Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kollegialt lärande

Vad tyckte deltagarna?

Vad säger deltagarna om den här studiedagen? Nu syftar jag på studiedagen Berätta med ord, bild och ljud.

  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda. Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Bra upplägg och bra att ni höll i olika pass!
  • Mycket inspirerande.
  • Jättebra med relevant innehåll och en tydlig röd tråd genom alla pass. Bra att jobba med en annan peson och att det var samma person genom hela dagen. Lagom långa gnomgångar och lagom långa arbespass.
  • Varierat och laborativt. Knöts ihop bra på slutet.
  • Jag kommer att få stor nytta av kursen.
  • Framför allt har man vågat pröva utan några krav på vad resultatet skulle bli. Ni har varit bra på att förklara på ett enkelt sätt.
  • Väldigt rolig och intressant kurs som ökar motivationen till att använda sig av digitala verktyg.
  • Bra planerat, trevligt och givande. Jag kommer att få stor nytta av kursen.

Som du ser är kursdeltagarna mycket nöjda!

Vår vision är en heldag som följer en klar röd tråd för innehållet. Vi är fyra kursledare som leder var sitt arbetspass. Vi arbetar digitalt och analogt. Vi erbjuder teori och praktik med gott om tid att arbeta självständigt. Allt praktiskt arbete sker parvis. Vårt upplägg utgår från bilderböcker. Det kunde lika ha varit ett ämnesspecikfikt tema som t,ex. plast en miljöförstörare; Maria – en flickas vardag på vikingatiden; vårblommor. Det fungerar lika bra i åk 1 som på gymnasiet!

Det geniala med denna studiedag är tydligheten i själva förändringsprocessen när vi utifrån en ursprungsberättelse skapar nya berättelser ofta med andra, nya budskap. Att bearbeta och flytta ett material  via olika medier in i olika kontexter ger oss nya berättelser med olika stämningar och olika budskap. Bara att byta ljud kan ge en helt ny berättelse! Hela arbetsprocessen gör att man får syn på originalberättelsen med nya ögon. Som en deltagare skrev:

Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.

59F304CC-5517-4AA6-904A-513A72ABB10A

E7D65E19-098B-4BC5-BBBC-6AD47F3A1EE5

Du kan läsa mer om studiedagen Berätta med ord, bild och ljud i tidigare blogginlägg som förslagsvis:

Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar.  Fyra olika arbetspass efter en röd tråd, bilderboken. Laddade deltagare skapar under dagen egna historier med inspiration från en av de bilderböcker Kia presenterar i första arbetspasset. Givetvis kan läraren, när hen är tillbaka i klassrummet, lika gärna hämta inspiration från sin ämnesundervisning. Givetvis går allt att göra lika bra i åk 1, åk 9 som på gymnasiet. Givetvis är det läraren som själv väljer och anpassar arbetet efter sin klass och sina ämnen. Det vi skapar under denna studiedag kan lika gärna handla om miljöförstöring, en trosuppfattning, att vara barn på vikingatiden eller en årstid.

61AC8B6D-D4C3-473E-A867-75D6493C7E3D

Den här studiedagen tar avstamp i formuleringarna i vår reviderade läroplan och de reviderade kursplanerna som gäller från 1a juli 2018. Under Skolans uppdrag kan du läsa följande:

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 9 ”Skolans uppdrag”)

I avsnittet om riktlinjer kan du läsa att läraren ska

organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 15 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Under kapitlet Övergripande mål och riktlinjer, sidan 13,  formuleras målet som att:

2.2. Kunskaper

Mål

[…]

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 13 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Andra arbetspasset lär Elin oss hur vi skapar trailers i iMovie. Elin visar hur vi väljer olika teman och ger tips om bästa sättet att arbeta. Vi uppmanas att fota runt 20-30 bilder. Dessa ska alltid vara i liggande läge, format, och det är viktigt att ta både närbilder och mer översiktliga helbilder. Som alltid avslutar vi alla arbetspass med att se några av varandras produktioner.

F518FB7F-E609-492D-A78E-10F55DFE2079

När trailern är klar är det dags att spara och dela. Elin råder oss till att välja full HD upplösning, om du ska visa för klassen räcker det med HD – 720p.

A3B2C0B0-6DCE-411E-97CA-1344C7810487

Katrin leder oss genom arbetspasset med Puppet Pals. Utgångspunkten är fortfarande bilderna vi fotade på morgonen. Ja, grundmaterialet blir till lika många berättelser som vi som arbetat med dem under dagen. Egentligen vet man att det är så men det praktiska arbetet gör det väldigt tydligt.

6678BD19-0AF7-4113-BB0C-DF838EE525E6

Text, bild och ljud kan utveckla, förstärka och/eller motsäga varandra. Varje del kan utveckla berättelsen genom att tillföra ny unik information. Varje del kan förstärka varandra genom att berätta samma sak och de kan motsäga varandra och därmed förvirra och/eller skapa humor och/eller dialog.

Och jag som skrev var också där! Jag visar kort hur man kan tänka kring att utveckla och bygga ut en text. Deltagarna får en 2-3 ordsmening ur sin bilderbok som de sedan parvis arbetar kreativt med. En enkel övning där vi skriver i paddans anteckningar och avslutningsvis kopierar över till en Padlet. På så vis kan alla läsa vad alla andra har skrivit.

37FEC4C5-490C-4659-AAE2-73979555F749

C23B34F8-9B38-4CCF-89AE-C0D21D2C5E84

Vi som arbetar med  de olika arbetspassen under studiedagen är Elin Jönsson, Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring och jag Toura Hägnesten. Vi arbetar alla med kompetensutveckling av lärare och vi håller till på Medioteket, Utbildningsförvaltningen, i Stockholm.

Du som missade dessa dagar nu i juni kan anmäla dig till nästa tillfälle som är 10e september -18. Läs mer om studiedagen och anmäl dig HÄR.

Här är också en direktlänk till anmälan. Psst! Vänta inte för länge med att anmäla dig för då kan det vara fullbokat!

Vi ses väl 10e september!

Ett sista ryck med tips på sommarläsning!

Inte många dagar kvar! Letar du idéer till att locka dina elever att läsa under sommarledigeten så hittar du sådana på flera ställen.

LegiLexi har lagt upp nya utmaningar till oss alla. Besök https://www.jagharläst.se! Här får du bland annat boktips.  Under fliken Sommarlov hittar du intressanta läsning om sommarslovstappet. Besöker du fliken Fun Facts så får du som rubriken anger en mängd fakta om exempelvis hur många böcker som lästs, hur många klasser som deltagit och vad som angetts som bästa boken. För att komma till ett boktips är det bara att klicka på en av böckerna på bilden.

jagharläst

Du bjuds på lite fakta kring läsning. Läsning är som kondition, dvs. det är färskvara. Vi måste läsa, ja helst varje dag!

Sommarlov – läslust eller färdighetsförlust?

Du känner säkert till att många av dina elever kommer tillbaka till sommaren i augusti med sämre läsfärdigheter än de hade när de lämnade skolan i juni. Studier visar på att hela 45% av eleverna i lågstadiet tappar i avkodningsfärdighet och 25% tappar i läsflyt; och det är de redan svaga eleverna som tappar mest. På bara ett sommarlov kan gapet mellan en läsande och en inte läsande elev öka med motsvarande 3 månaders undervisningstid – och detta ackumuleras ifrån år till år. (Källa: Summer Reading Loss, Maryann Mraz & Timothy V. Rasinski(2007)) (jagharläst.se, 180608)

Du kan också ta del av de boktips som sju barn- och ungdomsbloggare fick  när de ställde frågan till barn och ungdomar. Dessa boktips hittar du på tidningen Svd, Svenska Dagbladet.

Så har vi sist men inte minst den lista för sommarläsning som mina kollegor bibliotekarierna Clarisa, Anja och IngalillMedioteket, Utbildningsförvaltningen, har tagit fram. Varsågoda att låta dig inspireras: Sommarläsning 2018.

Referenser:

Cirkbibl läslista: här som pdf – ladda ner och sprid: Sommarläsning 2018.

Jagharläst.sehttps://www.legilexi.org/jagharlast

Legilexi: https://www.legilexi.org

Svd: Sommarläsning – 7 boktips för unga. Det är bilagan Läs & Skriv som ställde frågan om lästips inför sommarlovet till sju barn- och ungdomsboksbloggare.

Framgångsrik undervisning

Bra titel på en bra bok med ett bra innehåll som ger bra uppslag till hur jag som lärare kan lägga upp en bra undervisning.

Det är en bok som är en sorts praktisk handbok med råd om hur jag kan utveckla min didaktiska skicklighet. Det låter ju inte så spännande, eller hur?! MEN jag fångades av boken, dess upplägg och dess innehåll. Det är inte en praktisk handbok med ett upplägg som anger vad jag ska göra lektion 1, lektion 2 osv. I stället är råden inbakade i en löpande utveckling av de strategier som Hattie har funnit har stor effekt på elevers lärande, det han benämner påverkansfaktorer och effektstorlek.

Bokens baksidestext presenterar boken med bland annat följande rader:

Målet är att alla elever ska få möjlighet att optimera sitt lärande genom balans mellan ytlärande, djuplärande och transferering av lärande, det vill säga lärande som kan omsättas i andra sammanhang.Boken ligger i linje med den svenska läroplanens övergripande mål och riktlinjer samt med kursplanen i svenska. Den vänder sig till lärare från förskoleklass till gymnasiet, lärarutbildare och lärarstudenter i alla ämnen. (Natur & Kultur 2018)

Jag håller med om att lärare oavsett vilken åldersgrupp hen undervisar kommer att få inspiration och nya tankar av att läsa boken.

Eftersom jag nyss läste i tidskriften The Reading Teacher och skrev om kamratrespons så kunde jag inte motstå frestelsen att efter att ha kommit till sidan 42 hoppa fram till sidan 109 och kapitlet Undervisning om att transferera lärandet i literacy.  Ett underkapitel handlar om kamrathandledning och jag vill bara visa hur den läsning jag bjuds in till ser ut. Givetvis läser jag först underkapitlet Kamrathandledning. I högerkanten ligger en hänvisning till en kort film som visar ett exempel på en kamrathandledning. Jag slipper sitta och skriva in en mer eller mindre besvärlig URL och/eller leta på webben. Det är bara att ta fram paddan och använda min QR-läsare så vips öppnas filmen och jag tittar på den för att sedan fortsätta läsa. Jag kunde ha gjort tvärtom. Tittat på filmen först och sedan läst kapitlet. Det är bara att välja vad som känns bäst.

kamrathandledning

Det finns så mycket som 19 videofilmer upplagda. Du kommer åt alla när du använder din QR-läsare. Videofilmerna ligger på förlaget Corwins (Sage Publishing) resurssida som har rubriken Visible Learning for Literacy, Grades K-12. (by Douglas Fisher, Nancy Frey and John Hattie).  Här hittar du också en del matriser och liknande.

Troligtvis har du som jag glömt vilka påverkansfaktorer som har störst effektstorlek. Ingen fara! Boken avslutas med en bilaga där effektstorleken för 150 olika påverkansfaktorer listas. Du kanske undrar om detta med effektstorlek är fastlagt en gång för alla? Nej, faktiskt inte. Därför finns i slutat av boken, sidan 169, ULR:en till den hemsida där Hattie publicerar uppdateringar av påverkansfaktorers effektstorlek (klicka på länken så kan du se för dig själv). Här kan du också läsa om de sex (6) påverkansfaktorer som Hattie benämner superfaktorer. En av dessa är RTI (Respons to Intervention). RTI handlar kortfattat om att identifiera elever som ligger i riskzonen till att behöva extra anpassningar och/eller särskilt stöd, analysera deras behov och bestämma om de ska få stöd inom eller utanför klassen, arbeta med evidensbaserade undervisningsmodeller, noga följa elevernas lärande och utveckling, anpassa och justera i undervisningen och de program läraren valt att arbeta efter och löpande bedöma huruvida det valda upplägget ger den effekt som läraren hade räknat med  och om inte göra nya anpassningar och justeringar. Respons to Intervention betyder just svar på intervention! RTI kan du också läsa mer om i kapitlet Fastställa påverkan, reagera när påverkan är otillräcklig och veta vad som inte fungerar (sid 132-163).

Tja, nu måste jag gå tillbaka dit där jag slutade läsa och läsa vidare! För vad är väl Melodifestivalen mot en bra bok!? Kanske kan jag läsa och tjyvtitta samtidigt?

Referenser:

Fisher, D., Frey, N. & Hattie, J. (2018). Framgångsrik undervisning i literacy. Stockholm: Natur & Kultur.

Exempel på en QR- läsare är: Cloud QR Skanner

Stärk din digitala kompetens!

Börja blogga nu! Det är ett sätt. Finns det ett snabbspår! Ja, och det är Webbstjärnans bloggkurser. För dig som inte kan gå ifrån en eftermiddag och/eller helst lär dig på egen hand så finns det jättebra kurser på Webbstjärnans kurssida. Här finns det korta videos som visar alla handgrepp samt handledningar och stödmaterial som visar olika moment som att skriva inlägg, skapa nya kategorier osv.

För dig som hellre går en kurs tillsammans med andra lärare så kan du anmäla dig till någon av de kurser som Webbstjärnan anordnar ute på olika skolor. Som du ser så finns det kurser över hela Sverige men också i och runt Stockholmstrakten. Här hittar du aktuella kurser: Webbstjärnans utbildningstillfällen. Det är till och med så lyxigt att du själv kan kontakta Webbstjärnan för att ordna kurs för webbpublicering, en bloggkurs, på din egen skola. Givetvis krävs det att ni på skolan är överens med er skolledning om att ni vill avsätta tid för en sådan kompetensutveckling. För att ta reda på mer kan du kontakta någon av de som arbetar på Webbstjärnan. Kontaktuppgifter hittar du under fliken Om Webbstjärnan > Kontakta oss. Gäller det kurs på din egen skola så kontaktar du Therese Ernbrandt: therese.ernbrandt@iis.se.

Varför ska lärare börja blogg med sina klasser? Jo, vi förväntas stärka vår digitala kompetens i och med att vi får en ny, reviderad kursplan. Här nämns termen digital 19 gånger enbart  i kursplanen för svenska. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017. I mars -17 beslutade regeringen om Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Detta gäller för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

Sammanfattningsvis avser ändringarna:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

I promemorian kan vi läsa de nya skrivningar för Centralt innehåll som gäller för ämnet svenska/svenska som andraspråk och de är:

  • Berättande texter och sakprosatexter i årskurs 1–3: Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkbruk i årskurs 4–6: Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Informationssökning och källkritik i årskurs 7–9: Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Den fjärde punkten att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg arbetar vi med i den studiedag som jag beskrev i ett tidigare inlägg från fredag 25e augusti. Nästa studiedag, som också är kostnadsfri för lärare i Stockholms kommunala grundskolor, erbjuder vi tisdagen den 31/10. Läs mer och anmäl dig här: Berätta med ord, bild och ljud.

Jag har själv ännu inte hunnit lusläsa den reviderade kursplanen för svenska och jämföra med nuvarande men det ligger på mitt bord. En viktig uppgift då det med all säkerhet påverkar innehållet i mitt arbete. Digitaliseringen av skola och undervisning är här för att stanna!

lgr11 reviderad17med kant

Referenser:

Lgr 11 (reviderad 2016)

Lgr 11 (reviderad 2017)

Webbstjärnans kurssida

Webbstjärnans utbildningstillfällen

En undervisning som utmanar

Igår, måndag 4e september, föreläste Per Blomqvist om hur vi kan erbjuda våra elever en undervisning som eleverna kan uppfatta som intellektuellt utmanande och kreativ. Det handlar om att bygga upp en läs- och skrivgemenskap i klassrummet. För att göra det krävs processhjälp. Processhjälpen kan ha fokus på exempelvis logiken i det skrivna, strukturen, texttypen och stilen.

Förra hösten hörde vi också Per föreläsa. Då låg fokus på förväntningsnormer, didaktiska beslut och lärandemoment. Det var formellt och informellt skrivande. Själva fick vi den gången prova guidat skrivande. Vi arbetade med elevexempel och att ge gensvar. Igår tog Per avstamp i detta.

IMG_0612

Vi diskuterade våra erfarenheter med exempel. Det handlade om svårigheter att komma igång med skrivandet och att ge respons.

En erfarenhet som flera av deltagarna hade var att texterna inte blir  bättre trots respons och omarbetningar. Eleverna behöver en tydlig struktur med exempelmallar och exempel från olika sammanhang. Eleverna behöver hjälp med att se texterna som processer. Många elever ser sina texter som färdigskrivna redan i ett tidigt skrivskede. Deltagarnas erfarenhet var att eleverna vill bli klara för att kunna lämna ifrån sig texterna.

Frågan väcktes huruvida vi lärare själva har bidragit till elevernas önskan att snabbt bli klara. Tempot i undervisningen är idag högt där nya moment hela tiden står på kö för att behandlas. Detta påverkar förstås hela vårt undervisningsklimat i klassrummet.

Per repeterade innebörden i begreppet processhjälp.

IMG_0615

Per lät oss prova ett praktiskt exempel ur inventiofasen – att gemensamt samla stoff i klassen – ett exempel på materialinsamling. Därpå fick vi skriva in olika saker, tankar, i en femspaltare med två rader och fem kolumner; ett tankeschema.

Kolumner omfattade citat, tankar, hypoteser, påståenden samt bekräfta och betvivla. 

Gensvarsinstruktionen var att läsa upp citaten för varandra  följt av våra påståenden. Därefter fick vi försöka hitta vad vi var eniga respektive oeniga om med texten.

Tankeschemat är en dialectical notebook vilket är en sorts läslogg med gensvar.

Intressant är förslaget att instruktioner för en skrivuppgift ges först efter att momentet för materialinsamlingen är klar och inte inför skrivarbetet.

IMG_0632

I boken kan man läsa mer om den retoriska arbetsprocessen på t.ex. sidorna 15-21 samt i kapitel 10.

Per gav oss en annan fråga att fundera över:

Vad brukar eleverna ha svårt med när de ska skriva den här typen av texter?

Några exempel på aspekter som kan ge svårigheter kan enligt Per vara:

  • logiska resonemang
  • retoriska uttrycksmedel
  • röd tråd
  • driva tes
  • egna rösten
  • ämnesinnehåll
  • inledningar
  • fånga intresse
  • formellt skriftspråk
  • m.fl.

Pers råd var att vi hellre ska ge våra elever ett litet svårare ämne för att utmana tillsammans med stöd för attt klara skrivuppgiften, dvs. stöd i HUR man gör. Med andra ord en praktisk vägledning. Detta fick vi också exempel på. I boken finns än fler exempel.

IMG_0638

Till nästa tillfälle fick vi i hemuppgift att själva välja något vi ville testa med våra egna elever. Erfarenheterna av detta diskuterar vi nästa tillfälle som är den 9e oktober.

IMG_0640

Avslutningsvis lyckades en leende Per utmana oss deltagare!

Som grädde på moset fick också deltagarna boken Skrivundervisning – i samspel med litterära texter  skriven av Anna Berge & Per Blomqvist (2012).

Referenser:

Berge, A. & Blomqvist, P. (2012). Skrivundervisning – i samspel med litterära texter

Per Blomqvist

Raketstart med en studiedag

Terminsstarten  innebar en flygande start och den gick i raketfart. Det var för två veckor sedan! Tänk så fort tiden går! Vi, Kia Knutsson-Norberg,  Elisabet Jonsved, Toura Hägnesten och Katrin Jäverbring, fortsätter samarbeta runt kursplanemålet att skapa text där ord, bild och ljud ska samspela. Ett kursplanemål mer aktuellt än någonsin med tanke på revideringen av läroplanen som pågår för fullt. En revidering med fokus på digital kompetens. Läs och ladda ner den HÄR.

Med andra ord är det dags igen för vår studiedag med inspiration till att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Så här går det till! Deltagarna bjuds på en presentation av olika bilderböcker av Kia. Dessa utgör sedan grunden för fortsatt pararbete i appen Puppet Pals och i iMovie men också för rent verbalspråkligt arbete med en skrivuppgift som redovisas med Padlet.

Nästa tillfälle för denna studiedag blir tisdag 31a oktober, dvs. under höstlovet. Dagen är helt kostnadsfri! Vill du också delta så kommer information och anmälningslänk bland annat i Mediotekets nyhetsbrev; som är riktigt bra och som kommer en gång i månaden. Prenumererar du ännu inte på nyhetsbrevet så kan du göra det HÄR.

IMG_0590

Är du autentisk i din lärarroll?

Vad är det egentligen att vara autentisk som lärare? Nu har jag läst en studie som har genomlyst just detta. Studiens titel är ‘Authentic’ teachers are better at engaging with their students och huvudansvarig för studien är Zac D. Johnson, forskare och lektor vid California State University, Fullerton.

Sammanfattningsvis visar resultatet att lärare som har en autentisk undervisningsstil inte bara mottas mer positivt av sina elever utan eleverna lär sig också mer. Dessutom handlar det här om djupare förståelse s.k. higher levels of learning and deeper understanding. 

Frågan kvarstår vad som motsvarar en autentisk undervisningsstil. Utan beskrivning är det svårt att anamma och utöva en autentisk undervisningsstil. Det är detta som utvecklas i artikeln.

Författaren fann att lärare vinner på att ägna tid både före och efter en lektion åt att samtala med sina elever. Omkring 300 elever deltog i studien. Resultatet visade på att autentiska lärare var tillgängliga och sågs som intresserade, uppmärksamma, dugliga och kunniga. Detta anges som fem önskvärda beteenden för en autentisk lärare:

  1. approachable
  2. passionate
  3. attentive
  4. capable
  5. knowledgeable

Lärare med en autentisk undervisningsstil kunde skämta, erkänna när de hade fel eller gjort misstag men också berätta något personligt. Här är det förstås viktigt att hålla isär personligt och privat. Det är en sak att vara personlig men en helt annan sak att vara privat. Tillsammans med elever gäller det att veta skillnaden för att framstå som professionell. Ett exempel som eleverna gav var att läraren följer upp elevfrånvaro. Ett annat exempel som visar innebörden i personlig är:

Indeed, personal stories were referenced by participants as being used by instructors to either illustrate content or build relationships and goodwill with students, such as “when they incorporate personal stories relating to the subject, …“ (Johnson 2017:7)

Innebörden i approachable är förenklat uttryckt att läraren är öppen för sina elever och intresserad av denne. Passionate är den lärare som är genuint intresserad och engagerad i sin undervisning och sitt ämne; där det märks tydligt att läraren älskar sitt yrke. Attentive är den som lyssnar, ger respons, kan sina elevers namn och följer upp att eleverna har förstått men även mer allmänt hur eleverna mår. Capable handlar om att vara snabb och organiserad, ha koll på saker. Läraren har gjort upp en detaljerad kursplan, är tydlig i de uppdrag och uppgifter eleverna får och har höga förväntningar. Knowledgeable är den som helt enkelt kan sitt ämne. Det inger förtroende.

Att vara autentisk och ha en autentisk undervisningsstil låter kringligare än vad det är. I det dagliga arbetet handlar det om att läraren ger tid till samtal, erfarenhetsutbyte mellan elever och att synen på undervisning bygger på dialog.

 Our participants made it clear that a teacher ’s effort to view themselves and their students as individuals had a lasting impact. (Johnson & LaBelle 2017:14)

Undrar du vad och vem som står bakom Taylor & Francis Group? Så här presenterar de sig:

About Taylor & Francis Group

Taylor & Francis Group partners with researchers, scholarly societies, universities and libraries worldwide to bring knowledge to life. As one of the world’s leading publishers of scholarly journals, books, ebooks and reference works our content spans all areas of Humanities, Social Sciences, Behavioural Sciences, Science, and Technology and Medicine.

From our network of offices in Oxford, New York, Philadelphia, Boca Raton, Boston, Melbourne, Singapore, Beijing, Tokyo, Stockholm, New Delhi and Johannesburg, Taylor & Francis staff provide local expertise and support to our editors, societies and authors and tailored, efficient customer service to our library colleagues.

Referenser:

Zac D. Johnson & Sara LaBelle (2017): An examination of teacher authenticity in the college classroom, Communication Education, DOI: 10.1080/03634523.2017.1324167

To link to this article:

http://dx.doi.org/10.1080/03634523.2017.1324167

Sociala medier

Att våga prova ett nytt förhållningssätt

Mod och öppenhet är den gemensamma nämnaren för deltagarna i Språkpaketet.
Idag, onsdagen den 31a maj, möttes vi som deltagit i  Språkpaketet 2016-2017 för ett gemensamt erfarenhetsutbyte. Lärare från 8 skolor har gjort en gemensam resa i arbetet med att utveckla sin undervisning i den första läs- och skrivinlärningen. Arbetssättet kallas ASL, Att skriva sig till läsning. Det betyder att eleverna lär sig läsa genom att börja skriva. Inget nytt i och för sig. Det som är nytt är att arbetet utgår från att eleverna skriver på Ipads eller datorer redan från allra första början. Skrivandet stöds av talsyntes. Det är spökskrift, bokstavräckor, ord och berättelser. Det är upptäckarskrivande, dvs. orden skrivs som de låter då eleven utforskar och analyserar förhållandet mellan ljud och bokstav. Symbolhanteringen utgörs av tidig form av upptäckarskrivande, avancerad form av upptäckarskrivande och helordsskrivande.

Först ut var kollegorna på Askebyskolan. Du ser här några glimtar från deras redovisning.

Askeby_collage2

Lärarna presenterar i sin resultatredovisning att de ser en tydlig utveckling. Alla elever har gynnats av arbetssättet. Du ser i bilden ovan ett elevexempel från åk 1. Den vänstra texten, två rader under elevteckningen, skrev eleven tidigt på höstterminen och den högra texten skrev samma elev i slutet av vårterminen. Utveckling kallas det!

Lillholms- och Ekholmsskolan berättade om en del tekniska problem de hade i början. Vid terminsstart hittade man inte paddorna! Lillholmsskolans förskoleklasser mötte också andra hinder under läsårets gång. Periodvis krånglade deras iPads och de fanns inte heller alltid på plats. De brottades med brist på personal. Barngrupperna visade sig vara språksvaga vilket krävde mycket förskolepedagogik varför de valde att arbeta mer medvetet med språket och finmotoriska övningar. Lärarna presenterade både fördelar och svårigheter vilket är bra. Svårigheter behöver problematiseras och ska användas för att lära sig av inför fortsatt arbete.

Lillholm o Ekholm resultat åk 1

Många av deltagarna underströk att det parvisa arbetet på iPads ledde till förbättrat samarbete mellan eleverna. Detta var också något som eleverna själva tagit upp och kommenterat. Östbergaskolan bjöd oss på små korta filmer som visade hur eleverna samarbetade i sitt skrivande. Både roligt och spännande att få se!

Lillholm o Ekholm barnhänder

Hedvig Eleonora skola presenterade hur de arbeter i fyrgruppssystem mot bland annat idrotten. De utgår från fasta skrivarpar. Likaså görs mycket av bokstavsarbetet parvis. Deras erfarenhet är att motoriskt svagare elever skriver mer och orkar arbeta längre pass när de arbetar med ASL. De berättade att de har nöjda och glada elever som vill vara i skolan.

Sjöviksskolan fick sina iPads framåt jul vilket var alldeles för sent! De berättade om olika finmotoriskt övningar och hur de arbetat med veckans bokstav i olika material som t.ex. lera.

Långbrodalsskolan berättade om hur de inspirerar sin elever att skriva. Det handlade om springsagor, programmering, olika temauppgifter som tid, egna sagor, sekvenskort. ASL satsningen har get entusiastiska barn som blivit bra på att samarbeta i skrivarpar. Vi fick se exempel på långa texter.  lång text Det var roliga skrivuppgifter som kunde handla om när jag är hundra år.  100 år

Utmaningar inför hösten var för flera av deltagarna att få tillgång till fler paddor, inspirera nya kollegorna som ännu inte har arbetat med ASL och många önskade också fler appar till sina iPads.

Långbrodalsskolan arbetade med små paddor, iPad mini, vilket inte fungerade lika bra som den vanliga storleken. iPad mini bjuder in elever att vilja arbeta själva för det är helt enkelt svårt att få plats två stycken när man ska skriva.

Östbergaskolan visade filmer med elever som skrev och samarbetade jättefint runt sina skrivarbeten. När man arbetar med iPads så är det lätt att också filma korta sekvenser som visar hur eleverna arbetar, hur de resonerar och hur de samarbetar för att lista ut hur ord stavas och vad deras texter ska handla om.

Fler skolor som deltog var Loviselundskolan, Mälarhöjdens skola och Örbyskolan. Under erfarenhetsutbytet visades många härliga, inspirerande foton från klassrummen.

klädnypor

Jag avslutar med eleven som älskar skolan. Nog är det en härligt framsida till Min textbok!älska skolan2

Referenser:

Skolverket. Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk

Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.

Att bygga sin undervisning på forskning

Vad kan det innebära? Det är något jag funderar över! Lättast är förstås att säga att man arbetar efter en modell eller metod. Det är Bornholmsmodellen, ASL, En läsande klass, Vallmomodellen, Rydaholmsmetoden, Pilen, Trädet med flera. De lärare som valt att arbeta efter en viss modell eller metod är oftast mycket nöjda och övertygade om att just det sättet att arbeta ger bäst effekt. Räcker det då att läraren själv känner sig övertygad om metodens förträfflighet? Vilka felkällor kan det finnas?

Jag går ofta tillbaka till Skolverkets rapport ”Forskning för klassrummet”. Det står faktiskt i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag som lärare väljer innehåll och metod för att nå målen samtidigt som jag förväntas ha ett vetenskapligt förhållningssätt. När jag i min lärarroll funderar över vad som fungerar bättre än något annat i min undervisning så är det bra att söka stöd i forskning. Här kommer Skolverkets kunskapsöversikter och olika rapporter och liknande till stor nytta. De presenterar och/eller väver in forskningsrön i sina texter så att jag får just det stödet.

Mina tankar och funderingar löper fram och tillbaka mellan frågan om modeller och metoder, kursplanemål och vad forskning säger. Jag har på intet sätt tänkt färdigt utan dristar mig här att skriva ett inlägg som mer bjuder på att jag tänker högt. Därför, och som alltid annars, är jag också intresserad av hur just du tänker! Släng gärna in lite jag tänker högt tankar!

Givetvis är läroplan och kursplaner grunden och utgångspunkten för all undervisning. Det är inte läromedlet som styr . När jag först började som lärare på -70 talet var läromedlen det som jag som nyexaminerad mellanstadielärare helt förlitade mig på. Idag återgår jag ständigt till kursplanerna för att läsa och läsa om, tänka, diskutera och fundera på om jag täcker in alla delar eller om jag har missat något. Ja, underrubriken till Forskning för klassrummet lyder Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Personligen tycker jag att det är fyndigt. Det är ju precis det som är mitt arbete, dvs. att göra saker i praktiken. Att undervisa! Lgr11 stor

Precis som ni alla kollegor där ute i vårt utvidgade kollegium har jag läst om, hört på föreläsningar och diskuterat i olika forum en mängd olika forskningsrön inom ämnesområdet som är min specialitet, dvs. språk-, läs- och skrivundervisning. Givetvis också rön av mer allmän karaktär. Hattie dyker ju upp i stort sett överallt oavsett vad jag läser.

För att knyta an till hur jag började inlägget så är jag just nu inne i en tankeloop där jag försöker knyta ihop ASL med forskning. Senaste inlägget handlade om Karin Pettersons inspirationsföreläsning om hur hon arbetar med ASL. För några veckor sedan föreläste jag om vad aktuell forskning säger för våra deltagare i Språkpaketet. En given fråga från våra pålästa och ambitiösa lärare som återkommer är ”Vad säger forskning?” . När jag brottas med den frågan för det är ju inte så lätt att jag kan ge ett kort, enkelt svar. I stället tänker jag så här: När jag som lärare väljer att arbeta med ASL i den tidiga läs- och skrivinlärningen så är det viktigt att gå tillbaka till några övergripande aspekter som forskning har visat påverkar och förstärker inlärningen. Ja, jag satt och lekte lite, letade efter olika visuella uttryck, och hamnade i bilden av en enkel tusenfoting.

tusenfoting för forskning

Mitt råd till alla er som arbetar med ASL är att fundera över om ni arbetar med t.ex. social interaktion, kamratbedömning, återkoppling, själövervakning osv.? Mitt råd är också att hela tiden sträva efter att ni låter eleverna arbeta parvis;  se till att eleverna använder paddans inspelningsfunktion för att spela in sin egen läsning och lyssna på den och reflektera över sina framsteg; arbeta aktivt med kamratbedömning i undervisningen genom exempelvis two stars and a wish; börja alla lektioner med att tydligt presentera målet för just den lektionen; gör extra anpassningar i undervisningen för att alla elever ska utvecklas optimalt och kräv och arbeta för att de som behöver det får extra stöd. Gå tillbaka till de faktorer som enligt forskning bevisligen stärker lärandet och arbeta med dem oavsett vilken metod eller modell du arbetar med!

Min lilla enkla tusenfoting har fötter som pekar åt lite olika håll därför att vare sig min undervisning eller mina elevers utveckling går så där enkelt, spikrakt mot nya fantastiska höjder. Det är i alla fall min erfarenhet. Många gånger bjuder verkligheten i klassrummet på två steg framåt och ett tillbaka och ibland  måste man stå ut med ett steg framåt och två steg tillbaka. Tänk håll i, håll om och håll ut!

Referenser:

Lukkimat: http://www.lukimat.fi/lasning/informationstjanst

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.