Visar alla blogginlägg med kategorin:
Organisation och ledarskap

3e dagen gillt!

Idag var tredje och sista studiedagen för den här gången. Matilda och jag har haft intressanta, stimulerande och utmanande dagar! Jätteroligt, tycker vi! Häftigt att möta så många engagerade lärare!

DA3CE387-7AA9-4954-8EBE-78D62A5D1C37

Du som inte kunde delta eller som inte fått plats har, som jag berättat tidigare, en ny chans 28e oktober.

I slutet av dagarna har vi bett deltagarna att ge oss ett ord som de tycker är represantivt för dagen. Exempel på ord har varit:

  • intensivt
  • klarhet
  • inspirerande
  • givande
  • nyttigt
  • förberedande
  • lärande
  • grundande
  • tydliggörande
  • kollegialt lärande
  • stimulans
  • analys
  • tips

Ord som stämmer väl med de mål Matilda och jag har haft för dagarna. Vi har strävat efter att just förbereda deltagarna på deras arbete med kartläggningen, räta ut frågetecken, inspirera till hur man kan arbeta på ett både tidseffektivt och  för barnen roligt sätt.

Några exempel på frågor vi rätat ut är frågan om specialpedagogisk kompetens. Vi hänvisar till sidan 9 i Lärarhandledningen där det står följande:

”Personal med specialpedagogisk kompetens” avser främst personal som har en utbildning som speciallärare eller specialpedagog.

En annan fråga gällde vem som har ansvar för att genomföra det som man kommit fram till i den särskilda bedömningen. Den klassiska pedagogiska frågan är: Vem? Vad? Hur? Här är svaret att det kan vara specialläraren/specialpedagogen som undervisar eleven men inte självklart. Det kan lika gärna vara klassläraren! Vad som ska undervisas om beror på vad man kom fram till i den särskilda bedömningen. Samma gäller förstås hur!

Uppgiften Lekplatsen, Hitta matematiken, har väckt många frågor. Att ringa in en position sett ur ett visst perspektiv är inte helt lätt. Samma gäller att kunna berätta och beskriva hur jag vet det. Varför jag anser att den lilla figuren står just där som jag anser att den står.  Detta förutsätter att eleven både kan tänka sig in i var denne står i förhållande till bilden och muntligt kan förklara hur och varför samt har de begrepp som behövs för att kunna beskriva rumsligt läge. Den här uppgiften var lika engagerande för oss vuxna!

2D2B45E4-9B96-461C-B8E2-B0AF35D8F2A0

Avslutningsvis hade vi tänkt oss att prova att använda Mentimeter.com när deltagarna skulle få uppgiften att skriva ett ord som beskriver dagen. Vi försökte oss på att använda oss av Mentimeter.com men tji fick vi. Vi fick inte upp koden så det var bara att be deltagarna att säga sina ord och anteckna analogt! Ja, man kan inte lyckas med allt! När vi väl var klara då dök kodsifforna upp. Typiskt!

Stort tack till alla er som deltagit någon av dessa studiedagar. Ni har jobbat hårt och visat engagemang och intresse HELA dagen! Vi är så imponerade av ert deltagande och nu önskar vi er alla lycka till i ert kartläggningsarbete med Hitta språket och Hitta matematiken.

Stort tack också till dig Matilda! Det har varit en förmån att få arbeta tillsammans. Ja, det känns som vi är bra parhästar och kompletterar varandra på bästa tänkbara sätt. Ser redan fram mot 28e oktober då det är dags nästa gång! Kanske kommer vi fram till att vi ska lägga in fler tillfällen under hösten. Få se när vi har samlat ihop oss och startat upp allt annat vi jobbar med.

Studiedagar 13e, 14e och 15e augusti

Ja, då var det dags! Vi står redo för dagen och vår studiedag kring ”Läsa – skriva – räkna. En garanti för tidiga stödinsatser”.

67A27C26-3876-4631-9E4B-16C40CD09441

Vi gjorde en rivstart med att ägna första timman åt en presentation och genomgång av ”Läsa-skriva-räkna”-garantin.

Efter en välbehövlig kopp kaffe med smörgås hade jag en genomgång av ”Hitta språket”. Matilda synar eftermiddagens godis. Vi tror att vi kommer att behöva ge deltagarna en sockerchock framåt tre-tiden!

BEC06323-16C8-4EF1-B682-D5C1D0D698BE

Efter lunch var det dags för ”Hitta matematiken”. Ett moment utgjordes av praktiska övningar. Vi spelade med tärningar, mätte ris och samtalade utifrån perspektiv.
FF2ED4BC-088E-48D6-8522-0529A40E6DDE

Deltagarna diskuterade engagerat och intensivt. Många bra frågor ställdes! Många bra reflektioner gjordes! Allt hade vi inte svar på! Humöret var på topp och alla hade fokus på kartläggningsövningarna trots en lång dag.

FA7B362F-9DEF-41BA-9BB7-DA4A4B9702D9

Ja, vi var riktigt imponerade av hur alla orkade engagera ända till slutet.

Vid tre hade vi fruktstund toppat med lite godis och sedan var vi framme vid analys. Det viktigaste av allt!

Önskemål som framfördes var exempelvis att prata mer om organisation, speciallärare/specialpedagog, anpassningar, extra stöd och hur arbetar vi med analyser. Som vi redan vet så finns inget facit på hur vi gör bäst. Obligatoriet gäller att vi måste göra kartläggning av de aktiviteter som finns i kartläggningsmaterialet.

Avslutningsvis tog vi upp ”Vad gör vi sen?” och hur kan en analys av en sammanställningsblankett för en grupp se ut? Matilda och jag hade förberett ett resultat för en fiktiv klass som vi använde för våra gemensamma diskussioner. Det blev många spännande diskussioner även här!

Frukostseminarium med Lars Wallinder och FoU-enhetens verksamhet

Lars Wallinder är chef på FoU och ansvarar för stödinsatserna och arbetet med att se till att de hänger ihop och blir begripbara för användarna. Olika samarbeten är därför viktiga. Ett samarbete sådant samarbete finns med Medioteket och vår chef Klas. Här pågår ett samarbete och utvecklingsarbete kring att inlemma FoU:s erbjudanden i Mediotekets kurskatalog.

Lars rivstartade med att understryka att vi, FoU och Medioteket, har många gemensamma nämnare. Några exempel på sådana är litteracitets-/läs- och språksatsningar, NTA, läromedelspolicyn och utveckling av insatser kring programmering.

Fou-enheten har runt 30 medarbetare som återfinns inom PRIO, lärarcoacherna, fritidssamordnarna, litteracitetsgruppen och FoU-planegruppen. Du kan läsa mer på Pedagog Stockholm, FoU i Stockholm.

I arbetet med att få de olika insatserna som erbjuds skolorna att hänga ihop är utgångspunkten att det ska vara ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Här gick Lars in lite närmare på följande områden.

  • Från utveckling av enskilda delar och individer till förstärkning av självförbättringskapacitet.
  • Utveckling av det övergripande kvalitetsarbetet.
  • Från erbjudanden till svar på identifierade behov i det systematiska kvalitetsarbetet.
  • FoU-planen – Förvaltningsövergripande inriktningsdokument för 3 år med prioriterade områden.

PRIO Stockholm är ett stöd till skolan att genomföra ett grundligt kvalitetsarbete. Tanken är att alla grundskolor  i Stockholms stad ska genomgå PRIO. Vad är då PRIO?

PRIO som står för planering, resultat, initiativ och organisation består  av ett antal förändringsledare som hjälper skolorna att se över sin organisation. De kartlägger hur lärarna använder sin arbetstid och om skolan har fokus på rätt saker så att den på bästa sätt gagnar eleverna. (Pedagog Stockholm, 170705)

Mycket i PRIO arbetet har handlat om att skapa forum för samarbeten och modeller för strukturer för effektiva möten. PRIO arbetar med att stödja skolor att arbeta med processer enligt Visible Learning (Pedagog Stockholm, 171122). Ett fokus är huruvida satsningar ger effekt.

Lärarcoacherna handleder och föreläser ute på skolorna. De arbetar med arbetslag och ämneslag samt coachar på individnivå. Uppdraget görs på beställning av rektor och endast i grundskolorna.

En svaghet har varit att det hitintills inte funnits en tillräckligt stark koppling mellan PRIO skolorna och andra satsningar som görs i Stockholm stads grundskolor. Här kommer vi tillbaka till vikten av att arbeta med samarbeten mellan central förvaltnings olika enheter men också mellan olika satsningar som görs ute på skolorna.

Idag arbetar Lars främst med de satsningar och samordningsarbeten som FoU- enheten är involverade i. Lars utvecklade hur arbetet ser ut krig stöd till skolor kring litteracitet och flerspråkighet.

lars w

En stor satsning är förstås stöd till arbetet kring nyanlända barn i Stockholms skolor. På bilden ser du en folder som vänder sig till föräldrar, Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnadshavare med annan skolbakgrund än svensk (190515).

lars w 2 nyanlända

Du kan läsa mer om vårt arbete med nyanlända på Pedagog Stockholm, Nyanländ i Stockholms skolor.

Lars gick också in på skolforskning. Mycket forskning sker utanför skolan. Utbildningsförvaltningen strävar efter att underlätta för lärare att forska i sitt arbete men också att på olika sätt knyta forskning och forskare till skolorna och lärarna. En undervisningsutvecklande lärardriven forskning går in på:

  • Hur undervisning av ett ämnesinnehåll leder till lärande bör i högre grad preciseras, undersökas och kommuniceras av professionen.
  • Tyst kunskap, sällan systematiserad, sällan teorigrundad.
  • Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vi fick veta mer om STLS, Stockholm Teaching & Learning Studies.

Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, har utvecklats för att initiera, stödja och sprida lärarledda forskningsprojekt som handlar om ämnesdidaktiska frågor och problem som uppstår i klassrummet. STLS ska fungera som en mötesplats för forskande lärare i olika ämnen. Plattformen är ett samarbete mellan skolhuvudmän och kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet. (Pedagog Stockholm, 170907)

Stadens FoU-projekt koordineras och bedrivs av sju ämnesdidaktiska nätverk. Nätverken koordineras av lektorer och doktorander under handledning av vetenskapliga ledare. Här handlar det inte om  fortbildningskurser utan lärarledd forskning som syftar till att utveckla undervisningen på skolorna.

STLS

(Bilden är hämtad från Pedagog Stockholm, 190515.)

Aktuella och heta frågor att arbeta vidare med just nu är att:

  • en plan för särbegåvade elever utarbetas
  • undersöka möjligheter till central rättning av NP
  • FoU-plan utökat uppdrag

Vi har då och då frukostseminarier för medarbetarna på Medioteket. Ett frukostmöte hos oss varar runt en timma och syftar till att vi ska få veta något om vad kollegor gör eller någon annat aktuell fråga. Det vi fick med oss idag är tydliggörandet av hur  mycket bra, konstruktivt, utvecklande och spännande arbete som pågår omkring oss men också idéer om vad vi kan göra nytt och mer framöver. Själv känner jag mig extra nöjd när jag tänker på att jag redan samarbetar med FoU genom vårt, Matilda Östmans och mitt, samarbete kring implementeringen av Läsa-, skriva-, räkna- garantin. Det första steget är våra augustidagar och du kan läsa mer i kalendariet på Pedagog Stockholm under 13e, 14e och 15e augusti. Sedan har vi tankar och idéer om fler insatser! Den som väntar på något gott….

Ny utbildningsomgång i ”att leda kollegialt lärande”

Har du noterat uppdateringen på Skolverkets webb om kompetensutveckling!? Om inte så kan jag berätta att det handlar om en utbildning som heter Att leda kollegialt lärande. Utbildningen vänder sig till lärare som ska leda sina kollegors lärande utifrån Lärportalens moduler. Det gäller oavsett ämne.

Målgruppen är lärare och skolledare som ska leda kollegialt lärande i alla skolformer förutom förskola. Utbildningen riktar sig till skolor och lärare som genomför moduler utan statsbidrag.

Skolverket planerar för 130 utbildningsplatser, fördelade på tre olika lärosäten. Ett av lärosätena håller en variant där en del av utbildningen ges via webben; detta för att minska antalet resor för deltagarna.

För att läsa all information samt få tillgång till ansökningsformulär kan du gå in via följande länk: Utbildning i att leda kollegialt lärande

Observera att det är rektor som anmäler deltagaren! Sista ansökningsdatum är 29 mars.

GDPR

Dags för introduktion till GDPR (General Data Protection Regulation). Vår kollega Sebastian har specialkunskaper om GDPR som han delar med sig av.

GDPR :

  • är en ny dataskyddsförordning
  • stärker skyddet för den personliga integriteten
  • mycket är detsamma
  • det finns 6 lagliga grunder
  • varken praxis eller kompletterande lagstiftning är klara

De sex lagliga grunderna kan i sin tur delas upp i två grupper. Företag, föreningar och organisationer i privat verksamhet kommer främst att använda grunderna:

  • samtycke
  • avtal
  • rättslig förpliktelse
  • intresseavvägning.

Myndigheter och andra inom offentlig verksamhet kommer främst att använda grunderna:

  • rättslig förpliktelse
  • uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning
  • avtal.

Du kan läsa mer om detta på Datainspektionen om Rättslig grund för personuppgiftsbehandling.

3460FB4C-A821-4FF1-B0FF-3AF52CD791DD

Sebastian gick igenom vad som innefattas i begreppet personuppgifter och datainspektionen definition lyder så här:

All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet räknas enligt personuppgiftslagen som personuppgifter. Även bilder (foton) och ljudupptagningar på individer som behandlas i dator kan vara personuppgifter även om inga namn nämns. Krypterade uppgifter och olika slags elektroniska identiteter, som exempelvis IP-nummer, räknas som personuppgifter om de kan kopplas till fysiska personer. (Datainspektionen 180503)

Ett annat sätt att formulera detta är det är all information som går att koppla till en fysisk person som är i livet.

Det är också viktigt att RENSA! Detta gäller mejl, listor och dokument men också Websurvey.  Vi uppmanades att ta bort så många identifierande uppgifter som bara är möjligt. Kvar ska bara vara sådant som är aktuellt och nödvändigt att ha tillgång till just nu.

Framöver behöver vi tänka särskilt på exempelvis att vara återhållsamma med all form av lagring av personuppgifter, tillse att endast personer som behöver har tillgång till uppgifterna har det, informera om hur vi behandlar uppgifterna och se till att vi har samtycke till bilder vi använder. Alla upp till 16 år räknas som barn och därmed får de inte själva ge samtycke. Ett samtycke gäller det specifika syftet som formulerat i samtyckesblanketten och gäller utan tidsgräns.

Personuppgifter som behövs och används under en pågående insats (kurs, föreläsningsserie o.likn.) anses befogade och är tillåtna att spara och använda. Ansvaret för att se till att behandlingen av personuppgifter sker i enlighet med personuppgiftslagen ligger alltid på den som hanterar personuppgifterna.

Inget företag kan äga en personuppgift.

Än är rutinerna inte helt klara. På SKL:s webb hittar vi närmare uppgifter som gäller kommuner. Det finns också mer information på stadens intranät.

25 maj 2018 blir dataskyddsförordningen (GDPR) svensk lag. I filmen GDPR på en minut! får du veta det viktigaste.

Kanske inte så roligt ämne men ack så viktigt att vara insatt!

Läs mer:

Dataskyddsinspektionen: Dataskyddsreformen. Allt om dataskyddsförordningen (GDPR), 180503.

SKL, Sveriges kommuner och landsting: Dataskyddsförordningen, 180503.

Stockholm stads intranät: Nya dataskyddsförordningen, 180503.

Elevers frågor kopplade till motivationsteori

Motivationsteorierna har inte ett egenvärde. De ska lyftas i förhållande till våra elever och vår undervisning. I bokens inledning ges exempel på frågor som elever kan tänkas ställa sig i lärsituationer. Frågorna kopplas också till den teori om motivation som har starkast anknytning till frågan. Författarna understryker att samma beteende ofta kan tolkas med hjälp av flera teorier (Skaalvik & Skaalvik, 2016).

Skaalvik o Skaalvik teorier om motivation (Skaalvik & Skaalvik, 2016:12)

När jag ser frågorna tänker jag att de passar utmärkt att arbeta med tillsammans med eleverna. Frågorna skulle kunna användas som utgångspunkt på lektioner och för gemensamma diskussioner. Jag tänker mig att eleverna skulle ha nytta av att läraren även lär ut lite om motivationsteori för att förklara hur vi kan reagera i lärprocesser. Det handlar om att medvetandegöra oss själva och våra elever. Jag tycker att det är ganska häftigt att jag i min roll som lärare faktiskt styrs av samma frågor och motivationsteorier som mina elever!

Boken avslutas med mer allmänna reflektioner och här skriver författarna att lärare med låga förväntningar på sin egen kompetens tenderar att motsätta sig förändringar och undvika utvecklingsarbete (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100). Något att diskutera med arbetslaget!? En oerhört viktig ledningsfråga blir att ha höga förväntningar på lärarna och arbeta för att skolan är den lärande organisation den måste vara. En lärande organisation där alla stöttar och lär av varandra. Författarna understryker också att det är viktigt att se till att lärarna har en stor handlingsfrihet.

Att planera undervisning innebär egentligen att man gör en grov plan som sedan måste kunna anpassas till olika situationer och justeras när det behövs. Undervisningsarbetet präglas av en hög grad av oförutsägbarhet (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100).

Författarna är bekanta med skolmiljön samtidigt som de utmanar mina föreställningar som lärare. Här finns mycket som är värt att diskuteras!

Referenser:

Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Inga blåbär här inte!

Och då tänker jag på alla lärare jag träffar på kurser och liknande. Igår måndag var det dags för lärarna i forskningscirkeln och den främsta programpunkten gällde responsarbete runt var och ens utvecklingsarbete. Spännande diskussioner, ett rikt erfarenhetsutbyte och ett härligt samtalsklimat. Så mycket samlad kunskap! Här kan man tala om kollegialt lärande och kollegial handledning! Just det råkar också vara ämnet för en rykande färsk avhandling.  I fredags 14 mars disputerade Lill Langelotz med avhandlingen ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik”.

Du kan läsa mer om avhandlingen på Göteborgs universitets webb.

Själva avhandlingen kan du ladda ner kostnadsfritt. Du hittar den här: ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik”.

”Låt läraren ta plats”

är rubriken på en artikel om effektivaste vägen till lärarskicklighet. Författarna, Eva Heimdahl Mattson prof.em. samt Catharina Tjernberg fil.dr. båda Stockholms universitet, skriver om vilka kriterier som karaktäriserar en framgångsrik undervisning och en skicklig lärare. Exempel på sådana är i korthet:

  • kontinuerlig reflektion
  • tilltro till eleverna
  • en strävan mot att alla elever ska få lyckas utifrån sina förutsättningar
  • en uppmuntran för att få eleverna att försöka prestera lite mer
  • hög acceptans för elevvariation, olikhet och mångfald
  • en repertoar av olika undervisningsmetoder

Författarna ställer sig och oss läsare frågan: ”Vilka förutsättningar krävs för att alla barn och ungdomar ska få lära sig läsa, skriva och räkna på en tillräckligt avancerad nivå i förhållande till de krav som samhället ställer?”

Denna fråga kan vi komplettera med Skolverkets fråga ur skriften Forskning för klassrummet, nämligen ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?” (sid. 28)

Har du förslag på svar på dessa frågor? Dela med dig!

Vill du läsa artikeln  så hittar du den på UNT: ”Låt läraren ta plats”

Artikeln kan också ses i ljuset av två inlägg i gårdagens DN (11/2), ett med rubriken ”Lärarna har för lite makt över undervisningen” och ett med rubriken ”Staten svek skolan”. I dessa två inlägg konstateras att lärarna sedan kommunaliseringen har fått mindre makt över undervisningen, genom hårdare reglering har friheten att själv disponera sin tid minskat, kontrollen har ökat och därmed styrningen av vad som behöver läras in för att klara proven och så har administrationen ökat. Enligt inlägget ägnade den genomsnittliga läraren förra året bara halva sin arbetstid åt att undervisa! Har vi inte tid för att undervisa har vi inte heller tid för eleverna och får inte tillfälle att visa tilltro, högt ställda förväntningar, hög acceptans för elevvariation, olikhet och mångfald samt praktisera vår breda repertoar av undervisningsmetoder.

Skolinspektionen inspekterar läsundervisningen

och hur den gestaltar sig i åk 7-9 på ett antal skolor i Sverige. Utgångspunkten för granskningen är att det enligt forskare finns ett klart samband mellan betyg som elever i de senare åren i grundskolan får och elevernas läsförmåga . Ett syfte med granskningen är att projektet också bör leda till att skolor som inte ingår i granskningen får kunskaper om gynnsamma faktorer för läsutveckling och läsförståelse.

Granskningen fokuserar på i vilken utsträckning och på vilket sätt läsundervisningen bedrivs och integreras i ämnet svenska. Följande frågeställningar nämns som centrala:

  • Får eleverna i läsundervisningen ta del av olika texttyper?
  • Får eleverna bearbeta de texter som används på ett sätt som stimulerar deras läsutveckling och förmåga att förstå olika texttyper?
  • Får eleverna arbeta med digitala textförmedlande medier på ett sätt som gör att de utvecklar en förmåga att använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande?
  • Följer skola/läraren systematiskt upp elevers läsutveckling och tas uppföljningsresultaten tillvara i utvecklingen av läsundervisningen?

 Ovanstående frågor kan vara något att fråga sig själv när ”jag” tänker på min egen undervisning! Det Skolinspektionen granskar måste väl vara det som anses viktigt just nu, eller?

Nu igen!

I rapport efter rapport framgår det att föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som starkast påverkar elevers resultat. Enligt rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” (Skolverket 2009) har denna förklaringsfaktor ungefär dubbelt så stor betydelse som kön och etnicitet. I ”Vad händer med läsningen. ” (Skolverket 2007) problematiseras senare års delegering av elevers lärande till eleverna själva. En ”katten på råttan, råttan på repet” situation uppstår där sociokulturella faktorer som t.ex. föräldrars utbildning får stor betydelse för elevers skolresultat. Att också, som den nationella utvärderingen av svenska i grundskolan (Skolverket 2003, rapport 251), närmare 40 procent av lärarna i svenska och 60 procent av lärarna i svenska som andra språk saknar relevant ämnesutbildning gör inte saken bättre. Vi vet från forskning att också faktorer som läraren, elevens skola, kamrateffekter och lärares förväntningar har stor betydelse för elevers resultat. Den undervisning som lyfts fram i läs- och skrivforskning som den mest verkningsfulla kallas ”high literacy” undervisning. De färdigheter som eleven ska lära integreras i en helhet men studeras också separat i väl strukturerade undervisningssammanhang. Läsundervisningen åtföljs och stöds av kontinuerlig uppföljning av elevernas läsutveckling genom hela skoltiden. Det vi alltså måste satsa på är: lärarkompetens både didaktiskt och i ämnena, undervisning där funktion och formalia är i balans och uppföljning och utvärdering av elevers lärande och utveckling åtföljt av åtgärder när mål eventuellt inte uppnås.