Visar alla blogginlägg med kategorin:
Nyanlända

Tre konkreta exempel

translanguaging i undervisningen. Nytt nummer av min allra bästa månadstidning, The Reading Teacher, ligger på mitt vardagsbord. Alltid fylld med lockande artiklar! Först läst blev Making meaning through translanguaging in the literacy classroom av Pacheco och Miller. Den hör till kategorin Teaching Tip och beskriver i sin artikel tre konkreta exempel på translanguaging. Utgångspunkten är att flerspråkighet är en unik styrka hos individen.

[…], translanguaging pedagogies encourage students to draw from all of their linguistic resources (Garcia & Kleifgren, 2010. I Pacheco & Miller 2016)

Det finns flera fördelar med undervisning som karakteriseras av translanguaging pedagogies som exempelvis att det:

  1. underlättar tillgången till elevens för- och bakgrundskunskaper.
  2. främjar inlärning av nya ord och en fördjupning av ordförståelsen
  3. stärker elevens förståelse av språkstrukturer
  4. utvecklar elevens metakognitiva medvetenheten

En svårighet för läraren med translanguaging pedagogies är när läraren inte talar elevens modersmål; vilket givetvis är det vanligaste. Hur kan då denne lärare göra? Pacheco och Miller beskriver tre konkreta exempel.

Ms. Gardner undervisade third grade (eleverna var 8-9 år vilket betyder att det motsvarade åk 2). I undervisningen brukar hon uppmärksamma eleverna på att rubrik och bilder i en text ger ledtrådar som underlättar förståelse och att göra förutsägelser om innehåll och handling. Nytt var att hon började lektionen med att dela ut självhäftande lappar till elevparen med ord som titel, författare, rubrik, bild, karta och diagram. Uppgiften eleverna fick var att försöka hitta så många exempel på detta som möjligt. Hon delade också ut tidningar på spanska, kinesiska, arabiska och engelska. Eleverna arbetade parvis både med tidningar på de språk de kunde och inte kunde. De formulerade hypoteser för vad som var vad i tidningarna på de olika språken. Läraren höll upp en tidning i taget och lät eleverna säga var de hittade vad och hur de kunde veta detta i de fall de inte kunde språket. Det här knöt ihop textvärldar utanför skolan med de som eleverna arbetade med i skolans undervisning, dessutom på deras respektive språk. Eleverna upptäckte och lärde sig att se att vissa textfunktioner finns i alla språk och att det går att hitta dem även i de fall man själv inte kan språket. De olika elevernas modersmål blev till ett stöd i det gemensamma arbetet med textfunktionerna och tidningstexterna; ett stöd även för läraren som enbart kunde engelska och därför behövde eleverna för att kunna läsa vad som stod i de utdelade tidningstexterna.

Ms. Little undervisade second grade (eleverna var 7-8 år) i ett tvåspråkigt område där spanska var elevernas modersmål; familjerna kom från Mexico samt Central Amerika. Läraren arbetade med att träna elevernas förmåga att sammanfatta engelska texter för att stärka deras läsförståelse. Eleverna fick skriva sammanfattningar på en text och de fick veta att deras sammanfattningar skulle användas som stöd för de elever som inte talade engelska. Eleverna började med att viskläsa texten Just a seed. Sedan delade läraren in eleverna i par efter deras språkkunskaper i spanska och engelska. Uppgiften var att parvis diskutera vad som händer med fröet, som texten handlar om, samt vad de olika karaktärerna i texten gör med fröet. Avslutningsvis fick de också skriva ner vad karaktärerna gjorde med fröet. På vänster siduppslag skrev de på spanska och på höger sida skrev de på engelska. Eleverna fick också jämföra sina beskrivningar och sammanfattningar och diskutera vad de kommit fram till. Att arbeta på både sitt första och andra språk gav eleverna möjlighet att reda ut missförstånd men också att använda sina förkunskaper. Arbetsgången var att först tala om innehållet, sedan identifiera viktiga aspekter och sist skriftligen sammanfatta texten. Allt arbete gjordes på spanska och engelska parallellt. I och med att elevparen hade olika språkkunskaper kunde de lära av varandra.

Ms. Camden´s preschool elever (barnen var 4-5 år) utgjordes av flerspråkiga elever som talade språk som spanska, nepalesiska, arabiska, karen, bahadini och kurdiska. Klassen deltog i ett forskningsprojekt kring att skapa tvåspråkiga e-böcker på iPads. De använde tre appar, Drawing app, Book Creator och iBooks. I den första appen fick barnen rita och skriva med fingrarna eller med en penna. I Book Creator fick de skapa multimediala texter med ord, bild (foton eller digitala bilder) och inspelat tal. Slutligen sparades deras verk ner i iBooks biblioteket. Barnen arbetade både självständigt och i små grupper. De arbetade i pass om 15-30 minuter. För att läraren och forskarna skulle lära känna barnen bättre och få autentiskt material att samtala om fick barnen ta med sig enkla digitala kameror och fota hemma och på fritiden. Bilderna de tagit användes i deras textskapande i förskolan. Fotona utgjorde också underlag för samtal där barnen använde både sina modersmål och engelska för att berätta om sina bilder och de personer, aktiviteter och miljöer som fanns med på bilderna. Arbetet synliggjorde dels barnens modersmål, dels deras liv hemma och bidrog till att flerspråkighet sågs som naturligt och spännande.

Att arbeta parallellt med modersmål och andraspråk stärker tvåspråkighet men utvecklar också elevernas språkliga resurser.

We believe that translanguaging pedagogies hold tremendous potential for creating classrooms rich with language, culture, and multiple perspectives that encourage both student and teacher learning. (Pacheco & Miller 2016: 537)

Hur gör du för att stärka inlärning och lärande på andraspråket, dvs. svenska? Jag är nyfiken på att höra om fler exempel från konkret undervisning!

Definition:

Translanguaging handlar om att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet.

Referenser:

Pacheco, M. & Miller, M. (2016). Making meaning through translanguagiing in the literacy classroom. I The Reading Teacher, Vol. 69, nr 5, March/April 2016, s 533-537

Vill du delta i boksamtal?

Jag funderar på att prova med boksamtal för de av er som är intresserade av att delta. Ett alternativ jag överväger är att bjuda in till textsamtal kring antologin jag skrev om i ett inlägg häromdagen, närmare bestämt 11/5. Jag har förmånen av att få 20 ex av antologin Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet skickade till mig kostnadsfritt. Detta tack vare Ewa Bergh Nestlog, fil.dr., forskare, lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet och författare. Ett stort tack till Ewa!

Antologin innehåller många intressanta artiklar. Själv tyckte jag särskilt mycket om Ewa Bergh Nestlogs artikel  Skriva för att lära och kommunicera kunskaper och temat in- och ut-texter. Vore riktigt roligt att få samtala kring och reflektera över den texten!

En annan bok jag funderar på att arrangera textsamtal för är Barn upptäcker skriftspråket av Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2013). Alla som deltog i vinterns seminarieserie som fokuserade Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling fick boken. Nog vore det spännande att träffas för att diskutera boken och temat barn upptäcker skriftspråket!?

Ge mig gärna lite input! Låter det intressant? Kan ett tillfälle á 90 minuter vara lagom? Har du förslag att dela med dig av så tar jag tacksamt emot dem!

2 böcker

Att våga välja nya vägar

En ny kurs där konceptet är berättande med utgångspunkt i:

att skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Vi är några kollegor på jobbet som har tagit på oss att se vad vi kan göra för kurs utifrån ovanstående formulering i kursplanen för svenska. För någon vecka sedan träffades vi för att diskutera vidare samt höra vilka förslag vår kollega Kia har på bilderböcker vi kan använda. Ja, du undrar förstås vad kursen ska innehålla och hur upplägget är tänkt. Än så länge finns kursen bara i våra huvuden. Inget är bestämt för innehåll, omfattning, hur många moment som ska ingå, vilka av oss som ska genomföra osv. Det enda vi bestämt är att vi ska prova några moment på våra kollegor på Mediotekets Lära av varandra dag i maj.

I grova drag jobbar vi med att skapa några olika moment som exempelvis:

  • Bilderböcker: presentation av exempel på hur bild och text samspelar och förstärker varandra i bilderböcker
  • iMovie: att göra trailers med stöd i de bilderböcker som har i första momentet presenterats
  • Skapa en text i en app där jag kombinerar foton/bild med ord och ljud
  • Skriftligt berättande som också bygger på tidigare presenterade bilderböcker

Ja, vi kläcker idéer kring fler moment men som sagt är vi på idé- och utprövningsstadiet. En utgångspunkt är att använda ett halvdussin bilderböcker. Samma bilderböcker som presenteras i första momentet används sedan i övriga moment.

Hela kursen är en teaser för hur det skulle kunna gå till att arbeta med att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Kursen förutsätter att deltagarna deltar i samtliga moment. Upplägget blir att kursledarna ger minilektioner följt av hands-on arbete i par. Den här kursen är ett pröva och se vad man skulle kunna göra. Vill man bli en fena på något särskilt så får man fortsätta med att gå på någon av våra ordinarie kurser.

koncept berättande

Spännande att se vilka av Kias förslag på bilderböcker vi väljer, tycker inte ni det också!?

Förresten så ska vi nog också ha med exempel på faktaböcker.

Glädje och sorg …

är rubriken på årets tävling En bok i världsklass. Igår kväll gick jag på ”Bok After work” och lät mig inspireras och stimuleras och informeras. Lena Fontin presenterade satsningen Barn och böcker som består av tre delar: tävlingen ”En bok i världsklass”, Bok After Work för pedagoger och aktivitetsdagar på Skansen.

Linda Haglund från Alma berättade om Alma priset. ALMA är förkortning för Astrid Lindgren Memorial Award. Linda lärde mig något nytt! På ALMA:s webbsida under kategorin Pristagare hittar jag något de kallar för Läsnycklar. Dessa är handledningar för pedagoger som vill veta mer om pristagarna och deras verk. ”Läsnycklarna ska dels ge bakgrund om författaren eller illustratören, dels berätta litet om temata och stilistik i något eller några av pristagarens verk. De är tänkta att kunna användas i bokcirkeln, för skolarbetet, eller som inspiration till vidare läsning.” Idag hittar du 15 läsnycklar till verk av 12 pristagare som alla är skrivna av medlemmar i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Helt kostnadsfritt att ladda ner. Missa inte att använda Läsnycklarna!

Sedan tog Kia Knutsson-Norberg vid. Hon presenterade några av de böcker som Cirkulationsbiblioteket har att låna ut och som matchar årets tema Glädje och sorg. Böckerna har också valts utifrån att de representerar världens alla hörn. Kia är en fantastiskt skicklig berätterska! Varje bokpresentation blir till en egen liten föreställning där åhörarna får veta precis så mycket att man genast vill läsa boken. Har du inte hört Kia berätta förr så ta chansen när du får tillfälle. Kias berättande är en upplevelse i sig!

3 bokbilder

Du kommer väl ihåg att Cirkulationsbiblioteket har en fantastisk blogg Cirkbloggen som presenterar böcker och där du kan beställa böcker till din klass!?

Ingalill Åkesson Hedqvist berättade om det nya uppdraget att skapa ett mångspråksbibliotek och visade exempel på böcker som köpts in. Skolbibliotekarierna lånar direkt från Mångspråksbiblioteket för att sedan låna ut till eleverna. Så här presenterar de sig:

Mångspråksbiblioteket är en depå med barn- och ungdomslitteratur på olika språk. Härifrån kan skolbibliotekarien låna böcker – för att sedan låna ut dem till elever på skolan. Det blir ett komplement till skolbibliotekets egna inköpta mångspråksböcker och vår ambition är att erbjuda böcker på så många språk som möjligt, men främst på de språk som är vanligt förekommande i våra skolor. (mangsprak.se)

Tänk vilken viktig satsning just nu, just i dessa dagar! Många lärare har ett stort behov av att kunna erbjuda böcker på världens alla språk från världens alla hörn. Skolbibliotekarierna berätta också om hur viktigt det är för självkänslan att kunna gå till skolbiblioteket och låna böcker på det egna språket. Vill du läsa mer så besök Mångspråksbibliotekets blogg.

Tack Lena, Linda, Kia och Inga-Lill! Det är inte bara ett nöje utan helt fantastiskt att vara omgiven av så många så duktiga kollegor! Jag lär nytt varje dag på mitt arbete!

PS. Vi fick också veta att alla pedagoger som deltar i tävlingen En bok i världsklass får två böcker var. Böckerna är Läslust i hemmet (Carina Fast) samt Den meningsfulla högläsningen (Ann-Marie Körling). Vill du veta mer om böckerna så har jag skrivit om dem i tidigare blogginlägg (28/9 och 12/10).

Mer att läsa och hämta:

ALMA. Läsnycklar

Cirkulationsbiblioteket. Mångspråksbibliotekets blogg

Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen

PedagogStockholm. En bok i världsklass. (Här kan du läsa mer om tävlingen men också anmäla dig.)3 damer