Visar alla blogginlägg med kategorin:
Inspirationsplatser

Ett ***** studiebesök på Sätra!

Cecilia Westblad och Eva Lindholm tog emot oss i Språkpaketet på ett studiebesök i sitt klassrum. Idag har de lämnat det traditionella bokstavsarbetet. Däremot arbetar de mycket med elevernas finmotorik! Ingen handstil men många olika övningar för att träna upp elevernas finmotorik. Närmare påsk lägger de in välskrivning och då ägnas mycket tid åt att skriva välskrivning med penna och papper. Vid välskrivningstillfällena använder de parallellt appen Skrivguiden när eleverna skriver för hand. De har märkt att det tydliggör och får eleverna att följa en korrekt skrivriktning för bokstäverna. Arbetet sker i korta, tätt återkommande arbetspass och barnen tycker att det är jätteroligt. På det här viset håller de isär arbetet med fokus på innehåll från det mer praktiska skrivandet.

collage

Allt arbete görs i par för att träna samarbete. Cissi och Eva arbetar mycket med detta i undervisningen. För att göra detta effektivt har de brutit ner målet samarbete i mindre delar och moment. De använder inte fasta par utan barnen får arbeta med olika kamrater vid olika tillfällen och med olika syfte.  Samarbete visade sig kräva nya uppgifter och tydliga stödstrukturer. Det kan vara tankekartor som blir en grund att skriva utifrån. Det kan också handla om att skrivuppgifter så långt det är möjligt handlar om något självupplevt kombinerat med uppgifter ur faktaböcker.

De försöker att så mycket som möjligt modelera innan eleverna arbetar parvis eller på egen hand. Modellandet kan handla om exempelvis följande:

7D163A4C-5B79-4855-AE7C-11190B94DA79

Arbetet i klassrummet och undervisningen är idag i hög grad digitalt. De arbetar med stödstrukturer där de funnit att berättande i appen Book creator är en mycket konstruktiv väg att gå och detta redan från årskurs 1. En nackdel med appen är att det inte finns en bra talsyntes i Book creator.

B2D31557-BFC6-4006-977C-35DE5B4456EF

De skapar tankekartor i  appen Popplet som sedan ligger till grund för elevernas faktatexter.

De arbetar med kamratrespons och har använt delar ur Nya språket lyfter som utgångspunkt. Vi fick se exempel på när kamratresponsen ges i form av en kort inspelning, dvs. kamraten spelar in sin egen muntliga respons med hjälp av iPadens videoinspelningsfunktion, som eleven kan titta på. Fördelen här att det är lätt att titta flera gånger på responsen.

3D8FFEB1-0C04-49DF-830E-04A648414D8B

Cissi och Eva beskrev hur de förändrat och utvecklat sin undervisning under de senaste åren. Idag har de fokus på digitalt skrivande, öppna uppgifter, stödstrukturer och att lära eleverna att bearbeta och omforma sina alster. De arbetar med det så kallade Ekenbladet, deras klasstidning. Cissi och Eva väver in arbete med läsförståelsestrategier i skrivarbetet men förstås även i textsamtalen. Vi fick se ett filmexempel på när en elev ställer frågor till en tiger som också svarar. Detta gjordes genom att filma med iPaden och med greenscreen teknik, dvs. eleven filmar mot en grön bakgrund där en bild läggs på för något man vill ha med i miljön, i det här fallet en tiger.

Vi fick se hur de arbetar med räknehändelser i Puppet Pals. Exemplet visade delfiner som simmade i havet. Några delfiner blev uppätna av hajar och elevens fråga gällde hur många delfiner som fanns kvar.

Cissi och Eva arbetar med olika texttyper. Det är förklarande, argumenterande, beskrivande, berättande och instruerande texter. Klassens senaste arbete med argumenterande texter handlade om förslag på förbättringar i utemiljön. Dessa skickade de in till kommunen som tog intryck av förslagen och förverkligade några av dessa.

Cissi och Eva reflekterade kring de vinster de ser med sitt sätt att arbeta. Exempel på vinster är att de idag lyckas arbeta:

  • Språkutvecklande
  • Alla lyckas
  • Eleverna känner stolthet över sitt skolarbete
  • Arbetet är idag i högre grad individanpassat
  • Fokus på innehåll och form
  • De utvecklar sitt pedagogiska arbete digitalt
  • Motoriken är inget hinder
  • De har fått en högre måluppfyllelse

Cissi och Eva berättade om hur de arbetar med thinglink.com tillsammans med att de visade oss några elevexempel. Ett exempel gällde uppgiften där alla elever tilldelades en plats i Stockholm och som de fick i uppdrag att samla och presentera fakta om. Dessa fakta filmade eleverna med sina paddor för att i nästa steg lägga in dessa minifilmer i Stockholmskartan. I exemplet vi fick se hade varje elev/elevpar en liten ruta som användaren kunde klicka på för att se och höra eleven berätta om sin plats.

69C648CF-813F-4BEC-AE24-7944AA5936AE

Cissi och Eva tog upp några utmaningar de mött. En utmaning är ibland just att få till bra och konstruktiva samarbeten. Det tekniska kan strula och det kräver uthållighet hos både lärare och elever. Eleverna producerar många texter så en annan fråga är hur man visar upp allt eleverna gör!? Skrivkondition är en viktig aspekt. Detta är viktigt att orka skriva längre texter för hand!

En utmaning för elevernas vidare läsutveckling är att gå från att ha knäckt läskoden till att bli goda läsare. Detta kräver en genomtänkt och strukturerad undervisning med stöd till de som behöver detta! Här arbetar Cissi och Eva med något de kallar lässtickor. Du ser några exempel på bilden. Lässtickor är laminerade lappar med olika frågor och frågeställningar kring läsning och/eller texten. När eleverna arbetar med läsning går Cissi och Eva runt och delar ut en lässticka till varje elev som i och med det får ett uppdrag att fundera över.

lässtickor

Tiden gick fort! Studiebesöket inspirerade till diskussioner och erfarenhetsutbyte. Jag tror vi alla ville prova det mesta av vad Cissi och Eva hade berättat om under eftermiddagen! Stort tack till er båda, Cissi och Eva, för en välplanerad och givande eftermiddag!

Inspiration

grupbild

Karin Pettersson visar på språk- och kunskapsutvecklande undervisning i tidigare skolår – och det skedde 5e februari. En riktigt inspirerande men också lärorik inspirationsföreläsning! Vi är alla vi som deltar i Språkpaketet. Det är Carola och jag som organiserar men också själva håller i de flesta av våra handledningar och föreläsningar.

Karin Pettersson använder iPads, dator och dokumentkamera. Barnen har hörlurar kopplade till en split för att kunna koppla två barn till samma dator. Det parvisa elevarbetet är centralt. Möbleringen påverkar hur läraren kan undervisa och avgör därmed hur det blir. Karin har inspirerats av Trageton för klassrumsmöblering, det parvisa elevarbetet och att hon valt att ha skärmar mellan vissa bord. Karin försöker skapa rum i rummet. Gemensamt arbete görs i grupp på golvet. Där ligger det en mjuk, ljuddämpande och allergigodkänd gummimatta som utgörs av ett antal pusselbitar, en pusselmatta (Ergo).

Eleverna står upp när de arbetar och de arbetar oftast parvis när de skriver.

Direkt vid skolstart börjar de skriva bokstavsräckor på sina iPads. Utvecklingen går fort med uppstart i att höra och hitta bokstäver med stöd av talsyntesen. Karins erfarenhet är att läraren redan från början måste tänka efter och bestämma sig för hur de färdiga texterna ska sparas och vad man ska göra med texterna. Ska texterna läsas för kamrater och hemma? Ska texterna sparas och i så fall hur?

Det är många finmotorikövningar. Penngreppet tränas på många olika sätt. Det är pyssel och fingerarbete. Bokstavsformerna tränas enligt hur det beskrivs i Erica Lövgrens böcker om ASL.

Karin integrerar ASL undervisningen med genrepedagogik utifrån undervisningens och lärandets fyra zoner.

IMG_1222

lärandets 4 zoner

Karin arbetar med vardags- och skolspråk och att göra eleverna medvetna om hur vi talar på olika sätt i olika sammanhang med olika människor. Vi använder helt enkelt olika språk utifrån syftet.

Karin återgav lite kort hur genrepedagogiken vilar på de tre benen: 1) Vygotskij 2) den funktionella grammatiken 3) cirkelmodellen. Hon exemplifierade och utvecklade också detta närmare. Hon presenterade olika stöttningsstrategier, gav exempel ur sin undervisning utifrån den funktionella grammatiken och visade en bild på aktions-, säges-, mentala- och relationerna processer samt tidsord. Hennes erfarenhet är att detta ger eleverna i åk 1 ett metaspråk som gör stor skillnad. Vi fick exempel på hur hon arbetar med cirkelmodellen. Karin presenterade de sex skolgenrer hon arbetar med i sin undervisning. Dessa är:

  1. återgivande
  2. narrativa
  3. beskrivande
  4. förklarande
  5. instruerande
  6. diskuterande/argumenterande

Karin presenterade de appar hon använder med sina elever och hur barnens alster kan se ut. Det var exempelvis: Läs och skriv som är en bra app för F-klass.

Karin visade hur hon arbetar med argumentation med elever i F-klass och mycket mer.

Vill du också få en kick-start med att arbeta med ASL och med en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan du anmäla dig till nästa Språkpaket som vi alldeles snart startar upp! Tala med din rektor och om ni är överens så kan du mejla mig eller Carola om att ni är intresserade. Det är alltid rektor som beslutar huruvida det finns tid inom skolans utvecklingsarbete att berörda lärare deltar.

Referenser

Ergo pusselmatta

Löfgren, E. (2013). Med datorn som skrivverktyg. Stockholm: Sanoma utbildning.

Pettersson, K. (2017). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3 : cirkelmodellen, genrepedagogik, ALS och IKT. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

appar:

  • Skriv och läs, en webbapp, vilket betyder att man går in via webben. Ca 109 kr.

Att våga prova ett nytt förhållningssätt

Mod och öppenhet är den gemensamma nämnaren för deltagarna i Språkpaketet.
Idag, onsdagen den 31a maj, möttes vi som deltagit i  Språkpaketet 2016-2017 för ett gemensamt erfarenhetsutbyte. Lärare från 8 skolor har gjort en gemensam resa i arbetet med att utveckla sin undervisning i den första läs- och skrivinlärningen. Arbetssättet kallas ASL, Att skriva sig till läsning. Det betyder att eleverna lär sig läsa genom att börja skriva. Inget nytt i och för sig. Det som är nytt är att arbetet utgår från att eleverna skriver på Ipads eller datorer redan från allra första början. Skrivandet stöds av talsyntes. Det är spökskrift, bokstavräckor, ord och berättelser. Det är upptäckarskrivande, dvs. orden skrivs som de låter då eleven utforskar och analyserar förhållandet mellan ljud och bokstav. Symbolhanteringen utgörs av tidig form av upptäckarskrivande, avancerad form av upptäckarskrivande och helordsskrivande.

Först ut var kollegorna på Askebyskolan. Du ser här några glimtar från deras redovisning.

Askeby_collage2

Lärarna presenterar i sin resultatredovisning att de ser en tydlig utveckling. Alla elever har gynnats av arbetssättet. Du ser i bilden ovan ett elevexempel från åk 1. Den vänstra texten, två rader under elevteckningen, skrev eleven tidigt på höstterminen och den högra texten skrev samma elev i slutet av vårterminen. Utveckling kallas det!

Lillholms- och Ekholmsskolan berättade om en del tekniska problem de hade i början. Vid terminsstart hittade man inte paddorna! Lillholmsskolans förskoleklasser mötte också andra hinder under läsårets gång. Periodvis krånglade deras iPads och de fanns inte heller alltid på plats. De brottades med brist på personal. Barngrupperna visade sig vara språksvaga vilket krävde mycket förskolepedagogik varför de valde att arbeta mer medvetet med språket och finmotoriska övningar. Lärarna presenterade både fördelar och svårigheter vilket är bra. Svårigheter behöver problematiseras och ska användas för att lära sig av inför fortsatt arbete.

Lillholm o Ekholm resultat åk 1

Många av deltagarna underströk att det parvisa arbetet på iPads ledde till förbättrat samarbete mellan eleverna. Detta var också något som eleverna själva tagit upp och kommenterat. Östbergaskolan bjöd oss på små korta filmer som visade hur eleverna samarbetade i sitt skrivande. Både roligt och spännande att få se!

Lillholm o Ekholm barnhänder

Hedvig Eleonora skola presenterade hur de arbeter i fyrgruppssystem mot bland annat idrotten. De utgår från fasta skrivarpar. Likaså görs mycket av bokstavsarbetet parvis. Deras erfarenhet är att motoriskt svagare elever skriver mer och orkar arbeta längre pass när de arbetar med ASL. De berättade att de har nöjda och glada elever som vill vara i skolan.

Sjöviksskolan fick sina iPads framåt jul vilket var alldeles för sent! De berättade om olika finmotoriskt övningar och hur de arbetat med veckans bokstav i olika material som t.ex. lera.

Långbrodalsskolan berättade om hur de inspirerar sin elever att skriva. Det handlade om springsagor, programmering, olika temauppgifter som tid, egna sagor, sekvenskort. ASL satsningen har get entusiastiska barn som blivit bra på att samarbeta i skrivarpar. Vi fick se exempel på långa texter.  lång text Det var roliga skrivuppgifter som kunde handla om när jag är hundra år.  100 år

Utmaningar inför hösten var för flera av deltagarna att få tillgång till fler paddor, inspirera nya kollegorna som ännu inte har arbetat med ASL och många önskade också fler appar till sina iPads.

Långbrodalsskolan arbetade med små paddor, iPad mini, vilket inte fungerade lika bra som den vanliga storleken. iPad mini bjuder in elever att vilja arbeta själva för det är helt enkelt svårt att få plats två stycken när man ska skriva.

Östbergaskolan visade filmer med elever som skrev och samarbetade jättefint runt sina skrivarbeten. När man arbetar med iPads så är det lätt att också filma korta sekvenser som visar hur eleverna arbetar, hur de resonerar och hur de samarbetar för att lista ut hur ord stavas och vad deras texter ska handla om.

Fler skolor som deltog var Loviselundskolan, Mälarhöjdens skola och Örbyskolan. Under erfarenhetsutbytet visades många härliga, inspirerande foton från klassrummen.

klädnypor

Jag avslutar med eleven som älskar skolan. Nog är det en härligt framsida till Min textbok!älska skolan2

Referenser:

Skolverket. Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk

Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.

Utveckla PS!?

Det är mycket arbete med PS, PedagogStockholm! Många frågor att arbeta med.

Att skapa värden är en central fråga. Häromdagen deltog jag i ett möte med webb byrån Creuna, kollegor och bloggare från PS redaktion och kommunikatörer från Utbildningsförvaltningen. Vi jobbade intensivt, diskuterade och hann lite flams också. I fokus stod frågan vilka värden vi kan identifiera för PS, PedagogStockholm. Vi problematiserade vad som behöver vara med, vad som irriterar och vilka olika lösningar som finns. Vi arbetade med post-it lappar i ett flerstegsupplägg och bollade med termer som supportlina, SharePoints, call to action, nyckeltal och många fler. Riktigt roligt blev det när Monica skrev top notch. Med lite hjärnsläpp blev stavningen mycket kreativ! Ja, det var ett rolig eftermiddagsmöte!

Creuna2

Vilka tankar, idéer och förslag har du för PS? Något som fattas på PS? Något som kan bli bättre? Kanske finns det något vi kan förverkliga!?

Vill du börja blogg så tycker jag att du ska kontakta redaktionen!

Fanfar för Cecilia Peña!

Har du hört? Jag tänker på att årets svensklärarpris gick till Cecilia Peña. Hon är lärare i svenska och engelska och arbetar på Nya Elementar i Bromma. Aretemeriterad för sin lärarskicklighet. Cecilia är också författare av läromedel i svenska på förlaget Sanoma Utbildning.

Tänk att årets pris gick till en av våra stockholmslärare! När vi talar om skolan är det viktigt att komma ihåg och lyfta fram alla duktiga lärare som finns och arbetar på våra skolor!

Jag har haft nöjet att träffa Cecilia i många olika sammanhang och vet att detta var ett bra val av lärare. Cecilia är en aktiv lärare som arbetar på många fronter. Det är ämnesdidaktisk utveckling, arbete med att kombinera teknik med hennes ämnen, utveckling av läsundervisningen och ett stort intresse för att använda forskning för att utveckla den egna undervisningen. Senaste året deltog Cecilia i min bloggkurs och fick sina elever att nappa på bloggandet i litteraturundervisningen. När klassen arbetade med boken Pojkarna av Jessica Schiefauer och i samband med det skrev ett antal inlägg på sin blogg så fick de en dag ett mejl från författaren själv som hade råkat hitta deras blogg och bara ville berätta hur imponerad hon var av att läsa deras inlägg.

Du kan höra två tidigare intervjuer med Cecilia om du går till Svenskrummets podcast. Det är avsnitt nr 8 och 11.

Vill du hellre träffa Cecilia och höra henne berätta om hur hon arbetar med stöttning och strategier för läsförståelse så kan du göra det på Bokmässan i Göteborg i september. Där kommer hon att hålla ett minseminarium i förlaget Sanoma Utbildnings monter.

Vill du läsa mer samt se en bild på Cecilia så läs pressmeddelandet HÄR.

Avslutningsvis vill jag bara säga GRATTIS Cecilia!

Inspirationsföreläsning

Tisdagen den 31a mars ordnade vi med en inspirationsföreläsning där Cecilia Westblad, Eva Lindholm (Sätraskolan) och Marie-Louise Engstrand (Skarpatorpskolan) var inspiratörerna. Deltagarna var årets Språkpaketare. Föreläsarna bjöd på sina tankar, erfarenheter, råd men också exempel på resultat som deras arbete lett till. Alla tre arbetar med ASL. Detta kompletterat med undervisning i läsförståelsestrategier, multimodalt berättande och film. Eva möter upp undervisningen genom att bland annat filma på fritids. Här var det iMovie som var verktyget. Marie-Louise lär sina ettor att berätta med hjälp av PhotoStory och vi fick en snabbvisning av hur det kan gå till. Filmerna läggs upp i klassbloggen för andra att läsa och ta del av.

Det var berättelser om att utmana sig själv som lärare; våga ta in digital teknik och pröva nya vägar i undervisningen. Nya, högre förväntningar på eleverna som visar vad de kan till lärarnas förtjusning.

Besöker du SETT2015? Då kan du också få höra Cecilia, den här gången tillsammans med kollegan Ewa, samt Marie-Louise. Cecilia och Ewa hittar du i sal E5 tisdag 14/4 kl. 15.45-16.30. Rubriken är Vi vågade utmana oss själva!

Marie-Louise kan du höra i sal E4 på onsdag 15/4 kl. 16.30-17.15. Rubriken är Motivation och språkstärkande med ASL och blogg.

Vi ses på SETT2015!

M-L E3

Marie-Louise Engstrand

EvaL

Eva Lindholm

Anmäl dig till 24 nov!

Varför då? Vad gäller det?

Språkutvecklande arbetssätt kan gestalta sig på många sätt beroende på en mängd faktorer som exempelvis åldersgrupp och språklig bakgrund. 24 nov har du chansen att lyssna på två lärare från Skarpatorp som har fokus på Språkutvecklande arbetssätt.

Marie-Louise, åk 1, utgår från elevernas egna berättelsestrukturer och det talspråk som eleverna redan har innan de kommer till skolan. Hon arbetar med PhotoStory, formativ bedömning samt använder bloggen för att utveckla barnens språk-, läs- och skrivförmåga.

Susanna, Sva-lärare åk 7-9, presenterar hur hon och hennes kollegor arbetar med att utveckla olika former för språkutvecklande arbetssätt i SO och NO i senare skolår (åk 7-9).

Nyfiken på att få veta mer!? Då är du, som är lärare i Stockholms kommunala grundskolor, välkommen att anmäla dig. Du hittar också detaljerad information i anmälan.

Anmälningslänken är: Språkutvecklande arbetssätt

Här kan du läsa mer om: Skarpatorpsskolan.

Barn behöver någon att berätta för!

Autentiska åhörare är en förutsättning för att vilja fortsätta berätta. Det är här bloggandet har en uppgift att fylla. De första bloggarna börjar komma igång. Jag syftar på det dussin som startat inom kursen QB, Att utveckla elevers skrivande med Quadblogging. Några av lärarna har lagt upp arbetet så att de själva lägger upp sina elevers inlägg och respons. Andra lägger in eleverna som användare så att eleverna själva kan skriva och redigera. Vilket man väljer är en smaksak. Har man yngre barn eller känner sig lite ovan i början så går det utmärkt att börja med att ha ”helkoll”, dvs. sköta publiceringen själv. Det är inga problem att allteftersom man kommer igång släppa på eleverna som självständiga användare.

Idag presenterar jag åk 1:s blogg på Skarpatorpsskolan. De har hunnit en hel del som du kan se om du besöker deras blogg. De har också hunnit få kommentarer. De bildar tillsammans med tre andra skolor en grupp. Uppgiften är att minst var fjärde vecka skriva inlägg och övriga veckor skriver de respons på varandras inlägg. Givetvis får man skriva inlägg varje vecka men man lovar att göra det de veckor gruppen har kommit överens om.

Hitintills har vi gått igenom hur man skapar kategorier, lägger upp dessa på menyraden, skriver inlägg, godkänner kommentarer och skriver respons. Vi börjar så smått lägga in bilder också. Det tar några gånger innan handgreppen sitter. Dessutom har vi upptäckt det som är så vanligt när man jobbar i olika program; det ser inte alltid likadant ut på olika enheter. Exempelvis har jag själv just upptäckt att det här med att lägga till widgets inte är så lätt på Stockholm stads datorer på grund av att vi där har Explorer 9. Widgets lägger man med fördel till på paddan eller på en privat dator med Explorer 10 eller senare. authors widget_141016

Vad är då en widget? Titta i bloggens högerkant. Där ser du fält; exempelvis ett fält med rubriken ”Vi som skriver går i årskurs 1.” – det är en widget. Den kallas ”authors widget” och den visar vem som skriver inläggen. Här kan man lägga upp klassens samtliga elever som användare. Namnen på användarna kan visas i en lista som fälls ut eller fast, på rad undervarandra. I exemplet med Skarpatorpsskolan är det klassens lärare som skriver in barnens inlägg och därför har de valt att det ska stå ”1b på Skarpatorpsskolan”. Parentesen (9) betyder att det just nu finns totalt 9 inlägg.

Det här är det första du ser när du besöker bloggen.

Skarpatorp hem

 

Under kategorin Texter vi skriver och sedan ASL på menyraden hittar du ett antal filmade sagor som barnen fått hjälp att arbeta fram. Så här presenterar klassens lärare Marie-Louise hur de gör: ”Vi har i svenska jobbat med att göra egna sagor tillsammans. Först har barnen hittat på sagan sen har de fått rita varsin bild och sist har de fått läsa in sagan i programmet PhotoStory. Det här är första gången eleverna i åk 1 läser.

Skarpatorp_141016

Nog blev du sugen på att titta och lyssna på några av sagorna? Bloggadressen är: Skarpatorpsskolan blogg åk 1-3

Fler bloggar finns det och jag kommer att tipsa om allihop!

Psst! Skriv gärna själv en kommentar när du besökt bloggen. Jag vet att barnen blir överlyckliga när de ser att någon har besökt deras blogg.

Combon praxis – forskning gjorde skillnad!

0x16a084f0_gruppbild_forskningscirkeln2
Gruppbild på forskningscirkeln. Två deltagare fattas dock på bilden.

 

I måndags 2/6 var det dags för avslutning på forskningscirkeln som vi arbetat tillsammans kring under 2013/14. Temat har varit ”Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet”. Totalt har vi varit 87 deltagare varav 18 utgjorde en forskningscirkel. Alla har bjudits på föreläsningar med forskarna Kristina Danielsson, Catharina Tjernberg, Barbro Westlund, Michael Tengberg samt Carin Wolf från Skolinspektionen. Mellan föreläsningarna har forskningscirkeln träffats för att diskutera de utvecklingsarbeten deltagarna parvis har initierat, planerat, startat upp och lett under året. Centralt har varit att omsätta valda forskningsrön i praktiken i ett kollegialt lärande.

Vad gav då denna forskningscirkel oss?

Jag fastnade för hur deltagarna lyfte upplevelsen av att ha varit med om en process på flera plan; dels i att initiera, planera och leda ett utvecklingsarbete, dels att få möta och följa det gemensamma lärandet och den gemensamma utvecklingen på skolan och sist men inte minst upplevelsen av en alldeles egen personlig utveckling och lärande. Deltagarna talade om hur de under året erövrat ett gemensamt professionellt språk kring språk-, läs- och skrivfrågor.

En lärdom var insikten om att utvecklingsarbete tar tid. En annan lärdom var erfarenheterna av att det första syftet och de första frågeställningarna behövde omformuleras under resans gång. Verkligheten krävde att ursprungliga idéer och visioner begränsades för att vara möjliga att arbeta med under så pass kort tid som ett läsår.

Deltagarna talade om det fantastiska med att få befinna sig på samt föra pedagogiska samtal på metanivå. De uppskattade att det var hög nivå på föreläsningarna, mycket intresserade och engagerade deltagare och att läroprocesserna har fått ta tid. De ansåg att upplägget var proffsigt och att forskningscirkeln starkt bidragit till både deras egen utveckling och kollegors utveckling genom utvecklingsarbetena. Möjligheten till en direkt koppling mellan forskning och praxis var en stor vinst! Den gjorde skillnad!

Upplägget med 70 minuters föreläsningar följt av ett dialogsamtal mellan forskare och deltagare i forskningscirkeln ansågs särskilt givande och inspirerande. Att två av föreläsarna höll två föreläsningar var med en tid emellan upplevdes som mycket bra. Det ledde till nya insikter och fördjupade kunskaper att få möta samma forskare vid två olika tillfällen.

I måndags 2/6 presenterade deltagarna kort sina respektive utvecklingsarbeten, varje par disponerade 10 minuter för detta. En alldels för kort tid för att göra deras utvecklingsarbeten rättvisa! Därför kommer de av deltagarna som vill att under nästa läsår få möjligheter att i form av inspirationsföreläsningar presentera sina pågående utvecklingsarbeten lite mer utförligt. Till dessa tillfällen blir det möjligt för alla lärare att anmäla sig och inte bara deltagarna i seminarieserien. Vi filmade också måndagens presentationer och när deltagarna har godkänt sina respektive bidrag så lägger vi upp dessa filmpresentationer. Räkna med att det tar någon vecka.

Här är listan över deltagande skolor och lärare.

Här hittar du blogginlägget (från 140626) med exempel på de utvecklingsarbeten som deltagarna arbetade med. Vi filmade slutpresentationerna och det är de du kan ta del av här. Länken är: Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14

Skolvärlden gjorde runt årsskiftet ett webbreportage om forskningscirkeln som du hittar på Skolvärlden men också här för dig som inte redan sett det.

 

Fanfarer!

Idag händer det! 23e april och ALLT ska enligt uppgift publiceras på En läsande klass’ hemsida. Idag 23e april ska också studiehandledningen i bokform ha nått alla skolor i hela Sverige. En bok för åk 1-3 och en bok för åk 4-6. Fantastiskt, eller hur!? Studiehandledning, alla texter (det talas om mellan 700 och 1000 texter!) samt ett cirkelstöd kan laddas ner kostnadsfritt. Cirkelstödet är skrivet för att användas av t.ex. arbetslag som vill börja arbeta med studiehandledningen tillsammans i studiecirkelform.  Tillsammans är det lättare att utvecklas och komma vidare. Tillsammans är det lättare att få idéer och se nya möjligheter i undervisningen. Tillsammans är det lättare hitta nya vägar när det inte blir som man tänkt.

Studiehandledningen innehåller lektionsplaneringar för undervisning i läsförståelsestrategier från åk 1 till och med åk 6. Tidsramarna är beräknade utifrån 2,5 timmes undervisning per vecka kring läsförståelsestrategier.

På webbsidan för En läsande klass hittar du också en kort inspirationsfilm, ”Vad innebär läsförståelsestrategier?”. Framöver kommer det också att läggas upp förslag för föräldrar och bibliotekarier. Är du inte redan bekant med ”En läsande klass” så skynda dig att besöka deras webbsida”.

Jag vet att de byter webbleverantör för att klara den väntade anstormningen när alla filer läggs upp under dagen. Vad jag förstår så fortsätter webbadressen att vara: www.enlasandeklass.se