Visar alla blogginlägg med kategorin:
Internationellt

14/11 – Internationella barnboksveckan!

IB, Internationella biblioteket, ger dig möjlighet att möta tre långväga barnboksförfattare. Internationella bibliotekets barnboksvecka inleds med ett öppet seminarium där du får träffa:

  • Jawahir A Farah (Somalia), IB 3 författare
  • Sonia Nimr (Palestina) och
  • Fauzia Minallah (Pakistan).

Samtalsledare är Karin Elfving, journalist och etnolog. Samtalet sker på engelska.

Programblad (pdf): Internationella bibliotekets barnboksvecka

Håll med om att det låter intressant!

Du vet väl också att våra egna bibliotekarier Ingalill Åkesson Hedqvist och Clarisa Rolandi Ronge arbetar med att bygga upp ett mångspråksbibliotek hos oss på Medioteket!? Om du är intresserad av att låna till dina elever så är tillvägagångssättet att skolbibliotekarien lånar böcker  för att sedan låna ut dem till elever på skolan. Vill du veta mer om vårt Mångspråksbibliotek så kontakta Ingalill eller Clarisa!

Fakta:

Måndag 14 november 2016 kl 18.00-19.00

Bokförsäljning och mingel kl. 17.30

Läs mer om barnboksveckan och om gästerna Internationella bibliotekets webbplats.

Adress: Internationella biblioteket, Odengatan 61 D, AULAN, Stockholm

Telefon: 08-508 31 288 • 08-508 31 289

Kontaktperson Gizela Sladic: gizela.sladic@stockholm.se

Barnboksveckan arrangeras av Internationella biblioteket med finansiellt stöd av Kulturrådet.

Så här riggar du för diskussioner

Jag själv har tyckt att det har varit svårt att rigga för diskussioner . Det är inte helt lätt att få till bra, konstruktiva och utvecklande, diskussionsgrupper, särskilt med yngre elever. Det är lätt hänt att några tar mycket plats och några inte tar plats alls. I senaste numret av The Reading Teacher handlade en artikel om hur man underlättar detta. Studien som refereras utgick från klasslärarens mål för literacy arbetet i en klass med 7-åringar. Målen var att eleverna skulle:

  1. utveckla en positiv syn på läsande
  2. förstå att meningen med läsning är att förstå det lästa
  3. lära sig att självständigt använda och reflektera kring förståelsestrategier i olika texter
  4. engagera sig i meningsfulla diskussioner kring texter med tolkande uttalanden och svar

Mål som vi känner igen från våra svenska kursplanemål. Arbetet med att skapa diskussionsgrupper byggde på lärarens fyra mål. Syftet var att skapa utrymmen där eleverna kunde stödja varandras förståelse av lästa texter. Utgångspunkten var ett kollaborativt lärande, dvs. ett gemensamt lärande där den enskilda eleven når en fördjupad förståelse med stöd av kamraterna.

Diskussionsgrupperna är tänkta att utmana eleverna till ett higher order thinking (HOT). Eleverna ska utvidga sin förståelse och använda olika förståelsestrategier. Samtal och dialogisk undervisning stöder förståelse. Didaktiskt började lärarna arbeta med elevernas förväntningar på diskussionerna utifrån frågor som:

Hur känner vi igen ett bra lyssnande? Hur deltar vi i en diskussion? (Moses, Ogden, Kelly 2015:234)

Lärarna lärde ut hur man gör när man diskuterar. De tog upp saker som exempelvis vikten av ögonkontakt vid samtal, en god samtalston och kroppsspråkets betydelse. Vid helklassdiskussionerna uppmanades eleverna att välja och ta med sig en bok som de vill dela. Vid diskussionerna fick de träna på att säga saker som: Jag hörde att du sa att …, Jag håller med dig eller Jag för står inte riktigt. Kan du berätta mer!?

För att komma in i diskussionen fick eleverna använda uppstartsmeningar.

För att utveckla diskussionerna användes post-it lappar för att märka ut favoritavsnitt i böckerna de läste. Varje förståelsestrategi motsvarade en viss färg. På så vis såg både läraren och eleverna vad kamraterna tänkte ta upp. De strategier de arbetade med var: kopplingar, vad jag har lärt mig, frågor och övrigt.

Nästa steg var att starta upp diskussioner i smågrupper. Mycket möda lades på att locka eleverna med böcker som ledde till diskussioner och känslomässigt engagemang. Varje gruppdiskussion började med att en elev berättade om sin bok för att sedan be om kommentarer, frågor, kopplingar och kommentarer; alltid relaterat till texten och elevens presentation.

Lärarna lärde också barnen att göra inferenser. Författare skriver ofta så att det finns luckor i texten där läsaren själv får fylla ut och komplettera det som fattas. Läsaren använder ledtrådar som finns i texten och kopplar till sådant denne redan vet för att kunna dra en slutsats och/eller göra gissningar. Ett konkret exempel hittar finns i Monica Reichenbergs bok Vägar till läsförståelse (Reichenberg 2014:77):

Sara skulle gå på kalas.
Hon undrade om Elin skulle gilla en Tintin-bok.
Hon skakade på spargrisen.
Den gav inte ett ljud ifrån sig.

Eleverna får berätta hur gammal de tror att Sara är, varför hon tänker på att Elin skulle gilla en Tintin-bok, varför hon skakar på spargrisen och vad det betyder att den inte gav ett ljud ifrån sig. Sedan får de berätta hur de vet allt detta. Svaren står inte i texten men eleverna har dragit slutsatser och förstår eller gör kvalificerade gissningar som leder till tänkbara svar.

5 fingrar regel_151105

Lärarna använde vad de kallade Retelling Anchor Chart. Till vänster har jag ritat av ett sådant. Eleverna hade i uppgift att tala om alla delar av handen när de presenterade sin bok för kamraterna i diskussionsgruppen.

Du känner med all säkerhet igen upplägget! Det liknar delvis vad som beskrivs i klassikern Det flerstämmig klassrummet av Olga Dysthe från 1996. I ett dialogiskt klassrum bygger vuxna och elever vidare på varandras yttranden och reflektioner. Vuxna och elever är tillsammans engagerade i att skapa, formulera och värdera nya tolkningar och nya förståelser för att bättre förstå sig själva, varandra och omvärlden.

Idag, mot bakgrund av helgens händelser, finns det mycket att diskutera tillsammans. Det är inte bara böcker vi kan diskutera med våra elever utan också omvärldshändelser. Ibland underlättar det diskussionerna att utgå från böcker relaterade till ämnet för att sedan gå över till dagshändelserna. På Cirkbloggen hittar du mängder av bokförslag. Arbetar du i någon av Stockholms kommunala grundskolor så kan du också låna böcker i grupp- och klassrumsuppsättningar och/eller på olika teman, för olika årskurser och ur många andra perspektiv.

Referenser:

ILA, International Reading Association.

Moses, L., Ogden, M. & Kelly, L.B. (2015). Facilitating Meaningful Discussion Groups in the Primary Grades. I The Reading Teacher, September/October 2015, Volume 69, Number 2, sidorna 233-237

Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur.

LukiMat

En webbtjänst med forskningsbaserad information om barns utveckling och lärande i läsning och matematik, samt material för att stödja och bedöma dessa färdigheter.

Här hittar jag råd, förslag och rekommendationer kring undervisning i läsförståelse som helt överensstämmer med vad jag arbetar med i mina kurser. Ja, det känns alltid bra att bli bekräftad i att man arbetar med rätt saker på rätt sätt. Jag läser mängder av forskningslitteratur (tidskrifter, artiklar, avhandlingar), leder kurser där jag försöker föra ut allt jag läst, kan och har erfarenheter av från mina år som lärare. Jag har också förmånen att få träffa forskare och praktiker i olika sammanhang där jag kan diskutera språk-, läs- och skrivfrågor och sådant jag funderar över.

Ibland är det tillfälligheter som leder vidare. LukiMat hittade jag när jag letade mer information om ordväggar som jag skrev om i ett tidigare inlägg (25/1 -15).

Inledningen till avsnittet om läsförståelse lyder, till min stora förtjusning och tillfredsställelse:

”Även om förutsättningarna för läsförståelse, som bakgrundskunskap, ordförråd, minne och slutledningsförmåga är i sin ordning kan läsaren ha svårt med att förstå en skriven text, eftersom läsförståelse måste övas aktivt. Inte heller räcker det med riklig tillgång till böcker, utan de måste kompletteras med systematisk, medveten, direkt undervisning i läsförståelse. Läsförståelse utvecklas inte automatiskt genom tyst läsning. Även om barnet läser böcker i mängder kan hon fastna på sin bekvämlighetsnivå och varken utveckla sin läsförståelse eller sitt ordförråd.” (länk till citatet på LukiMat)

Yes, yes, yes! – Bakgrundskunskap, ordförråd, minne och slutledningsförmåga är basen som måste kompletteras med systematisk, medveten, direkt undervisning i läsförståelse eftersom den inte utvecklas automatiskt genom tyst läsning. Yes, yes, yes!

Rekommendationerna är att undervisning i läsförståelse ska ske konkret, med handledning och modellering. Vi kan läsa konkreta exempel varav ett är meningen om grodan, näckrosbladet och fisken som lyder: Grodan satt på ett näckrosblad, en fisk simmade under bladet. Här drar läsaren automatiskt slutsatsen att fisken simmade under grodan. Nybörjarläsaren behöver dock vägledning i att aktivera sina förkunskaper om grodor, fiskar och näckrosor, skapa en inre bild av händelsen och miljön samt dra slutsatsen att fisken simmar under näckrosbladet och därmed under grodan.

På LukiMats webbsida hittar du också en modell för strukturen på den rekommenderade läsförståelseundervisningen.

modell Aro Kummi 2

Modellen är efter T. Aro. Kumm 1. Läsförståelse: Teori och övningar. Ovanstående bild är kopierad av mig och kommer från LukiMat.

Fakta om LukiMat

LukiMat-webbtjänsten utvecklas och upprätthålls av Niilo Mäki Institutet, Jyväskylä universitet och Åbo Akademi. Webbtjänsten finansieras av finska undervisnings- och kulturministeriet.

LukiMat-webbtjänsten omfattar tre områden:

  1. Informationstjänst
  2. Metoder för bedömning av svårigheter vid läs- och matematikinlärning
  3. Metoder för träning av grundläggande färdigheter

Innehållet i LukiMat-webbtjänsten riktar sig till förskolan samt årskurserna 1 och 2.

LukiMat har också en grupp i Facebook, men den är på finska.

Webblänkar

Så här ser LukiMats webbsida om Läsning ut. Som du ser hittar du allt om läsning under Informationstjänst, i vänsterkanten.

LukiMat webb

 

Hört talas om Reading Power?

Om inte så är det dags att möta begreppet Reading Power! Det innebär också ett möte med Adrienne Gear. Adrienne talar om fem Reading powers. När det gäller skönlitteratur är dessa:

  1. Connect/ göra kopplingar
  2. Question/fråga
  3. Visualize/visualisera
  4. Infer/göra inferenser
  5. Transform/förändra (i betydelsen att förändra läsarens syn på något)

Fem strategier för att göra eleverna uppmärksamma på sitt eget tänkande och hur de med hjälp av egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap kan skapa mening i texten. Adrienne ställer sig frågor som: Vad är det skickliga läsare och skribenter gör? Vilka tankeprocesser och strategier använder de sig av? Hur kan lärare planera och utforma sin undervisning för att utveckla eleverna till aktiva och reflekterande textbearbetare?

Vem är då Adrienne Gear? Jo, hon är lärare, författare och ”school literacy developer” i British Columbia, Canada.

Adrienne Gear har skrivit flera böcker, bl.a. ”Nonfiction Reading Power: Linking Thinking to Reading and Writing Instruction”. Några andra exempel är: Reading Power; Nonfiction Reading Power; Nonfiction Writing Power; Comprehension Connections: Bridges to Strategic Reading. Som framgår av titlarna skriver Adrienne Gear om att läsa och skriva både skönlitterärt och inom fackämnen.

I samband med NoK:s Läskonferens 24/4 (som erbjuder ett riktigt bra program för den som kan delta) ger förlaget NoK ut en översättning av en av hennes böcker. Du kan läsa om boken i NoK:s katalog för 2015 (se sidan 14). Förordet är skrivet av Barbro Westlund. Boktiteln är Att läsa faktatexter. Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Så här skriver Adrienne själv i sin blogg om att boken ges ut översatt till svenska.

Adrienne Gear

Det bästa av allt är att jag kan erbjuda er en föreläsning med Adrienne! Fokus för denna föreläsning ligger på att läsa faktatexter ur ett helhetsperspektiv på läsa-skriva. För dig som är intresserad så hittar du information om lokal, datum, tid mm. i anmälan och du anmäler dig här: Anmälningslänk

Föreläsningen, som genomförs på engelska, är öppen för alla lärare i Stockholms kommunala grundskolor som är intresserade av ämnet.

Här kommer återigen länkarna till:

PS. Ett litet förtydligande behövs. Vad gäller faktatexter är de fem Reading Powers inte helt identiska utan två är annorlunda. De fem är:

  1. Connect
  2. Question/infer
  3. Transform
  4. Zoom-in
  5. Determine importance

Detta får du lära mer om i föreläsningen!

”En skola är inte bättre än sina lärare”

Brukar du ta upp att det fattas pengar och att klasserna är för stora? Brukar dina elever tala om att skolframgång handlar om talang och att ha tur? Då är det dags att höra vad Andreas Schleicher har kommit fram till. Andreas är ansvarig för PISA OECD och han talar i olika intervjuer om 7 skolmyter.

  • Myt 1: Socioekonomiskt missgynnade elever är dömda att prestera dåligt
  • Myt 2: Våra invandrarelever sänker resultaten
  • Myt 3: Det handlar om pengar
  • Myt 4: Mindre klasser höjer resultaten
  • Myt 5: Med urvalssystem kan man nå högre resultat
  • Myt 6: Den digitala världen kräver nya ämnen och en vidare läroplan
  • Myt 7: Talang är en förutsättning för skolframgång

Elever med likartad socio-ekonomisk bakgrund visar upp olika skolresultat beroende av vilken skola de går i. Exempelvis visar PISA-resultaten att 10 % av de elever som hade de mest ogynnsamma förutsättningarna i Shanghai hade bättre matematikkunskaper än de 10 % i USA och i flera europeiska länder som tillhörde de mest priviligierade.

Analysen av PISA-resultaten pekar på att det är vilken skola de går i som avgörande för våra invandrarelevers skolresultat.

Mindre än 20 % av resultaten förklaras av hur mycket pengar som satsas på skolan. I stället är det frågan om HUR pengarna används.

PISA-resultaten visar inga samband mellan klasstorlek och skolresultat. Detta gäller vare sig vid jämförelse mellan länder eller inom ett land. Länder som får bra resultat i PISA undersökningen har satsat på konkurrenskraftiga lärarlöner, löpande vidareutbildning och kompetensutveckling för lärarna samt balans mellan olika uppgifter inom lärarens arbetstid.

Internationella jämförelser visar att det inte finns någon motsättning mellan en skola öppen för alla och en skola som bygger på urval. Ingen av länderna med en hög grad av uppdelning, s.k. akademisk stratifiering, ligger i resultattoppen. Detta oavsett om uppdelningen bygger på ”tracking, streaming, or grade repetition” (BBC, 150206). Här syftar man på indelningar i spår, nivågrupperingar, elitsatsningar eller att eleven går om när denne inte nått förväntade resultat. De länder som når bäst resultat använder kombinationer.

Vad gäller globalisering och digitalisering är det viktigaste att vi rustar våra elever inför ett livslångt lärande. De länder som presterar i topp har läroplaner som ”tends to be rigorous, with a few things taught well and in great depth” (BBC, 150206), dvs. focus på färre delar, god undervisning och med större djup.

Enligt artikeln är en vanligt förekommande åsikt bland eleverna att resultat är helt beroende på talang. Forskning däremot visar att höga förväntningar har en avgörande betydelse för skolframgång. De länder som lyckas i PISA har lärare med höga förväntningar på ALLA elever.

One of the most interesting patterns observed among some of the highest-performing countries was the gradual move away from a system in which students were streamed into different types of secondary schools.

Those countries did not accomplish this transition by taking the average and setting the new standards to that level. Instead, they ”levelled up”, requiring all students to meet the standards that they formerly expected only their elite students to meet.

In these education systems, universal high expectations are not a mantra but a reality. (BBC, 150206)

Ja, det här är vanligt förekommande åsikter som vi behöver ventilera en vända till. Bakgrunden till att detta har uppmärksammats är att vår regering bad OECD om att göra en snabbanalys utifrån våra försämrade PISA-resultat. Även en kommission med internationella forskare och experter tillsattes för att analysera det dåliga resultatet för våra elever i PISA.

Tydligen har Sverige den tionde högsta kostnaden per elev i OECD-länderna och relativt små klasser. Däremot har inställningen om att ALLA elever kan nå bra resultat inte fått fotfäste i Sverige.

PISA står för Programme for International Student Assessment och är ett OECD-projekt. PISA är en internationell studie som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Elevernas förmågor undersöks inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år. (Skolverkets webb 150206)

Vill du läsa artiklarna och lyssna på Sveriges radios intervju med Andreas Schleicher? Här har du källorna:

 BBC, News Business: Seven big myths about top-performing school systems, 150204.

Skolverket om PISA i korthet.

Skolvärlden: Schleicher avlivar sju skolmyter,  150205.

Sveriges Radios intervju med Andreas Schleicher : Så ska Sverige förbättra skolan, 150206 (publicerat 18/2 -14).

OECD, PISA in Focus, 2014/5 (May): Are grouping and selecting students for different schools related to students’ motivation to learn?  150206.

 

SKOLFORSK – för forskning och skola i samverkan

En heldag med forskningspresentationer. Vilken spännande arbetsdag!

image

Seminarierna, 16 stycken parallella, speglar tre olika perspektiv på uppdraget att kartlägga forskningsresultat:

  1. Hur man kan göra kartläggningar
  2. Vad man kan lära av kartläggningarna
  3. Hur lärarprofession, lärarutbildning och beslutsfattare nyttjar forskning

Konferensen redovisar det projekt som Vetenskaprådet har genomfört under 2014 och som har handlat om att kartlägga utbildningsvetenskaplig forskning.

Jag har valt fyra seminarier:

  • Vad betyder egentligen begreppet inkludering? Vad leder till ökad måluppfyllelse för elever i svårigheter och hur är deras situationer när de integreras? – Claes Nilholm
  • Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning? – Karin Taube
  • Vad är formativ bedömning enligt svensk och internationell forskning? – Viveca Lindberg
  • Internationella jämförelser av skolresultat. – Sverker Lindblad

Mycket är intressant och från förmiddagens pass vill jag lyfta Claes Nilholm som berättade om hur projektet inkluderande undervisning lett till tre forskningsöversikter. Han underströk att det är graden av skillnad som är det viktiga när man utvärderar olika typer av metoder/arbetssätt. Många har starka effekter men hur ser skillnaden ut? Han utvecklade också hur inkluderingsbegreppet används i forskning. I artiklar med empirisk inriktning används begreppet närmast som en synonym till VAR elever får sin utbildning (=placering) och i andra sammanhang kan det användas som en del i en mer avancerad diskussion om vad inkludering innebär.

Karin Taube presenterade preliminära resultat som pekar mot att barns tidiga läsutveckling stöds mest effektivt av en balanserad läsundervisning. En sådan omfattar språkliga aktiviteter i en miljö som stimulerar läsande och skrivande. Den omfattar också en tydlig och systematisk undervisning om bokstäver och ljud. Sammanfattningsvis: språkstimulerande miljö och en tydlig, välstrukturerad och systematisk undervisning.

image

Vädret var lite grått och trist men vad gör väl det en sådan här dag!?

Prata läsning med sporttermer

Hur kan det låta? Vad kan det handla om?

Först vill jag säga att det är väldigt bra att ha barn och barnbarn. Man kan lära sig mycket av dem! Är du bekant med begreppet MVP? Förkortning av ”Most Valuable Player”. Det syftar på den personen och hens insatser som anses vara mest betydelsefulla för laget som helhet. Här har barnen inga problem med att argumentera för varför och vad som gör någon till MVP.  Det är resultat i siffror för enskilda rekord likaväl som statistik och jämförelser; det kan gälla teknik och väderförhållanden och underlag.

Som lärare kan jag plocka upp idén med MVP när vi talar läsning men nu med innebörden textens ”Mest Värdefulla Fras”. Strategin att tala om MVP  leder in eleverna på att leta särskilt viktiga, och/eller för förståelsen betydelsefulla,  uttryck och fraser.  MVP samtal förutsätter  argument för ståndpunkter, förslag på bevis för dessa och exempel på varför exempelvis en viss fras är mer betydelsefull än en annan. Tanketekniken är densamma som om man diskuterade favoritlagets styrkor och svagheter jämfört med ett annat lag. Givetvis gäller  frasens betydelse för relationen till texten som en helhet. Betydelsen kan förstås som att M syftar på den centrala tanken ( Main idea) i texten eller att V handlar om ett exempel på det starkaste språkliga uttrycket (Vivid language). Det kan också handla om en fras som blir kvar i tankarna hos eleven, en fras som tillför något nytt till elevens tidigare kunskaper och/eller ger en ny förståelse av ett fenomen. V står för Vivid och syftar på att frasen skapar en klar, tydlig inre bild som förklarar och förtydligar innehållet i texten som helhet.

Kriterierna för MVP lärs ut en i taget som med andra lässtrategier.

Sammanfattningsvis krävs följande för att vara en MVP fras:

  • M: frasen säger något om textens centrala tema och/eller innehåll.
  • V: frasen ger en tydlig inre bild.
  • P: frasen är en fras som ”stannar” hos läsaren.

Dessa MVP samtal ska utmana eleverna i textsamtalen på ett högre metakognitivt plan Med krav på kritiskt tänkande och att  bearbeta och syntetisera textinformation. Det ger tillfälle att låta eleverna redan från tidig ålder analysera text på ord och meningsnivå relaterat till textens centrala idé, budskap och/eller innehåll.

Hur låter det för dig? Något du redan gör? Kan sportanknytningen göra en skillnad i textsamtalen?

Hett var’e här!

Hur heta är olika frågor inom literacyfältet? Hur tar man reda på det och vem gör det? Vad bygger ett sådant antagande på? Dessa frågor får man svaret på i en artikel i Reading Today, medlemstidningen i IRA.

Jag börjar med svaret. 2015 är sex områden riktigt heta. Fyra av dessa var med på listan 2014 och två är nya inför 2015.

4chili

De fyra som är ”very hot” redan från i år 2014 och som anses vara det även nästa år är:

  • College and career readiness
  • High-stakes assessment
  • Informational/nonfiction texts
  • Text Complexity

2chili

De två nya för 2015 är:

  • Digital literacies/new literacies
  • Writing, argumentative and based on sources

Att göra sådana här listor över vad som är ”hett” just nu började IRA med för 20 år sedan. Hur går det till när man gör de här ”heta” listorna?! Jo, 25 erkänt skickliga ”literacy leaders” från USA, Kanada men också från andra länder intervjuas kring vilka ämnen som är mest aktuella på dagordningen innevarande år. Likaså vilka områden som uppmärksammas. För att klassas som ”very hot” krävs att minst 75 % av de som intervjuas är eniga om uppgiften. För att rankas som ”hot” krävs att 50 % är eniga. Samma ordning för de ämnen som anses ”Cold”, dvs. 75 % är överens om att ämnesområdet inte är av intresse och ”not hot” kräver att 50 % är eniga i frågan. På de punkter där samtliga tillfrågade har samma åsikt listas området som ”extremely hot” respektive ”extremely cold”.

Artikeln understryker att listningen av vad som rankas som heta områden inte är liktydigt med vad som är viktiga områden! I stället handlar det om att se trender inom språk-, läs- och skrivområdet. En lista över vad som är viktigt skulle kunna se helt annorlunda ut. Syftet med dessa undersökningar är att stimulera intresset för fortsatta studier kring delområden inom ”literacy”-området.

För att bestämma årets ”hetta” för olika ämnesområden intervjuas föregående års respondenter som får föreslå tillägg och justeringar.

High-stakes assessment syftar på prov där resultatet har stor betydelse för den som prövas. Exempel på high-stakes assessment är gamla tiders studentprov som där studenten kunde bli underkänd och därmed inte kunde gå vidare. Idag skulle man kunna se våra nationella ämnesprov som exempel på sådana prov även om dagens elever inte behöver gå om på grund av proven. Andra exempel är körkortsprov där resultatet på själva testet avgör om den som prövas kommer att få körkort eller inte.

För dig som är nyfiken på hela listan så har jag fotat av den så du ser den här.

Här är hela listan på de områden som är "heta" och står på dagordningen för 2015. Här är hela listan på de områden som är ”heta” och aktuella för 2015.

 

Du kan läsa mer om hur uppgifterna som listan bygger på har samlats in här: The What’s Hot in Literacy Survey: How the 2015 Data was Gathered

Jag tycker att ett medlemskap i IRA är ”ett måste” för alla oss som arbetar med dessa frågor!

Vad ger quadblogging?

Här är några citat jag har hittat på http://quadblogging.net/ :

  • “…now 10 000 see you work…”
  • “…if people like it more people visit our blog…”
  • Svarskommentarer och respons! (min översättning)
  • “… massive impact on the levels of their writing and their engagement…”
  • “…making writing cool…”
  • “…pencil and paper is a bit boring…. Only teachers can see it…- blogging – anyone around the world can see it…”
  • “…the enthusiasm level is really really high now…”
  • “…they are really engaged in their learning…”
  • “…in average the children have done two years of progress in one year…”

Quadblogging motsvarar definitivt ett autentiskt skrivande i ett autentiskt sammanhang. För dig som har äldre elever finns ju också  möjligheten att gå med i en internationell grupp där eleverna får praktisera språkkunskaper och samtidigt lära känna elever från andra länder. För dig som inte just nu vill kasta dig ut i ett större sammanhang planerar jag för en kurs med fokus på ”att utveckla elevers skrivande med quadblogging”. Om någon månad tänkte jag lägga upp ett formulär för att göra intresseanmälningar (ej bindande) för att se hur många som tycker att det vore roligt att jobba med detta i skrivundervisningen.

Jag har skrivit tidigare om quadblogging i bloggen men detta tål att upprepas: I en rapport från Ofsted (den engelska skolinspektionen) skriver de om hur en skolas deltagande i quadblogging: ”…has a profound impact in developing pupils’ team working, communication and problem-solving skills” (Hertford and Infant school, sid. 6 i rapporten: http://issuu.com/hertfordinfants/docs/ofstedreport2012).

Lässtrategier med handrörelser – på film!

I reciprok läsundervisning, RT/Reciprocal Teaching, används fyra lässtrategier: att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter samt att sammanfatta. För dessa fyra lässtrategier använder många lärare kort med symbolerna spågumman, Nicke Nyfiken, detektiven samt cowboy Jim. Barbro Westlund fann i arbetet med sin avhandling att lärarna i Kanada i stället använder handrörelser när de undervisar sina elever. På filmen visar Barbro Westlund hur de kanadansiska lärarna tecknade dessa handrörelser.

Barbro Westlund är lektor i didaktik vid Stockholms universitet och hennes avhandling heter ”Att bedöma elevers läsförståelse”. Ett stort tack till Barbro Westlund som gillade idén så mycket att vi fick filma och lägga upp videon med lässtrategierna som handrörelser.