Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Nyanlända och språkutveckling

Kollegan Maria Ronnås hade bjudit in skolbibliotekspersonal och pedagoger i Stockholms kommunala grundskolor till dagens föreläsning med Sara Persson. Aktuella frågor var exempelvis ”Vilken roll kan skolbiblioteket ha för nyanländas språk- och kunskapsutveckling? Hur används elevernas modersmål?”

Först fick vi höra lite allmänt om hur arbetet ser ut i Saras klass Hjärtat. Elevantal, rutiner, ämnen, åldersindelning och personal. Eleverna går i klass Hjärtat under fyra veckor och sedan går de ut i klasserna.

Vi i publiken kom från hela grundskolan. Givetvis även skolbibliotekarier. Det var många möten och samtal.

IMG_0073

Sara belyste några myter om flerspråkighet. Exempelvis att tvåspråkighet är ett entydigt begrepp – stämmer inte. Barn lär sig inte andraspråk automatiskt. En tredje myt handlar om att språk bör hållas isär och användas ett i taget.

IMG_0069

VI fick med oss några saker som är viktigt för nyanlända. Saker som borde vara självklara. Saker som ALLA elever gynnas av! IMG_0071

Det var nya begrepp som additiv och subtraktiv tvåspråkighet. En subtraktiv tvåspråkighet innebär det att den lärande har en negativ inställning till sitt förstaspråk vilket leder till att hen byter ut förstaspråket till det nya språket. Med additiv tvåspråkighet menas att inläraren tycker om båda språken och är intresserad av att använda sig av de båda. Detta leder till en mer balanserad inlärning.

Sara Persson är lärare, har skrivit boken Nyanlända elever och bloggar. Hon berättade om hur själv arbetar. I sin undervisning växlar hon mellan digitala och andra verktyg och försöker hela tiden hitta nya sätt för att utveckla elevernas lärande och språkutveckling. Sara delade med sig av sina erfarenheter, gav oss rikligt med tips på VAD och HUR vi kan göra.  En del kan du läsa om i Saras blogg Hjärtat. Sammanfattningsvis en inspirerande eftermiddag.

Referenser:

Sara Persson (2016): Nyanlända elever. Stockholm: Natur och Kultur.

Saras blogg: Hjärtat hos @frksarapersson

Men vart tog hon vägen?

Ja, i februari var det tyst. Inga inlägg på en hel månad. Det hade sina randiga skäl och rutiga orsaker. Semester! Jag ägnade februari åt friluftsliv på Nya Zeeland. Helt frånkopplad och nedkopplad från sociala medier och inte en rad har jag läst vilket i sig var en ny upplevelse. Det finns mycket att berätta men här kommer några korta glimtar.

ostron på 24 timmar Ser du de raka mörka raderna i vattnet? Det är en  musselodling med musslor som var dubbelt så stora som de man får här hemma och vackert grönskimrande i skalet. Jag åt musslor som serverades inom 24 timmar från att de tagits upp. Det kan man kalla för färska musslor!
Fish & chips är inte heller dumt. Här valde man på fem olika sorters fisk och tre sorters chips. Inte serverat på tidningspapper men dock på inslagningspapper av den grövre sorten. Fish n chips
ciabatta bakery Kommer du till Rotorua så leta dig fram till Ciabatta Bakery. Ligger i stadens industriområde. Kö redan på morgonen borgar för bästa fiket; det förstod vi snabbt. På servetterna skriver gästerna sina omdömen och sätter sedan upp dem på väggen. Förresten – du ser väl att cappuccinon har dekorerats med Nya Zeelands mest ikoniska växt nämligen silver fern.

Nu låter det som att jag mest ätit men det är helt fel. Vandring är vad som gällt. Vandring i olika miljöer som bush walks, coastal walks och vandring uppför och nerför höjder och berg. Den ena vyn mer oslagbar än den andra.​​

Det har varit vandringar i lummiga skogar, över långa gångbroar och på stigar under, på och över branter. coromandel walk
coastal walk Det har varit vandringar efter olika kuststräckor med otroliga utsikter; över sand- och stenstränder och med hav som stigit eller dragit sig tillbaka beroende på ebb och flod.
info skotvätt
Vid större vandringsleder, särskilt i anslutning till berg, finns det ofta ett besökscentrum med information om området. En del information känns lite främmande. Det gäller förstås de vanliga råden om att ha med sig rätt kläder samt tillräckligt med vatten men sedan finns råd om  hur man hanterar sina skjutvapen
på ett säkert sätt…
Det är viktigt att göra rent skorna. Här handlar det om desinficering av skor för att skydda naturen från nya smittämnen. Desinficeringen görs både före och efter vandringen. Särskilt Kauriträden är mycket känsliga och vårdas ömt. De blir riktigt stora, uppåt 40 m, och riktigt gamla; ett par hundra år. De är en mycket mäktig syn!
berg
Att vandra i berg är alltid speciellt. Det är oftast krävande, man går lite längre och det är uppför och förstås en del nerför vilket är det tuffaste för benen. Vi gjorde Tongariro alpine crossing, 20 km, i Tongariro national park. Som högst kommer man upp på ungefär 1900 m höjd. En häftig upplevelse men väl mycket folk på leden. En annan krävande vandring var the Pinnacles som ligger i Coromandel forest park. I och för sig inte så högt men de 12 km bestod av trappsteg. Det var att gå på stenar, trappor och järnsteg insprängda i berget. Lovar att jag hade ont dagarna efteråt!
jakt Jakt verkade vara något många i lokalbefolkningen intresserar sig för. Det fanns rikligt med affärer för jakt och guiden vi vandrade med tre dagar berättade om hur och vad hon och hennes familj jagade. Jakten gällde exempelvis Possum, Brown ducks, mård och hjortdjur. Possum är ett problem då de håller på att utrota Kiwin, en fågel. Possumproblemet är så stort att myndigheterna sprider gift från flygplan över stora områden för att döda possumen. Därför uppmuntras jakten på possum. Den som jagar possum säljer förstås också skinnen.
Sprutande geysrar, ångande vatten och kokande lerpölar fanns det i närheten av Rotorua. Det sprutade, bubblade och kokade lite varstans i marken. På vissa ställen låg vattnet runt kokpunkten. Mest känd är geysern Lady Knox. geysrar
devils hole Bra att veta var ”han” håller till! Det här hålet kommer vi att akta oss för.
Mycket lek. Ja en hel månad med lek i alla former.Men nu är jag tillbaka på jobbet och är i full färd med att komma ikapp med allt. I fredags, första arbetsdagen, ägnade jag halva dagen åt att sortera och radera bland de runt 340 mejlen som låg och väntade. I kommande vecka börjar de vanliga uppgifterna med föreläsningar, kurser och diverse uppgifter på kontoret. Nya tidskrifter och böcker väntar på att bli lästa så nu är det färdiglekt. Så ska jag förstås komma igång med att skriva här på bloggen! zip line

x

Vi fortsätter skapa

Dagens tredje pass handlade om att skriva. Respektive par fick en mycket kort mening, 3-4 ord, ur sina respektive bilderböcker. Uppgiften var att prova på att utveckla meningen, bygga ut, justera berättarrösten osv. En fråga vi ställde oss var: Vad händer med en text när vi går in och ändrar? Inga individuella prestationer utan kreativt skapande i par. Textalstren kopierades och klipptes in i Padlet så att alla deltagare kunde läsa alla texter på skärmen. Så här såg det ut.

IMG_0563

Bensträckarpaus och sedan dags för dagens fjärde arbetspass, animering. Katrin visade hur vi planerar och gör en animering i Puppet Pals. Bilderna vi tog i morse återanvändes och fick bli bakgrund och karaktärer i våra animeringar. Vi provade förstås att lägga till inspelningar också. Teaterapan i oss släpptes lös! 

IMG_0567

En lärdom var att det är bra att ha ett manus klart innan man börjar skapa sin animering. Det finns storyboards att hämta på nätet.

Dagen tydliggjorde att alla momenten bygger på samarbete.

IMG_0571

PS. Vill du lära mer om upphovsrätt och fritt material så har vi en kurs, kostnadsfritt, om detta 15/11!  Du anmäler dig via kurser på Medioteket webb.

IMG_0570

Hur får man till smidiga förflyttningar?

Drar du dig för att planera undervisning som innebär förflyttningar och/eller övergångar mellan olika moment?

Frågan är hur jag som lärare kan skapa utrymme för smidiga förflyttningar inom klassrummet och vid övergångar mellan olika moment? Hur slipper jag att det blir rörigt när elever ska byta aktivitet och/eller plats under en lektion?

Adrienne Gear skrev om det här i sin Facebook grupp Reading Power Gear. Inlägget hade titeln A Game Plan for Writing Workshop Transitions och länkade till den lärarblogg där förslaget om att skapa en game plan finns beskrivet i sin ursprungsversion.

Jag tyckte förslaget var så bra så jag gjorde en bearbetning till svenska och det är det som det här inlägget handlar om.

Samtliga elever i klassen tilldelas en skrivkamrat. Läraren tar hänsyn till elevernas personligheter, attityd till och förmåga att skriva, språkfärdigheter, deras styrkor som skribenter och deras utvecklingsområden. Ibland är skrivkamraten samma som läskamraten men inte alltid.  Varje par med skrivkamrater har en egen skrivplats, ”Writing spot”, som de använder när de skriver tillsammans. Skrivplatserna kan vara vid ett bord likaväl som i ett hörn någonstans. Skrivkamraterna väljer skrivplats som de sedan behåller för att skapa kontinuitet. Det gör också att förflyttningarna i klassrummet från den egna arbetsplantsen till skrivplatsen lugnare.

klassrummet 1
Figur 1

Färgerna på de tänkta eleverna i figur 1, ovan, symboliserar skrivkamrater i klassrummet.

klassrummet 2
Figur 2

Vid varje bord får en av eleverna uppgift att vara ansvarig för bordet, ”table captain”. Läraren låter den bordsansvarige dela ut material åt läraren. Det är lite som att ha en klassvakt fast för varje bord. Läraren har gjort i ordning en korg med skrivhäften, post-it lappar, pennor och allt annat som eleverna kan behöva för skrivuppgiften. Den bordsansvarige har alltså i uppgift att hämta de fyllda korgarna och ställa dem på sina respektive skrivplatser.

Eleverna får bord för bord komma och sätta sig i lärarhörnan. Läraren modellerar i början av läsåret hur det går till att gruppvis gå från sin plats till lärarhörnan. Ja, detta modelleras så tydligt att läraren själv visar konkret hur de ska göra. Hur det ser ut när man ställer sig upp, ställer in sin stol, går lugnt och tyst till mötesplatsen och sätter sig där.

klassrummet 3
Figur 3

Varje bord har en bestämd plats, gruppering, på mötesplatsen. Eleverna sitter alltid tillsammans med sin skrivkamrat. Fördelen är att det går smidigt när läraren ber dem att vända sig till kamraten för att samtala i bikupor, ”turn and talk”. Det är både ett socialt och ett språkligt stöd att ha samma skrivkamrat. Dessutom gör det att förflyttningarna flyter smidigare.

Förflyttningen till mötesplatsen  ger också variation i hur de sitter. En del elever fungerar och trivs bäst med att sitta rätt upp och ner på sin plats, andra är mer bekväma med att ibland få flytta på sig och sitta i smågrupper på golvet. Den här läraren vill också gärna ha hela gruppen så nära inpå sig som möjligt vid samtalen  kring skrivuppgiften.

Dessa tillfällen när eleverna samlas vid den gemensamma mötesplatsen används också till att öva aktivt lyssnande. Läraren kallar det  för de magiska fem, ”magic five”. Dessa är:

  1. korsade ben (legs criss-cross)
  2. titta med ögonen (eyes looking)
  3. lyssna med öronen (ears listening)
  4. händer i knät (hand in lap)
  5. stängda läppar (lips closed)

När lärarens minilektion är slut ska eleverna gå tillbaka till sina platser.

klassrummet 4
Figur 4

En grupp i taget går tillbaka till sina platser. De som satt längst bak börjar så slipper eleverna kliva över varandra. I och med att de satt tillsammans med sin skrivkamrat på mötesplatsen går de tillbaka till borden tillsammans. I början av läsåret modellerar läraren hur denne vill att det ska gå till genom att visa hela förflyttningen. När smågrupperna börjar gå tillbaka en grupp i taget får kamraterna iaktta varandra och observera hur dessa börjar skriva direkt när de satt sig utan att vänta. All väntan ses som en risk för eleverna att tappa fokus och intresse för skrivuppgiften.

I slutet av läsåret är rutinerna så väl inarbetade att denne bara behöver säga nu går ni tillbaka, ”off you go!”

När eleverna inte längre behöver fundera över vem de ska ha som skrivkamrat, var de ska sitta och vart de ska gå blir det lättare att ägna all uppmärksamhet åt skrivandet.

Jag uppfattar exemplet som ganska typiskt anglosaxiskt. Termerna som används är från sportvärlden. Läraren talar om att skapa en game plan och läraren har table captains. Kanske behöver vi modifiera förslaget till svensk kontext. Grundidén tycker jag själv låter bra. Det är väl strukturerat och förutsägbart för eleverna. Struktur, planering och förutsägbarhet är ju viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning enligt forskare som Hattie.

De här rutinerna borde vara ett bra stöd i våra ASL klassrum! Eleverna måste ju inte skriva på papper med penna utan det kan lika gärna handla om att skriva på lärplatta eller dator. Rutinerna fungerar förstås lika bra vid vanligt skrivande. Kanske gör du redan så här!? Eller så har du ett bättre sätt att få till smidiga förflyttningar och övergångar. Dela gärna hur du gör!

Referenser

A Game Plan for Writing Workshop Transitions. Blogginlägg på Two Writing Teachers. Länken är: : https://twowritingteachers.org/2016/08/25/a-game-plan-for-writing-workshop-transitions/

Kollegialt lärande och så lite språk förstås

Vi på Medioteket arbetar mycket med kollegialt lärande, inte bara på våra kurser utan även med oss själva. Vi har interna utbildningsdagar med många olika inriktningar. Det kan handla om våra egna så kallade ”Lära av varandra” dagar likaväl som med externa föreläsare. Förra veckan var vi ett gäng som fick en duvning i mediestrategisk planering med underrubriken   Planera strategiska kommunikationsinsatser utifrån problem, syfte, målgrupp samt möjliga medier och framställningsformer. Tidigare har vi haft externa föreläsare kring presentationsteknik, skriva för webben och nu hoppas jag att det ska bli ett tillfälle kring att skriva på twitter också. Det är ett utvecklingsområde för mig även om jag har kollegor som rattar twitter utan problem. Det senaste vi lägger in är frukostseminarier. Dessa är korta föreläsningar på 30-45 minuter tillsammans med morgonfikat.

Idag hade vi en kollega från FoU-avdelningen, Kristina Ansaldo, som föreläsare på dagens frukostseminarium. Kristina bjöd oss på en introföreläsning för ökad medvetenhet kring hur vi på Medioteket kan arbeta språkstöttande med flerspråkiga elever. Fokus låg på ”Tänkbara språkliga svårigheter för andraspråkseleven – vad i språket kan hindra en gynnsam inlärning och skolutveckling? Vad behöver dessa elever få stöttning i inom mitt område? Vad ska man tänka på och kan det fungera praktiskt?

 Det är otroligt vilken kunskapskälla vi har bland våra kollegor. Tillsammans utgör vi en riktig guldgruva för kunskap, lärande och erfarenheter. Kristina drog ett tjugotal åhörare bland oss som arbetar på Medioteket. Hon bjöd oss på en riktig duvning av vad som kan vara aktuellt ur andraspråkperspektiv relaterat till våra kurser för lärare. Kristina var experten på andraspråksperspektivet och vi på de expertområden vi representerar. En mycket lyckad kombo! Kollegialt lärande på hög nivå!

KristinaA1gruppbild
Det finns alltid något att skratta åt!
KristinaA2
När frukostseminariet var slut så var vi några som hade fler frågor till Kristina.

.
Stort tack till Kristina Ansaldo och det jobb du lagt ner för att bidra till vår kompetensutveckling på detta ämnesområde!

Att skriva faktatexter

är fokus för en föreläsning onsdagen den 20e april med Adrienne Gear. Föreläsningen utgår från hennes bok med samma titel. Boken kommer ut alldeles snart. Med dessa två böcker får jag som lärare en riktigt bra grund för den delen i min undervisning som handlar om att läsa och skriva faktatexter; tycker i alla fall jag som haft den äran att få ”tjuvläsa” en korrversion av boken. Du har något att se fram mot!

Läsa och skriva går hand i hand samtidigt som den enskilda individen kan ha utvecklats olika långt i sitt läsande och skrivande. Att läsa och skriva går hand i hand betyder inte att den enskilda eleven klarar båda färdigheterna lika bra. Vi kanske behöver stötta i det ena och utmana i det andra!? Därför måste vi också undervisa explicit i att både läsa och skriva faktatexter. Vi är många lärare som har ägnat de senaste åren till att utveckla vår kunskap om läsande, läsutveckling och läsundervisning. Nu är det dags att fokusera skrivandet!

Förra våren föreläste Adrienne Gear utifrån sin bok Att läsa faktatexter för ett 50-tal av oss lärare i Stockholm. Föreläsningen var en succé! Vill du också komma i år? I så fall föreslår jag att du ber din skolas läs- och språkutvecklare att meddela dig så fort mitt mejl med närmare information och anmälningslänk har skickats ut; detta blir om någon vecka. Lagom till när ni alla är tillbaka från sportlovet.

Du som har anmält dig till Natur & Kulturs Läskonferens fredagen den 22 april får höra Adrienne Gear där (som huvudtalare på konferensen) vilket betyder att du inte ska anmäla dig till det här tillfället, dvs. 20/4. Och det ska du inte vara ledsen för … Läskonferensen ger mycket mer …

PS. Jag skulle gärna vilja veta vilka av er lärare i Stockholms grundskolor som redan arbetar utifrån Adrienne Gears tankar, metoder och modeller kring faktatexter. Kan du inte mejla mig så vi får kontakt!?

 

Adrienne Gear_att skriva faktatexter_förstorad

 

Varsågoda! Dags för Jonas Andersson!

Du som inte var med i torsdags – nu kan du också se och höra Jonas Anderssons presentation av ”Med läsning som mål”.

Har du redan läst mitt inlägg från i fredags så har du redan lite förkunskaper. Själv tycker jag hans resonemang kring att satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål och i samarbete mellan skola och bibliotek kändes nytt och spännande. Är det någon av er som redan provat? I så fall – vilket upplägg hade/har ni? Det är spännande utifrån många lärares erfarenheter av att en del föräldrar tycker att läsning är skolans angelägenhet och ansvar. Det gäller inte nödvändigtvis föräldrar med en kortare utbildningsbakgrund utan även välutbildade föräldrar som däremot inte anser sig ha tid. Vi vet från forskning att den som har en positiv attityd till läsning och som dessutom läser av intresse och lust kommer att tillhöra gruppen ”starkare” läsare. Frågan är hur vi kan bädda för att eleverna ska läsa, få den där positiva attityden till läsning och bli goda läsare? En del uppslag och idéer finns att hämta i Jonas Anderssons föreläsning. Läs också hans rapport. Länkar till rapporten hittar du i förra inlägget från fredagen den 15e januari.

Det är kallt idag så det betyder att det säkert finns en stund över när du kan hinna värma dig till Jonas Anderssons presentation! Den består av 45 min föreläsning och 15 min diskussion med publiken.

Att läsa högt

Ja, det är den enskilt viktigaste aktiviteten för att bygga den kunskap som krävs för eventuell framgång i läsning (Kulturrådet 2015).  Högläsning breddar och fördjupar ordförrådet samt stärker barns och elevers språkliga förmåga i och med att skriftspråket är mer avancerat än vårt talade språk. I skriftspråket möter läsaren respektive lyssnaren lågfrekventa ord, skolrelaterade begrepp och mer komplexa grammatiska strukturer. Högläsning väcker intresse för böcker och läsning samtidigt som den ger modeller för hur olika typer av berättelser och texter kan byggas upp. När föräldrar läser högt för sina barn förmedlar de samtidigt en positiv attityd gentemot läsning och böcker.

Högläsning i förskola och skola är en språklig aktivitet och ska inte kombineras med fruktstunder, ritande eller användas till att få barnen att somna på förskolans vila. I stället ska högläsningen uppmuntra engagemang och innefatta samtal och dialog. Fokus måste ligga på att uppleva och tänka kring det upplästa. Att läsa med barnen och/eller eleverna brukar kallas för dialogisk högläsning. När pedagogen engagerar barnen/eleverna i samtal kring det lästa så stärks och förbättras förståelsen samtidigt som pedagogen upptäcker om det finns några i gruppen som inte förstår och uppfattar innehållet.

Ett boksamtal ska engagera och innehålla samtal som tillåter att frågor ställs, att hypoteser formuleras och att läsarna och lyssnarna får dela de kopplingar de gör. Genom att betona och skapa förutsättningar för att göra läsningen till en social aktivitet stärks intresset och engagemanget för läsning. Detta är en förutsättning för att redan läskunniga ska bli läsare. Hög motivation leder till mer läsning vilket i sin tur leder till förbättrad läsning. Det är detta som benämns Matteuseffekten (Stanovich 1986).

Läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt sju regler för att stärka läsmotivation. Det som motiverar är att:

  1. läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.
  2. det finns ett rikt och varierat urval av texter.
  3. att de får många tillfälle samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.
  4. att de får välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.
  5. få dela läsupplevelser med andra. Det omfattar att få utrymme att samtala kring böcker, läsa tillsammans och dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.
  6. få uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.
  7. det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade.

The seven rules of engagement provide key research-based practices for promoting students’ intrinsic motivation to read. (Gambrell 2011, sid. 177)

Vill du läsa mer om de sju regler som läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt så kan du läsa hennes artikel som finns på nätet.

Referenser:

Gambrell, L. (2011). Seven Rules of Engagement. What’s Most Important to Know About Motivation to Read. I The Reading Teacher. 65, sid 172-178.

Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. I Reading Research Quarterly, XXI(4), 360-406.

Filmer om Nya Språket lyfter

Vi har tagit fram två filmer som översiktligt presenterar bedömningsmaterialet. I filmerna får du också höra mer om vad några olika lärare om tycker Nya Språket lyfter samt hur läraren Maria Ekenhill på Skarpnäcksskolan arbetar med Nya Språket lyfter.

Nya Språket lyfter, del 1

Nya Språket lyfter, del 2

Lägg gärna din respons med reflektioner i en kommentar till inlägget!

PS. Filmerna kommer också att läggas upp på PedagogStockholm med sökvägen: I undervisningen <> Språkutveckling <> Läs- och språksatsningen <> Här finns alla LUS-filmer. (detta är dock inte klart än)

Många aspekter att hålla reda på!

Undervisning i läsförståelse gynnar våra svagaste läsare. Dock gör det ingen skillnad för de starkare läsarna. Christina Olin-Scheller, professor Karlstads universitet, skriver om detta i Gleerups gästblogg. Washington Post har en artikel på samma tema. Båda inläggen publiceras 150428. Märk väl samma datum.

I Washington Post är läsexperten som refereras Daniel Willingham, professor i psykolog i vid University of Virginia. Orsakerna till att det inte går att undervisa i läsförståelsestrategier är att läsförståelsestrategier:

  • gynnar i sig inte förståelse
  • indirekt fungerar de som stöd för förståelsen men
  • de behöver inte övas specifikt.

Utgångspunkten för läsförståelse är att den förutsätter att läsaren kan knyta ihop idéer och tankar från olika avsnitt i en text. Detta sker genom inferenser. Läsaren måste kunna inferera och göra kopplingar. Författaren ger följande textexempel:

Vi åker inte på semester till Miami trots allt. Min fru kunde bara ta semester i juli.”

Här räcker det inte att enbart förstå vad man läser. De två meningarna kopplas ihop av ett kausalt samband. För att förstå texten krävs vissa förkunskaper och att läsaren kan knyta ihop dessa och koppla de två meningarna till varandra. Läsaren måste känna till att det är hett och fuktigt i Miami i juli månad och att man inte semestrar där vid just den tidpunkten. Eftersom frun endast kunde ta semester i juli var det inte möjligt att semestra i Miami.

Två strategier kunde vara lämpliga att lära ut för att klara ovanstående lilla text. Den första skulle kunna vara att lära eleverna att knyta ihop tankar från de två meningarna. Den andra kan gå ut på att få eleverna att lägga märke till konflikten mellan innehållet i den första respektive den andra meningen.

Willingham menar att det inte leder någon vart att lära ut och träna dessa två strategier. Orsaken ska vara att varje text är unik och ställer unika krav på läsaren. Samtidigt erkänner författaren att forskning har visat att elever som fått lära sig samt öva på att använda läsförståelsestrategier har bättre läsförståelse! Författaren vill att vi hellre ser på läsförståelsestrategier som tricks än färdighetsträning (skill-builder). Tricks är något man lär sig, oftast ganska snabbt. Färdighetsträning (skill-building) tar tid och är värt att lägga tid på.

Alla elever ser inte läsning som kommunikation utan läsning är att låta ögonen läsa av ord och text. En lärare på en av mina kurser berättade om sin elev som en dag plötsligt sken upp och sa ”Jag hör i inne i mitt huvud vad jag läser. Nu förstår jag!”. Vilken lycka när man upptäcker att det inte bara handlar om att låta ögonen läsa av.

Christina Olin-Scheller märker att intresset för undervisning i läsförståelsestrategier är stort. Hon forskar på just detta område. Tillsammans med lärare har hon tillsammans med fler forskare ”iscensatt en undervisning som vi kallar dialogisk strategiundervisning (DSI) där explicit undervisning om lässtrategier kombineras med skrivande och samtalande om lästa texter.”. Resultatet visar att undervisning i läsförståelsestrategier gynnar de svaga, oerfarna läsarna. Ett annat resultat pekar på vikten av att ha ett dialogiskt förhållningssätt i undervisningen. Christina skriver i blogginlägget:

”Samtal och skrivande kring lästa texter, där elever och lärare kan ta del av varandras tankar och tolkningar och fördjupa sin förståelse och sitt meningsskapande är nödvändiga inslag. Att isolera och låta lässtrategierna bli ett undervisningsmål i sig är alltså ingen framgångsrik väg om man vill utveckla elevernas läsförmåga.”

Olin-Scheller understryker vikten av att vi inte undervisar i läsförståelsestrategier som isolerade företeelser. Denna varning har jag hört fler läsexperter uttala som t.ex. Barbro Westlund och Adrienne Gear. Westlund talar om vikten av en balanserad läsundervisning och en syn på läsning som att den består av många olika processer som samverkar, förstärker och möjliggör varandra. Olin-Scheller förordar att läsning ska ”betraktas som en process där många lässtrategier samspelar samtidigt”.

Referenser:

Washintong Post. Can reading comprehension be taught? 150428.

Gleerups gästblogg med Christina Olin-Scheller: Lässtrategiundervisning – inte hur som helst och inte för alla, 150428.

Tengberg, M. & Olin-Scheller, C., KAU, Karlsstads universitet. Lässtrategier ingen självklar undermedicin, 150506.