Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kemi

Kritisk vän i en lärande organisation

Det är ett koncept som vi arbetar med på Medioteket. Vi har alla att minst en gång om året gå in i varandras aktiviteter. Tanken är att vi ska observera, uppmärksamma och reflektera över sådant vi ser från ett utifrån perspektiv. Det är verkligen ett utmärkt sätt för att få syn på saker eller kanske bara få befäst en uppfattning  man har kring rutiner, organisation och innehåll i våra kurser, handledningar och föreläsningar. Jag har än så länge haft besök av två kollegor i år och det var jättebra.

Idag var det min tur att agera kritisk vän. Jag hade bokat in mig hos NTA gänget i Spånga och en aktivitet som de talade om som lärcirklar i NTA och kollegialt lärande. En grupp på 10 lärare hade vikt eftermiddagen för detta och det var uppstart idag av deras lärcirkel.

NTA bildcollage

Jag kom cyklande, gäller att passa på när man får chansen, och gjorde entré med håret på ända en kvart före starttid. Jag möts av Joakim, Annika och Ulrika som sitter vid dörren färdiga att ta emot cirkeldeltagarna. Härligt att direkt möta tre taggade cirkelledare! En första lärdom är just hur fint det känns med detta avslappnade och personliga bemötande. Joakim och Annika är de som leder just den här cirkeln. Som cirkeldeltagare kommer jag sedan in i ett rum där varje plats har laddats med en pärm med cirkelmaterial, ett anteckningsblock och penna samt en mentormeter. Proffsigt!

Annika förklarar hur de lagt upp cirkeln och fördelat rollerna mellan sig. Idag leder Annika lärcirkeln och Joakim antecknar och gör en del inpass. Nästa gång blir det tvärtom. Annika berättar om bakgrunden till lärcirkeln. Den har tagits fram från ett EU projekt om utforskande arbetssätt som mynnade ut i en verktygslåda. NTA i Sverige tog sedan fram en pärm kring kollegialt lärande. Våra NTA kollegor start nu sin 3e omgång med detta upplägg av en lärcirkel. Annika presenterar också lite forskningsbakgrund. Mycket vilar på Helen Timperleys teorier. Vi får se en figur på en kompetensutvecklingsmodell som Timperley tagit fram. Annika och Joakim gör olika inpass under introduktionen. De berättar om tidigare kurser och de erfarenheter de gjort och de ger lite saker att tänka på. Exempelvis vikten av att ta med sig frågeställningar och dilemman som man inte har svar på eller vet hur man ska lösa och att man inte ska ändra på allt på en gång utan ta en variabel i taget.

Gruppen får jobba med moment ur cirkelpärmen. Vi får välja frågor som vi vill arbeta vidare med samt fylla i en första ruta på ett A3 ark.

Vi möter exempel på collaborative writing, concept caroons och tips om ett program, app, som heter AnswerGarden. Vi svarar på frågor med mentormeter och ser hur det blir när svaren visas direkt på skärmen. Vi får fylla i exit notes med vad vi förväntar oss av lärcirkeln strax före kaffepausen. Ett nytt grepp att göra exit notes mitt i en aktivitet.

Min uppgift är att observera, uppmärksamma och reflektera över vad jag ser och är med om. Jag ska ju agera som kritisk vän och ge tillbaka något efteråt till Joakim och Annika. Jag har bara positiva saker att säga. Det var en tydlig uppstart med klara ramar och bra information om praktiska frågor, upplägg, syfte, förväntningar på kursdeltagarna och innehåll. Atmosfären är lugn och Annika och Joachim skapar en trygg stämning. Deltagarna blir snabbt aktiva i samtal och diskussioner och det är fokus på ämnet hela eftermiddagen. Jag som har mitt professionella fokus på språk-, läs- och skrivfrågor tycker att det blir så tydligt att mycket är gemensamt. Det finns mycket av mina frågor i det som tas upp i denna lärcirkel. Avslutningsvis får alla en hemuppgift att göra till nästa tillfälle samt en fördjupningsuppgift i form av två artiklar att läsa. Annika lyckas presentera hemuppgiften som en riktig cliffhänger.

Bra jobbat! Stort tack för att jag fick besöka er på NTA i Spånga! Tack också för kortlekarna med begrepp som jag fick!

IMG_0471_mindre

Ja, det här med att besöka varandra i våra respektive aktiviteter är verkligen utvecklande och en jättebra idé. Kanske till och med ett måste i en lärande organisation. Någon mer som har erfarenheter av att arbeta med upplägget kritisk vän?

Vet du hur du ska arbeta med lässtrategier i ämnesundervisning?

Tror du på att skapa en samverkan mellan motivation, begreppskunskap, strategianvändning och social interaktion? Då är du på rätt väg! En alldeles färsk forskningsstudie (Guthrie & Klauda 2014) har haft just denna samverkan som fokus i en studie av undervisning kring texter i historieundervisning. Eleverna i studien gick i middle school och var därmed i åldrarna 12-14 år.  Studien formulerade två hypoteser varav den ena var att elever som arbetar enligt CORI-modellen (som bygger på ovanstående samverkan) kommer att uppvisa en bättre textförståelse inom historieämnet. Antagandet är alltså att ovanstående samverkan är grunden för att nå en förbättrad textförståelse. I de fall som forskarna minskade arbetet med motivation och helt satsade på strategiundervisning så fick man inte alls samma positiva resultat.

Ingredienser i den undervisning som studien studerade var:

  • Competence support (stöttning av färdigheter)
  • Providing choice (möjlighet till egna val)
  • Emphasizing importance of reading (fokus på att vikten av att läsa)
  • Arranging collaboration (samarbete)

Vad omfattade då dessa fyra områden? Man kan beskriva innehållet så här:

  • Competence support: denna stöttning gavs genom att läraren gav eleverna för uppgiften lämpliga texter, gav respons och feedback på prestationer, hjälpte eleverna att sätta realistiska mål samt på olika sätt uppmärksammade elevernas kunskapsutveckling.
  • Providing choice: detta innebar att eleverna fick vara med och välja böcker/material, läraren efterfrågade elevernas åsikter kring val av område, eleverna fick välja samarbetskamrater.
  • Emphasizing importance of reading: läraren försökte se till att eleverna fick en konkret och tydlig upplevelse av att de lärde sig något nytt från att läsa texterna; eleverna fick förklara för kamrater på vilket sätt läsning kompletterar video/film och de fick koppla texter till egna kunskaper.
  • Arranging collaboration: läraren organiserade undervisningen så att eleverna kunde läsa och arbeta i par/smågrupper/ tillsammans; att eleverna fick utbyta idéer om texterna; de fick själva leda gruppdiskussioner och grupparbeten samt arbeta med elevrespons.

Sammanfattningsvis undersökte studien vilken effekt man fick på elevernas läsförståelse av historietexter genom att: stötta motivationen, kunna påverkan, belysa vikten och nyttan av att läsa samt att ge möjlighet att arbeta tillsammans.

Resultatet var positivt, dvs. de elever som deltog i CORI-undervisningen som studerades ökade sin läsförståelse av historietexterna de mötte och arbetade med i historieundervisningen.

Forskarna, dvs. artikelförfattarna, skriver så här om resultat: ”When students experienced relevance, personal meaning, competence in handling complex text, and shared interpersonal relationships, they were energized to process the structures and connections in informational texts relatively deeply.” (s. 405)

Nu är du förstås nyfiken och vill veta mer ingående detaljer om studien och om CORI-modellen!? Det tänkte jag återkomma till i nästa inlägg.

Referenser:

Guthrie, J.T. & Klauda, S., L. (2014).  Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents, i Reading Research Quarterly, Vol. 49, No 4, Oktober/November/December 2014, sid. 387-416)

Här är lite information kring RRQ:

RRQ_141122

OrdiL, korpus

och språket i läromedlen. Ordet är centralt. Ord handlar om identifiering, pragmatik, dvs. använda rätt i praktiska sammanhang, förhållande till andra ord av likartad betydelse eller motsats och hur de böjs. Ord kräver systematisk undervisning och sammanhang. Facktermer är unika för ett specifikt ämne.  Samtidigt finns det många ord som återkommer över ämnesgränserna vilket jag gav exempel på i mitt blogginlägg Ord, begrepp, termer 9 november. Termer är ord som används inom ett fackområde.

Vad är då OrdiL? Jag mötte ordet när jag läste boken Se språket i ämnet (Vestlin m.fl. 2014). OrdiL är förkortningen på ett projekt, Ord i läromedel. Den fullständiga titeln på rapporten är En korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år. Bakom rapporten finns en studie vars syfte var att kartlägga ordförrådet i ett antal vanligt förekommande läromedel i ämnena SO, NO och matematik för senare skolår i grundskolan, åk 7-9. Detta gjordes för att dels ringa in allmänt förekommande ord som kännetecknar skolspråket i ett antal läromedel, dels för att fastställa vilka ord och uttryck som är specifika för enskilda ämnen. Tillvägagångssättet för att samla in dessa ord var att forskarna använde en samling texter från läromedel. Utifrån korpusen (vilket är samma sak som en större mängd texter) skapade forskarna ett antal listor över ordförrådet i olika ämnen. de vanligaste orden visade sig återkomma i alla ämnen.

Författare till rapporten är Inger Lindberg, professor vid Stockholms universitet, samt Sofie Johansson Kokkinakis, andraspråksforskare vid Göteborgs universitet.

Ladda ner och läs rapporten här: OrdiL (Lindberg & Johansson Kokkinakis; Institutet för andraspråk, Göteborgs universitet; 2007)

Referenser:
Vestlin, L. m.fl. (2014). Se språket i ämnet språk- och kunskapsutvecklande undervisning i högstadiet och gymnasiet. Stockholm: Lärarförlaget.