Visar alla blogginlägg med kategorin:
Lärarlyftet

Lärare ska aktivt vägleda och skapa intresse

Granskningen gäller läs- och skrivundervisningen inom svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6. Skolinspektionen har granskat huruvida eleverna får:

  • arbeta med olika typer av texter,
  • lära sig att urskilja texters budskap och
  • utveckla sina egna texter.

Centrala begrepp som återkommer, och som gäller läraren, är visa, stödja och vägleda. Centrala begrepp som kopplas till eleverna är förstå, samtala, bearbeta och utmaningar.

Skolinspektionen konstaterar att eleverna får möjlighet att arbeta med läs- och skrivstrategier men att undervisningens kvalitet varierar stort.

Kvalitet definieras som att läraren vägleder eleverna samt leder och stödjer textsamtal. Vägledningen omfattar att eleverna får resonera om egna och andras texter. Textsamtalets syfte är att fördjupa läsarens förståelse. Skillnaden mellan välfungerande skolor och mindre välfungerande skolor ligger i att de senare i stor utsträckning låter eleverna arbeta på egen hand utan lärarens vägledande och stödjande samtal. Detta exemplifieras med att eleverna arbetar själva med frågeuppgifter och att de inte får tillräcklig hjälp och vägledning i att bearbeta sina egna texter.

Skolinspektionen är mycket tydlig med vikten av att vi lärare visar, stödjer och vägleder våra elever i deras läsning och skrivande.

Begreppet aktivt lärarstöd definieras i tre punkter som handlar om att läraren ska tydliggöra för eleverna mål och syfte med de texter och arbetssätt som väljs. Läraren ska också utmana och vidga elevernas intresse för läsning och skrivning samt arbeta med strukturerade textsamtal på ett sådant sätt att fokus inte ligger på rätt eller fel svar.

Vägarna till lärare som aktivt vägleder, stödjer och skapar intresse kan gå via kollegialt lärande, deltagande i olika kompetensutvecklingsinsatser som exempelvis Läslyftet. Det kan också ske genom föreläsningar och studiecirklar där man tar del av aktuell forskning. Skolinspektionen föreslår också att rektor kan ha en lärare som driver arbetet, arbetar med kartläggningar och tar fram en utvecklingsplan för skolan.

Det positiva i resultaten är att granskningen visar att arbete med läs- och skrivstrategier har fått en mer framskjuten position jämfört med tidigare och att elever idag arbetar med dessa strategier. Likaså används läromedel som är anpassade till detta arbete och eleverna möter och arbetar med olika slags texter inom både skönlitteratur och sakprosa.

Det jag personligen tar med mig efter att ha läst rapporten är just vikten av aktiv vägledning och vikten av att skapa intresse. Läs gärna själv. Rapporten är värd att läsas!

Referenser:

Skolinspektionen om granskningen (2016): Svenska/svenska som andraspråk årskurs 4-6 och Elever behöver mer lärarstöd i svenska.

Skolinspektionen (2016). Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6

Tjänsteärende

Igår morse (tisdag) knappade jag in tjänsteärende som autosvar i frånvarohanteraren för mejl. Vad döljer sig då bakom detta? Jo, två härliga heldagar med allra bästa kamraterna i NCS referensgrupp. Dussinet har blivit 13 och vi representerar olika delar av landet. Anna värmde upp oss med senaste nytt om Läslyftet. Jag säger bara – det kommer mer…snart… Håll koll på portalen så håller du dig uppdaterad. Länken är: Läs- och skrivportalen.

Bevaka att ni inte missar att söka till utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare. Sista datum är den 20e mars, dvs. nästa vecka! Utbildningen erbjuds av NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, i samarbete med Läslyftet. Utbildningen vänder sig främst till huvudmän som vill ha stöd att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och det är också huvudmännen som ansöker och anmäler språk-, läs- och skrivutvecklare till utbildningen. Läs mer här: utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare.

Tisdagens goodiebag innehöll det uppdaterade och rykande färska stödmaterialet Kvalitetsarbete i praktiken  (2015) och elefantkolor. En alldeles särskild sorts chokladkola som är svår att hitta och som Erica bjöd oss på. Gruppen har nämligen en alldeles särskild förkärlek för elefantkolor. Tack Erica! Tack Anna för stödmaterialet.

Vi ägnade merparten av tisdagen åt erfarenhetsutbyte kring de utvecklingsarbeten nätverksdeltagarna har arbetat med. Vi hade alla förberett presentationer. Mycket intressant och tankeväckande kommer upp. Från Lindas presentation tog jag med mig tankar kring de fyra interaktionsmodeller de arbetar med i Malmö; EPA, expertgrupper, samtalsmodeller och responsgrupper. Personligen kopplar jag dem lika mycket till lässtrategiundervisning. Dessa interaktionsmodeller ingår i mina kurser kring att undervisa i läsförståelse. Linda frågade oss också om vi anser att det är något som skiljer mellan begreppen läsinlärning och läsutveckling? Något att fundera över och gräva vidare i. Kanske kan du hjälpa mig med den frågan!?

Ja, nu ser jag fram mot att få ta del av fler presentationer! Själv ska jag berätta om vår forskarstödda seminarieserie som jag arbetat med under två år. Min frågeställning rör hur man skapar långsiktighet i en sådan satsning.

broschyr

Läslyftets ”Läs- och skrivportal” har öppnat!

Nu är det dags att titta närmare på regeringens Läslyft. Det som finns upplagt ingår i en utprövningsomgång och kan komma att förändras, säger de.

Läs- och skrivportalen omfattar olika skolformer och alla årskurser. Grundskolans moduler behandlar än så länge enbart Samtal om Text.

Varje modul erbjuder fyra moment, A – D. Moment A omfattar en film och en text. Moment B handlar om kollegialt lärande med diskussioner kring film och text. Moment C uppmanar oss att göra det vi planerade i moment B, dvs. prova olika aktiviteter i vår undervisning, samt reflektera över erfarenheterna från moment B. Moment D  är en sammanfattning och uppföljning av vad som gjorts och provats i modulen.

De debattörer och forskare som vi möter i modulerna är följande:Samtal om text

  1. Anne-Marie Körling
  2. Barbro Westlund
  3. Gunilla Molloy
  4. Karin Jönsson
  5. Anna Kaya och Mnoica Lindvall
  6. Ann Pihlgren
  7. Anne-Marie Körling
  8. Avslutande reflektion och utvärdering

Jag känner mig riktigt glad över att jag under senareår kunnat erbjuda våra Stockholmslärare föreläsningar med Barbro Westlund, Gunilla Molloy och snart också Karin Jönsson.

Jag snabbögnade texten som Barbro Westlund har skrivit redan sent igår kväll och den är bra! Nu har jag skrivit ut den och ska ”lusläsa”. Jag har förstås laddat ner de andra texterna också och tar dem allteftersom. Jag ser den fantastiska möjligheten att använda dem även i mina kurser och föreläsningar. De har också en viktig plats att fylla som referensbakgrund för alla oss lärare ute i skolorna. En styrka hos texterna är deras omfång; de omfattar runt 20 sidor inklusive referenser.

Ja, jag rekommenderar er alla som är intresserade av språk-, läs- och skrivfrågor att besöka Läslyftets ”Läs- och skrivportal”!

Så här ser den ut!

Läs- och skrivportalen

257 miljoner till ett läslyft!

Läs vad regeringen föreslår i sin budgetpropositionen för 2014 på: http://www.regeringen.se/ 

Direktlänken till promemorian är: http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/36/29/0a4f4eca.pdf

 I promemorian kan du läsa att de föreslår:

”En fortbildningssatsning inom läs- och skrivutveckling om totalt 303 miljoner kronor 2014-2018:

Läslyftet. Både internationella och nationella studier visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats under 2000-talet, särskilt gäller det läsförståelsen av faktatexter. Läslyftet riktar sig framför allt till lärare som undervisar i svenska. Syftet är att ge dem ökade kunskaper i att kunna individanpassa undervisningen i större utsträckning och bättre stödja elevernas läs- och skrivutveckling.”

Läslyftet föreslås få 257 miljoner. Nu kan  det bli åka av! En härlig start på helgen, inte sant!?