Visar alla blogginlägg med kategorin:
Jämställdhet

Dags igen! Klokare dag för dag…

Idag står normkritiskt perspektiv och mångfaldsperspektiv på dagordningen. Hela Medioteket får utbildning i detta och:

Syftet med kompetensutvecklingsinsatsen är en generell medvetandehöjning inom de aktuella områdena för att kunna förbättra bemötande och i ännu högre utsträckning säkerställa att ett inkluderande perspektiv präglar de tjänster Medioteket erbjuder. (Björkmans pedagogiska)

Ett normkritiskt perspektiv innebär att vi tydliggör och ifrågasätter normer som påverkar personers möjligheter att leva som hen önskar. Dagens föreläsare är Lotta Björkman, författare, utbildningskonsult och metodutvecklare inom normkritik. Tillika lärarutbildare på Södertörns högskola samt gymnasielärare i samhällskunskap och drama. Hon har bland annat har skrivit del av boken Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategier för förändring.

IMG_0594

Vi fick börja kreativt med att ställa upp oss i alfabetisk ordning efter förnamn och sedan presentera oss och våra tankar kring normkritik.

Vad är då normer? Jo, det är en oskriven regel eller förväntning som styr vårt beteende och våra värderingar. När normer bryts så blir de synliga för oss. I läroplanen finns det ett kapitel som heter Normer och värden (Lgr 11, s 12).

Ett roligt uppslag är att googla olika yrken. Björkman visade exempel på träffar för bibliotekarie, handläggare men också människa. Varför fick vi bilden som visar mänsklig utveckling från hårig, mörk apa till ljushults stark man? Ja, det fick vi diskutera. Det hade många svar.

IMG_0595

Björkman betonar att pedagogen som vill arbeta normkritiskt måste se sig själv. Hon förklarar detta väl med egna exempel på hur extra uppmärksamhet till vissa ”annorlunda” elever kan vara lika färgat av maktrelationer som att bara låta de normala ta plats i klassrummet. Björkman beskriver också hur hon arbetat med språket för att synliggöra för givet tagna förhållanden – till exempel genom att kalla regissören för ”hon” i en uppgift och diskutera med klassen hur pronomina han och hon ofta slentrianmässigt används och visa att detta är ett tecken på genusnormer.

En övning vi fick göra var tagen ur materialet Bryt. Det var en vandring där vi tog ett steg framåt för varje påstående som vi tyckte passade in på oss utifrån den person vi blivit tilldelade på en liten lapp. Sedan fick vi diskutera våra val och vad vi la in i vår egen rollfigur. Övningen heter Ett steg fram och du hittar den på sidan 90 i Bryt.

Andra övningar och material hittar du på Machofabriken.

Jönköping arbetar 2016/17 med normer i ett projekt kallat Normstorm.  Följ länken och läs mer! Spännande och nytänkande, tycker i alla fall jag.

Normstorm är ett projekt där elever i en skolkontext får synliggöra, problematisera och ifrågasätta normer. Projektet innefattar framtagningen av normkreativa bilder och konst där ett urval sedan ställs ut på välbesökta platser i staden. (Normstorm, 161109)

Björkman talade om bra och dåliga normer, möjliggörande och begränsande normer. Hon gick in på intersektionalitet som handlar om att synliggöra specifika situationer av förtryck. Dessa skapas i skärningspunkter för maktrelationer. Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv som belyser hur relationer av överordning och underordning skapas och upprätthålls i samspel mellan etnicitet, funktionshinder, klass, kön, religion och sexualitet.

Tolerans fokuserar på dem som inte passar in och normkritik innebär ett medvetet förändrande.

Nu skyndar jag vidare för snart tar jag emot Barbro Westlund som presenterar sin kunskapsöversikt kl. 15 i K-aulan. Snön ligger djup och föreläsningarna duggar tätt!

Referenser:

Lotta Björkmans webb: Björkmans pedagogiska

Bromseth, J. & Darj, F. (red): Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategier för förändring.

Stockholms universitet, Vad betyder egentligen orden? Begrepp och ordlista.

Många visningar = många intresserade!

117 visningar två dygn efter att jag lagt upp föreläsningen med Katharina Andersson om ”Visst kan pojkar skriva!”. Det betyder att ni är många som tycker som jag, dvs. ämnet är riktigt intressant. Hade varit roligt om vi alla kunde ha haft ett gemensamt samtal om våra erfarenheter och reflektioner kring pojkars skrivande! Jag undrar om det kommer något i Läslyftet om detta?

Yes! De är här.

Jag tänker på böckerna om critical literacy som jag beställde för ett tag sedan. Den ena boken är ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö 2012) och den andra är ”Doing critical literacy” (Janks m.fl. 2013). Enligt baksidestexten för ”Glädjen i …” så ligger fokus på ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor för yngre barn. Barnen undersöker olika typer av texter med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Utgångspunkten är intersektionell. Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

I ”Doing critical literacy” utlovas konkreta didaktiska tips på hur jag kan omsätta teori till praktik i undervisningen. Boken utgår från ett socio-kulturellt perspektiv där frågan om makt utforskas. Relationen mellan språk och makt leder oss till frågor runt hur texter påverkar oss socialt.

Leigh Hall, forskare och lärarutbildare, har utforskat ämnet critical literacy. En av hennes artiklar, ”Critical Reading Texts, What Students Do and How Teachers Can Help”  har ingressen

 ”Using the classroom as a space to consider and test out changes in beliefs, gender roles, and power structures can provide students with an opportunity to take control over how they shape their own and one another’s lives in a safe environment.”

Artikeln avslutas med förslag på hur lärare kan modellera arbetet med critical literacy via texter som är provocerande och/eller skrivna utifrån olika synsätt. Genom att lärare ”tänker högt” under sin högläsning kan eleverna få syn på och uppmuntras till samtal runt frågor som tar upp exempelvis könsroller och maktstrukturer.

Lät detta främmande och svårt? Börja då med att läsa boken ”Glädjen i att förstå”. I och för sig har jag bara kommit till sidan 32 men det har redan gett mig nya infallsvinklar och tankar. I artikeln av Hall hittar du också förslag på ett antal böcker som vänder sig till lärare och syftar till att introducera förhållningssätt och tankar runt critical literacy.

 En fördel med att pendla dryga timman till och från jobbet varje dag är att jag hinner läsa en hel del!

Jag höll på att missa den!

Skolverkets nationella konferens – som jag sett fram mot så länge! Något hade gått fel när jag anmälde mig men i fredags ordnade det sig. Första konferensdagen var just så bra som den lät! Idag har jag lyssnat på bl.a.:

  • Ann-Marie Körling ”Lärare som undervisande språkberikare”
  • Inger Lindberg ”Hur blir man klok på sitt andraspråk?”
  • Klara Dolk ”Intersektionalitet och barns delaktighet”
  • Eva Minten ”Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”
  • några utvecklingspedagoger från Borås ”Läsa för att lära – Borås stads lässatsning”

Eva Mintens genomgång av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet var riktigt bra! Eva presenterade, utredde, klargjorde och problematiserade begrepp som vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, evidens. I fredags kom en alldeles rykande färsk skrift av Eva Minten, ”Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken”. Tyvärr hade de 56 000 tryckta exemplaren kommit bort på sin väg från tryckeriet! Annars skulle vi alla deltagare på konferensen ha fått var sitt exemplar. Har vi tur så har den hittats till imorgon. Den går att ladda ner förstås. Den ser ut så här.

Klara Dolk var också riktigt bra. Tyvärr hade hon passet strax före lunch och var tvungen att dra på då förmiddagen hade blivit lite försenad. Jag blev sugen på att pröva ett grepp som går ut på att man väljer en bok på ett språk som ingen förstår för att jobba med bilderna och utifrån dessa berätta historien. Sedan kan man också kopiera figurer ur boken och låta barnen välja bland dessa för att fortsätta arbeta med berättelsen som de tror att den ser ut. Här tipsade hon om att man kan förminska respektive förstora figurerna för att se hur det i sig påverkar barnens historier. Tja, så var det erfarenheten att barnen inte alltid väljer de figurer som vi tror. Här kan det hända oväntade saker.

Jag fick kontakt med Anna, läsutvecklare från Borås. Hon och hennes kollegor har kommit vidare med RU, reciprok undervisning, och en anpassning av läsfixarna till senare skolår, dvs. åk 7-9 och gymnasiet. Jag hoppas på att få åka till Borås för att besöka dem och höra lite mer om detta.

Sist men inte minst – nu är stödmaterialet ”Språk-, läs- och skrivutvecklare – en resurs för ökad kvalitet i undervisning” färdigt och finns att ladda ner. Här har 9 av oss kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare som utgör en referensgrupp för NCS bidraget med synpunkter under arbetets gång. Det har varit intressant att få följa hela processen från de första idéerna via ett antal läsningar och fram till det nu tryckta stödmaterialet. Vi är mycket stolta över att ha fått vara delaktiga i detta stödmaterial! Tack Erica för att du vände dig till oss i referensgruppen.

Du hittar också stödmaterialet på Skolverkets webbplats för NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling.

En intensiv dag som gick fort. Som tur är har vi en andra dag att se fram mot imorgon med fler spännande programpunkter.

Från problem till utmaningar

 ”Från problem till utmaningar” är ett förslag på perspektivbyte som du hittar du på ”Lesesentret ”, Stavangers universitet. De har publicerat en liten skrift med titeln ”Gutter og lesing”.

Sport, action och fantasy är texter som pojkar gillar! Vårt utbud av texter och därmed pojkarnas möjligheter till textval är avgörande för att skapa läsintresse. Samma kanske gäller även oss vuxna? Nog blir jag nyfiken på denna lilla rapport när jag ser kapitelrubriker som:

  • «Guteproblemet»
  • «Jeg leser aldri – men jeg leser alltid!»
  • «Readwars – the Return of Men»
  • Med litteratur og Maradona i garderoben
  • Lesing, skriving, bygg og mekk

 Bilderna i skriften sticker också ut. Framsidan ser ut så här.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har inte hunnit läsa den än men den ligger utskriven och väntar.

“Not for me”

sa pojkarna när de i parken erbjöds böcker av författaren Ian McEwan. Christina Hoff Sommers, docent i filosofi,  skriver aktivt i olika sammanhang och problematiserar pojkars och unga mäns försämrade läsning och svagare skolresultat. Hon presenterar uppgifter på att unga män idag är i minoritet bland dem som tar universitetsexamina på olika nivåer. Hon har skrivit ett flertal böcker om bl.a. pojkar och pojkars läsning. Bokexempel: (2013; 2a upplagan)  ”The War Against Boys: How Misguided Policies are Harming Our Young Men”.

Bakom faktum att dagens pojkar och män läser mindre men också sämre samt har sämre skolresultat ligger många olika orsaker. I en intervju svarar hon att ”Today’s classrooms tend to be feelings-centered, risk-averse, competition-free, and sedentary”. Fritt översatt säger citatet att våra klassrum är inriktade på känslor och med litet utrymme för risktagande, saknar tävlingsinslag och karakteriserars av stillasittande. Detta ligger enligt Hoff Sommers pojkarna i fatet.

I England, Canada och Australien ska det finnas särskilda program för att uppmuntra och stärka pojkars läsande. Dessa omfattar t.ex.:

  1. mer pojkvänliga läsuppgifter (t.ex. science fiction, fantasy, sport, spion- och krigsböcker)
  2. mer ledig tid under skoltid för att ge utrymme till lek och fysisk aktivetet
  3. kampanjer för att uppmuntra en mer manligt inriktad litteracitet
  4. fler manliga lärare som förebilder

Det australiska programmet är “Success for Boys” och genomfördes runt 2005-2009. Totalt ska runt 1600 skolor ha fått extra medel för att satsa på pojkars läsande.

Christina Hoff Sommers ger tre råd för att få pojkar att läsa:

  1. återinför pauser och ledig tid under skoldagen
  2. gör pojkar till läsare
  3. utgå från pojkars/ett manlig synsätt

Pojkar behöver mer tid och utrymme för att röra på sig och ”tumla runt”. Vi behöver erbjuda dem texter och uppgifter som fångar deras nyfikenhet och utgår från deras intressen. Här ger hon som exempel webbsidan Guysread.com. Bakom denna webbsida står Jon Scieszka, författare och First National Ambassador of Young People’s Literature. Du kan läsa om Jon Scieszka i en artikel i New York Times från 2008 där han intervjuas om sin roll som First National Ambassador of Young People’s Literature.

I den här filmen presenterar hon en del av sina förslag.

Pojkars läsning och sjunkande resultat är en mycket viktig fråga. Därtill ett diskussionsämne. Det enda jag känner mig säker på är att det inte finns några enkla lösningar!

Blir du nyfiken och vill läsa mer och ta del av hennes argumentation så hittar du texteroch information på: http://www.aei.org/scholar/christina-hoff-sommers/ 

Här hittar du också många kommentarer från läsare.

Vilka är dina erfarenheter? Hur anser du att vi ska lägga upp undervisningen och förhålla oss för att få pojkarna ”tillbaka på banan”? För nog är läsning och läskompetens en livsviktig färdighet!? Och hur förstår du henne när hon talar om ”male imagination”? Ovanpå detta kan vi ju lägga till ett kulturellt perspektiv. Hur kan vi förstå ”male imagination” i olika kulturer?

Några av er läsare kommer jag att träffa på onsdag och det ser jag fram mot! Det finns en del att diskutera runt genus och litteracitet!

Ännu en aspekt på läsande

är jämställdhet, dvs. ”läsande och  jämställdhet”. Häromdagen träffade jag mina kollegor som arbetar med just jämställdhet på förvaltningen. Det är ett faktum att pojkar generellt presterar sämre när det kommer till läsande och skrivande. Frågan är förstås vad vi kan göra i undervisningen? Vi brainstormade runt hur lite olika förslag. Ett av förslagen var att ordna miniseminarier med korta föreläsningar följda av samtal och diskussioner. Syftet vore att lyfta lärares erfarenheter och förslag på förhållningssätt och metoder för att motivera, engagera och skapa en undervisning som gör att vi får med oss pojkarna i läsande och skrivande. Emma och Pernilla arbetar vidare med tankarna och idéerna som vi kläckte och sedan blir det att göra en planering. Förhoppningsvis kommer det ett spännande erbjudande ur detta!

Har du förslag på bra föreläsare, förhållningssätt och/eller metoder runt ”läsande och jämställdhet” så mejla mig!

Visste du att…

vi är många på Medioteket som jobbar med området läsande och skrivande! Nu har vi påbörjat ett genomlysningsarbete av området litteracitet på Medioteket. Läsande och skrivande är centralt för alla ämnen i kursplanerna men också för det mesta av det vi gör på Medioteket. Vi har våra eminenta skolbibliotekarier, cirkulationsbiblioteket, ASL-kurser och handledning med Anna och Carola, Stockholmskällan som också erbjudit lektionsförslag och inspirationskvällar runt svenskundervisningen i senare skolår. Vi får nu inte glömma kollegorna i IKT-gruppen! Exempelvis handlar också iPad kurserna i förlängningen om att läsa och skriva. Ja, så här kan jag fortsätta uppräkningen!

Jag har mitt livs roligaste jobb. Det är inspirerande och miljön är kreativ med duktiga kollegor som är nischade med specialistkunskaper på olika områden. Jättespännande kan jag tala om! Framöver kommer vi internt att arbeta med att se över möjligheterna till fler och nya samarbeten och jag ser massor av möjligheter för mitt område, dvs. läs-, skriv- och språkutveckling. Kurser/studiecirklar/föreläsningar inom skrivande är en. Detta vill jag både utveckla som ett separat spår men också som en fortsättning på ASL och Språkpaketet. Vi har bedömning av digitala texter som ett annat spår som jag går och funderar över. Har tagit in det i den  forskarstödda seminarieserie som erbjuds skolornas läs- och språkutvecklare detta läsår. Jag har kontakter med mina kollegor inom ”jämställdhetsgruppen” för att se vad vi kan ta fram inom läsande och jämställdhet. Ett högst aktuellt område! Så ska jag inte glömma min käpphäst ”att undervisa i läsförståelse”, här vill jag göra mer för de senare skolåren. Genom samarbete med Mediotekets skolbibliotekarier kan vi ta fram böcker som blir bra för läsförståelsestrategier för våra äldre elever men också anpassa undervisningen i läsförståelsestrategier. De metakognitiva strategierna är i grunden desamma men sedan har vi jobbet med att anpassa kraven och välja texter utifrån mognad och elevers ålder.

Ja, ni hör att jag har världens roligaste jobb. Utmanande, intensivt, krävande men roligt!

MEN först ska jag ha lite helg innan jag tar tag i allt som ligger och väntar nästa vecka – uppstart av två nya studiecirklar i ”att undervisa i läsförståelse” och så är ni många därute som väntar på bekräftelser på att ni fått en plats i den forskarstödda seminarieserien som startar snart och den nya kursen om ”Nya språket lyfter”. Lugn! Bekräftelserna kommer….

Läsande, ett ständigt berättande

UR har en riktigt intressant film om läsupplevelser. Du hittar den här:
http://www.ur.se/Produkter/159483-Ett-evigt-berattande-Lasandet

Ja, läsandet är en del i vårt identitetsskapande. Gunilla Molloy är inne på att valet att inte läsa också är ett val att inte framstå som kvinnlig, i betydelsen svagare, känsligare och  därmed mindre önskvärt! . Otroligt att läsande, reflektion, boksamtal, förmåga att ta någon annans perspektiv fortfarande ses som kvinnligt. Kanske är det sådana värderingar vi behöver diskutera och inte läsandet i sig!? Du läser Gunilla Molloys debattartikel i DN här.

Titta gärna tillbaka på det som jag skrev om sist, dvs. några av Johan Unenges lite udda förslag!

Det blev ”a smashing success!”

I fredags 27/4 var den stora finalen på pilotprojektet ”Vilka elever kommer till vår skola?”. Ett fyriotal pilotprojekt från hela landet presenterades under dagen ute på Radisson Blu, Arlandia. Lika men ändå olika, både till innehåll och presentationsteknik. En utgångspunkt var att ge lärare i ämnet svenska kunskaper och metoder för att organisera en undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  En annan utgångspunkt var att språk, lärande och identitet ömsesidigt påverkar varandra. Oavsett kön och bakgrund ska alla elever få en undervisning som gör det möjligt för var och en att utvecklas maximalt.

Detta blev en dag med fokus på elevers lärande och ämnet svenska.