Visar alla blogginlägg med kategorin:
Organisation och ledarskap

Elevers frågor kopplade till motivationsteori

Motivationsteorierna har inte ett egenvärde. De ska lyftas i förhållande till våra elever och vår undervisning. I bokens inledning ges exempel på frågor som elever kan tänkas ställa sig i lärsituationer. Frågorna kopplas också till den teori om motivation som har starkast anknytning till frågan. Författarna understryker att samma beteende ofta kan tolkas med hjälp av flera teorier (Skaalvik & Skaalvik, 2016).

Skaalvik o Skaalvik teorier om motivation (Skaalvik & Skaalvik, 2016:12)

När jag ser frågorna tänker jag att de passar utmärkt att arbeta med tillsammans med eleverna. Frågorna skulle kunna användas som utgångspunkt på lektioner och för gemensamma diskussioner. Jag tänker mig att eleverna skulle ha nytta av att läraren även lär ut lite om motivationsteori för att förklara hur vi kan reagera i lärprocesser. Det handlar om att medvetandegöra oss själva och våra elever. Jag tycker att det är ganska häftigt att jag i min roll som lärare faktiskt styrs av samma frågor och motivationsteorier som mina elever!

Boken avslutas med mer allmänna reflektioner och här skriver författarna att lärare med låga förväntningar på sin egen kompetens tenderar att motsätta sig förändringar och undvika utvecklingsarbete (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100). Något att diskutera med arbetslaget!? En oerhört viktig ledningsfråga blir att ha höga förväntningar på lärarna och arbeta för att skolan är den lärande organisation den måste vara. En lärande organisation där alla stöttar och lär av varandra. Författarna understryker också att det är viktigt att se till att lärarna har en stor handlingsfrihet.

Att planera undervisning innebär egentligen att man gör en grov plan som sedan måste kunna anpassas till olika situationer och justeras när det behövs. Undervisningsarbetet präglas av en hög grad av oförutsägbarhet (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100).

Författarna är bekanta med skolmiljön samtidigt som de utmanar mina föreställningar som lärare. Här finns mycket som är värt att diskuteras!

Referenser:

Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Inga blåbär här inte!

Och då tänker jag på alla lärare jag träffar på kurser och liknande. Igår måndag var det dags för lärarna i forskningscirkeln och den främsta programpunkten gällde responsarbete runt var och ens utvecklingsarbete. Spännande diskussioner, ett rikt erfarenhetsutbyte och ett härligt samtalsklimat. Så mycket samlad kunskap! Här kan man tala om kollegialt lärande och kollegial handledning! Just det råkar också vara ämnet för en rykande färsk avhandling.  I fredags 14 mars disputerade Lill Langelotz med avhandlingen ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik”.

Du kan läsa mer om avhandlingen på Göteborgs universitets webb.

Själva avhandlingen kan du ladda ner kostnadsfritt. Du hittar den här: ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik”.

”Låt läraren ta plats”

är rubriken på en artikel om effektivaste vägen till lärarskicklighet. Författarna, Eva Heimdahl Mattson prof.em. samt Catharina Tjernberg fil.dr. båda Stockholms universitet, skriver om vilka kriterier som karaktäriserar en framgångsrik undervisning och en skicklig lärare. Exempel på sådana är i korthet:

  • kontinuerlig reflektion
  • tilltro till eleverna
  • en strävan mot att alla elever ska få lyckas utifrån sina förutsättningar
  • en uppmuntran för att få eleverna att försöka prestera lite mer
  • hög acceptans för elevvariation, olikhet och mångfald
  • en repertoar av olika undervisningsmetoder

Författarna ställer sig och oss läsare frågan: ”Vilka förutsättningar krävs för att alla barn och ungdomar ska få lära sig läsa, skriva och räkna på en tillräckligt avancerad nivå i förhållande till de krav som samhället ställer?”

Denna fråga kan vi komplettera med Skolverkets fråga ur skriften Forskning för klassrummet, nämligen ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?” (sid. 28)

Har du förslag på svar på dessa frågor? Dela med dig!

Vill du läsa artikeln  så hittar du den på UNT: ”Låt läraren ta plats”

Artikeln kan också ses i ljuset av två inlägg i gårdagens DN (11/2), ett med rubriken ”Lärarna har för lite makt över undervisningen” och ett med rubriken ”Staten svek skolan”. I dessa två inlägg konstateras att lärarna sedan kommunaliseringen har fått mindre makt över undervisningen, genom hårdare reglering har friheten att själv disponera sin tid minskat, kontrollen har ökat och därmed styrningen av vad som behöver läras in för att klara proven och så har administrationen ökat. Enligt inlägget ägnade den genomsnittliga läraren förra året bara halva sin arbetstid åt att undervisa! Har vi inte tid för att undervisa har vi inte heller tid för eleverna och får inte tillfälle att visa tilltro, högt ställda förväntningar, hög acceptans för elevvariation, olikhet och mångfald samt praktisera vår breda repertoar av undervisningsmetoder.

Skolinspektionen inspekterar läsundervisningen

och hur den gestaltar sig i åk 7-9 på ett antal skolor i Sverige. Utgångspunkten för granskningen är att det enligt forskare finns ett klart samband mellan betyg som elever i de senare åren i grundskolan får och elevernas läsförmåga . Ett syfte med granskningen är att projektet också bör leda till att skolor som inte ingår i granskningen får kunskaper om gynnsamma faktorer för läsutveckling och läsförståelse.

Granskningen fokuserar på i vilken utsträckning och på vilket sätt läsundervisningen bedrivs och integreras i ämnet svenska. Följande frågeställningar nämns som centrala:

  • Får eleverna i läsundervisningen ta del av olika texttyper?
  • Får eleverna bearbeta de texter som används på ett sätt som stimulerar deras läsutveckling och förmåga att förstå olika texttyper?
  • Får eleverna arbeta med digitala textförmedlande medier på ett sätt som gör att de utvecklar en förmåga att använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande?
  • Följer skola/läraren systematiskt upp elevers läsutveckling och tas uppföljningsresultaten tillvara i utvecklingen av läsundervisningen?

 Ovanstående frågor kan vara något att fråga sig själv när ”jag” tänker på min egen undervisning! Det Skolinspektionen granskar måste väl vara det som anses viktigt just nu, eller?

Nu igen!

I rapport efter rapport framgår det att föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som starkast påverkar elevers resultat. Enligt rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” (Skolverket 2009) har denna förklaringsfaktor ungefär dubbelt så stor betydelse som kön och etnicitet. I ”Vad händer med läsningen. ” (Skolverket 2007) problematiseras senare års delegering av elevers lärande till eleverna själva. En ”katten på råttan, råttan på repet” situation uppstår där sociokulturella faktorer som t.ex. föräldrars utbildning får stor betydelse för elevers skolresultat. Att också, som den nationella utvärderingen av svenska i grundskolan (Skolverket 2003, rapport 251), närmare 40 procent av lärarna i svenska och 60 procent av lärarna i svenska som andra språk saknar relevant ämnesutbildning gör inte saken bättre. Vi vet från forskning att också faktorer som läraren, elevens skola, kamrateffekter och lärares förväntningar har stor betydelse för elevers resultat. Den undervisning som lyfts fram i läs- och skrivforskning som den mest verkningsfulla kallas ”high literacy” undervisning. De färdigheter som eleven ska lära integreras i en helhet men studeras också separat i väl strukturerade undervisningssammanhang. Läsundervisningen åtföljs och stöds av kontinuerlig uppföljning av elevernas läsutveckling genom hela skoltiden. Det vi alltså måste satsa på är: lärarkompetens både didaktiskt och i ämnena, undervisning där funktion och formalia är i balans och uppföljning och utvärdering av elevers lärande och utveckling åtföljt av åtgärder när mål eventuellt inte uppnås.