Visar alla blogginlägg med kategorin:
Lgr11/Lgrs11

Textrörlighet

- är det bekant? Skolverket använder begreppet i många av sina texter som handlar om läs-, skriv- och språkutveckling; gärna tillsammans med termerna (orden) elevnära och anpassning. Barbro Westlund understryker  i sin bok ”Att undervisa i läsförståelse” vikten av att vi gör de centrala ämnesbegreppen till våra och faktiskt använder dem när vi diskuterar ämnet. Vad står då textrörlighet för?

Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet – man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram ) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller för att förändra det man skrivit ) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.

Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och skriva i många och varierande sammanhang.

Vi kan också tala om textrörlighet som:

  • Textbaserad rörlighet vilket innebär att eleven talar om texten på ord- sats eller heltextnivå. Han eller hon kommenterar innehåll i texten på en såväl ytlig som djupare nivå.
  • Utåtriktad textrörlighet syftar på elevens förmåga att associera utifrån en text till andra texter, egna erfarenheter  och upplevelser.
  • En interaktiv rörlighet avser förmågan att reflektera över textens struktur, funktion, syfte och mottagare.

Textrörlighet berör även skrivande.

Har du några termer eller begrepp du skulle vilja få utvecklade och/eller förklarade? I så fall är du välkommen att mejla mig dem.

CORI – snart på film!

Idag har jag, tillsammans med mina proffsiga kollegor Hasse (film) och Magnus (ljud), varit och filmat hos Emma i hennes 6a. De arbetar med läsförståelse enligt CORI-modellen; en begreppsorienterad läsförståelsestrategi för faktatexter. CORI = Concept-Oriented Reading Instruction. Vi försöker fånga hur arbetet enligt CORI-modellen gestaltar sig i praktisk undervisning. Nästa fredag är det dags att filma samma elever när de kommit in på nya moment inom CORI. 

Det pedagogiska upplägget för CORI och dess delmoment kan kort beskrivas så här:

  • aktivera elevers förkunskaper
  • formulera frågor du vill ha svar på
  • informationssökning
  • summering
  • arbeta med att organisera och visa grafiskt
  • strukturera presentationen

 Ett dilemma som Emma tog upp är frågan ”hur bedömer vi vad eleverna har lärt sig?”. Ett fråga som utgör ett dilemma i all undervisning där interaktion, samarbete och/eller multimodalitet kommer in.

Våra två filmbesök hos Emma ska resultera i två korta filmer om CORI i klassrummet. Dessa kommer längre fram i höst att läggas upp på PedagogStockholm bland de så kallade Lus-filmerna.

Multimodalitet

en form av ett utvidgat textbegrepp där kommunikation och lärande sker med flera semiotiska (teckensystem) resurser samtidigt. Text kombineras, åtföljs av och  interagerar med bild, foto, film, ljud, färg, symboler osv. En visuell multimodal text blir mindre låst vid att läsas i en viss ordning. Sammanhanget och verksamheten runt själva läsandet får större betydelse.

Vår föreläsare, docent Kristina Danielsson, gav oss mycket att fundera över. Exempelvis fick vi göra följande övning:

Passar vilken modalitet som helst för att göra vad som helst?
Beskriv en elefant:

  • Med bara ord
  • Med ord och gester
  • Med bara bild

Beskriv hur man kokar kaffe:

  • Med bara ord
  • Med ord och gester
  • Med bara bild

Prova själv! En annan tråd som togs upp var att det kan framstå som eftersträvansvärt att elever får söka information i olika medier. MEN när det kommer till att redovisa vad eleven kan och har lärt sig är det inte ovanligt att det är endast ”svarttext” som gäller, dvs. eleven ska skriva traditionellt och vi vill gärna ha ett prov också. Att bedöma elevers kunskaper och lärande genom att ta del av multimodala elevverk känns ovant och osäkert av många lärare. Vi kan helt enkelt inte bedöma multimodala elevarbeten. Ett utvecklingsområde för oss lärare!

Avslutningsvis fick vi med oss två frågeställnngar att fundera över:

  1. Barnens målstyrda textanvändning på fritiden – skolans fokus på ”lära läsa och skriva”
  2. Mediet: för att göra det vi brukar, eller öppning för nytänkande?

En viktig fråga att ställa oss själva – hur använder vi våra datorer och iPads? För att göra det vi brukar eller för att möjliggöra ett ”annorlunda” arbetssätt och lärande?