Visar alla blogginlägg med kategorin:
Samhällskunskap

Så här riggar du för diskussioner

Jag själv har tyckt att det har varit svårt att rigga för diskussioner . Det är inte helt lätt att få till bra, konstruktiva och utvecklande, diskussionsgrupper, särskilt med yngre elever. Det är lätt hänt att några tar mycket plats och några inte tar plats alls. I senaste numret av The Reading Teacher handlade en artikel om hur man underlättar detta. Studien som refereras utgick från klasslärarens mål för literacy arbetet i en klass med 7-åringar. Målen var att eleverna skulle:

  1. utveckla en positiv syn på läsande
  2. förstå att meningen med läsning är att förstå det lästa
  3. lära sig att självständigt använda och reflektera kring förståelsestrategier i olika texter
  4. engagera sig i meningsfulla diskussioner kring texter med tolkande uttalanden och svar

Mål som vi känner igen från våra svenska kursplanemål. Arbetet med att skapa diskussionsgrupper byggde på lärarens fyra mål. Syftet var att skapa utrymmen där eleverna kunde stödja varandras förståelse av lästa texter. Utgångspunkten var ett kollaborativt lärande, dvs. ett gemensamt lärande där den enskilda eleven når en fördjupad förståelse med stöd av kamraterna.

Diskussionsgrupperna är tänkta att utmana eleverna till ett higher order thinking (HOT). Eleverna ska utvidga sin förståelse och använda olika förståelsestrategier. Samtal och dialogisk undervisning stöder förståelse. Didaktiskt började lärarna arbeta med elevernas förväntningar på diskussionerna utifrån frågor som:

Hur känner vi igen ett bra lyssnande? Hur deltar vi i en diskussion? (Moses, Ogden, Kelly 2015:234)

Lärarna lärde ut hur man gör när man diskuterar. De tog upp saker som exempelvis vikten av ögonkontakt vid samtal, en god samtalston och kroppsspråkets betydelse. Vid helklassdiskussionerna uppmanades eleverna att välja och ta med sig en bok som de vill dela. Vid diskussionerna fick de träna på att säga saker som: Jag hörde att du sa att …, Jag håller med dig eller Jag för står inte riktigt. Kan du berätta mer!?

För att komma in i diskussionen fick eleverna använda uppstartsmeningar.

För att utveckla diskussionerna användes post-it lappar för att märka ut favoritavsnitt i böckerna de läste. Varje förståelsestrategi motsvarade en viss färg. På så vis såg både läraren och eleverna vad kamraterna tänkte ta upp. De strategier de arbetade med var: kopplingar, vad jag har lärt mig, frågor och övrigt.

Nästa steg var att starta upp diskussioner i smågrupper. Mycket möda lades på att locka eleverna med böcker som ledde till diskussioner och känslomässigt engagemang. Varje gruppdiskussion började med att en elev berättade om sin bok för att sedan be om kommentarer, frågor, kopplingar och kommentarer; alltid relaterat till texten och elevens presentation.

Lärarna lärde också barnen att göra inferenser. Författare skriver ofta så att det finns luckor i texten där läsaren själv får fylla ut och komplettera det som fattas. Läsaren använder ledtrådar som finns i texten och kopplar till sådant denne redan vet för att kunna dra en slutsats och/eller göra gissningar. Ett konkret exempel hittar finns i Monica Reichenbergs bok Vägar till läsförståelse (Reichenberg 2014:77):

Sara skulle gå på kalas.
Hon undrade om Elin skulle gilla en Tintin-bok.
Hon skakade på spargrisen.
Den gav inte ett ljud ifrån sig.

Eleverna får berätta hur gammal de tror att Sara är, varför hon tänker på att Elin skulle gilla en Tintin-bok, varför hon skakar på spargrisen och vad det betyder att den inte gav ett ljud ifrån sig. Sedan får de berätta hur de vet allt detta. Svaren står inte i texten men eleverna har dragit slutsatser och förstår eller gör kvalificerade gissningar som leder till tänkbara svar.

5 fingrar regel_151105

Lärarna använde vad de kallade Retelling Anchor Chart. Till vänster har jag ritat av ett sådant. Eleverna hade i uppgift att tala om alla delar av handen när de presenterade sin bok för kamraterna i diskussionsgruppen.

Du känner med all säkerhet igen upplägget! Det liknar delvis vad som beskrivs i klassikern Det flerstämmig klassrummet av Olga Dysthe från 1996. I ett dialogiskt klassrum bygger vuxna och elever vidare på varandras yttranden och reflektioner. Vuxna och elever är tillsammans engagerade i att skapa, formulera och värdera nya tolkningar och nya förståelser för att bättre förstå sig själva, varandra och omvärlden.

Idag, mot bakgrund av helgens händelser, finns det mycket att diskutera tillsammans. Det är inte bara böcker vi kan diskutera med våra elever utan också omvärldshändelser. Ibland underlättar det diskussionerna att utgå från böcker relaterade till ämnet för att sedan gå över till dagshändelserna. På Cirkbloggen hittar du mängder av bokförslag. Arbetar du i någon av Stockholms kommunala grundskolor så kan du också låna böcker i grupp- och klassrumsuppsättningar och/eller på olika teman, för olika årskurser och ur många andra perspektiv.

Referenser:

ILA, International Reading Association.

Moses, L., Ogden, M. & Kelly, L.B. (2015). Facilitating Meaningful Discussion Groups in the Primary Grades. I The Reading Teacher, September/October 2015, Volume 69, Number 2, sidorna 233-237

Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur.

OrdiL, korpus

och språket i läromedlen. Ordet är centralt. Ord handlar om identifiering, pragmatik, dvs. använda rätt i praktiska sammanhang, förhållande till andra ord av likartad betydelse eller motsats och hur de böjs. Ord kräver systematisk undervisning och sammanhang. Facktermer är unika för ett specifikt ämne.  Samtidigt finns det många ord som återkommer över ämnesgränserna vilket jag gav exempel på i mitt blogginlägg Ord, begrepp, termer 9 november. Termer är ord som används inom ett fackområde.

Vad är då OrdiL? Jag mötte ordet när jag läste boken Se språket i ämnet (Vestlin m.fl. 2014). OrdiL är förkortningen på ett projekt, Ord i läromedel. Den fullständiga titeln på rapporten är En korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år. Bakom rapporten finns en studie vars syfte var att kartlägga ordförrådet i ett antal vanligt förekommande läromedel i ämnena SO, NO och matematik för senare skolår i grundskolan, åk 7-9. Detta gjordes för att dels ringa in allmänt förekommande ord som kännetecknar skolspråket i ett antal läromedel, dels för att fastställa vilka ord och uttryck som är specifika för enskilda ämnen. Tillvägagångssättet för att samla in dessa ord var att forskarna använde en samling texter från läromedel. Utifrån korpusen (vilket är samma sak som en större mängd texter) skapade forskarna ett antal listor över ordförrådet i olika ämnen. de vanligaste orden visade sig återkomma i alla ämnen.

Författare till rapporten är Inger Lindberg, professor vid Stockholms universitet, samt Sofie Johansson Kokkinakis, andraspråksforskare vid Göteborgs universitet.

Ladda ner och läs rapporten här: OrdiL (Lindberg & Johansson Kokkinakis; Institutet för andraspråk, Göteborgs universitet; 2007)

Referenser:
Vestlin, L. m.fl. (2014). Se språket i ämnet språk- och kunskapsutvecklande undervisning i högstadiet och gymnasiet. Stockholm: Lärarförlaget.

Vad gör de på Medioteket i dessa dagar?

Jo, det kan jag berätta. Idag har vi lärt oss nya saker i teori och praktik. Här kommer några exempel.  Men först vill jag särskilt tacka Lena Fontin för utan hennes alldeles särskilda kontakter på Skansen hade det inte blivit lika bra. Nu fick vi ett väl genomarbetat program med många olika aktiviteter och proffsig guidning. Även om vi var en grupp som ordnade programmet så visade sig Lenas kontakter göra stor skillnad. En superdag. Tack Lena!

blå porten
Samling vid Blå porten där vi delades in i grupper.

 

guidning
Vi blev guidade och fick lära oss mycket nytt om hur man levde i olika delar av Sverige men också i olika samhällsklasser under 1800-talet. Mycket var nytt för mig.

 

vid sågningen
Inte var dag man ser en av cheferna på knä vid en huggkubb i samarbete runt en såg!

 

tälja
Flitiga händer trollade fram olika skapelser!

 

fågelex
Liten utställning av resultaten av ”tälj”-gruppens vedermödor under förmiddagens arbetspass.

 

dans

Som ”Grand final” på dagen tog Skansens folkdanslag på sig uppgiften att försöka lära oss dansa. Det gick lite si och så. Vi visade oss vara en ganska heterogen grupp med olika förkunskaper. Precis som i skolans värld!

 PS. en grupp bakade tunnbröd och här kommer Skansens ”hemliga” recept”: Tunnbröd enligt Skansens recept . Kan ju  vara bra att ha om sommaren mot förmodan också ger oss några regniga dagar.

En blixtande bra tidning

och då tänker jag på Svenskläraren. Nr 2-2014 har hunnit ligga till sig lite vid min dator när jag tar upp och bläddrar lite förstrött, igen. Jag läste senaste numret med en orange markeringspenna i handen och så här efteråt är det lätt att se vad jag fastnade för. Mycket, kan jag berätta! Allra mest orange var artiklarna ”Elevers erfarenheter – en självklar utgångspunkt för svenskundervisning” (Carin Jörgel-Löfström, fil.mag.) och ”Låga förväntningar hindrar elevers utveckling” (Eva Lindqvist avhandling). Båda rubrikerna kunde lika gärna ha återfunnits i tidningen ”Specialpedagogik”!. Ämnena är allmängiltiga samtidigt som de är specifika i det här sammanhanget.

Carin Jörgel-Löfström skriver att ”…språket måste användas i allt lärande och att läraren måste utgå från elevernas perpektiv och erfarenheter”. Språkanvändning och textbearbetning omfattar reflektioner i tal och skrift över lästa texter och hur denna reflektion kan vara avgörande för förståelsen. Hon lyfter vikten av samarbete där jämförelser av nytt och obekant med egna erfarenheter och sådant man kan. Likaså att få möjligheter att ta upp iakttagelser, reda ut och ställa frågor. Grundläggande är att reflektera, analysera och dra slutsatser tillsammans. Gruppsamtal kan bli utgångspunkt för helklassamtal. Carin understryker att samtalen underlättar och stärker läsförståelsen men att de också leder till engagemang. Det Carin skriver kan jämföras och relateras till annan aktuell lässtrategiforskning och jag tycker att samstämmigheten är hög.

Eva Lindvist fann i sin avhandling ”Litteracitetsaktiviteter i slöjd och samhällskunskap” (2014) att lärarens förväntningar på eleven avgjorde den språkliga nivån som undervisningen läggs på. Detta gällde så vitt skilda ämnen som slöjd och  samhällskunskap. Varje ämne har sina centrala ord- och begrepp och sitt ämnesspecifika språk. Enligt Eva är det oftast omedvetna val som gör att lärare behandlar elever olika. För att komma åt detta behöver lärare få tid för gemensam reflektion över sin undervisning tillsammans med kollegor. Vikten av att lärare har höga förväntningar på sina elever är ju också något som forskare som Hattie har lyft som en avgörande faktor för elevers studieresultat.

På andra plats för mest orangemarkerad artikel kom ”Anpassning, ångest eller skrivglädje – elevröster om skrivande” (Suzanne Parmenius Swärd, Phd och lektor vid Linköpings universitet). Suzanne Parmenius Swärd har redan i sin avhandling ”Skrivande som handling och möte” (2008) intresserat sig för elevers tankar, åsikter och upplevelser om skrivande. I boken ”Läsning, skrivande, samtal – textarbete i svenska på gymnasiet” visar författarna (Bommarco & Parmenius Swärd 2012) hur svenskämnet kan läggas upp med stöd i aktuella läs- och skrivteorier. Exempel ur den teoretiska bakgrunden är Langers litterära föreställningsvärldar, Rosenblatts receptionsteori och Hallidays teori om textens dimensioner. Det visar sig att många elever bara skriver för att de måste utan att egentligen bry sig så mycket om vad de skriver om. Ibland är det så att eleverna inte får utrymme att visa vad de kan, de utmanas inte. En del elever upplever att skrivande i skolan är meningslöst och kan känna direkt motvilja mot att skriva. Författarna menar att det är en kommunikativ handling att skriva och att det är viktigt att få möjligheter att berätta saker i skrift då detta i sig utvecklar skrivförmågan.

Genomgående lyfts samtalet som ett verktyg för att lära.

Vill du läsa tidningen så behöver du bli medlem i Svensklärarföreningen. Nöjer du dig med att läsa artiklarna ”Elevers erfarenheter…” ochAnpassning, ångest …” så hittar du dem i PDF-format på Svensklärarföreningens hemsida.

svenskläraren3

 

Emma pratar CORI

Kl. är 10 och jag sitter i Trappan. Väntar på att höra Emma prata CORI, dvs. att använda lässtrategier i ALLA ämnen. Emma har hållit på några år nu och har många erfarenheter att dela med sig av. Jag hoppas förstås att Emmas föreläsning ska leda till att fler börja arbeta med lässtrategier och undervisa i lässtrategier i t.ex. SO- och NO-ämnena.

För dryga året sedan var vi ute och filmade i Emmas dåvarande klass. Har du inte sett filmerna än så får du chansen här. Du måste se båda filmerna för att följa elevernas arbetsgång hela vägen till deras slutpresentationer.

Del 1: I CORI-film 1 följer vi eleverna under två lektioner i början av arbetsprocessen. Vi ser hur eleverna påbörjar ett nytt område i geografi, Europas regioner. De börjar med att tillsammans aktivera sina förkunskaper, formulera frågor och söka information.

Del 2: I CORI-film 2 ser vi elevernas fortsatta arbete med Europas regioner. De har nu kommit till att bearbeta och strukturera den information och de fakta de har samlat in. De organiserar sitt material grafiskt med hjälp av t.ex. tabeller och tankekartor. Slutligen lägger de in sina nyvunna kunskaper i en PowerPoint-presentation som också utgör deras slutpresentation av ämnesområdet. Läraren reflekterar över bedömningen av elevernas arbeten och anknytningen till Lgr 11.

Kom och hör kollegor presentera utvecklingsprojekt!

Var och när? – 8/5 kl. 15-17.30 på Medioteket.

Jag har skrivit om pilotprojektet ”Vilka elever kommer till vår skola?” tidigare men vill bara påminna!

Anmäl dig här på PS! eller via denna direktlänk.

 Du får möta kollegor från: Aspuddens skola, Matteusskolan, Lillholmsskolan och S:t Örjans ro.

 Projekten som presenteras är:

  1. Annorlunda – Unik. Hur samtalar man om läsande och skrivande och om texter som läses och skrivs? (Aspudden)
  2. Nu blev SO:n fett lätt. Hur arbetar vi med elevernas lästa och skrivna SO-texter? (Lillholmsskolan)
  3. Hemma blev hemlös. Hur ges eleverna möjlighet att känna sig delaktiga i läs- och skrivundervisningen? (Matteusskolan)
  4. Man skulle skriva egna historier, sitta på en hård trästol. Det var verkligen tråkigt. Vilka elever kommer till vår skola? (S:t Örjan)

Håll med om att det låter spännande!?