Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Dags för NCS referensgruppsmöte

Nätverksträffarna är alltid spännande och utvecklande dagar. I dagsläget är vi 16 deltagare från olika regioner i Sverige som träffas 2-3 gånger per år.

2BAB279B-08CE-4B32-BA68-790F9410C698

Susanne Magne, undervisningsråd Skolverket som också leder nätverket, hade sammanställt egna samt våra frågor, många spännande frågor, som vi började med att genomlysa och diskutera. Susanne berättade om sådant som är klart men också annat som ännu inte är helt klart.

Hitta språket

En intressant fråga är definitionen av befara och indikation, begrepp som används i materialen. Förståelsen av dessa begrepp styr hur jag som lärare tolkar hur/varför Skolverkets kartläggnings- och bedömningsverktyg används. Värt att fundera över!

Läslyftet

En nyhet är att skolan och förskolan kan söka bidrag för ytterligare ett år. För skolans del är minsta antalet deltagare 4 mot tidigare 6.

Nya/kommande moduler är:

C8FD7DF3-D12B-42D5-9AC1-620813FB186C

Digitala verktyg är förstås just verktyg och inte ett mål i sig. Några moduler revideras som t.ex. lässtrategier i skönlitteratur.

Skolverket har fått i uppdrag att kontinuerligt och långsiktigt genomföra insatser för att stärka läslovet. Du kan läsa mer om detta här: Väck läslusten inför läslovet.

F27A897F-93FD-4151-BB7E-1B9C6F9A50FD

Även fritidshemmen får framöver möjligheter att gå webbutbildningar. Dessa kommer att ha två inriktningar:

  1. Fritidshemmets uppdrag.
  2. Fritidshemmets undervisning.

I grova drag tar dessa upp:

Uppdrag (25 timmar)

  • Det kompletterande och kompenserande uppdraget
  • Undervisning i fritidshemmet
  • Flerspråkighet som resurs
  • Digitala verktyg i undervisningen
  • MIljön som verktyg för lärande
  • Lekens betydelse.

Undervisning (20 timmar)

  • Undervisningens innehåll och olika arbetssätt
  • Undervisning som främjar utforskande
  • Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt
  • Lässtimulerande aktiviteter och miljöer
  • Skapande och estetiska uttrycksformer.

Kvalitetsverkstaden

Maria Elmér, undervisningsråd Skolverket, presenterade Skolverkets processtöd för systematiskt kvalitetsarbete. Detta har under flera år varit ett bristområde vilket visat sig i påpekanden.

F0EC343A-697B-483C-9E8A-4F4C4399CB6B

Utgångspunkten är det egna kvalitetsarbetet för att sedan gå över på hur man kan gå vidare. Det kan ta 5-10 år innan kvalitetsarbetet landar, ger resultat och kommer eleverna till del. Det finns få nätverk för kvalitetsarbete på huvudmannanivå.

Ledorden  för kvalitetsarbete är inspirera, förklara och göra. Det är inte alltid lätt. Exempel på fallgropar är mål som krockar, att man greppar över för mycket – rekomendationen är inte mer än 4 mål, chefsbyten leder till avbrott så man tappar vad som hänt innan och att det saknas långsiktighet och uthållighet. Samarbete är viktigt för att uppnå en gemensam syn. Det handlar om samarbete med referensgrupper, forskare, samverkansgrupper och juridik.

Kvalitetsstödet är ett processstöd. Huvudmannen måste delta vilket betyder att det är först efter att beslut fattats som man kan få inloggningsuppgifter. Du kan läsa mer här: Kvalitetsverkstaden .

Dessutom arbetade vi med reflektioner och diskussioner kring ett antal andra prioriterade frågor och ämnesområden.

Detta var en lång, intensiv och rolig dag! Tack Susanne! Tack kamrater och nätverksdeltagare!

Läskonferensen 2018

En fantastisk konferensdag med fantastiskt innehåll och fantastiska föreläsare!

Anne-Marie Körling öppnade med en kvarts exempel och tankar kring läsning och skrivning; dråpliga, roliga, varma och tänkvärda elevexempel.

Behöver vi rödpenna eller en relation? (Körling)

Förmiddagens huvudtalare var Georgia Heard, en av grundarna till Teacher Collage Reading and Writing Project.  Föreläsningen fokuserade två områden, poesi och heart maps

Läskonferens2018GH

Poesi

Själv har jag inte varit så intresserad av poesi men Georgia fick mig att tänka om! Georgia visade oss hur poesi kan lära oss att se världen på nya sätt. Hon talade om att se skönhet i det fula, låta känslorna vara källa till en dikt, runt oss finns frön till nya dikter. Var nyfiken och skriv! – det var Georgias uppmaning till oss.

Georgias talade om skrivandets fem dörrar:

  1. heart door
  2. observation door
  3. the world door
  4. wonder door
  5. memory door

Metaforen med dörr handlar om att gå in i olika världar. The heart door anknyter till Georgias heart maps. Utgångspunkten är det personliga. The observation door handlar om att gå nära, dvs. titta närmare på något. Titta och notera något i din omgivning, i klassrumet, en sak som en penna eller en händelse. Skriv om det du upptäcker när du tittar riktigt nära. The world door kan vara något som oroar, skrämmer eller skaver. The wonder door motsvarar sådant du undrar över; stort såväl som något smått. The memory door ber dig att minnas. Tänk tillbaka på ett ögonblick, en händelse, en känsla, en sinnesupplevelse och beskriv varför den/det är så speciellt för dig.

Metaforen med dörrar som ingångar till skrivande fungerar som stöd och igångsättare. Vi bjöds på mängder av exempel skrivna av elever vilka visade hur fantastiskt dessa doors fungerade för att öppna för skrivande.

Heartmaps

But take a look inside your heart,
that´s where a poem truly likes to start. (citat Georgia Heard)

Hjärtat kan vara från en mall lika gärna som ett egetritat hjärta. Georgia arbetar utifrån ett 20 tal varianter på hjärtan. I och med att det varit svårt att hitta ett bra svenskt begrepp för heartmaps så är det den termen som används när man talar om arbetssättet.

Arbetsgången är att fylla hjärtat genom att rita och skriva i ditt hjärta. Använd färger. Syftet är att fånga elevernas lust att skriva utifrån vad de bär på i sina hjärtan. Att skriva om något som verkligen berör och engagerar. Att skriva där texter och bilder samspelar men också hjälper eleverna att organisera sitt skrivande.

How do we get students to “ache with caring” about their writing instead of mechanically stringing words together?

Georgia har tagit fram 20  heartmaps som samtidigt erbjuder 20 lektionsförslag med olika utgångspunkter inom olika genrer.  Exempel på dessa heartmaps är:

  • Ett tomt papper
  • Jag som författare
  • Jag som läsare
  • Minna minnesbilder
  • Jag är tacksam för …

Du kan se samtliga heartmaps om du besöker smakprov.se för boken Heartmaps.

Eftermiddagens programpunkter

Ingvar Lundbergpriset

Efter lunch följde prisutdelningen av Ingvar Lundbergpriset. I år gick priset till Anne-Marie Körling. för hennes outtröttliga arbete att motivera barn och unga att läsa. Läs om priset, Anne-Marie Körling och juryns motivering HÄR. Är du nyfiken på Anne-Marie Körling kommentar om att tilldelas Ingvar Lundberg priset så se videon med henne HÄR:

Funderar du på vilka de tidigare pristagarna har varit så är de:

  1. 2014 – Karin  Taube
  2. 2015 – Monica Reichenberg
  3. 2016 – Katarina Herrlin
  4. 2017 – Barbro Westlund

Vill du läsa mer om dem så hittar du presentationer och motiveringar HÄR.

Läskonferens2018collage

Under eftermiddagen lyssnade vi på Erica Eklöf, Johanna Kristensson, Anna Eva Hallin och Negra Effendic.

Erica Eklöf tillsammans med Johanna Kristensson gav oss insikter i digitala lärverktyg för alla. Allra bäst gillade jag deras utgångspunkt i vilka appar behöver vi/den enskilda individen. Behovet styr! Erica och Johanna bjöd på en väl genomreflekterad och genomtänkt syn på digitala lärverktyg.

HTTP://bit.ly/laskonf

Anna Eva Hallin föreläste om vikten av att arbeta med fonologisk och fonemisk medvetenhet med våra yngsta elever. Rubriken på föreläsningen var Vägen till fonemisk medvetenhet. Avslutningsvis uppmanades vi att komma ihåg några punkter för vägen till fonemisk medvetenhet:

  • Tidig (helst förebyggande!) – men också viktig för elever som redan är i svårigheter.
  • Fokuserad på att leda barnen till MEDVETENHET – sedan kan man träna för automatisering.
  • Systematisk för att få bäst effekt.
  • Glöm ej de andra formerna av språklig medvetenhet!

Negra Efendic talade utifrån egna upplevelser och sin självbiografiska bok Jag var precis som du och beskrev flykten och mötet med Sverige, det nya landet. Hon gjorde det utifrån barnets perspektiv. Mycket fängslande och gripande.

Dagen avslutades med mingel. Tyvärr hade jag inte tillfälle att vara kvar. Stort tack för att fantastiskt bra konferens! Natur & Kulturs årliga Läskonferenser är ett måste! Trevliga, givande och absolut bästa kompetensutvecklingen man kan önska sig. Nu är det bara 12 månader kvar till nästa tillfälle!

Läskonferens2018

Referenser:

Efendic, N. (2016). Jag var precis som du. Stockholm: Natur & Kultur.

Eklöf, E. & Kristensson, J. (2017). Alternativa lärverktyg – Digitalt stöd för elevens språk-, läs- och skrivutveckling. Stockholm: Natur & Kultur.

Heard, G. (2018). Heartmaps – elevens väg till autentiskt och kreativt skrivande. Stockholm: Natur & Kultur. https://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-4-6/Svenska/Heartmaps/

Heard, G (2007). Allt gott på jorden och i solen. Om dikt och diktskrivning. Göteborg: Daidalos förlag.

N&K, 2 min video om Heart maps – ett nytt verktyg i studieteknikslådan.

8B513112-612F-4953-8219-4A01CEC0EBA6

Läsutveckling från 4:an till 9:an

Hur utvecklas våra elevers läsning från årskurs 4 till årskurs 9? Blir de säkrare och bättre läsare? Detta är något som Karin Stenlund har undersökt och presenterar i sin avhandling Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter.

Vad är då de viktigaste resultaten?

Att utvecklingen av de testade läsfärdigheterna är liten från årskurs 4 till årskurs 9. Elever som har lässvårigheter i årskurs 4 har ofta kvarvarande lässvårigheter i slutet av högstadiet. (Skolportens intervju 170325)

Under senare år har undervisning i läsförståelse varit i fokus. Min erfarenhet är att lärare idag har goda kunskaper om hur de kan undervisa i läsförståelse. Samtidigt behöver vi fortsätta utveckla vår läsundervisning. Exempelvis behöver vi hitta modeller för lässtrategier vid läsning av faktatexter. Även digital läsförståelse behöver belysas närmare. Förhoppningsvis kommer undervisning i läsförståelse vara fortsatt centralt i olika kompetensutvecklingsinsatser även framöver. I min lärarroll är det nödvändigt att knyta teori till praktik. Forskning måste översättas till praktisk undervisning.

Ett intressant resultat i Stenlunds avhandling är att ett högt resultat på ett läsförståelsetest inte innebär att eleven med automatik använder olika strategier. Stenlunds resultat visar att även andra faktorer kan påverka elevers läsförståelse.

[…] en fortsatt läsundervisning är också nödvändig under hela mellanstadiet och högstadiet för att utveckla de mer avancerade läsfärdigheterna.  (Skolportens intervju 170325)

Under de första skolåren lär vi eleverna att läsa för att sedan gå vidare till att lära barnen strategier för att lära dem läsa för att lära. Det är här vi behöver arbeta vidare för att få verktyg för att utveckla just de mer avancerade läsfärdigheterna. Dessa förutsätter bland annat ett högre kognitivt tänkande som exempelvis innebär att läsaren har strukturerings-,  bearbetnings- och övervakningsstrategier. Redan 10-åring förväntas kunna lokalisera och explicit återge uttryckt information, göra enkla slutledningar, tolka och integrera tankar och information samt granska och bedöma olika textaspekter. Dessa förmågor bedöms i PIRLS.

Onsdagen den 7e februari kommer Karin Stenlund till oss på Medioteket. Hon presenterar resultaten, tänkbara bakomliggande orsaker till dessa samt diskuterar olika dilemman som lärare ställs inför samt hur undervisningen kan läggas upp. Vilken lärare har inte frågat sig ”Hur kan vi hjälpa elever med lässvårigheter att utvecklas som läsare även i de högre stadierna?”.

Intresserad? Du kan anmäla dig här: anmälan till 7/2.

Föreläsningen är intressant för lärare som undervisar från åk 4 till årskurs 9!

Referenser

Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter

Nyanlända och språkutveckling

Kollegan Maria Ronnås hade bjudit in skolbibliotekspersonal och pedagoger i Stockholms kommunala grundskolor till dagens föreläsning med Sara Persson. Aktuella frågor var exempelvis ”Vilken roll kan skolbiblioteket ha för nyanländas språk- och kunskapsutveckling? Hur används elevernas modersmål?”

Först fick vi höra lite allmänt om hur arbetet ser ut i Saras klass Hjärtat. Elevantal, rutiner, ämnen, åldersindelning och personal. Eleverna går i klass Hjärtat under fyra veckor och sedan går de ut i klasserna.

Vi i publiken kom från hela grundskolan. Givetvis även skolbibliotekarier. Det var många möten och samtal.

IMG_0073

Sara belyste några myter om flerspråkighet. Exempelvis att tvåspråkighet är ett entydigt begrepp – stämmer inte. Barn lär sig inte andraspråk automatiskt. En tredje myt handlar om att språk bör hållas isär och användas ett i taget.

IMG_0069

VI fick med oss några saker som är viktigt för nyanlända. Saker som borde vara självklara. Saker som ALLA elever gynnas av! IMG_0071

Det var nya begrepp som additiv och subtraktiv tvåspråkighet. En subtraktiv tvåspråkighet innebär det att den lärande har en negativ inställning till sitt förstaspråk vilket leder till att hen byter ut förstaspråket till det nya språket. Med additiv tvåspråkighet menas att inläraren tycker om båda språken och är intresserad av att använda sig av de båda. Detta leder till en mer balanserad inlärning.

Sara Persson är lärare, har skrivit boken Nyanlända elever och bloggar. Hon berättade om hur själv arbetar. I sin undervisning växlar hon mellan digitala och andra verktyg och försöker hela tiden hitta nya sätt för att utveckla elevernas lärande och språkutveckling. Sara delade med sig av sina erfarenheter, gav oss rikligt med tips på VAD och HUR vi kan göra.  En del kan du läsa om i Saras blogg Hjärtat. Sammanfattningsvis en inspirerande eftermiddag.

Referenser:

Sara Persson (2016): Nyanlända elever. Stockholm: Natur och Kultur.

Saras blogg: Hjärtat hos @frksarapersson

Men vart tog hon vägen?

Ja, i februari var det tyst. Inga inlägg på en hel månad. Det hade sina randiga skäl och rutiga orsaker. Semester! Jag ägnade februari åt friluftsliv på Nya Zeeland. Helt frånkopplad och nedkopplad från sociala medier och inte en rad har jag läst vilket i sig var en ny upplevelse. Det finns mycket att berätta men här kommer några korta glimtar.

ostron på 24 timmar Ser du de raka mörka raderna i vattnet? Det är en  musselodling med musslor som var dubbelt så stora som de man får här hemma och vackert grönskimrande i skalet. Jag åt musslor som serverades inom 24 timmar från att de tagits upp. Det kan man kalla för färska musslor!
Fish & chips är inte heller dumt. Här valde man på fem olika sorters fisk och tre sorters chips. Inte serverat på tidningspapper men dock på inslagningspapper av den grövre sorten. Fish n chips
ciabatta bakery Kommer du till Rotorua så leta dig fram till Ciabatta Bakery. Ligger i stadens industriområde. Kö redan på morgonen borgar för bästa fiket; det förstod vi snabbt. På servetterna skriver gästerna sina omdömen och sätter sedan upp dem på väggen. Förresten – du ser väl att cappuccinon har dekorerats med Nya Zeelands mest ikoniska växt nämligen silver fern.

Nu låter det som att jag mest ätit men det är helt fel. Vandring är vad som gällt. Vandring i olika miljöer som bush walks, coastal walks och vandring uppför och nerför höjder och berg. Den ena vyn mer oslagbar än den andra.​​

Det har varit vandringar i lummiga skogar, över långa gångbroar och på stigar under, på och över branter. coromandel walk
coastal walk Det har varit vandringar efter olika kuststräckor med otroliga utsikter; över sand- och stenstränder och med hav som stigit eller dragit sig tillbaka beroende på ebb och flod.
info skotvätt
Vid större vandringsleder, särskilt i anslutning till berg, finns det ofta ett besökscentrum med information om området. En del information känns lite främmande. Det gäller förstås de vanliga råden om att ha med sig rätt kläder samt tillräckligt med vatten men sedan finns råd om  hur man hanterar sina skjutvapen
på ett säkert sätt…
Det är viktigt att göra rent skorna. Här handlar det om desinficering av skor för att skydda naturen från nya smittämnen. Desinficeringen görs både före och efter vandringen. Särskilt Kauriträden är mycket känsliga och vårdas ömt. De blir riktigt stora, uppåt 40 m, och riktigt gamla; ett par hundra år. De är en mycket mäktig syn!
berg
Att vandra i berg är alltid speciellt. Det är oftast krävande, man går lite längre och det är uppför och förstås en del nerför vilket är det tuffaste för benen. Vi gjorde Tongariro alpine crossing, 20 km, i Tongariro national park. Som högst kommer man upp på ungefär 1900 m höjd. En häftig upplevelse men väl mycket folk på leden. En annan krävande vandring var the Pinnacles som ligger i Coromandel forest park. I och för sig inte så högt men de 12 km bestod av trappsteg. Det var att gå på stenar, trappor och järnsteg insprängda i berget. Lovar att jag hade ont dagarna efteråt!
jakt Jakt verkade vara något många i lokalbefolkningen intresserar sig för. Det fanns rikligt med affärer för jakt och guiden vi vandrade med tre dagar berättade om hur och vad hon och hennes familj jagade. Jakten gällde exempelvis Possum, Brown ducks, mård och hjortdjur. Possum är ett problem då de håller på att utrota Kiwin, en fågel. Possumproblemet är så stort att myndigheterna sprider gift från flygplan över stora områden för att döda possumen. Därför uppmuntras jakten på possum. Den som jagar possum säljer förstås också skinnen.
Sprutande geysrar, ångande vatten och kokande lerpölar fanns det i närheten av Rotorua. Det sprutade, bubblade och kokade lite varstans i marken. På vissa ställen låg vattnet runt kokpunkten. Mest känd är geysern Lady Knox. geysrar
devils hole Bra att veta var ”han” håller till! Det här hålet kommer vi att akta oss för.
Mycket lek. Ja en hel månad med lek i alla former.Men nu är jag tillbaka på jobbet och är i full färd med att komma ikapp med allt. I fredags, första arbetsdagen, ägnade jag halva dagen åt att sortera och radera bland de runt 340 mejlen som låg och väntade. I kommande vecka börjar de vanliga uppgifterna med föreläsningar, kurser och diverse uppgifter på kontoret. Nya tidskrifter och böcker väntar på att bli lästa så nu är det färdiglekt. Så ska jag förstås komma igång med att skriva här på bloggen! zip line

x

Vi fortsätter skapa

Dagens tredje pass handlade om att skriva. Respektive par fick en mycket kort mening, 3-4 ord, ur sina respektive bilderböcker. Uppgiften var att prova på att utveckla meningen, bygga ut, justera berättarrösten osv. En fråga vi ställde oss var: Vad händer med en text när vi går in och ändrar? Inga individuella prestationer utan kreativt skapande i par. Textalstren kopierades och klipptes in i Padlet så att alla deltagare kunde läsa alla texter på skärmen. Så här såg det ut.

IMG_0563

Bensträckarpaus och sedan dags för dagens fjärde arbetspass, animering. Katrin visade hur vi planerar och gör en animering i Puppet Pals. Bilderna vi tog i morse återanvändes och fick bli bakgrund och karaktärer i våra animeringar. Vi provade förstås att lägga till inspelningar också. Teaterapan i oss släpptes lös! 

IMG_0567

En lärdom var att det är bra att ha ett manus klart innan man börjar skapa sin animering. Det finns storyboards att hämta på nätet.

Dagen tydliggjorde att alla momenten bygger på samarbete.

IMG_0571

PS. Vill du lära mer om upphovsrätt och fritt material så har vi en kurs, kostnadsfritt, om detta 15/11!  Du anmäler dig via kurser på Medioteket webb.

IMG_0570

Hur får man till smidiga förflyttningar?

Drar du dig för att planera undervisning som innebär förflyttningar och/eller övergångar mellan olika moment?

Frågan är hur jag som lärare kan skapa utrymme för smidiga förflyttningar inom klassrummet och vid övergångar mellan olika moment? Hur slipper jag att det blir rörigt när elever ska byta aktivitet och/eller plats under en lektion?

Adrienne Gear skrev om det här i sin Facebook grupp Reading Power Gear. Inlägget hade titeln A Game Plan for Writing Workshop Transitions och länkade till den lärarblogg där förslaget om att skapa en game plan finns beskrivet i sin ursprungsversion.

Jag tyckte förslaget var så bra så jag gjorde en bearbetning till svenska och det är det som det här inlägget handlar om.

Samtliga elever i klassen tilldelas en skrivkamrat. Läraren tar hänsyn till elevernas personligheter, attityd till och förmåga att skriva, språkfärdigheter, deras styrkor som skribenter och deras utvecklingsområden. Ibland är skrivkamraten samma som läskamraten men inte alltid.  Varje par med skrivkamrater har en egen skrivplats, ”Writing spot”, som de använder när de skriver tillsammans. Skrivplatserna kan vara vid ett bord likaväl som i ett hörn någonstans. Skrivkamraterna väljer skrivplats som de sedan behåller för att skapa kontinuitet. Det gör också att förflyttningarna i klassrummet från den egna arbetsplantsen till skrivplatsen lugnare.

klassrummet 1
Figur 1

Färgerna på de tänkta eleverna i figur 1, ovan, symboliserar skrivkamrater i klassrummet.

klassrummet 2
Figur 2

Vid varje bord får en av eleverna uppgift att vara ansvarig för bordet, ”table captain”. Läraren låter den bordsansvarige dela ut material åt läraren. Det är lite som att ha en klassvakt fast för varje bord. Läraren har gjort i ordning en korg med skrivhäften, post-it lappar, pennor och allt annat som eleverna kan behöva för skrivuppgiften. Den bordsansvarige har alltså i uppgift att hämta de fyllda korgarna och ställa dem på sina respektive skrivplatser.

Eleverna får bord för bord komma och sätta sig i lärarhörnan. Läraren modellerar i början av läsåret hur det går till att gruppvis gå från sin plats till lärarhörnan. Ja, detta modelleras så tydligt att läraren själv visar konkret hur de ska göra. Hur det ser ut när man ställer sig upp, ställer in sin stol, går lugnt och tyst till mötesplatsen och sätter sig där.

klassrummet 3
Figur 3

Varje bord har en bestämd plats, gruppering, på mötesplatsen. Eleverna sitter alltid tillsammans med sin skrivkamrat. Fördelen är att det går smidigt när läraren ber dem att vända sig till kamraten för att samtala i bikupor, ”turn and talk”. Det är både ett socialt och ett språkligt stöd att ha samma skrivkamrat. Dessutom gör det att förflyttningarna flyter smidigare.

Förflyttningen till mötesplatsen  ger också variation i hur de sitter. En del elever fungerar och trivs bäst med att sitta rätt upp och ner på sin plats, andra är mer bekväma med att ibland få flytta på sig och sitta i smågrupper på golvet. Den här läraren vill också gärna ha hela gruppen så nära inpå sig som möjligt vid samtalen  kring skrivuppgiften.

Dessa tillfällen när eleverna samlas vid den gemensamma mötesplatsen används också till att öva aktivt lyssnande. Läraren kallar det  för de magiska fem, ”magic five”. Dessa är:

  1. korsade ben (legs criss-cross)
  2. titta med ögonen (eyes looking)
  3. lyssna med öronen (ears listening)
  4. händer i knät (hand in lap)
  5. stängda läppar (lips closed)

När lärarens minilektion är slut ska eleverna gå tillbaka till sina platser.

klassrummet 4
Figur 4

En grupp i taget går tillbaka till sina platser. De som satt längst bak börjar så slipper eleverna kliva över varandra. I och med att de satt tillsammans med sin skrivkamrat på mötesplatsen går de tillbaka till borden tillsammans. I början av läsåret modellerar läraren hur denne vill att det ska gå till genom att visa hela förflyttningen. När smågrupperna börjar gå tillbaka en grupp i taget får kamraterna iaktta varandra och observera hur dessa börjar skriva direkt när de satt sig utan att vänta. All väntan ses som en risk för eleverna att tappa fokus och intresse för skrivuppgiften.

I slutet av läsåret är rutinerna så väl inarbetade att denne bara behöver säga nu går ni tillbaka, ”off you go!”

När eleverna inte längre behöver fundera över vem de ska ha som skrivkamrat, var de ska sitta och vart de ska gå blir det lättare att ägna all uppmärksamhet åt skrivandet.

Jag uppfattar exemplet som ganska typiskt anglosaxiskt. Termerna som används är från sportvärlden. Läraren talar om att skapa en game plan och läraren har table captains. Kanske behöver vi modifiera förslaget till svensk kontext. Grundidén tycker jag själv låter bra. Det är väl strukturerat och förutsägbart för eleverna. Struktur, planering och förutsägbarhet är ju viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning enligt forskare som Hattie.

De här rutinerna borde vara ett bra stöd i våra ASL klassrum! Eleverna måste ju inte skriva på papper med penna utan det kan lika gärna handla om att skriva på lärplatta eller dator. Rutinerna fungerar förstås lika bra vid vanligt skrivande. Kanske gör du redan så här!? Eller så har du ett bättre sätt att få till smidiga förflyttningar och övergångar. Dela gärna hur du gör!

Referenser

A Game Plan for Writing Workshop Transitions. Blogginlägg på Two Writing Teachers. Länken är: : https://twowritingteachers.org/2016/08/25/a-game-plan-for-writing-workshop-transitions/

Kollegialt lärande och så lite språk förstås

Vi på Medioteket arbetar mycket med kollegialt lärande, inte bara på våra kurser utan även med oss själva. Vi har interna utbildningsdagar med många olika inriktningar. Det kan handla om våra egna så kallade ”Lära av varandra” dagar likaväl som med externa föreläsare. Förra veckan var vi ett gäng som fick en duvning i mediestrategisk planering med underrubriken   Planera strategiska kommunikationsinsatser utifrån problem, syfte, målgrupp samt möjliga medier och framställningsformer. Tidigare har vi haft externa föreläsare kring presentationsteknik, skriva för webben och nu hoppas jag att det ska bli ett tillfälle kring att skriva på twitter också. Det är ett utvecklingsområde för mig även om jag har kollegor som rattar twitter utan problem. Det senaste vi lägger in är frukostseminarier. Dessa är korta föreläsningar på 30-45 minuter tillsammans med morgonfikat.

Idag hade vi en kollega från FoU-avdelningen, Kristina Ansaldo, som föreläsare på dagens frukostseminarium. Kristina bjöd oss på en introföreläsning för ökad medvetenhet kring hur vi på Medioteket kan arbeta språkstöttande med flerspråkiga elever. Fokus låg på ”Tänkbara språkliga svårigheter för andraspråkseleven – vad i språket kan hindra en gynnsam inlärning och skolutveckling? Vad behöver dessa elever få stöttning i inom mitt område? Vad ska man tänka på och kan det fungera praktiskt?

 Det är otroligt vilken kunskapskälla vi har bland våra kollegor. Tillsammans utgör vi en riktig guldgruva för kunskap, lärande och erfarenheter. Kristina drog ett tjugotal åhörare bland oss som arbetar på Medioteket. Hon bjöd oss på en riktig duvning av vad som kan vara aktuellt ur andraspråkperspektiv relaterat till våra kurser för lärare. Kristina var experten på andraspråksperspektivet och vi på de expertområden vi representerar. En mycket lyckad kombo! Kollegialt lärande på hög nivå!

KristinaA1gruppbild
Det finns alltid något att skratta åt!
KristinaA2
När frukostseminariet var slut så var vi några som hade fler frågor till Kristina.

.
Stort tack till Kristina Ansaldo och det jobb du lagt ner för att bidra till vår kompetensutveckling på detta ämnesområde!

Att skriva faktatexter

är fokus för en föreläsning onsdagen den 20e april med Adrienne Gear. Föreläsningen utgår från hennes bok med samma titel. Boken kommer ut alldeles snart. Med dessa två böcker får jag som lärare en riktigt bra grund för den delen i min undervisning som handlar om att läsa och skriva faktatexter; tycker i alla fall jag som haft den äran att få ”tjuvläsa” en korrversion av boken. Du har något att se fram mot!

Läsa och skriva går hand i hand samtidigt som den enskilda individen kan ha utvecklats olika långt i sitt läsande och skrivande. Att läsa och skriva går hand i hand betyder inte att den enskilda eleven klarar båda färdigheterna lika bra. Vi kanske behöver stötta i det ena och utmana i det andra!? Därför måste vi också undervisa explicit i att både läsa och skriva faktatexter. Vi är många lärare som har ägnat de senaste åren till att utveckla vår kunskap om läsande, läsutveckling och läsundervisning. Nu är det dags att fokusera skrivandet!

Förra våren föreläste Adrienne Gear utifrån sin bok Att läsa faktatexter för ett 50-tal av oss lärare i Stockholm. Föreläsningen var en succé! Vill du också komma i år? I så fall föreslår jag att du ber din skolas läs- och språkutvecklare att meddela dig så fort mitt mejl med närmare information och anmälningslänk har skickats ut; detta blir om någon vecka. Lagom till när ni alla är tillbaka från sportlovet.

Du som har anmält dig till Natur & Kulturs Läskonferens fredagen den 22 april får höra Adrienne Gear där (som huvudtalare på konferensen) vilket betyder att du inte ska anmäla dig till det här tillfället, dvs. 20/4. Och det ska du inte vara ledsen för … Läskonferensen ger mycket mer …

PS. Jag skulle gärna vilja veta vilka av er lärare i Stockholms grundskolor som redan arbetar utifrån Adrienne Gears tankar, metoder och modeller kring faktatexter. Kan du inte mejla mig så vi får kontakt!?

 

Adrienne Gear_att skriva faktatexter_förstorad

 

Varsågoda! Dags för Jonas Andersson!

Du som inte var med i torsdags – nu kan du också se och höra Jonas Anderssons presentation av ”Med läsning som mål”.

Har du redan läst mitt inlägg från i fredags så har du redan lite förkunskaper. Själv tycker jag hans resonemang kring att satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål och i samarbete mellan skola och bibliotek kändes nytt och spännande. Är det någon av er som redan provat? I så fall – vilket upplägg hade/har ni? Det är spännande utifrån många lärares erfarenheter av att en del föräldrar tycker att läsning är skolans angelägenhet och ansvar. Det gäller inte nödvändigtvis föräldrar med en kortare utbildningsbakgrund utan även välutbildade föräldrar som däremot inte anser sig ha tid. Vi vet från forskning att den som har en positiv attityd till läsning och som dessutom läser av intresse och lust kommer att tillhöra gruppen ”starkare” läsare. Frågan är hur vi kan bädda för att eleverna ska läsa, få den där positiva attityden till läsning och bli goda läsare? En del uppslag och idéer finns att hämta i Jonas Anderssons föreläsning. Läs också hans rapport. Länkar till rapporten hittar du i förra inlägget från fredagen den 15e januari.

Det är kallt idag så det betyder att det säkert finns en stund över när du kan hinna värma dig till Jonas Anderssons presentation! Den består av 45 min föreläsning och 15 min diskussion med publiken.