med på bilderna. Arbetet synliggjorde dels barnens modersmål, dels deras liv hemma och bidrog till att flerspråkighet sågs som naturligt och spännande.

Att arbeta parallellt med modersmål och andraspråk stärker tvåspråkighet men utvecklar också elevernas språkliga resurser.

We believe that translanguaging pedagogies hold tremendous potential for creating classrooms rich with language, culture, and multiple perspectives that encourage both student and teacher learning. (Pacheco & Miller 2016: 537)

Hur gör du för att stärka inlärning och lärande på andraspråket, dvs. svenska? Jag är nyfiken på att höra om fler exempel från konkret undervisning!

Definition:

Translanguaging handlar om att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet.

Referenser:

Pacheco, M. & Miller, M. (2016). Making meaning through translanguagiing in the literacy classroom. I The Reading Teacher, Vol. 69, nr 5, March/April 2016, s 533-537

Vad är på G!?

För två veckor sedan träffades vi för att planera en heldag med David Mitchell. Har du läst hans bok Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar? Om inte kan du läsa de fem inlägg jag har skrivit under november – december 2015. Kontakten fick jag via Staffan Augustsson, kundansvarig på förlaget N&K. Stort tack Staffan!

Nu har vi hunnit ha en intensiv mejlkommunikation jag och David Mitchell och onsdagen den 17e augusti har vi bokat in David i K-aulan på Konradsberg. Det betyder att många kommer att få lyssna på David men samtidigt kommer många fler än de som blir inbjudna att inte få chansen. En grupp som har bjudots in är skolornas läs- och språkutvecklare. Dock finns det inte plats för alla utan det kan kanske bli knappt en fjärdedel av er läs- och språkutvecklare som blir erbjudna plats. Ja, som vanligt är det först till kvarn som gäller när jag mejlar er anmälningslänken. Ja, det kommer att vara kostnadsfritt för er som får en plats.

Det är den här boken han har skrivit och som föreläsningen delvis kommer att bygga på.

9789127143593_0_

Vet du att det finns en FB, Facebook, grupp som just nu diskuterar boken och dess olika kapitel? Gruppen heter Det pedagogiska läslyftet och administreras av  Magnus Blixt Therese Linnér, Lisa Eriksson, Annika Sjödahl och Sara Bruun. Jenny Edvardsson är gästmoderator för just boken Inkludering i skolan. Observera att jag gjort en justering och rättelse av vem som gör vad i FB-gruppen Det pedagogiska läslyftet! Varför inte delta i diskussionerna!?

Mycket är under planering och jag får återkomma om en del annat. Den som väntar på något gott …

Å så undrade några vad vi lärde oss…

En hel del. Faktiskt imponerande med tanke på att det var ett kort frukostseminarium.
Ja, jag talar fortfarande om Kristinas föreläsning i förra inlägget.

Kristina började med en vits och en uppmaning till oss att lista vad som krävdes för att förstå det roliga. Livliga diskussioner utbröt och vi ringade in faktorer som kulturell bakgrund, ålder, omvärldskunskap och språkkunskaper. Vi fick lära oss att det går snabbast att lära sig ett nytt språk om man är i åldern 8-11 år. Orsaken är att barn i den åldern utvecklas starkt kognitivt samtidigt som skolans språkkrav är måttliga.

Kristina redogjorde för begreppen vardagsspråk och skolspråk. Vi vet att skolspråket många gånger är en utmaning även för elever med svenska som modersmål. Varje stadieövergång innebär ökade krav både kognitivt och språkligt. Här passar en liten utvikning. Forskaren Jeanne Chall myntade begreppet the 4th grade slump. Hon upptäckte att elever i 9-års åldern plötsligt läste mindre och verkade att ha svårt för att läsa utan att de hade några särskilda läs- och skrivsvårigheter. Forskare bjuder oss på flera tänkbara orsaker till detta. En av dessa handlar om att tidpunkten när läsaren går från ”att lära sig läsa” till att ”läsa för att lära” är mycket kritisk. Texterna med dess ordförråd och språk blir svårare och kognitivt mer krävande vilket ställer större krav på läsaren. Läsarens förkunskaper blir i större utsträckning avgörande för läsningen och läsförståelsen. Här är ett exempel som används för att visa detta.

Jones sacrificed and knocked in a run.

Att läsa meningen och förstå enskilda ord är inte svårt för den som kan engelska. Att förstå meningen är däremot svårare. Vi får fenomenet att en svag läsare med goda kunskaper om amerikansk baseboll förstår vad det står samtidigt som en god och erfaren läsare inte förstår. För att förstå meningen behöver läsaren veta betydelsen av Jones, sacrifice, knock in och run. Alla är speciella sporttermer. Jones syftar på slagträt. Knock in handlar om att hinna göra hela rundan och få poäng för det. Sacrifice är när den som slår gör det på ett sådant sätt att spelarna hinner till nästa stopp. Run motsvarar ett helvarv.

Har du svenska exempel på något liknande så dela gärna med dig!

Kristina pekade på att den största skillnaden mellan talat och skrivet språk utgörs av omfattningen av ord som används. I skrivet språk används ett mycket större ordförråd. Psst! Det är därför det är så viktigt att läsa, läsa högt för våra elever, läsa högt för våra egna barn och läsa själva!

Vi fick lära oss vad en nominalisering är. Det är när verb och/eller adjektiv transformeras , görs om, till substantiv. En text som innehåller många nominaliseringar är svår att läsa och förstå. Kristina bjöd oss på ett antal exempel för att göra detta tydligt. Jämför dessa två meningar så förstår du problemet med nominaliseringar.

Torkan var mycket långvarig och väldigt många människor fick svälta.

Torkans långvarighet orsakade massvält.

Avslutningsvis talade Kristina också om olika moment och delar i ett språkutvecklande arbetssätt; vilket är särskilt intressant för oss som alla leder en  mängd olika kurser. Det räcker att titta i vår kurskatalog så framgår det tydligt vilken bredd vi har på våra kompetenser.

De områden Kristina tog upp var:

språkutvecklande arbetssätt2

Att ha ett språkutvecklande arbetssätt är centralt för oss alla. Alla är inte språklärare men vi kan alla arbeta språkutvecklande i våra respektive ämnen. Distinktionen mellan att vara språklärare och arbeta språkutvecklande är central. Ja, den tar vi med oss för vidare tänk och diskussioner. Tack än en gång Kristina!

Här hittar du Mediotekets grundskolekatalog (våren 2016).

Bär du med dig din flotte på ryggen?

Den frågan får vi av David Mitchell när han presenterar sin bok Inkludering i skolan. Mitchell berättar den sedelärande historien om mannen som hade så stor glädje av flotten han byggde för att komma över en flod att hans tacksamhet ledde till att han fortsättningsvis bar med sig flotten i alla tänkbara situationer. Mitchell frågar oss om vi i vår undervisning och i vår roll som lärare gör på samma sätt, dvs. fortsätter arbeta enligt idéer, förhållningssätt och metoder som en gång ansågs vara de bästa utan att undersöka om det fortfarande är så. Bokens fullständiga titel är Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Boken handlar om just det som är den andra delen i titeln, dvs. undervisningsstrategier som fungerar. Varje strategi åtföljs av bevis i form av en presentation av de forskningsöversikter som utgör bevisen. På Natur & Kulturs site om boken hittar du också en 5 minuter lång video där David Mitchell presenterar boken för oss svenska läsare. Så här ser det ut på förlagets sida med videon där Mitchell riktar sig till oss svenska lärare:

Mitchells video

OBS! bilden är länkad till filmen.

Samma dag som jag såg videon med Mitchells presentation av boken råkade jag läsa tidningen Specialpedagogik och en artikel med titeln Historiskt bagage tynger yrkesrollen. Titeln gav en likartad bild som den Mitchell gav med flotten. Här handlade det om att forskaren Kerstin Göransson gjort en enkätstudie om vad speciallärare och specialpedagoger dels vill göra på jobbet, dels får göra. Med mina nästan 25 års erfarenhet som speciallärare och specialpedagog blev jag inte förvånad över resultatet. De hamnar i att ta ut elever för att ge hjälp och stöd antingen enskilt eller i liten grupp. Detta trots att det redan i 1946 års skolkommission skrev fram att barn med olika förutsättningar mår bäst av att undervisas tillsammans.

Referenser:

Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Stockholm: Natur & Kultur

Göransson, K. (2015). Speciella yrken. Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Karlstads universitet.

Vetenskapsrådet (2015). Läs mer om projektet Speciella yrken?  på Vetenskapsrådets site.

Å några får böcker!

De lyckligt lottade är vårt 50-tal deltagare i satsningen Språkpaketet. Deltagarna kommer från sju olika skolor och i samband med den bokpresentation som ingår som en pusselbit i Språkpaketet så får varje skolan ett bokpaket. Dessa omfattar ett 30 tal böcker och oftast hittar du tre böcker för varje titel. Deltagarna arbetar med böckerna under de tre terminer som Språkpaketet pågår och sedan lämnas böckerna över till skolans bibliotek så att även övriga elever får läsa dem.

Här hittar du vilka böcker som ingick i årets bokpaket: Bokpaket 2015

Så här ser några av titlarna ut.

Hitintills har deltagarna utsetts av våra grundskolechefer. Framöver kommer intresserade skolor att få anmäla sig till oss. Närmare besked om hur man går tillväga kommer vi ut med under nästa termin. Deltagarna utgörs av pedagoger som arbetar med F-klass, åk 1 och 2 och som vill lära sig att arbeta med ASL, dvs. läsinlärningsmetoden Att skriva sig till läsning. Språkpaketet omfattar fler delar som föreläsningar om aktuell forskning, inspirationsföreläsning av lärare som arbetar med ASL, föreläsning med en forskare, kurs och handledning i arbetet med ASL samt workshops kring bedömning av elevers läsande och skrivande.

Du kan läsa mer om Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.

 

Effektiva lärstrategier

Det måste vara viktigt för undervisningen!

En kollega uppmärksammade mig på en artikel som du hittar på Skolverkets site under Skolutveckling. Hela rubriken är Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan. Sökvägen för artikeln är: Start > Skolutveckling > Forskning > Didaktik > Undervisning > Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan.

Skolverket Effektiva lärstrategier

Författare är Vanja Lozic, projektledare vid Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet.

Första underrubriken lyder Lära att lära – en nyckelkompetens för livslångt lärande. Som rubriken säger så är den viktigaste kompetensen just att vi lär våra elever att lära och detta handlar i första hand om att utveckla förmågan att fullfölja och organisera det egna lärandet. Eleverna behöver lära sig att bygga ny kunskap på befintliga kunskaper och tidigare erfarenheter samt att tillämpa dessa.

Tyvärr är det så att  flera av de lärstrategier som vi lärare använder sägs vara ineffektiva. Gemensamt för de ineffektiva lärstrategierne är att de innebär en passiv inlärningsstil. Exempel på ineffektiva lärstrategier är: omläsning samt markering och understrykning av viktiga textdelar, sammanfattning av läst text. Dessa strategier hittar vi i läsundervisningen, där de rekommenderas. Nu är det som det ofta är när man läser om forskning – det beror på … Diskussionen kring sammanfattning går in på att detta kräver komplexa kognitiva förmågor och att detta inte finns hos alla. Ja, det stämmer med vad andra skriver. Samtidigt är det ju en förmåga som vi explicit tränar i lässtrategiundervisningen. Vi modellerar och arbetar enligt EPA, enskilt/par/alla, just för att det är svårt. Lozic skriver:

Men sammanfattning i sig är en viktig förmåga som man behöver behärska för att exempelvis kunna klara högre studier eller genomföra vissa arbetsuppgifter i yrkeslivet. Därmed kan utbildningens mål vara att utveckla och träna just denna förmåga. Dessutom kan sammanfattning med fördel användas i kombination med andra mer effektiva lästrategier. (Skolverket 2015-09-10)

Ja, jag håller med.

En annan lärstrategi som sägs vara ineffektiv är att ställa frågor. Anledningen skulle vara att den strategin sägs passa bäst för högpresterande elever. Måttlig effekt påstås ges av lärstrategin att förklara för sig själv och andra. Här gäller det vad elever tänker när de läser, vad texten handlar om, vad slutsatserna är och hur läsaren tolkar texten.

Artikeln är synnerligen intressant då den kräver en del tänkande. Jag har inte läst de artiklar som Lozic´s text bygger på  (du hittar dem längre ner under referenser samt på Skolverkes site) så jag kan bara läsa, tolka och reflektera utifrån Lozic´s presentation av resultaten i ursprungstexterna. Det vore verkligen spännande att få diskutera Lozic´s text relaterat till Mitchells bok Inkludering i skolan samt böcker av exempelvis Gear, Reichenberg och Westlund om undervisning av lässtrategier. De lutar sig på annan forskning och förmedlar andra budskap. En sak är säker. Läser du forskning så måste du tänka själv men också jämföra med andra forskares rön och resultat. Läs gärna och reflektera! Tycker du att jag har missuppfattat något?

Referenser:

Dunlosky, J., Rawson, K., Marsh, E., Nathan, M.J., Willingham, D. (2013) ”Improving students’ learning with effective learning techniques: promising directions from cognitive and educational psychology”. Psychological Science in the Public Interest, January 2013 vol. 14, s. 4-58. Improving students’ learning with effective learning techniques

Hoskins, B., Fredriksson, U (2008). Learning to Learn: What is it and can it be measured? European Commission. Luxemburg Learning to Learn

Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.

Mest läst 2014!

Fick tips på en artikel som har visat sig vara den mest nedladdade och lästa av alla artiklar publicerade i European Journal of Special Needs Education under 2014 (Routledge). Inte dåligt för en vetenskaplig artikel som handlar om inkludering, eller hur!? Den ligger nu också på sjätte (6e) plats för de mest lästa artiklarna för de år tio i topplistan har funnits. Artikeln det gäller är ”Inclusion in practice: a matter of school culture” som är publicerade våren 2014 i European Journal of Special Needs Education. Författare är Catharina Tjernberg och Eva Heimdahl Mattson.

Artikeln bygger på en studie med syfte att undersöka hur en framgångsrik läs- och skrivundervisning ska se ut för att inte fungera exkluderande. Mycket kortfattat är svaret heterogena undervisningsgrupper där läraren använder olika metoder och förhållningssätt för att möta skillnader i elevgruppen. Andra viktiga faktorer är mentorskap, samarbete med kollegor och pedagogiska diskussioner. Artikelförfattarna (Tjernberg & Heimdahl Mattson) fann att kärnan är den reflekterande läraren som är beredd att anpassa sin undervisning till elever, ämnet och situationen. De fann också att lärarens teoretiska kunskapsgrund och förmåga att knyta teori till praktik är avgörande för undervisningens kvalitet. Artikelförfattarna använder här begreppet action-oriented knowledge. Ett annat resultat av studien är vikten av att kunna använda sig av gruppen för att höja alla elevers kunskapsnivå. Jag känner mig lite nöjd över att ha nämnt just denna artikel i ett tidigare inlägg om att läsa vetenskapliga artiklar. Du hittar den här: Hur läser du en vetenskaplig artikel?

Routledge listar samtliga mest lästa artiklarna i 10 olika vetenskapliga tidskrifter. Du har fri tillgång till dessa hela 2015. Så här skriver de själva på sin webbsida för artiklarna ”Class of 2015″.

We have taken the Most Read article throughout 2014 from all of our education journals to establish a collection called the ‘Class of 2015′. These articles have been made free for the year and will be promoted until the end of 2015.

Routledge

 Referenser:

Tjernberg, C., & Heimdahl Mattson, E. (2014) Inclusion in practice: a matter of school culture. European Journal of Special Needs Education, 29, 2, 247-256.

Författarnas egna bloggar: