Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kollegialt lärande

Förlängd ansökningstid till den 27 mars!

Det gäller Skolverkets utbildningar för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola och skola. Förutsättningen är att du bland annat

… kommer att ha hela eller en del av sin tjänst på huvudmannanivå, eller kommer att ha ett övergripande uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare på en eller flera skolor. (Skolverket 200312)

Samma formulering finns förstås för dig som arbetar i förskolan men att du då förväntas arbeta mot förskolan.

Jag vet från kontakter med lärare som deltagit i denna utbildning att de varit mycket glada över att de fick delta. De har varit nöjda både med själva utbildningen men också tyckt att uppdraget att få leda det kollegiala arbetet och arbeta med utveckling av undervisning och verksamhet var stimulerande. Det utvecklade i sig deras egen kompetens.

Utbildningen omfattar förstås sedvanliga föreläsningar mixade med diskussioner och erfarenhetsutbyten. Båda utbildningarna, den mot skolan och den mot förskolan, omfattar följande områden:

  • språk-, läs- och skrivutvecklande arbete
  • systematiskt kvalitetsarbete
  • att leda samtal
  • att leda processer.

Börja med att läsa mer på Skolverkets webb. Följ länkarna under referenser så hittar du rätt. Sedan – får du,  kan du och vill du – SÖK!

Referenser:

Skolverket. NCS utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan 2020/21, 200312.

Skolverket. NCS utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan 2020/21, 200312.

Att se lek som ett pedagogiskt verktyg

Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd inledde sin föreläsning förra veckan med att förklara vad ett aktionsforskningsprojekt är och vilka led som finns i ett sådant projekt. Kort förklaring är att ett aktionsforskning handlar om verksamhetsutveckling i samverkan mellan praktiker och forskare. Praktikern är expert på sin verksamhet och forskaren står för forskningskunskapen, håller strukturen och fungerar som katalysator i diskussioner och i processer. Kärnan i Maries och Evas forskningsprojekt var lek; leken som pedagogiskt verktyg.

Marie och Eva berättade under föreläsningen om de moment, aktiviteter, de lagt fokus på i sitt aktionsforskningsprojekt.

Först fick vi veta mer om det de kallar lekens lotteri. Tanken med lotteri är att det är slumpen som bestämmer vem barnen får leka med och vilken lek de ska leka. Aktiviteten håller på i 20 minuter. Marie och Eva ser flera pedagogiska vinster med aktiviteten. Exempel på vinster är:

  • barnen utmanas kontinuerligt till nya upptäckter
  • den fungerar som dörröppnare till nya aktiviteter
  • ger nya upptäckter kunskaper i trygg miljö
  • lek är viktig för eleverna i tidiga skolåren
  • öppnar för att pröva olika identiteter, förhållningssätt och intressen.

Ibland lägger de in teman i lekens lotteri, ibland lägger de in moment som barnen behöver träna. Ett tema kan exempelvis vara olika moment inom digitalt arbete. Elevgrupperna skiftar i storlek men är  oftast runt 35 barn.

Vi fick veta mer om lekens lådor och deras skogsdagar då barnen får lära sig saker som hur man gör upp eld och leker med naturmaterial. Att känna till skogen är en del i idrottsmålen. Barnen gör sällskap med årskurs 2 för då blir de fler personal tillsammans med barnen. De brukar lägga upp det som att en personal först går upp till vad de kallar mulleplatsen. Övriga barn får pricka av sig själva på klasslistan och sedan gå tillsammans med en kamrat vilket gör att det blir smidigt för alla att gå dit. Ingen onödig väntan. Marie och Eva ser många fördelar med skogsdagarna. Barnen lär sig om allemansrätt och de lär sig leka med de naturmaterial  som finns i skogen vilket leder till nya lekar. På köpet övar de på verksamhetens centrala begrepp som är empati, samspel, självkänsla och ansvar.

Fredagar har de gemensamma aktiviteter, så kallade gemensamma fredagsaktiviteter. Just nu tittar de närmare på melodifestivalen och gör olika uppdrag i samband med det.

Förskoleklass brukar delta efter vecka 44 då dessa hunnit lära känna varandra och blivit en grupp. Några av de pedagogiska vinsterna är:

  • meningsfull fritid
  • delaktighet, inflytande och ansvar
  • rekreation – vila
  • skapande och utforskande arbetssätt
  • pröva identiteter och uppfattningar

Barnen lär sig att våga prova något nytt. Oftast försöker de återkomma till samma aktivitet.

Äventyrspedagogik är ett annat tema de arbetar med. Detta är också en högskolekurs som löper över ett år. Den som utformat materialet till äventyrspedagogik är Sven Gunnar Furmark, Luleå tekniska högskola. Äventyrspedagogik handlar om samarbete, öka lusten att prova nytt, se skogen som en magisk plats för äventyr och mycket mer.

I tidningen Grundskolan kan du läsa om andra som arbetat med äventyrspedagogik enligt modellen som lärs ut i kursen och som följer Sven Gunnar Furmarks idé.

De har ordnat äventyrsdagar kring olika ämnen som exempelvis fotosyntes. Det börjar alltid med att barnen får ett problem som presenteras i ett brev som barnen läser och följer. Utgångspunkten är att barnen behöver faktakunskaper för att kunna lösa problemen, uppdragen, och för att sedan ta sig vidare till en lösning. De gör uppdragen i grupp så de kan hjälpa varandra. Deltagarna i gruppen har olika roller som peppare, spanare och ledare. Det lurar faror som de måste klara. En röd triangel uppsatt på ett träd kan vara en giftfälla där barnen måste gå in i en cirkel och ta ett piller för att överleva. I skogen kan barnen möta en oansvarig drake som gör saker som att sprida skräp som barnen sedan måste ta hand om och källsortera. De kan möta en riddare utan självkänsla som behöver hjälp med att förstå vad självkänsla är och stärka den eller de kan möta häxor som inte kan samarbeta och som behöver hjälp med det. När alla uppdrag är avklarade får barnen var sin stor diamant som de i sin tur lämnar till kungen som i och med detta får tillbaka kraften i sitt svärd. Avslutningsvis dubbas alla barn innan de slutar skolan. Dubbningen med kungens svärd är den stora finalen!

Skogsuppdragen kräver mycket personal men de är också populära och ingår i skolans värdegrundsarbete. Det är skolans fritidspedagoger som gått utbildningen och leder de äventyrspedagogiska uppdragen men HELA skolan deltar.

Marie o Eva1

Marie och Eva har funnit att de pedagogiska vinsterna av äventyrspedagogiken är att barnen uppmuntras till:

  • använda skogen/naturen som arena
  • fantasi
  • samspel
  • problemlösning
  • ansvar
  • omsätta teoretisk kunskap till praktik
  • våga anta utmaningar

Nu står Marie och Eva i startgroparna inför att starta ett nytt samverkansprojekt. Detta kommer att bygga på de ”djur”-grupper de delar in barnen i när dessa börjar i förskoleklass. Temat är den här gången språk och kommunikation. Upplägget är att den sista fredagen i varje månad planerar en fritidspedagog, eller förskollärare, tillsammans med en klasslärare en lektion. Planeringen sker utifrån att det ska vara olika yrkeskategorier som samplanerar. De lägger fokus på kunskap och hur kunskap kan se ut.

Marie och Eva ställde den retoriska frågan: Vilka avtryck ser vi i vår verksamhet?

Svaret är att det har blivit tydligare vad de gör, vilka de pedagogiska vinsterna är, att de kommit att se vikten av lek och att barnen lär i leken.  Statusen har höjts på deras aktiviteter och de arbetar tillsammans med fler, olika yrkeskategorier.

Rent praktiskt öppnar de fritidsverksamheten klockan 6 och stänger 18.30. De berättade också att barngrupperna är stora redan strax efter klockan 6 då det är många av barnen som har långa resor till och från skolan.

Marie och Eva är båda grundlärare med inriktning mot fritidshem, dvs. fritidspedagoger . De arbetar på Grebyskolan, en F-3 skola i Kimstad, en liten ort mellan Norrköping och Linköping. Marie och Eva jobbar både på fritidshemmet och skolan. Marie tjänstgör även en dag i veckan som kursmentor för studenter på lärarutbildningen på LiU, Linköpings Universitet.

Stort tack till Marie och Eva för en inspirerande och intressant föreläsning!

Leken som pedagogiskt verktyg

Är det viktigt för barn att leka? Vad gör barn egentligen när de leker? Kan jag som lärare arbeta pedagogiskt med barns lek och i så fall hur?

Torsdag den 13e februari föreläser fritidspedagogerna Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd under rubriken ”Att utveckla leken som pedagogiskt verktyg”. Marie och Eva kommer att presentera hur de inom sitt aktionsforskningsprojekt har lärt sig att göra leken till ett lärtillfälle. Projektet genomfördes med stöd av forskare från Linköpings universitet.

Så här beskriver de själva sin föreläsning:

Vårt arbetslag fick för några år sedan förmånen att delta i ett aktionsforskningsprojekt i ett samarbete mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Vi fick då möjlighet att identifiera och samverka kring ett utvecklingsområde med rubriken ”Leken som pedagogiskt verktyg”. Under ett år arbetade vi tillsammans mot gemensamt formulerade mål. I föreläsningen får du veta mer om den processen och vad den ledde till för oss, våra elever, arbetslaget och hela enheten.

Du får i föreläsningen också ta del av många praktiska exempel från Maries och Evas arbete.

I föreläsningen får du exempelvis veta mer om:

  • Lekens lotteri
  • Hur de lär barnen att leka i nya konstellationer
  • Leklådor
  • Hur de lärt sig stödja eleverna på olika sätt
  • Hur de gått från görande till lärande

Marie och Eva arbetar både i fritidshem och i skolan, närmare bestämt på Grebyskolan som är en F-3 skola. Marie tjänstgör även en dag i veckan som kursmentor på lärarutbildningen på LiU, Linköpings Universitet.

Visste du förresten att den nya yrkestiteln för fritidspedagog lyder grundlärare med inriktning mot fritidshem?

Vill du veta mer? I så fall kan du läsa en artikel i Tidningen Grundskolan från 18e maj 2018: Ny syn på leken.

Vill du veta ännu mer!? Anmäl dig i så fall här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=128545 (föreläsningen är öppen för lärare anställda i Stockholm stads grundskolor).

Snart dags igen! Nu 6e tillfället kring ”Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”!

NU HAR DET HÄNT! 4 PLATSER LEDIGA som du kan anmäla dig till (idag 18e november). Ja, som sagt. ”Livet” kommer ibland i vägen för våra planer och då får vi avanmälningar.

Ja, det finns en (1) plats kvar till den 28e november och vår heldag kring Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Ja, du läste rätt! Det finns i dagsläget endast en plats kvar. Lokalen rymmer 50 deltagare. Av erfarenhet vet jag att några alltid får förhinder; man kan ju bli sjuk, ha egna sjuka barn eller så är det något oväntat som händer på jobbet.

Tidigare tillfällen var de tre dagarna vid skolstart i augusti. Intresset och söktrycket till de dagarna var mycket stort varför vi först planerade in två dagar under oktober. De dagarna blev också fullbokade så därför fortsätter vi med ett sjätte tillfälle 28e november.

Augustidagarna har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Du kan läsa det här: Glimtar från studiedagen den 14e augusti.

28e november får du veta allt om Läsa Skriv Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Du får också en presentation och genomgång av Hitta språket och Hitta matematiken. Avslutningsvis arbetar vi med analys av resultat och hur man kan tänka kring att planera sin undervisning utifrån kartläggningsmaterialet. Studiedagen vänder sig till lärare, speciallärare/pedagoger som arbetar i förskoleklass samt deras chefer.

Vill du delta så börja med att tala med din rektor så du har lov att delta  och sedan är det bara att anmäla sig. Anmälan sker via utbildning.stockolm.se. Du väljer och klickar dig vidare via Studiedag om ”Läsa-skriva-räkna” samt Hitta språket och Hitta matematiken. Sedan är det bara att fylla i anmälan. Om du i sista minuten skulle få förhinder avanmäler du dig själv och det gör du även här.

OBS! Du måste vara in på en tjänstedator för att kunna anmäla dig då kurserna vi erbjuder endast är öppna för lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala skolor.

PS. Passar inte just detta datum eller att du inte kommer ifrån din undervisning av andra skäl så kan du delta i Skolverkets nya webbkurs Följa och främja lärande i förskoleklass. Du deltar själv eller ännu hellre tillsammans med kollegor. Webbkursen är upplagd för att gynna ett kollegialt lärande. Du behöver avsätta runt 10-12 timmar för att läsa, diskutera, se filmer och genomföra de olika momenten. Ett bra alternativ!

Har du redan läst webbkursen så har jag hört att Skolverket kommer med en ny webbkurs runt årsskiftet som lär ha titeln Undervisning i förskoleklass.

PS. saknar du någon kurs eller studiedag så mejla mig gärna dina önskemål och förslag. Häromdagen fick jag en fråga om vi inte kan ha en studiedag kring Läsa Skriv Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser kombinerat med fördjupning kring innehållet i Nationellt bedömningsstöd för årskurs 1-3. Hör av dig eller skriv en kommentar!

NU HAR DET HÄNT! 4 PLATSER LEDIGA som du kan anmäla dig till (idag 18e november). Ja, som sagt. ”Livet” kommer ibland i vägen för våra planer och då får vi avanmälningar.

Ett ***** studiebesök på Sätra!

Cecilia Westblad och Eva Lindholm tog emot oss i Språkpaketet på ett studiebesök i sitt klassrum. Idag har de lämnat det traditionella bokstavsarbetet. Däremot arbetar de mycket med elevernas finmotorik! Ingen handstil men många olika övningar för att träna upp elevernas finmotorik. Närmare påsk lägger de in välskrivning och då ägnas mycket tid åt att skriva välskrivning med penna och papper. Vid välskrivningstillfällena använder de parallellt appen Skrivguiden när eleverna skriver för hand. De har märkt att det tydliggör och får eleverna att följa en korrekt skrivriktning för bokstäverna. Arbetet sker i korta, tätt återkommande arbetspass och barnen tycker att det är jätteroligt. På det här viset håller de isär arbetet med fokus på innehåll från det mer praktiska skrivandet.

collage

Allt arbete görs i par för att träna samarbete. Cissi och Eva arbetar mycket med detta i undervisningen. För att göra detta effektivt har de brutit ner målet samarbete i mindre delar och moment. De använder inte fasta par utan barnen får arbeta med olika kamrater vid olika tillfällen och med olika syfte.  Samarbete visade sig kräva nya uppgifter och tydliga stödstrukturer. Det kan vara tankekartor som blir en grund att skriva utifrån. Det kan också handla om att skrivuppgifter så långt det är möjligt handlar om något självupplevt kombinerat med uppgifter ur faktaböcker.

De försöker att så mycket som möjligt modelera innan eleverna arbetar parvis eller på egen hand. Modellandet kan handla om exempelvis följande:

7D163A4C-5B79-4855-AE7C-11190B94DA79

Arbetet i klassrummet och undervisningen är idag i hög grad digitalt. De arbetar med stödstrukturer där de funnit att berättande i appen Book creator är en mycket konstruktiv väg att gå och detta redan från årskurs 1. En nackdel med appen är att det inte finns en bra talsyntes i Book creator.

B2D31557-BFC6-4006-977C-35DE5B4456EF

De skapar tankekartor i  appen Popplet som sedan ligger till grund för elevernas faktatexter.

De arbetar med kamratrespons och har använt delar ur Nya språket lyfter som utgångspunkt. Vi fick se exempel på när kamratresponsen ges i form av en kort inspelning, dvs. kamraten spelar in sin egen muntliga respons med hjälp av iPadens videoinspelningsfunktion, som eleven kan titta på. Fördelen här att det är lätt att titta flera gånger på responsen.

3D8FFEB1-0C04-49DF-830E-04A648414D8B

Cissi och Eva beskrev hur de förändrat och utvecklat sin undervisning under de senaste åren. Idag har de fokus på digitalt skrivande, öppna uppgifter, stödstrukturer och att lära eleverna att bearbeta och omforma sina alster. De arbetar med det så kallade Ekenbladet, deras klasstidning. Cissi och Eva väver in arbete med läsförståelsestrategier i skrivarbetet men förstås även i textsamtalen. Vi fick se ett filmexempel på när en elev ställer frågor till en tiger som också svarar. Detta gjordes genom att filma med iPaden och med greenscreen teknik, dvs. eleven filmar mot en grön bakgrund där en bild läggs på för något man vill ha med i miljön, i det här fallet en tiger.

Vi fick se hur de arbetar med räknehändelser i Puppet Pals. Exemplet visade delfiner som simmade i havet. Några delfiner blev uppätna av hajar och elevens fråga gällde hur många delfiner som fanns kvar.

Cissi och Eva arbetar med olika texttyper. Det är förklarande, argumenterande, beskrivande, berättande och instruerande texter. Klassens senaste arbete med argumenterande texter handlade om förslag på förbättringar i utemiljön. Dessa skickade de in till kommunen som tog intryck av förslagen och förverkligade några av dessa.

Cissi och Eva reflekterade kring de vinster de ser med sitt sätt att arbeta. Exempel på vinster är att de idag lyckas arbeta:

  • Språkutvecklande
  • Alla lyckas
  • Eleverna känner stolthet över sitt skolarbete
  • Arbetet är idag i högre grad individanpassat
  • Fokus på innehåll och form
  • De utvecklar sitt pedagogiska arbete digitalt
  • Motoriken är inget hinder
  • De har fått en högre måluppfyllelse

Cissi och Eva berättade om hur de arbetar med thinglink.com tillsammans med att de visade oss några elevexempel. Ett exempel gällde uppgiften där alla elever tilldelades en plats i Stockholm och som de fick i uppdrag att samla och presentera fakta om. Dessa fakta filmade eleverna med sina paddor för att i nästa steg lägga in dessa minifilmer i Stockholmskartan. I exemplet vi fick se hade varje elev/elevpar en liten ruta som användaren kunde klicka på för att se och höra eleven berätta om sin plats.

69C648CF-813F-4BEC-AE24-7944AA5936AE

Cissi och Eva tog upp några utmaningar de mött. En utmaning är ibland just att få till bra och konstruktiva samarbeten. Det tekniska kan strula och det kräver uthållighet hos både lärare och elever. Eleverna producerar många texter så en annan fråga är hur man visar upp allt eleverna gör!? Skrivkondition är en viktig aspekt. Detta är viktigt att orka skriva längre texter för hand!

En utmaning för elevernas vidare läsutveckling är att gå från att ha knäckt läskoden till att bli goda läsare. Detta kräver en genomtänkt och strukturerad undervisning med stöd till de som behöver detta! Här arbetar Cissi och Eva med något de kallar lässtickor. Du ser några exempel på bilden. Lässtickor är laminerade lappar med olika frågor och frågeställningar kring läsning och/eller texten. När eleverna arbetar med läsning går Cissi och Eva runt och delar ut en lässticka till varje elev som i och med det får ett uppdrag att fundera över.

lässtickor

Tiden gick fort! Studiebesöket inspirerade till diskussioner och erfarenhetsutbyte. Jag tror vi alla ville prova det mesta av vad Cissi och Eva hade berättat om under eftermiddagen! Stort tack till er båda, Cissi och Eva, för en välplanerad och givande eftermiddag!

Ny utbildningsomgång i ”att leda kollegialt lärande”

Har du noterat uppdateringen på Skolverkets webb om kompetensutveckling!? Om inte så kan jag berätta att det handlar om en utbildning som heter Att leda kollegialt lärande. Utbildningen vänder sig till lärare som ska leda sina kollegors lärande utifrån Lärportalens moduler. Det gäller oavsett ämne.

Målgruppen är lärare och skolledare som ska leda kollegialt lärande i alla skolformer förutom förskola. Utbildningen riktar sig till skolor och lärare som genomför moduler utan statsbidrag.

Skolverket planerar för 130 utbildningsplatser, fördelade på tre olika lärosäten. Ett av lärosätena håller en variant där en del av utbildningen ges via webben; detta för att minska antalet resor för deltagarna.

För att läsa all information samt få tillgång till ansökningsformulär kan du gå in via följande länk: Utbildning i att leda kollegialt lärande

Observera att det är rektor som anmäler deltagaren! Sista ansökningsdatum är 29 mars.

Vad tyckte deltagarna?

Vad säger deltagarna om den här studiedagen? Nu syftar jag på studiedagen Berätta med ord, bild och ljud.

  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda. Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Bra upplägg och bra att ni höll i olika pass!
  • Mycket inspirerande.
  • Jättebra med relevant innehåll och en tydlig röd tråd genom alla pass. Bra att jobba med en annan peson och att det var samma person genom hela dagen. Lagom långa gnomgångar och lagom långa arbespass.
  • Varierat och laborativt. Knöts ihop bra på slutet.
  • Jag kommer att få stor nytta av kursen.
  • Framför allt har man vågat pröva utan några krav på vad resultatet skulle bli. Ni har varit bra på att förklara på ett enkelt sätt.
  • Väldigt rolig och intressant kurs som ökar motivationen till att använda sig av digitala verktyg.
  • Bra planerat, trevligt och givande. Jag kommer att få stor nytta av kursen.

Som du ser är kursdeltagarna mycket nöjda!

Vår vision är en heldag som följer en klar röd tråd för innehållet. Vi är fyra kursledare som leder var sitt arbetspass. Vi arbetar digitalt och analogt. Vi erbjuder teori och praktik med gott om tid att arbeta självständigt. Allt praktiskt arbete sker parvis. Vårt upplägg utgår från bilderböcker. Det kunde lika ha varit ett ämnesspecikfikt tema som t,ex. plast en miljöförstörare; Maria – en flickas vardag på vikingatiden; vårblommor. Det fungerar lika bra i åk 1 som på gymnasiet!

Det geniala med denna studiedag är tydligheten i själva förändringsprocessen när vi utifrån en ursprungsberättelse skapar nya berättelser ofta med andra, nya budskap. Att bearbeta och flytta ett material  via olika medier in i olika kontexter ger oss nya berättelser med olika stämningar och olika budskap. Bara att byta ljud kan ge en helt ny berättelse! Hela arbetsprocessen gör att man får syn på originalberättelsen med nya ögon. Som en deltagare skrev:

Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.

59F304CC-5517-4AA6-904A-513A72ABB10A

E7D65E19-098B-4BC5-BBBC-6AD47F3A1EE5

Du kan läsa mer om studiedagen Berätta med ord, bild och ljud i tidigare blogginlägg som förslagsvis:

Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar.  Fyra olika arbetspass efter en röd tråd, bilderboken. Laddade deltagare skapar under dagen egna historier med inspiration från en av de bilderböcker Kia presenterar i första arbetspasset. Givetvis kan läraren, när hen är tillbaka i klassrummet, lika gärna hämta inspiration från sin ämnesundervisning. Givetvis går allt att göra lika bra i åk 1, åk 9 som på gymnasiet. Givetvis är det läraren som själv väljer och anpassar arbetet efter sin klass och sina ämnen. Det vi skapar under denna studiedag kan lika gärna handla om miljöförstöring, en trosuppfattning, att vara barn på vikingatiden eller en årstid.

61AC8B6D-D4C3-473E-A867-75D6493C7E3D

Den här studiedagen tar avstamp i formuleringarna i vår reviderade läroplan och de reviderade kursplanerna som gäller från 1a juli 2018. Under Skolans uppdrag kan du läsa följande:

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 9 ”Skolans uppdrag”)

I avsnittet om riktlinjer kan du läsa att läraren ska

organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 15 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Under kapitlet Övergripande mål och riktlinjer, sidan 13,  formuleras målet som att:

2.2. Kunskaper

Mål

[…]

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 13 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Andra arbetspasset lär Elin oss hur vi skapar trailers i iMovie. Elin visar hur vi väljer olika teman och ger tips om bästa sättet att arbeta. Vi uppmanas att fota runt 20-30 bilder. Dessa ska alltid vara i liggande läge, format, och det är viktigt att ta både närbilder och mer översiktliga helbilder. Som alltid avslutar vi alla arbetspass med att se några av varandras produktioner.

F518FB7F-E609-492D-A78E-10F55DFE2079

När trailern är klar är det dags att spara och dela. Elin råder oss till att välja full HD upplösning, om du ska visa för klassen räcker det med HD – 720p.

A3B2C0B0-6DCE-411E-97CA-1344C7810487

Katrin leder oss genom arbetspasset med Puppet Pals. Utgångspunkten är fortfarande bilderna vi fotade på morgonen. Ja, grundmaterialet blir till lika många berättelser som vi som arbetat med dem under dagen. Egentligen vet man att det är så men det praktiska arbetet gör det väldigt tydligt.

6678BD19-0AF7-4113-BB0C-DF838EE525E6

Text, bild och ljud kan utveckla, förstärka och/eller motsäga varandra. Varje del kan utveckla berättelsen genom att tillföra ny unik information. Varje del kan förstärka varandra genom att berätta samma sak och de kan motsäga varandra och därmed förvirra och/eller skapa humor och/eller dialog.

Och jag som skrev var också där! Jag visar kort hur man kan tänka kring att utveckla och bygga ut en text. Deltagarna får en 2-3 ordsmening ur sin bilderbok som de sedan parvis arbetar kreativt med. En enkel övning där vi skriver i paddans anteckningar och avslutningsvis kopierar över till en Padlet. På så vis kan alla läsa vad alla andra har skrivit.

37FEC4C5-490C-4659-AAE2-73979555F749

C23B34F8-9B38-4CCF-89AE-C0D21D2C5E84

Vi som arbetar med  de olika arbetspassen under studiedagen är Elin Jönsson, Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring och jag Toura Hägnesten. Vi arbetar alla med kompetensutveckling av lärare och vi håller till på Medioteket, Utbildningsförvaltningen, i Stockholm.

Du som missade dessa dagar nu i juni kan anmäla dig till nästa tillfälle som är 10e september -18. Läs mer om studiedagen och anmäl dig HÄR.

Här är också en direktlänk till anmälan. Psst! Vänta inte för länge med att anmäla dig för då kan det vara fullbokat!

Vi ses väl 10e september!

Ett sista ryck med tips på sommarläsning!

Inte många dagar kvar! Letar du idéer till att locka dina elever att läsa under sommarledigeten så hittar du sådana på flera ställen.

LegiLexi har lagt upp nya utmaningar till oss alla. Besök https://www.jagharläst.se! Här får du bland annat boktips.  Under fliken Sommarlov hittar du intressanta läsning om sommarslovstappet. Besöker du fliken Fun Facts så får du som rubriken anger en mängd fakta om exempelvis hur många böcker som lästs, hur många klasser som deltagit och vad som angetts som bästa boken. För att komma till ett boktips är det bara att klicka på en av böckerna på bilden.

jagharläst

Du bjuds på lite fakta kring läsning. Läsning är som kondition, dvs. det är färskvara. Vi måste läsa, ja helst varje dag!

Sommarlov – läslust eller färdighetsförlust?

Du känner säkert till att många av dina elever kommer tillbaka till sommaren i augusti med sämre läsfärdigheter än de hade när de lämnade skolan i juni. Studier visar på att hela 45% av eleverna i lågstadiet tappar i avkodningsfärdighet och 25% tappar i läsflyt; och det är de redan svaga eleverna som tappar mest. På bara ett sommarlov kan gapet mellan en läsande och en inte läsande elev öka med motsvarande 3 månaders undervisningstid – och detta ackumuleras ifrån år till år. (Källa: Summer Reading Loss, Maryann Mraz & Timothy V. Rasinski(2007)) (jagharläst.se, 180608)

Du kan också ta del av de boktips som sju barn- och ungdomsbloggare fick  när de ställde frågan till barn och ungdomar. Dessa boktips hittar du på tidningen Svd, Svenska Dagbladet.

Så har vi sist men inte minst den lista för sommarläsning som mina kollegor bibliotekarierna Clarisa, Anja och IngalillMedioteket, Utbildningsförvaltningen, har tagit fram. Varsågoda att låta dig inspireras: Sommarläsning 2018.

Referenser:

Cirkbibl läslista: här som pdf – ladda ner och sprid: Sommarläsning 2018.

Jagharläst.sehttps://www.legilexi.org/jagharlast

Legilexi: https://www.legilexi.org

Svd: Sommarläsning – 7 boktips för unga. Det är bilagan Läs & Skriv som ställde frågan om lästips inför sommarlovet till sju barn- och ungdomsboksbloggare.

Framgångsrik undervisning

Bra titel på en bra bok med ett bra innehåll som ger bra uppslag till hur jag som lärare kan lägga upp en bra undervisning.

Det är en bok som är en sorts praktisk handbok med råd om hur jag kan utveckla min didaktiska skicklighet. Det låter ju inte så spännande, eller hur?! MEN jag fångades av boken, dess upplägg och dess innehåll. Det är inte en praktisk handbok med ett upplägg som anger vad jag ska göra lektion 1, lektion 2 osv. I stället är råden inbakade i en löpande utveckling av de strategier som Hattie har funnit har stor effekt på elevers lärande, det han benämner påverkansfaktorer och effektstorlek.

Bokens baksidestext presenterar boken med bland annat följande rader:

Målet är att alla elever ska få möjlighet att optimera sitt lärande genom balans mellan ytlärande, djuplärande och transferering av lärande, det vill säga lärande som kan omsättas i andra sammanhang.Boken ligger i linje med den svenska läroplanens övergripande mål och riktlinjer samt med kursplanen i svenska. Den vänder sig till lärare från förskoleklass till gymnasiet, lärarutbildare och lärarstudenter i alla ämnen. (Natur & Kultur 2018)

Jag håller med om att lärare oavsett vilken åldersgrupp hen undervisar kommer att få inspiration och nya tankar av att läsa boken.

Eftersom jag nyss läste i tidskriften The Reading Teacher och skrev om kamratrespons så kunde jag inte motstå frestelsen att efter att ha kommit till sidan 42 hoppa fram till sidan 109 och kapitlet Undervisning om att transferera lärandet i literacy.  Ett underkapitel handlar om kamrathandledning och jag vill bara visa hur den läsning jag bjuds in till ser ut. Givetvis läser jag först underkapitlet Kamrathandledning. I högerkanten ligger en hänvisning till en kort film som visar ett exempel på en kamrathandledning. Jag slipper sitta och skriva in en mer eller mindre besvärlig URL och/eller leta på webben. Det är bara att ta fram paddan och använda min QR-läsare så vips öppnas filmen och jag tittar på den för att sedan fortsätta läsa. Jag kunde ha gjort tvärtom. Tittat på filmen först och sedan läst kapitlet. Det är bara att välja vad som känns bäst.

kamrathandledning

Det finns så mycket som 19 videofilmer upplagda. Du kommer åt alla när du använder din QR-läsare. Videofilmerna ligger på förlaget Corwins (Sage Publishing) resurssida som har rubriken Visible Learning for Literacy, Grades K-12. (by Douglas Fisher, Nancy Frey and John Hattie).  Här hittar du också en del matriser och liknande.

Troligtvis har du som jag glömt vilka påverkansfaktorer som har störst effektstorlek. Ingen fara! Boken avslutas med en bilaga där effektstorleken för 150 olika påverkansfaktorer listas. Du kanske undrar om detta med effektstorlek är fastlagt en gång för alla? Nej, faktiskt inte. Därför finns i slutat av boken, sidan 169, ULR:en till den hemsida där Hattie publicerar uppdateringar av påverkansfaktorers effektstorlek (klicka på länken så kan du se för dig själv). Här kan du också läsa om de sex (6) påverkansfaktorer som Hattie benämner superfaktorer. En av dessa är RTI (Respons to Intervention). RTI handlar kortfattat om att identifiera elever som ligger i riskzonen till att behöva extra anpassningar och/eller särskilt stöd, analysera deras behov och bestämma om de ska få stöd inom eller utanför klassen, arbeta med evidensbaserade undervisningsmodeller, noga följa elevernas lärande och utveckling, anpassa och justera i undervisningen och de program läraren valt att arbeta efter och löpande bedöma huruvida det valda upplägget ger den effekt som läraren hade räknat med  och om inte göra nya anpassningar och justeringar. Respons to Intervention betyder just svar på intervention! RTI kan du också läsa mer om i kapitlet Fastställa påverkan, reagera när påverkan är otillräcklig och veta vad som inte fungerar (sid 132-163).

Tja, nu måste jag gå tillbaka dit där jag slutade läsa och läsa vidare! För vad är väl Melodifestivalen mot en bra bok!? Kanske kan jag läsa och tjyvtitta samtidigt?

Referenser:

Fisher, D., Frey, N. & Hattie, J. (2018). Framgångsrik undervisning i literacy. Stockholm: Natur & Kultur.

Exempel på en QR- läsare är: Cloud QR Skanner