Visar alla blogginlägg med kategorin:
IT i undervisningen

Att våga prova ett nytt förhållningssätt

Mod och öppenhet är den gemensamma nämnaren för deltagarna i Språkpaketet.
Idag, onsdagen den 31a maj, möttes vi som deltagit i  Språkpaketet 2016-2017 för ett gemensamt erfarenhetsutbyte. Lärare från 8 skolor har gjort en gemensam resa i arbetet med att utveckla sin undervisning i den första läs- och skrivinlärningen. Arbetssättet kallas ASL, Att skriva sig till läsning. Det betyder att eleverna lär sig läsa genom att börja skriva. Inget nytt i och för sig. Det som är nytt är att arbetet utgår från att eleverna skriver på Ipads eller datorer redan från allra första början. Skrivandet stöds av talsyntes. Det är spökskrift, bokstavräckor, ord och berättelser. Det är upptäckarskrivande, dvs. orden skrivs som de låter då eleven utforskar och analyserar förhållandet mellan ljud och bokstav. Symbolhanteringen utgörs av tidig form av upptäckarskrivande, avancerad form av upptäckarskrivande och helordsskrivande.

Först ut var kollegorna på Askebyskolan. Du ser här några glimtar från deras redovisning.

Askeby_collage2

Lärarna presenterar i sin resultatredovisning att de ser en tydlig utveckling. Alla elever har gynnats av arbetssättet. Du ser i bilden ovan ett elevexempel från åk 1. Den vänstra texten, två rader under elevteckningen, skrev eleven tidigt på höstterminen och den högra texten skrev samma elev i slutet av vårterminen. Utveckling kallas det!

Lillholms- och Ekholmsskolan berättade om en del tekniska problem de hade i början. Vid terminsstart hittade man inte paddorna! Lillholmsskolans förskoleklasser mötte också andra hinder under läsårets gång. Periodvis krånglade deras iPads och de fanns inte heller alltid på plats. De brottades med brist på personal. Barngrupperna visade sig vara språksvaga vilket krävde mycket förskolepedagogik varför de valde att arbeta mer medvetet med språket och finmotoriska övningar. Lärarna presenterade både fördelar och svårigheter vilket är bra. Svårigheter behöver problematiseras och ska användas för att lära sig av inför fortsatt arbete.

Lillholm o Ekholm resultat åk 1

Många av deltagarna underströk att det parvisa arbetet på iPads ledde till förbättrat samarbete mellan eleverna. Detta var också något som eleverna själva tagit upp och kommenterat. Östbergaskolan bjöd oss på små korta filmer som visade hur eleverna samarbetade i sitt skrivande. Både roligt och spännande att få se!

Lillholm o Ekholm barnhänder

Hedvig Eleonora skola presenterade hur de arbeter i fyrgruppssystem mot bland annat idrotten. De utgår från fasta skrivarpar. Likaså görs mycket av bokstavsarbetet parvis. Deras erfarenhet är att motoriskt svagare elever skriver mer och orkar arbeta längre pass när de arbetar med ASL. De berättade att de har nöjda och glada elever som vill vara i skolan.

Sjöviksskolan fick sina iPads framåt jul vilket var alldeles för sent! De berättade om olika finmotoriskt övningar och hur de arbetat med veckans bokstav i olika material som t.ex. lera.

Långbrodalsskolan berättade om hur de inspirerar sin elever att skriva. Det handlade om springsagor, programmering, olika temauppgifter som tid, egna sagor, sekvenskort. ASL satsningen har get entusiastiska barn som blivit bra på att samarbeta i skrivarpar. Vi fick se exempel på långa texter.  lång text Det var roliga skrivuppgifter som kunde handla om när jag är hundra år.  100 år

Utmaningar inför hösten var för flera av deltagarna att få tillgång till fler paddor, inspirera nya kollegorna som ännu inte har arbetat med ASL och många önskade också fler appar till sina iPads.

Långbrodalsskolan arbetade med små paddor, iPad mini, vilket inte fungerade lika bra som den vanliga storleken. iPad mini bjuder in elever att vilja arbeta själva för det är helt enkelt svårt att få plats två stycken när man ska skriva.

Östbergaskolan visade filmer med elever som skrev och samarbetade jättefint runt sina skrivarbeten. När man arbetar med iPads så är det lätt att också filma korta sekvenser som visar hur eleverna arbetar, hur de resonerar och hur de samarbetar för att lista ut hur ord stavas och vad deras texter ska handla om.

Fler skolor som deltog var Loviselundskolan, Mälarhöjdens skola och Örbyskolan. Under erfarenhetsutbytet visades många härliga, inspirerande foton från klassrummen.

klädnypor

Jag avslutar med eleven som älskar skolan. Nog är det en härligt framsida till Min textbok!älska skolan2

Referenser:

Skolverket. Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk

Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.

Lära nytt

programmeringsmatta AIbland behöver man upptäcka nya världar. Här på Medioteket behöver man inte gå så långt för att just möta nya världar, lära saker man ännu inte kan och utmana sig själv. Det räcker att slinka in i ett angränsande rum. Kursen om programmering är ett sådant område för mig. Jag vidgar och fördjupar mitt ordförråd med ny terminologi och analog, visuell och textbaserad programmering. Tre eftermiddagar kommer jag att ägna mig åt detta.

Här är några glimtar från första kurstillfället. Vi fick bland annat arbeta praktiskt med kategorisering på en presenning, spela programmeringsspelet Robogem och programmera så kallade bottar.

programmeringsspel A

Lätt att förstå att dessa programmeringskurser är populära och snabbt blir fullbokade.

Ser fram mot de kvarvarande två tillfällena! Undrar också hur de kommer att påverka mig.

Tack Fredrik för en spännande kurs. Nu ser jag fram mot nästa tillfälle!

PS. Deltog i bloggträff igår och fick lära mig att bilderna ska vara stora och att jag ska högerställa dem så de visas ”rätt” på mobila enheter. Bra att veta om något ser konstigt ut för någon!

Frukost med vårt Skoldatatek

Vad är då ett skoldatatek? Det började med sju nav, dvs. 7 Skoldatatek, i hela Sverige. Vi i Stockholm fick vårt Skoldatatek 2008 och i början var nästan alla i personalen arbetsterapeuter. Efter en tid anställdes också specialpedagoger och en IT pedagog. Upplägget var att erbjuda flera öppna visningar i veckan då olika datorprogram visades och deltagarna fick prova att använda dessa och diskutera fördelar och nackdelar med de olika programmen.

Idag rör sid de flesta frågorna kring iPads och olika sätt att använda lärplattor pedagogiskt. Verktygen är likartade idag jämfört med tidigare men de tar sig olika uttryck,  priserna har gått  ner och som sagt är det lärplattor som används mest.

Det finns idag 187 Skoldatatek i Sveriges 290 kommuner.

IMG_0360

Kollegorna på vårt Skoldatatek är Karin Källander, Camilla Liljedahl, Sara Lindqvist och Peder Krebs. Deras utgångspunkt är att olikhet är det normala och frågor kring tillgänglighet och delaktighet står i fokus. De underströk särskilt att vi har så lätt för att glömma att fråga eleven vad denne tycker, tänker och anser fungerar bäst. Idag finns de flesta elever i ”vanliga” klasser och vi behöver ha kompetens och kunskap för att kunna erbjuda ALLA elever:

Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.

Karin, Camilla, Sara och Peder arbetar huvudsakligen med kurser/workshops, stöd/support, låneverksamhet/iPadprojekt samt informationsspridning.

Låneverksamhet

Vi fick se exempel på en av de iPads vagnar som lånas ut skolor. Vagnarna innehåller 15 paddor med appar. Syftet med att låna ut till våra skolor är att de ska kunna prova och se vad som är till stöd och hjälp för eleven innan skolan bestämmer sig för om de ska köpa. Tanken med att skolor får låna är också att hjälpa igång dem. I samband med lån får skolorna hjälp att välja hörlurar, fodral, appar och annat som kommer till. Vi fick också se tidshjälpmedel, sittkuddar, ComfortFokus (består av en sändare och en mottagare; läraren har en liten mikrofon som fästs på kläderna med ett clip; hjälpmedlet underlättar att dels höra, dels avskärma ljud i omgivningen).

Mediotekets  Pedagogiskt café till hösten kommer att handla om bland annat det vi fick se idag på frukostpresentationen.

IMG_0361

Skoldatateket erbjuder många olika kurser/workshops för alla kategorier av lärare. Dessa hittar du i Mediotekets kurskatalog som finns både i pappersformat och på vår webb, Mediotekets kurser för grundskolan, eller på Skoldatatekets egen webb.

Tänk vilken fantastisk arbetsplats med sååå kunniga kollegor på sååå många områden. Det här var bara ett exempel på en frukostpresentation med kollegorna en vanlig onsdagsmorgon!

Ljud, bild och ord i samspel!

Tillsammans ger de en multimodal text. På måndag 27/3 har vi en studiedag om hur ”jag” som lärare kan göra i klassrummet. Vill du också komma igång? Undrar du vad vi kommer att göra på måndag? Vill du delta?!

Läs mer i Kalendariet på PS, PedagogStockholm under 27e mars. Jag ser att anmälningslänken är stängd men du kan mejla min kollega Katrin Jäverbring om du vill anmäla dig. Undrar du över e-posten så har vi alla e-post efter mallen fornamn.efternamn@stockholm.se.

Jag har beskrivit den här heldagen i ett tidigare inlägg från i höstas som du hittar HÄR.

Vill du se det aktuella programbladet så hittar du det här: Programblad för 27/3.

Nästa Språkpaket på väg…

Igår måndag, 20/3, hade vi det första informationsmötet inför uppstarten av nästa Språkpaket. Intresset har växt från år till år och nu är det dubbelt så många som anmält intresse som de som erbjuds plats. Jätteroligt, tycker vi!

Det är kaffe och smörgås när vi samlas, förstås.

IMG_0169

Titta i böcker kunde man också. Det är tre böcker som är obligatorisk läsning för deltagare i Språkpaketet. Det är Att läsa och förstå (Westlund 2016), Att skriva sig till läsning (Hultin & Westman) samt Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren 2013). Den första boken är en kunskapsöversikt skriven av Barbro Westlund på uppdrag av skolverket. En bok som är utmärkt för att läsas i arbetslag för att komma vidare i samtal om litteracitet ur olika aspekter. Den andra är en bok som kombinerar presentation av forskning kring ASL och kapitel skrivna av praktiker som skriver om sin undervisning och olika utmaningar de har mött vid implementeringen av ASL. Den tredje boken Barn upptäcker skriftspråket  presenterar forskningsrön kring barns skriftspråksutveckling samt avsnitt om praktisk, didaktisk tillämpning, dvs. hur det kan se ut i undervisningen. Alla tre böckerna diskuteras vid olika träffarna under läsåret.

IMG_0170

Vi berättade om Språkpaketet, bakgrunden, tankarna som Språkpaketet grundar sig på, vad som ingår och vad deltagarna får med sig. Det är föreläsningar, handledning, inspirationsföreläsningar, möte med en forskare, bokläsning och boksamtal, bokpresentationer av böcker som deltagarna får till sina klasser och NYTT FÖR I ÅR…bcarola

… Medioteket lånar ut en laddningsvagn laddad med iPads. En vagn till varje deltagande skola. Tanken bakom detta är att deltagarna under det läsår som de deltar i Språkpaketet har tillgång till fler iPads än annars. Givetvis måste de deltagande skolorna själva köpa in egna iPads och appar också! Vi vet dock att det tar några år för en skola att köpa in iPads i en sådan omfattning att lärarna blir nöjda. I och med denna lånemöjlighet så blir det rivstart för deltagarna! Bra, eller hur!?

Vi vet från utvärderingarna och erfarenhetsutbytet med tidigare deltagande skolor att Språkpaketet har varit mycket uppskattat av lärarna.

Nu står vi inför vår 6e omgång Språkpaket!

Vi som har huvudansvaret för genomförandet är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

Du kan läsa mer om SpråkpaketetMediotekets webb under Kompetensutveckling: Språkpaketet.

Jobba smartare!

Ja, det kan jag behöva bli bättre på! Därför anmälde jag mig till tisdagens frukostseminarium med kollegorna Peter och Katrin. Vi ska lära oss nya grepp för Outlook med mailfunktioner och kalender, digitala möten, koppling till mobila enheter m.m. En del kommer att ligga i kurskatalogen.

Vad är då jobba smartare? Jo, det handlar om prioritering, använda Outlooks alla delar, digitala möten, använda Acronis för att komma åt våra kataloger från mobila enheter.

Katrin och Peter har arbetat fram ett paket med fem tillfällen.

IMG_0579

Vilken nivå ligger vi på? Är vi öppna för att ta till oss den nya uppfinningen ”hjulet”? En samvetsfråga.

Dagens fokus är en översikt kring Outlook, Acronis och Skype.

IMG_0580

Outlook var först ut.

IMG_0581

Jag kommer att börja använda dold kopia, dvs. Lägga in mottagarnas mejladresser i raden för dold/hemlig kopia. När man gör det så kan mottagaren inte svara till alla. Mottagaren ser inte heller övriga mottagare.

Peter presenterade Skype. En fördel är att vi på Skype for business kan samarbeta på delad skärm, dvs. Man kan se varandras skärmar under samtalet; dock inte om/när vi arbetar via mobila enheter.

IMG_0585

Tänk så bra att vi framöver kan träna praktiskt vid två tillfällen!

OCH smörgåsarna som befann sig i Nacka ersattes med nya från köket i gatuplanet. Stort tack Peter och Katrin för en lärorik förmiddag.

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!

Extra anpassningar, särskilt stöd samt utmaningar

I Skolverkets egen presentation av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling presenteras fyra motiv till bestämmelserna. Ett av dessa är att:

Identifiera elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd men också de elever som behöver extra utmaningar

Citatet innehåller tre olika uppdrag som läraren måste bevaka:

  1. extra anpassningar
  2. särskilt stöd
  3. utmana

Om och när läraren befarar att en elev inte kommer att nå kunskapsmålen ska läraren göra extra anpassningar av sin undervisning. Det är den första och lägsta graden av stöd till eleven. Extra anpassningar görs inom ramen för den ordinarie undervisningen. Extra anpassningar skiljer sig från särskilt stöd som är mer omfattande och oftast ges utanför klassrummet och under en längre tidsperiod. Särskilt stöd ska också bygga på en utredning. Några exempel på extra anpassningar kan vara att läraren tar fram ett tydligt och individuellt schema till eleven, kanske är schemat uppbyggt kring bilder som visar olika moment under skoldagen, det kan handla om att använda alternativa läromedel och/eller arbetsformer eller mer detaljerade instruktioner.

Bedömningsstödet ska säkra att eleverna får de extra anpassningarna och det särskilda stödet i ett tidigt skede samt att det stöd som ges är relevant för eleven. Här har vi det andra motivet som lyder:

Sätta in tidiga och relevanta insatser i tid

Skolinspektionen har nu slutfört en granskning av de extra anpassningar och det särskilda stöd som erbjuds elever i grundskolorna. På de 15 skolor som granskades fann Skolinspektionen brister på 11. Granskningen gjordes i åk 4. Kvalitetsgranskningens huvudresultat är i punktform följande:

  1. Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede
  2. Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har
  3. Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling
  4. Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

Skolinspektionen fann att förståelsen av begreppet extra anpassningar tog sig olika uttryck på olika skolor. Ibland blandade skolorna ihop betydelsen av extra anpassningar med andra inslag i undervisningen eller med särskilt stöd. De fann också att det var vanligt att åtgärder inte föregicks av tillräckliga analyser av elevens behov. Åtgärder sattes in för snabbt och oreflekterat vilket ledde till att det inte alltid erbjöds relevanta insatser till eleven. I klartext så är det inte alltid att de extra anpassningarna matchar elevens behov. Skolorna lyckades endast identifiera behoven av extra anpassningar för var tredje elev. Ett annat problem är att skolorna inte följer upp de extra anpassningar som en elev har fått. Detta gällde i nästan hälften av fallen. Är det allvarligt? Ja! Tänk dig ett läkarbesök där du får smärtstillande för blidtarmsinflammation och att läkarbesöket inte följs upp. Det skulle inte kallas för relevant behandling! Om behandlingen dessutom inte följs upp är katastrofen ett faktum.

Bedömningsstödet ska också göra att läraren identifierar de elever som behöver extra stimulans och utmaningar. Hur kan det se ut? Det är inte lätt att utmana! Utmana måste läraren göra på rätt nivå. Det kan handla om att elever får arbeta med olika uppgifter på olika nivå, att de får använda olika arbetsformer och att undervisningen organiseras på olika sätt. Det kan handla om att använda olika material som har olika karaktär och olika svårighetsgrad.

Det är viktigt att våra elever inte tvingas sitta av lektioner i väntan på att kamraterna ska bli klara eller att de får arbeta med en mängd monotona uppgifter även när de behärskar ett nytt kunskapsområde. Skolinspektionens skrift Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen ger en hel del uppslag till hur man kan tänka. Absolut läsvärd! Kostnadsfri att ladda ner och ja om och när man laddar ner den så kan  man läsa den i sin padda på väg till eller från jobbet.

Alla elever har rätt till en stimulerande och utmanande undervisning. En undervisning som tar hänsyn till deras bakgrund och erfarenheter men också till deras intressen och behov. Alla elever behöver undervisning som motiverar, stimulerar och utmanar. Alla har behov av stöd och stimulans. En del elever behöver dock de där extra anpassningarna och/eller det särskilda stödet samtidigt som de behöver utmanas.

Att anta en utmaning handlar om att våga göra saker man ännu inte riktigt behärskar och att våga ta risker. För att våga behöver man känna sig trygg i sammanhanget. Som lärare kan jag utmana elevers textval, jag kan utmana med nya ord, genom att introducera lågfrekventa ämnesspecifika ord, genom att ha stora förväntningar på vad eleverna klarar, jag kan utmana elevers förståelse av texter i textsamtal, jag kan utmana genom att organisera undervisningen på olika sätt och använda olika arbetsformer och mycket mer.

Extra anpassningar, särskilt stöd och utmaningar är på sätt och vis två sidor av samma mynt!

Fredagen den 16 september ger Skolinspektionen ett webbinarium om extra anpassningar i undervisningen. Kan du inte delta och/eller lyssna på fredag så kommer du att kunna se en inspelning på Skolinspektionens webb.

Referenser

Skolinspektionen om extra anpassningar och särskilt stöd (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.

Skolinspektionen (2016). Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen. Många elever behöver mer stimulans och utmaningar. Diarienummer: 40-2016:6874

Skolinspektionen (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – Rätten att utvecklas så långt som möjligt. Diarienummer 2011:6494.

Skolverkets webbinarium Om extra anpassningar av undervisningen. Webbinariet genomförs fredag den 16 september kl. 14:00-15:00.

Är du en stjärna, en Webbstjärna?

Eller vill du bli en stjärna? Då får du chansen i höst när jag har bloggkurs utifrån Webbstjärnan! Jag har tidigare haft flera bloggkurser men den här gången provar jag Webbstjärnans koncept. Det betyder att kursen bara omfattar ett (1) tillfälle. Vi håller på 3 timmar en eftermiddag på Medioteket, Trekantsvägen 3. En förutsättning för att kunna delta är att du kan ta med en egen dator med trådlöst nätverkskort. Du får uppgifter för gästinloggning på nätverket när du anmäler dig i receptionen. Givetvis går det bra att arbeta på en iPad.

Alla skapar sina bloggar i webbpubliceringsverktyget WordPress och du behöver en sajt att arbeta med. Det är den som du skapar hos Webbstjärnan. Jag kommer att följa Webbstjärnans upplägg vid genomgången och under workshopen. Deltagarna får Webbstjärnans häfte med dokumentation av alla moment som vi arbetar med. Dokumentationshäftet är interaktivt så till vida att du kan spara ner det och skriva direkt i det.

Inför workshopen

för att du ska få ut så mycket som möjligt av workshopen behöver du vara väl förberedd. Därför behöver du göra två saker innan workshopen.

  1. Du behöver registrera ett lärarkontoWebbstjärnan och skapa en webbplats som du ska arbeta med tillsammans med dina elever. Om du ska samarbeta med en kollega behöver bara en av er skapa en webbplats.
  2. Gå den nätbaserade kursen ”Kom igång med Webbstjärnan” så att du har kött på benen inför workshopen. Har du inget inlogg på kursportalen kan du registrera dig här eller höra av dig till Webbstjärnan  så hjälper de dig.

Efter kurstillfället ska du vara igång! Sedan väntar arbetet med dina elever och ert gemensamma bloggande. Det är ju det som är det egentliga syftet!

Om Webbstjärnan och IIS

Bakom Webbstjärnan står IIS, Internetstiftelsen i Sverige och Webbstjärnan är en del av IIS satsningar för att utveckla internetanvändningen i skolan. Att använd Webbstjärnan är kostnadsfritt och Webbstjärnan är fri från reklam. Min personliga erfarenhet av Webbstjärnan är att de har lyckats skapa en mycket proffsig miljö. De nätbaserade kurserna är tydliga,  informativa och bra.

Sist men inte minst viktigt – Webbstjärnans support är mycket bra. Det är i alla fall min erfarenhet. Jag har alltid fått snabb och bra återkoppling på mina frågor när jag har undrat saker. Det är viktigt för de flesta av oss!

I den här videon får du veta lite mer om Webbstjärnan (3:06 lång).

Anmäl dig!

Du anmäler dig via ett formulär som du hittar här: Webbstjärnans  anmälningslänk.

Trevlig helg!

Varför ska lärare blogga?

Ja, det är en bra fråga. Själv ser jag många fördelar med att blogga med elever i undervisningen. Här kommer några av mina svar på min fråga:

  • Tillsammans skapar lärare och elever en kunskapsbank utifrån undervisning, kunskaper och intressen.
  • Att skriva blogginlägg innebär möjlighet till ett autentiskt skrivande med andra läsare än läraren. Läraren i alla ära men elever blir taggade när de får respons från nya läsare som de ännu inte känner.
  • Skrivandet av inlägg är ett sätt att lära med pennan i hand, dvs. att bearbeta ny kunskap genom att skriva. Här i digital form.
  • Blogginlägg är ett enkelt sätt att samla reflektioner kring sitt eget lärande, ny kunskap och det som är aktuellt i undervisningen.
  • Det synliggör lärande.
  • Det möjliggör delande av kunskap och reflektioner.
  • Det synliggör vad som är aktuellt i undervisningen.
  • Det är ett medium för att hålla föräldrar ajour om vad deras barn gör i skolan och i undervisningen.
  • Det lär elever om internet, netikett, hur man får använda bilder, upphovsrättsliga frågor, creative commons och mycket mer.
  • Att arbeta med webbtexter och digitala medier ingår i kursplanen för svenska.

Har du fler argument för att blogga med dina elever? Fler argument för varför fler lärare borde börja blogga med sina elever? Eller kanske har du invändningar?