Visar alla blogginlägg med kategorin:
Moderna språk

Finns det en högläsningens dag?

Har vi en högläsningens dag i Sverige? Det verkar finnas en dag för allt och alla. Morsdag, farsdag, Alla hjärtans dag, Kanelbullensdag, Barnens dag, Internationella kvinnodagen med flera. Nu har jag upptäckt att det även finns en högläsningens dag! Och den är inte kommersiell. Annars verkar alla dessa dagar mest gå ut på att vi ska köpa saker men högläsningens dag kräver inte att vi köper något.

Det var i nyhetsbrevet från ILA, International Literacy Association, som jag läste om högläsningens dag. Underbart! Högläsning är en väg in i språket, en väg in i bokens förtrollade värld.

ILA_180124

Det finns en egen hemsida för högläsningens dag, WRAD (World Reading Aloud Day), där man kan registrera sig för att delta. WRAD är en aktivitet som LitWorld är ansvarig för.

ReadAloud1

Det finns många orsaker till varför det är bra att läsa högt. Högläsning varje dag ger barnet ett års språkligt försprång framför de barn som ingen läser högt för! En annan hissnande uppgift är den om att en 17 åring som har läst regelbundet har mer än tre gånger så stort ordförråd jämfört med den 17 åring som inte läser.

3orsaker till att läsa högt

LitWorld föreslår att läraren tar en bild på sig själv/eleverna och boken de läser högt. Lägg upp bilden och tagga på: Twitter (@litworldsays), Facebook (@LitWorld) och/eller Instagram (@litworld). WRAD (World Reading Aloud Day) kommer att dela dina bidrag på sin online Community!

Följ länkarna på WRAD så hittar du mängder av både praktiska tips och resurser. Du hittar en pdf med stickers du kan skriva ut. Stickers som exempelvis säger att du är superreader.

WRAD  har i år lagt högläsningens dag på samma dag som Harry Potter dagen eller rättare sagt Harry Potters läskväll. Finns det något liknande här hos oss i Sverige?

LitWorld har valt sju kännetecken för högläsning:  tillhörighet, nyfikenhet, vänskap, vänlighet, förtroende, mod och hopp. Dessa sju representerar högläsningens styrka, the power of reading aloud, och utgör kärnan i högläsningens dag.

LitWorld har med hjälp av Microsoft education tagit fram en sida där lärare tillsammans med sina elever kan skypa med författare. Varför inte ta chansen att delta och låta dina elever tala engelska!? Här hittar du också en enkel bok på engelska New Days, New Friends att läsa högt ur. Boken avslutas med frågor och uppgifter som anknyter till LitWorld:s sju kännetecken för  högläsning som jag nyss nämnde.

WRAD erbjuder också en guide för hur du gör vid högläsningen, Read Aloud Guide. Högläsning stärker och förbättrar lyssnarens förmåga att hålla fokus och lyssna, breddar och fördjupar ordförrådet och det bildar också en modell för hur en berättelse, en text, kan vara uppbyggd, grammatiska strukturer och hur författaren skriver för att fånga läsaren.

readAloud guide

Tipsen kring högläsning föreslår bland annat:

  • läs själv igenom boken innan du börjar läsa högt.
  • markera avsnitt där du tycker att det är lämpligt att stanna upp och ställa frågor.
  • läs med inlevelse. Använd din röst och våga läsa med känsla för att ge texten liv.
  • prova att använda olika röster för de olika karaktärerna. Modellera för dina elever hur man kan göra. Detta synliggör dialoger i texten.
  • om boken har så mycket text att du tycker det blir svårt att hinna eller orka läsa allt så prova att sammanfatta vissa avsnitt. Precis som du kan göra bildpromenader så kan du göra textpromenader. Ann-Marie Körling beskriver bildpromenader i sin blogg Körlings ord. Du gör på ett liknande sätt med texten. Summera vad som händer på sidan och peka samtidigt på bilderna.
  • stanna upp i texten och ställ frågor rakt ut. Frågor som du till synes ställer till dig själv. Eller så tänker du högt.
  • låt eleverna förutspå vad som kommer att hända härnäst, hur de skulle känna själva om de var en del i berättelsen eller helt enkelt vad vissa ord betyder. Se bara upp så du inte pratar sönder läsupplevelsen!
  • efter att du har läst färdigt leder du ett textsamtal med fokus på att knyuta ihop texten och berättelsen med lyssnarnas egna liv, upplevelser och erfarenheter.

Undervisar du i spanska så finns en del av sidan på spanska också. Själv kan jag inte spanska så jag vet inte hur den spanska versionen är. Varför inte prova tipsen och idéerna på WRAD i din spansk- eller engelskundervisning!?

Ja, jag tycker att jag får mängder av idéer när jag besöker WRAD! Allt tack vare att jag är medlem i ILA.

Någon som vet om det finns en svensk version av högläsningens dag? Om inte så vore det en utmaning att ta tag i, eller hur!?

Läs mer:

LitWorld. World Read Aloud Day. February 1, 2018. Download the activity pack from LitWorld; 180124.

Körling, A.-M. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur.

WRAD (World Reading Aloud Day): http://www.litworld.org/wrad, 180124.

Tre konkreta exempel

translanguaging i undervisningen. Nytt nummer av min allra bästa månadstidning, The Reading Teacher, ligger på mitt vardagsbord. Alltid fylld med lockande artiklar! Först läst blev Making meaning through translanguaging in the literacy classroom av Pacheco och Miller. Den hör till kategorin Teaching Tip och beskriver i sin artikel tre konkreta exempel på translanguaging. Utgångspunkten är att flerspråkighet är en unik styrka hos individen.

[…], translanguaging pedagogies encourage students to draw from all of their linguistic resources (Garcia & Kleifgren, 2010. I Pacheco & Miller 2016)

Det finns flera fördelar med undervisning som karakteriseras av translanguaging pedagogies som exempelvis att det:

  1. underlättar tillgången till elevens för- och bakgrundskunskaper.
  2. främjar inlärning av nya ord och en fördjupning av ordförståelsen
  3. stärker elevens förståelse av språkstrukturer
  4. utvecklar elevens metakognitiva medvetenheten

En svårighet för läraren med translanguaging pedagogies är när läraren inte talar elevens modersmål; vilket givetvis är det vanligaste. Hur kan då denne lärare göra? Pacheco och Miller beskriver tre konkreta exempel.

Ms. Gardner undervisade third grade (eleverna var 8-9 år vilket betyder att det motsvarade åk 2). I undervisningen brukar hon uppmärksamma eleverna på att rubrik och bilder i en text ger ledtrådar som underlättar förståelse och att göra förutsägelser om innehåll och handling. Nytt var att hon började lektionen med att dela ut självhäftande lappar till elevparen med ord som titel, författare, rubrik, bild, karta och diagram. Uppgiften eleverna fick var att försöka hitta så många exempel på detta som möjligt. Hon delade också ut tidningar på spanska, kinesiska, arabiska och engelska. Eleverna arbetade parvis både med tidningar på de språk de kunde och inte kunde. De formulerade hypoteser för vad som var vad i tidningarna på de olika språken. Läraren höll upp en tidning i taget och lät eleverna säga var de hittade vad och hur de kunde veta detta i de fall de inte kunde språket. Det här knöt ihop textvärldar utanför skolan med de som eleverna arbetade med i skolans undervisning, dessutom på deras respektive språk. Eleverna upptäckte och lärde sig att se att vissa textfunktioner finns i alla språk och att det går att hitta dem även i de fall man själv inte kan språket. De olika elevernas modersmål blev till ett stöd i det gemensamma arbetet med textfunktionerna och tidningstexterna; ett stöd även för läraren som enbart kunde engelska och därför behövde eleverna för att kunna läsa vad som stod i de utdelade tidningstexterna.

Ms. Little undervisade second grade (eleverna var 7-8 år) i ett tvåspråkigt område där spanska var elevernas modersmål; familjerna kom från Mexico samt Central Amerika. Läraren arbetade med att träna elevernas förmåga att sammanfatta engelska texter för att stärka deras läsförståelse. Eleverna fick skriva sammanfattningar på en text och de fick veta att deras sammanfattningar skulle användas som stöd för de elever som inte talade engelska. Eleverna började med att viskläsa texten Just a seed. Sedan delade läraren in eleverna i par efter deras språkkunskaper i spanska och engelska. Uppgiften var att parvis diskutera vad som händer med fröet, som texten handlar om, samt vad de olika karaktärerna i texten gör med fröet. Avslutningsvis fick de också skriva ner vad karaktärerna gjorde med fröet. På vänster siduppslag skrev de på spanska och på höger sida skrev de på engelska. Eleverna fick också jämföra sina beskrivningar och sammanfattningar och diskutera vad de kommit fram till. Att arbeta på både sitt första och andra språk gav eleverna möjlighet att reda ut missförstånd men också att använda sina förkunskaper. Arbetsgången var att först tala om innehållet, sedan identifiera viktiga aspekter och sist skriftligen sammanfatta texten. Allt arbete gjordes på spanska och engelska parallellt. I och med att elevparen hade olika språkkunskaper kunde de lära av varandra.

Ms. Camden´s preschool elever (barnen var 4-5 år) utgjordes av flerspråkiga elever som talade språk som spanska, nepalesiska, arabiska, karen, bahadini och kurdiska. Klassen deltog i ett forskningsprojekt kring att skapa tvåspråkiga e-böcker på iPads. De använde tre appar, Drawing app, Book Creator och iBooks. I den första appen fick barnen rita och skriva med fingrarna eller med en penna. I Book Creator fick de skapa multimediala texter med ord, bild (foton eller digitala bilder) och inspelat tal. Slutligen sparades deras verk ner i iBooks biblioteket. Barnen arbetade både självständigt och i små grupper. De arbetade i pass om 15-30 minuter. För att läraren och forskarna skulle lära känna barnen bättre och få autentiskt material att samtala om fick barnen ta med sig enkla digitala kameror och fota hemma och på fritiden. Bilderna de tagit användes i deras textskapande i förskolan. Fotona utgjorde också underlag för samtal där barnen använde både sina modersmål och engelska för att berätta om sina bilder och de personer, aktiviteter och miljöer som fanns med på bilderna. Arbetet synliggjorde dels barnens modersmål, dels deras liv hemma och bidrog till att flerspråkighet sågs som naturligt och spännande.

Att arbeta parallellt med modersmål och andraspråk stärker tvåspråkighet men utvecklar också elevernas språkliga resurser.

We believe that translanguaging pedagogies hold tremendous potential for creating classrooms rich with language, culture, and multiple perspectives that encourage both student and teacher learning. (Pacheco & Miller 2016: 537)

Hur gör du för att stärka inlärning och lärande på andraspråket, dvs. svenska? Jag är nyfiken på att höra om fler exempel från konkret undervisning!

Definition:

Translanguaging handlar om att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet.

Referenser:

Pacheco, M. & Miller, M. (2016). Making meaning through translanguagiing in the literacy classroom. I The Reading Teacher, Vol. 69, nr 5, March/April 2016, s 533-537

IB – en guldgruva

Har du besökt IB, Internationella biblioteket? Om inte – skynda dig dit! Här hittar du litteratur på all världens språk både för våra elever och för vuxna. Personalen representerar och talar 27 språk.

 Via webbsidan har du tillgång till runt 1400 dagstidningar på nästan 40 språk från hela världen!  Prova möjligheten med länken: http://www.biblioteket.se/default.asp?id=5656&refid=4090#artiklar . Leta upp Pressdisplay. Sedan väljer du land i länklistan till vänster så får du fram vilka tidningar du kan välja på.

Kanske är du nyfiken på att prova en maträtt från något av världens hörn? Personalen på IB har samlat några av sina favoritrecept på: http://www.interbib.se/default.asp?id=23471