Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kollegialt lärande

Att bygga sin undervisning på forskning

Vad kan det innebära? Det är något jag funderar över! Lättast är förstås att säga att man arbetar efter en modell eller metod. Det är Bornholmsmodellen, ASL, En läsande klass, Vallmomodellen, Rydaholmsmetoden, Pilen, Trädet med flera. De lärare som valt att arbeta efter en viss modell eller metod är oftast mycket nöjda och övertygade om att just det sättet att arbeta ger bäst effekt. Räcker det då att läraren själv känner sig övertygad om metodens förträfflighet? Vilka felkällor kan det finnas?

Jag går ofta tillbaka till Skolverkets rapport ”Forskning för klassrummet”. Det står faktiskt i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag som lärare väljer innehåll och metod för att nå målen samtidigt som jag förväntas ha ett vetenskapligt förhållningssätt. När jag i min lärarroll funderar över vad som fungerar bättre än något annat i min undervisning så är det bra att söka stöd i forskning. Här kommer Skolverkets kunskapsöversikter och olika rapporter och liknande till stor nytta. De presenterar och/eller väver in forskningsrön i sina texter så att jag får just det stödet.

Mina tankar och funderingar löper fram och tillbaka mellan frågan om modeller och metoder, kursplanemål och vad forskning säger. Jag har på intet sätt tänkt färdigt utan dristar mig här att skriva ett inlägg som mer bjuder på att jag tänker högt. Därför, och som alltid annars, är jag också intresserad av hur just du tänker! Släng gärna in lite jag tänker högt tankar!

Givetvis är läroplan och kursplaner grunden och utgångspunkten för all undervisning. Det är inte läromedlet som styr . När jag först började som lärare på -70 talet var läromedlen det som jag som nyexaminerad mellanstadielärare helt förlitade mig på. Idag återgår jag ständigt till kursplanerna för att läsa och läsa om, tänka, diskutera och fundera på om jag täcker in alla delar eller om jag har missat något. Ja, underrubriken till Forskning för klassrummet lyder Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Personligen tycker jag att det är fyndigt. Det är ju precis det som är mitt arbete, dvs. att göra saker i praktiken. Att undervisa! Lgr11 stor

Precis som ni alla kollegor där ute i vårt utvidgade kollegium har jag läst om, hört på föreläsningar och diskuterat i olika forum en mängd olika forskningsrön inom ämnesområdet som är min specialitet, dvs. språk-, läs- och skrivundervisning. Givetvis också rön av mer allmän karaktär. Hattie dyker ju upp i stort sett överallt oavsett vad jag läser.

För att knyta an till hur jag började inlägget så är jag just nu inne i en tankeloop där jag försöker knyta ihop ASL med forskning. Senaste inlägget handlade om Karin Pettersons inspirationsföreläsning om hur hon arbetar med ASL. För några veckor sedan föreläste jag om vad aktuell forskning säger för våra deltagare i Språkpaketet. En given fråga från våra pålästa och ambitiösa lärare som återkommer är ”Vad säger forskning?” . När jag brottas med den frågan för det är ju inte så lätt att jag kan ge ett kort, enkelt svar. I stället tänker jag så här: När jag som lärare väljer att arbeta med ASL i den tidiga läs- och skrivinlärningen så är det viktigt att gå tillbaka till några övergripande aspekter som forskning har visat påverkar och förstärker inlärningen. Ja, jag satt och lekte lite, letade efter olika visuella uttryck, och hamnade i bilden av en enkel tusenfoting.

tusenfoting för forskning

Mitt råd till alla er som arbetar med ASL är att fundera över om ni arbetar med t.ex. social interaktion, kamratbedömning, återkoppling, själövervakning osv.? Mitt råd är också att hela tiden sträva efter att ni låter eleverna arbeta parvis;  se till att eleverna använder paddans inspelningsfunktion för att spela in sin egen läsning och lyssna på den och reflektera över sina framsteg; arbeta aktivt med kamratbedömning i undervisningen genom exempelvis two stars and a wish; börja alla lektioner med att tydligt presentera målet för just den lektionen; gör extra anpassningar i undervisningen för att alla elever ska utvecklas optimalt och kräv och arbeta för att de som behöver det får extra stöd. Gå tillbaka till de faktorer som enligt forskning bevisligen stärker lärandet och arbeta med dem oavsett vilken metod eller modell du arbetar med!

Min lilla enkla tusenfoting har fötter som pekar åt lite olika håll därför att vare sig min undervisning eller mina elevers utveckling går så där enkelt, spikrakt mot nya fantastiska höjder. Det är i alla fall min erfarenhet. Många gånger bjuder verkligheten i klassrummet på två steg framåt och ett tillbaka och ibland  måste man stå ut med ett steg framåt och två steg tillbaka. Tänk håll i, håll om och håll ut!

Referenser:

Lukkimat: http://www.lukimat.fi/lasning/informationstjanst

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.

Frågor och kommentarer kring ”Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling”

Vilka hjälpmedel får eleverna använda (161120)

Enklast är att utgå från samma förhållningssätt som vid nationella ämnesproven. Läsdelen och läsförståelseprovet i åk 1 (svenska och svenska som andraspråk) prövar avkodning, den första läsningen och förståelse av text. Då måste eleven själv läsa för att det ska bli en prövning av detta. Vi har ju också hjälpmedel som läslinjaler för att eleven lättare ska kunna följa raden och det ser jag inget hinder i att använda även vid själva avstämningen. Så här skriver Skolverket på sin webb.

Proven måste dock fortfarande pröva det som de är avsedda för. Vanliga anpassningar är förlängd provtid eller uppdelning av provet på flera tillfällen. (Skolverket, 161120)

Det här med att dela upp en avstämning på flera tillfällen är ett bra sätt att ge våra yngsta elever bästa möjliga förutsättningar att komma till sin rätt. Att läsa är för nybörjarläsaren en mycket ansträngande och tröttsam aktivitet. Därför kan det vara bra för några elever att vi delar upp och gör bokstavskännedomen vid ett tillfälle och själva läsningen vid ett annat.

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling skiljer sig från nationella ämnesprov. Resultatet av avstämningarna används av läraren för att: anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar samt tidigt identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar men också de som behöver utmaningar. Avstämningarna görs inte vid ett och samma tillfälle utan läraren väljer själv när de görs med vilka elever. Avstämningarna följs upp av läraren. Syftet är att alla elever ska nå de mål som prövas och för det krävs undervisning. Undervisningen är ju det verktyg läraren använder för att eleverna ska lära sig de saker som beskrivs i kursplanerna i de olika ämnena.

På Skolverkets webb finns ett avsnitt om att Anpassa för elever med funktionsnedsättning. Genom att läsa de frågor och svar som finns där så får jag veta mycket.

Bedöma mot flera avstämningar (161018)

En fråga jag har fått gäller om läraren kan bedöma en berättande text som eleven skrivit mot flera avstämningar. Svaret är – ja. Du hittar information om detta i analyserna till Avstämning A, elevtext 1 – Alfred (sidan 3) och till Avstämning B, elevtext 5 ­– Boris, svenska (sidan 11). I sammanfattningarna till respektive elevexempel står det att texterna även kan prövas mot Avstämning B respektive Avstämning C. Det betyder att en elevtext kan prövas mot även nästa avstämning. Detta förstås under förutsättning att läraren bedömer att elevens text har den kvaliteten att detta är aktuellt.

Allmänt (161012)

Jag tänkte prova ett nytt upplägg för det här inlägget. Min intention är att kommentera frågor som kommer upp i de genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling som jag erbjuder lärarna. Nya frågor lägger jag överst i inlägget och sedan uppdaterar jag datum. Det betyder att sådant jag skrivit om tidigare kommer att finnas kvar längre ner i inlägget.

Först vill jag bara säga att det är fantastiskt roligt och lärorikt att möta alla er som deltar i mina genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. När vi tillsammans tittar på och provar att använda Bedömningsstödet så märker jag att ingenting är självklart. Många formuleringar kan förstås på lite olika sätt. Ibland vill lärare bara vara säkra på att de har förstått allt full ut. Allteftersom vi arbetar med Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling uppstår nya frågor.

Dokumentation och registrering

De senaste frågorna jag har mött gäller dokumentation och registrering av resultat. Skolverket kräver ingen registrering och samlar inte in några resultat från lärarnas bedömning av sina elever utifrån Bedömningsstödet. I förordet på s 1 hittar du följande information:

Huvudmannen har enligt skolförordningen (2011:185) skyldighet att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. I ett systematiskt kvalitetsarbete ingår att huvudmannen följer upp att bedömningsstöden används på skolenheterna och har rutiner för uppföljning av vad genomförandet har visat. Bedömningsstöden kan bidra till att ge huvudman och rektor ökade möjligheter att planera och följa upp resursfördelningen mellan skolenheter i syfte att alla elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Det kan vara underlag för åtgärder för att stärka elevernas kunskapsutveckling och att adekvat stöd sätts in vid behov. (s 1, förordet; fetstil på vissa ord är mitt val)

I Stockholm stad finns i dagsläget (oktober 2016) inte heller några krav eller möjligheter till att registrera elevernas resultat från lärarens bedömning. Dokumentationen sköts av läraren lokalt på skolan och i samråd med skolledning. Rektor beslutar lokalt på vilket sätt denne tar del av resultat och lärarens kunskaper om elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Summativ respektive formativ bedöm

Den bedömning vi gör med Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling kan ses som både summativ och formativ. Så här beskrivs den aspekten i materialet.

För att kunna följa elevens utveckling rekommenderas att sammanställningarna följer eleven genom årskurserna 1–3 respektive 1–4. De kan dels användas som stöd för en summativ bedömning om var eleven befinner sig i sin läs- och skrivutveckling vid en viss tidpunkt, dels som en formativ bedömning vilken kan ligga till grund för lärarens fortsatta undervisning. Sammanställningsblanketterna kan även användas vid återkoppling till elever och vårdnadshavare. (s 5 i ”Lärarinformation Läs och Skriv”)

Detta är det enda ställe i Bedömningsstödet där termerna summativ respektive formativ används. Bedömningarna vi gör av elevernas färdigheter är en bedömning som är till för att läraren ska få underlag till planeringen av sin undervisning.

Kommande frågor

Andra frågor som lärare har tagit upp handlar om:

  • lärarens val av text för högläsning
  • skrivuppgiften och vilken valfrihet som finns att välja uppgift
  • hur vi gör vid bedömning av de elever som redan läser när de börjar åk 1
  • kritiska punkter i elevernas språk-, läs- och skrivutveckling
  • sva-elever och bedömning med Bedömningsstödet

Frågorna kommer säkert att fyllas på allteftersom. Parallellt kommer jag att skriva och fylla på detta inlägg med tankar, reflektioner och ibland svar på frågorna. Har du frågor, kommentarer eller vill dela med dig av reflektioner och/eller erfarenheter så skriv en kommentar eller hör av dig!

TH kurs_sept16

Dags igen! Klokare dag för dag…

Idag står normkritiskt perspektiv och mångfaldsperspektiv på dagordningen. Hela Medioteket får utbildning i detta och:

Syftet med kompetensutvecklingsinsatsen är en generell medvetandehöjning inom de aktuella områdena för att kunna förbättra bemötande och i ännu högre utsträckning säkerställa att ett inkluderande perspektiv präglar de tjänster Medioteket erbjuder. (Björkmans pedagogiska)

Ett normkritiskt perspektiv innebär att vi tydliggör och ifrågasätter normer som påverkar personers möjligheter att leva som hen önskar. Dagens föreläsare är Lotta Björkman, författare, utbildningskonsult och metodutvecklare inom normkritik. Tillika lärarutbildare på Södertörns högskola samt gymnasielärare i samhällskunskap och drama. Hon har bland annat har skrivit del av boken Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategier för förändring.

IMG_0594

Vi fick börja kreativt med att ställa upp oss i alfabetisk ordning efter förnamn och sedan presentera oss och våra tankar kring normkritik.

Vad är då normer? Jo, det är en oskriven regel eller förväntning som styr vårt beteende och våra värderingar. När normer bryts så blir de synliga för oss. I läroplanen finns det ett kapitel som heter Normer och värden (Lgr 11, s 12).

Ett roligt uppslag är att googla olika yrken. Björkman visade exempel på träffar för bibliotekarie, handläggare men också människa. Varför fick vi bilden som visar mänsklig utveckling från hårig, mörk apa till ljushults stark man? Ja, det fick vi diskutera. Det hade många svar.

IMG_0595

Björkman betonar att pedagogen som vill arbeta normkritiskt måste se sig själv. Hon förklarar detta väl med egna exempel på hur extra uppmärksamhet till vissa ”annorlunda” elever kan vara lika färgat av maktrelationer som att bara låta de normala ta plats i klassrummet. Björkman beskriver också hur hon arbetat med språket för att synliggöra för givet tagna förhållanden – till exempel genom att kalla regissören för ”hon” i en uppgift och diskutera med klassen hur pronomina han och hon ofta slentrianmässigt används och visa att detta är ett tecken på genusnormer.

En övning vi fick göra var tagen ur materialet Bryt. Det var en vandring där vi tog ett steg framåt för varje påstående som vi tyckte passade in på oss utifrån den person vi blivit tilldelade på en liten lapp. Sedan fick vi diskutera våra val och vad vi la in i vår egen rollfigur. Övningen heter Ett steg fram och du hittar den på sidan 90 i Bryt.

Andra övningar och material hittar du på Machofabriken.

Jönköping arbetar 2016/17 med normer i ett projekt kallat Normstorm.  Följ länken och läs mer! Spännande och nytänkande, tycker i alla fall jag.

Normstorm är ett projekt där elever i en skolkontext får synliggöra, problematisera och ifrågasätta normer. Projektet innefattar framtagningen av normkreativa bilder och konst där ett urval sedan ställs ut på välbesökta platser i staden. (Normstorm, 161109)

Björkman talade om bra och dåliga normer, möjliggörande och begränsande normer. Hon gick in på intersektionalitet som handlar om att synliggöra specifika situationer av förtryck. Dessa skapas i skärningspunkter för maktrelationer. Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv som belyser hur relationer av överordning och underordning skapas och upprätthålls i samspel mellan etnicitet, funktionshinder, klass, kön, religion och sexualitet.

Tolerans fokuserar på dem som inte passar in och normkritik innebär ett medvetet förändrande.

Nu skyndar jag vidare för snart tar jag emot Barbro Westlund som presenterar sin kunskapsöversikt kl. 15 i K-aulan. Snön ligger djup och föreläsningarna duggar tätt!

Referenser:

Lotta Björkmans webb: Björkmans pedagogiska

Bromseth, J. & Darj, F. (red): Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategier för förändring.

Stockholms universitet, Vad betyder egentligen orden? Begrepp och ordlista.

Jobba smartare!

Ja, det kan jag behöva bli bättre på! Därför anmälde jag mig till tisdagens frukostseminarium med kollegorna Peter och Katrin. Vi ska lära oss nya grepp för Outlook med mailfunktioner och kalender, digitala möten, koppling till mobila enheter m.m. En del kommer att ligga i kurskatalogen.

Vad är då jobba smartare? Jo, det handlar om prioritering, använda Outlooks alla delar, digitala möten, använda Acronis för att komma åt våra kataloger från mobila enheter.

Katrin och Peter har arbetat fram ett paket med fem tillfällen.

IMG_0579

Vilken nivå ligger vi på? Är vi öppna för att ta till oss den nya uppfinningen ”hjulet”? En samvetsfråga.

Dagens fokus är en översikt kring Outlook, Acronis och Skype.

IMG_0580

Outlook var först ut.

IMG_0581

Jag kommer att börja använda dold kopia, dvs. Lägga in mottagarnas mejladresser i raden för dold/hemlig kopia. När man gör det så kan mottagaren inte svara till alla. Mottagaren ser inte heller övriga mottagare.

Peter presenterade Skype. En fördel är att vi på Skype for business kan samarbeta på delad skärm, dvs. Man kan se varandras skärmar under samtalet; dock inte om/när vi arbetar via mobila enheter.

IMG_0585

Tänk så bra att vi framöver kan träna praktiskt vid två tillfällen!

OCH smörgåsarna som befann sig i Nacka ersattes med nya från köket i gatuplanet. Stort tack Peter och Katrin för en lärorik förmiddag.

En badge! Jag tackar!

Bloggen ligger i bloggtoppen hos Cision, igen! Den här bloggen som du läser i denna stund har kvalat in på 10 i topp listan. Som utmärkelse har jag fått ett badge.

Pedagogikbloggar-2016_badge

På första plats ligger Flexspan. Nyheter och trender inom nätbaserad utbildning. Det är någon som heter Alastair Creelman som har den bloggen och han arbetar med nätbaserat lärande vid Linnéuniversitetet. På andra plats hittar du Pedagogiska kullerbyttan. Bakom den hittar du Linda Linder som är förskollärare, lärare (F-3), teaterpedagog och atelierista. Hon skriver om sitt arbete och strävar efter att ge barnen röst. Tredjeplatsen innehas av Skolverkets Omvärldsbloggen. Skolans digitalisering som har som syfte att sprida idéer om skolans digitalisering så att de kommer till nytta i skolors strategiska arbete.

Undrar du hur 10 i topp listan ser ut så hittar du den på Cisions webb. Cision har också en avdelning som de kallar Community eller Mötesplatsen och där hittar du bland annat det senaste på deras bloggfront. Om du nu undrar vad som krävs för att bli påtänkt så kan du läsa följande på deras webb.

Bloggtoppen tas fram av vårt research-team i Sverige varje månad. Bloggarnas placering i topplistan grundas på en metodik som utgår från inlänkar, relevans, hur ofta bloggen uppdateras, läsarkommentarer och delning i sociala medier, Twitterföljare och Facebook-likes. Ett kriterium för att kunna hamna på topplistan är att kontaktuppgifter är synliga på bloggen. (Cision, 160923)

Jag tycker att det var helt OK att bli 4a! Bloggarna på 1a, 2a och 3e plats verkar absolut ha anledning att ta sina platser i täten. Men om jag kavlar upp ärmarna, vässar tangenterna, läser ännu lite mer om didaktik och forskning samt håller tät kontakt med er som är experterna på klassrumsgolvet så kanske jag kan komma igen till 2017!

Har du några råd att ge mig för att min blogg och mina inlägg ska bli ännu bättre? Jag tar tacksamt emot alla idéer, förslag, råd och tips. Välkommen att vara min kritiska vän!

Nu är det dags för fredagskväll här i huset! Trevlig helg alla läsare!

Kritisk vän i en lärande organisation

Det är ett koncept som vi arbetar med på Medioteket. Vi har alla att minst en gång om året gå in i varandras aktiviteter. Tanken är att vi ska observera, uppmärksamma och reflektera över sådant vi ser från ett utifrån perspektiv. Det är verkligen ett utmärkt sätt för att få syn på saker eller kanske bara få befäst en uppfattning  man har kring rutiner, organisation och innehåll i våra kurser, handledningar och föreläsningar. Jag har än så länge haft besök av två kollegor i år och det var jättebra.

Idag var det min tur att agera kritisk vän. Jag hade bokat in mig hos NTA gänget i Spånga och en aktivitet som de talade om som lärcirklar i NTA och kollegialt lärande. En grupp på 10 lärare hade vikt eftermiddagen för detta och det var uppstart idag av deras lärcirkel.

NTA bildcollage

Jag kom cyklande, gäller att passa på när man får chansen, och gjorde entré med håret på ända en kvart före starttid. Jag möts av Joakim, Annika och Ulrika som sitter vid dörren färdiga att ta emot cirkeldeltagarna. Härligt att direkt möta tre taggade cirkelledare! En första lärdom är just hur fint det känns med detta avslappnade och personliga bemötande. Joakim och Annika är de som leder just den här cirkeln. Som cirkeldeltagare kommer jag sedan in i ett rum där varje plats har laddats med en pärm med cirkelmaterial, ett anteckningsblock och penna samt en mentormeter. Proffsigt!

Annika förklarar hur de lagt upp cirkeln och fördelat rollerna mellan sig. Idag leder Annika lärcirkeln och Joakim antecknar och gör en del inpass. Nästa gång blir det tvärtom. Annika berättar om bakgrunden till lärcirkeln. Den har tagits fram från ett EU projekt om utforskande arbetssätt som mynnade ut i en verktygslåda. NTA i Sverige tog sedan fram en pärm kring kollegialt lärande. Våra NTA kollegor start nu sin 3e omgång med detta upplägg av en lärcirkel. Annika presenterar också lite forskningsbakgrund. Mycket vilar på Helen Timperleys teorier. Vi får se en figur på en kompetensutvecklingsmodell som Timperley tagit fram. Annika och Joakim gör olika inpass under introduktionen. De berättar om tidigare kurser och de erfarenheter de gjort och de ger lite saker att tänka på. Exempelvis vikten av att ta med sig frågeställningar och dilemman som man inte har svar på eller vet hur man ska lösa och att man inte ska ändra på allt på en gång utan ta en variabel i taget.

Gruppen får jobba med moment ur cirkelpärmen. Vi får välja frågor som vi vill arbeta vidare med samt fylla i en första ruta på ett A3 ark.

Vi möter exempel på collaborative writing, concept caroons och tips om ett program, app, som heter AnswerGarden. Vi svarar på frågor med mentormeter och ser hur det blir när svaren visas direkt på skärmen. Vi får fylla i exit notes med vad vi förväntar oss av lärcirkeln strax före kaffepausen. Ett nytt grepp att göra exit notes mitt i en aktivitet.

Min uppgift är att observera, uppmärksamma och reflektera över vad jag ser och är med om. Jag ska ju agera som kritisk vän och ge tillbaka något efteråt till Joakim och Annika. Jag har bara positiva saker att säga. Det var en tydlig uppstart med klara ramar och bra information om praktiska frågor, upplägg, syfte, förväntningar på kursdeltagarna och innehåll. Atmosfären är lugn och Annika och Joachim skapar en trygg stämning. Deltagarna blir snabbt aktiva i samtal och diskussioner och det är fokus på ämnet hela eftermiddagen. Jag som har mitt professionella fokus på språk-, läs- och skrivfrågor tycker att det blir så tydligt att mycket är gemensamt. Det finns mycket av mina frågor i det som tas upp i denna lärcirkel. Avslutningsvis får alla en hemuppgift att göra till nästa tillfälle samt en fördjupningsuppgift i form av två artiklar att läsa. Annika lyckas presentera hemuppgiften som en riktig cliffhänger.

Bra jobbat! Stort tack för att jag fick besöka er på NTA i Spånga! Tack också för kortlekarna med begrepp som jag fick!

IMG_0471_mindre

Ja, det här med att besöka varandra i våra respektive aktiviteter är verkligen utvecklande och en jättebra idé. Kanske till och med ett måste i en lärande organisation. Någon mer som har erfarenheter av att arbeta med upplägget kritisk vän?

Extra anpassningar, särskilt stöd samt utmaningar

I Skolverkets egen presentation av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling presenteras fyra motiv till bestämmelserna. Ett av dessa är att:

Identifiera elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd men också de elever som behöver extra utmaningar

Citatet innehåller tre olika uppdrag som läraren måste bevaka:

  1. extra anpassningar
  2. särskilt stöd
  3. utmana

Om och när läraren befarar att en elev inte kommer att nå kunskapsmålen ska läraren göra extra anpassningar av sin undervisning. Det är den första och lägsta graden av stöd till eleven. Extra anpassningar görs inom ramen för den ordinarie undervisningen. Extra anpassningar skiljer sig från särskilt stöd som är mer omfattande och oftast ges utanför klassrummet och under en längre tidsperiod. Särskilt stöd ska också bygga på en utredning. Några exempel på extra anpassningar kan vara att läraren tar fram ett tydligt och individuellt schema till eleven, kanske är schemat uppbyggt kring bilder som visar olika moment under skoldagen, det kan handla om att använda alternativa läromedel och/eller arbetsformer eller mer detaljerade instruktioner.

Bedömningsstödet ska säkra att eleverna får de extra anpassningarna och det särskilda stödet i ett tidigt skede samt att det stöd som ges är relevant för eleven. Här har vi det andra motivet som lyder:

Sätta in tidiga och relevanta insatser i tid

Skolinspektionen har nu slutfört en granskning av de extra anpassningar och det särskilda stöd som erbjuds elever i grundskolorna. På de 15 skolor som granskades fann Skolinspektionen brister på 11. Granskningen gjordes i åk 4. Kvalitetsgranskningens huvudresultat är i punktform följande:

  1. Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede
  2. Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har
  3. Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling
  4. Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

Skolinspektionen fann att förståelsen av begreppet extra anpassningar tog sig olika uttryck på olika skolor. Ibland blandade skolorna ihop betydelsen av extra anpassningar med andra inslag i undervisningen eller med särskilt stöd. De fann också att det var vanligt att åtgärder inte föregicks av tillräckliga analyser av elevens behov. Åtgärder sattes in för snabbt och oreflekterat vilket ledde till att det inte alltid erbjöds relevanta insatser till eleven. I klartext så är det inte alltid att de extra anpassningarna matchar elevens behov. Skolorna lyckades endast identifiera behoven av extra anpassningar för var tredje elev. Ett annat problem är att skolorna inte följer upp de extra anpassningar som en elev har fått. Detta gällde i nästan hälften av fallen. Är det allvarligt? Ja! Tänk dig ett läkarbesök där du får smärtstillande för blidtarmsinflammation och att läkarbesöket inte följs upp. Det skulle inte kallas för relevant behandling! Om behandlingen dessutom inte följs upp är katastrofen ett faktum.

Bedömningsstödet ska också göra att läraren identifierar de elever som behöver extra stimulans och utmaningar. Hur kan det se ut? Det är inte lätt att utmana! Utmana måste läraren göra på rätt nivå. Det kan handla om att elever får arbeta med olika uppgifter på olika nivå, att de får använda olika arbetsformer och att undervisningen organiseras på olika sätt. Det kan handla om att använda olika material som har olika karaktär och olika svårighetsgrad.

Det är viktigt att våra elever inte tvingas sitta av lektioner i väntan på att kamraterna ska bli klara eller att de får arbeta med en mängd monotona uppgifter även när de behärskar ett nytt kunskapsområde. Skolinspektionens skrift Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen ger en hel del uppslag till hur man kan tänka. Absolut läsvärd! Kostnadsfri att ladda ner och ja om och när man laddar ner den så kan  man läsa den i sin padda på väg till eller från jobbet.

Alla elever har rätt till en stimulerande och utmanande undervisning. En undervisning som tar hänsyn till deras bakgrund och erfarenheter men också till deras intressen och behov. Alla elever behöver undervisning som motiverar, stimulerar och utmanar. Alla har behov av stöd och stimulans. En del elever behöver dock de där extra anpassningarna och/eller det särskilda stödet samtidigt som de behöver utmanas.

Att anta en utmaning handlar om att våga göra saker man ännu inte riktigt behärskar och att våga ta risker. För att våga behöver man känna sig trygg i sammanhanget. Som lärare kan jag utmana elevers textval, jag kan utmana med nya ord, genom att introducera lågfrekventa ämnesspecifika ord, genom att ha stora förväntningar på vad eleverna klarar, jag kan utmana elevers förståelse av texter i textsamtal, jag kan utmana genom att organisera undervisningen på olika sätt och använda olika arbetsformer och mycket mer.

Extra anpassningar, särskilt stöd och utmaningar är på sätt och vis två sidor av samma mynt!

Fredagen den 16 september ger Skolinspektionen ett webbinarium om extra anpassningar i undervisningen. Kan du inte delta och/eller lyssna på fredag så kommer du att kunna se en inspelning på Skolinspektionens webb.

Referenser

Skolinspektionen om extra anpassningar och särskilt stöd (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.

Skolinspektionen (2016). Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen. Många elever behöver mer stimulans och utmaningar. Diarienummer: 40-2016:6874

Skolinspektionen (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – Rätten att utvecklas så långt som möjligt. Diarienummer 2011:6494.

Skolverkets webbinarium Om extra anpassningar av undervisningen. Webbinariet genomförs fredag den 16 september kl. 14:00-15:00.

1:orna skriver till blivande 1:or

Vet du att det finns ett nationellt literacynätverk i Sverige? Deras webbsida är under uppbyggnad men du hittar redan intressanta saker, inlägg och länkar till inlägg, att läsa. Jag hittade en idén till skrivuppgift för åk 1 som handlar om att elever i åk 1 i maj skriver brev och berättar om hur det är att gå i skolan, vad de har lärt sig och hur läraren är.

Skrivprocessen börjar med att lärare och elever tillsammans samlar idéer och samtalar om brev som genre, hur man skriver brev och vad man skulle kunna skriva till de nya 1:orna. Målet är att fördjupa elevernas kunskaper om brevskrivning, vad vet eleverna om brevskrivande och olika sorters brev samt hur man börjar och avslutar ett brev.

Läraren modellerar hur man skriver brev genom att tillsammans med eleverna skriva ett gemensamt brev som får fungera som modell. Under det gemensamma brevskrivandet gör läraren eleverna medvetna om brevets texttypiska drag, struktur och språkliga drag.

Läraren går in på frågor om vad som behöver skrivas till en kamrat som ska börja i skolan. Det handlar om att:

  • skriva vem brevet skrivs till
  • skriva en inledning i brevet
  • berätta olika saker om skolan som t.ex. vad du lärt dig och vad du gör på rasterna
  • skriva egna frågor till den du skriver till
  • skriva en avslutning på brevet

Läraren tar också upp andra saker att tänka på när man skriver. Det kan gälla att eleverna ska börja en ny mening med stor bokstav, att det ska finnas mellanrum mellan orden och att använda punkt och frågetecken.

Sedan är det dags för eleverna att skriva egna brev. Detta kan ske på egen hand eller i par. När eleverna skriver i par så blir det naturligt att hjälpas åt.  Att ge och få respons på sitt skrivande är också en viktig del i processen. Här är det en fördel om det sker med stöd i kriterier som tagits fram i ett gemensamt arbete redan tidigare. Att ge och få respons är ett sätt att utveckla ett gemensamt metaspråk kring skrivandet vilket utvecklar elevernas medvetenhet om olika aspekter i sitt eget och det gemensamma skrivandet.

Den här skrividén återfinns på Skrivesenteret, Trondheim, Norge, som är ett nationellt center för skrivundervisning och skrivforskning.

Nasjonalt senter for skriveopplæring og skriveforsking

Det overordna målet til Skrivesenteret er å styrkje skrivekompetansen hos barn, unge og vaksne. Skrivesenteret skal ha ein tverrfagleg karakter og arbeide med skriving som grunnleggjande ferdigheit i ulike fag og på ulike opplæringsnivå.
På det nationella literacynätverkets hemsida hittar du som sagt länkar vidare till Skrivesentret i Trondheim samt till S.O.S., Skola och Samhälle. S.O.S. är en nättidning om skola, skolpolitik och lärarutbildning. En nättidning som för en kritisk debatt om skola och lärarutbildning på nätet; en fördjupad  och kritiskt granskande utbildningsdebatt. Chefredaktör för S.O.S. är Sten Svensson, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning. De som tagit initiativet till S.O.S. är Ingrid Carlgren, Solweig Eklund, Olle Holmberg, Göran Levin, Sven-Eric Liedman och Jan Thavenius. Personer som är kända för de flesta för oss som arbetar i skolans värld.

Ja, det här var inte bara en skrividé utan även förslag på länkar för vidare läsning. Hoppas att det var lite nytt att ta med så här vid terminsstarten! Javisst, det blir ju våra nya 2:or som skriver till 1:orna…

Referenser:

Det nationella literacynätverket: http://www.literacynatverket.se

Skrivesenteret i Trondheim: http://www.skrivesenteret.no

Då var det dags igen!

Jag hoppas att ni alla har haft en kalassommar. Det har i alla fall jag haft! Nu är jag tillbaka på jobbet och allt börjar rulla igång så sakteliga. Onsdag räknar jag med att mejla skolornas läs- och språkutvecklare med en första  information om olika kurser som jag har planerat för. De kurser jag börjar med är:

Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling

  • Torsdagen den 25e augusti
  • Måndagen den 5e september
  • Tisdagen den 27e september

Dessa tre tillfällen följs av många fler omgångar. Hur många beror på hur stort intresset är. Hitintills har intresset varit mycket stort och alla kurser har blivit fulltecknade på några timmar.

Nya Språket lyfter

Skolverkets material Nya Språket lyfter har reviderats under 2016 och finns nu att ladda ner från Skolverkets hemsida. För mig känns det extra roligt med denna nya reviderade version i och med att jag var med i revideringsarbetet. Jag ser fram  mot att höra era reflektioner!

Under hösten har jag planerat två kursomgångar med Nya Språket lyfter. Varje kurs omfattar två tillfällen. Tidigare år har jag varit mer grundlig och låtit kurserna löpa över fyra tillfällen för att få mer utrymme för att arbeta med processer. Det är inte lätt att hinna med alla kurser varför jag provar med bara två tillfällen. På så sätt kan jag introducera Nya Språket lyfter för fler av er. Vi utvärderar förstås och så får vi se vad ni tycker. Dessa två kursomgångar blir:

  • Måndagarna 26/9 och 7/11
  • Torsdagarna 29/9 och 10/11

Boksamtal

Ewa Bergh Nestlog har ordnat så jag har fått 20 ex av boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Jag arrangerar ett tillfälle för boksamtal runt boken. Alla som anmäler sig till detta boksamtal får ett eget exemplar av boken. Datum för boksamtalet är:

  • Tisdagen den 11e oktober

Jag planerar också för boksamtal kring boken Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren m. fl. 2013).

Allmänt

All närmare information kommer att finnas i mejlet till skolornas läs- och språkutvecklare så håll kontakt med dem. Så ock länkar till anmälningsblanketterna.

Ja, detta var bara en första början. Det kommer mer. Med det här lilla inlägget vill jag bara säga att arbetet kring hösten har börjat… Har du frågor, vill lägga förslag eller bara diskutera språk-, läs- och skrivutveckling så hör av dig!

Elevers frågor kopplade till motivationsteori

Motivationsteorierna har inte ett egenvärde. De ska lyftas i förhållande till våra elever och vår undervisning. I bokens inledning ges exempel på frågor som elever kan tänkas ställa sig i lärsituationer. Frågorna kopplas också till den teori om motivation som har starkast anknytning till frågan. Författarna understryker att samma beteende ofta kan tolkas med hjälp av flera teorier (Skaalvik & Skaalvik, 2016).

Skaalvik o Skaalvik teorier om motivation (Skaalvik & Skaalvik, 2016:12)

När jag ser frågorna tänker jag att de passar utmärkt att arbeta med tillsammans med eleverna. Frågorna skulle kunna användas som utgångspunkt på lektioner och för gemensamma diskussioner. Jag tänker mig att eleverna skulle ha nytta av att läraren även lär ut lite om motivationsteori för att förklara hur vi kan reagera i lärprocesser. Det handlar om att medvetandegöra oss själva och våra elever. Jag tycker att det är ganska häftigt att jag i min roll som lärare faktiskt styrs av samma frågor och motivationsteorier som mina elever!

Boken avslutas med mer allmänna reflektioner och här skriver författarna att lärare med låga förväntningar på sin egen kompetens tenderar att motsätta sig förändringar och undvika utvecklingsarbete (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100). Något att diskutera med arbetslaget!? En oerhört viktig ledningsfråga blir att ha höga förväntningar på lärarna och arbeta för att skolan är den lärande organisation den måste vara. En lärande organisation där alla stöttar och lär av varandra. Författarna understryker också att det är viktigt att se till att lärarna har en stor handlingsfrihet.

Att planera undervisning innebär egentligen att man gör en grov plan som sedan måste kunna anpassas till olika situationer och justeras när det behövs. Undervisningsarbetet präglas av en hög grad av oförutsägbarhet (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100).

Författarna är bekanta med skolmiljön samtidigt som de utmanar mina föreställningar som lärare. Här finns mycket som är värt att diskuteras!

Referenser:

Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.