Visar alla blogginlägg med kategorin:
Särskilt IT-stöd

Nyfiken på LegiLexi!?

Före sommaren bloggade jag om att peppa till sommarläsning med LegiLexis sajt jagharläst.se  (nu är den stängd för anmälningar eftersom sommarlovet är över). Igår tisdagen den 12e september fick jag en presentation av LegiLexis sajt, vad de erbjuder och allt runt omkring av Sofia Norén, verksamhetschef på LegiLexi. Den information jag fick, utöver vad vi alla kan läsa på https://www.legilexi.org, var så pass intressant att jag tycker det är av värde för er som undervisar i åk 1-3 att få ta del av en presentation. Därför har jag bjudit in Sofia Norén att berätta om LegiLexi onsdagen den 1a november, dvs. under höstlovet. Du hittar anmälningslänk i slutet av inlägget.

Vill du läsa en kort information om LegiLexi!? Här är några rader som jag fick av Sofia Norén:

Ju tidigare undervisningen kan anpassas efter elevernas individuella behov desto bättre blir resultaten. Stiftelsen LegiLexi presenterar bland annat sitt kostnadsfria verktyg för analys och uppföljning av lågstadieelevers läsfärdigheter. Testet är utvecklat av svenska forskare och kvalitetssäkrat av lågstadielärare och speciallärare under de senaste två åren. Målet är att man som lärare med hjälp av LegiLexi ska spara in på administrativ tid, få detaljerad och användbar kunskap om alla elever och att man med stöd i detta ska kunna arbeta formativt och nå högre nivåer i elevernas läsfärdigheter.
Föreläsningen ger en introduktion till LegiLexi, de verktyg som stiftelsen erbjuder helt kostnadsfritt samt hur man kan arbeta med LegiLexi på individ-, klass-, årskurs- och skolnivå i syfte att alla barn ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet.

Vi berörda vet att det i åk 1 är obligatoriskt att bedöma våra elevers läs- och skrivutveckling med Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det hindrar inte att det är intressant att se hur olika bedömningsverktyg ser ut, har utformats, vad de mäter, vilket forskarstöd de har,  hur de förhåller sig till analys av resultat och vilket stöd de ger läraren.

LegiLexi erbjuder oss också ett inspirationsbibliotek med texter som behandlar olika delar av läsning. Utgångspunkten är modellen the simple view of reading. Varje text avslutas med en referenslista. Huvudområdena utgörs av en introduktion, avkodning, språkförståelse samt läsning. Varje huvudområde har i sin tur ett antal underrubriker där du hittar mycket mer att läsa.

LegiLexi inspiration

Själva testen finns i pappersvariant men de görs med fördel på iPad. Kostnadsfritt laddar du ner appen LegiLexi, skapar ett lärarkonto och börjar använda materialet.

LegiLexi har en referensgrupp för kvalitetssäkring och koppling till forskning. Sju kända forskare deltar. Du känner säkert igen forskare som Mats Myrberg och Ulf Fredriksson. Presentation av de forskare som ingår i gruppen hittar du HÄR.

Det ska också sägas att LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse och det är kostnadsfritt att använda bedömningsverktyget.

Vill du veta mer? I så fall anmäler du dig här: Anmälan till presentationen av LegiLexi

Dag och tid: 1/11 kl. 13-15

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5.

LegiLexi1

(bilden är en skärmdump och visar sajten LegiLexi.org 170913)

Frukost med vårt Skoldatatek

Vad är då ett skoldatatek? Det började med sju nav, dvs. 7 Skoldatatek, i hela Sverige. Vi i Stockholm fick vårt Skoldatatek 2008 och i början var nästan alla i personalen arbetsterapeuter. Efter en tid anställdes också specialpedagoger och en IT pedagog. Upplägget var att erbjuda flera öppna visningar i veckan då olika datorprogram visades och deltagarna fick prova att använda dessa och diskutera fördelar och nackdelar med de olika programmen.

Idag rör sid de flesta frågorna kring iPads och olika sätt att använda lärplattor pedagogiskt. Verktygen är likartade idag jämfört med tidigare men de tar sig olika uttryck,  priserna har gått  ner och som sagt är det lärplattor som används mest.

Det finns idag 187 Skoldatatek i Sveriges 290 kommuner.

IMG_0360

Kollegorna på vårt Skoldatatek är Karin Källander, Camilla Liljedahl, Sara Lindqvist och Peder Krebs. Deras utgångspunkt är att olikhet är det normala och frågor kring tillgänglighet och delaktighet står i fokus. De underströk särskilt att vi har så lätt för att glömma att fråga eleven vad denne tycker, tänker och anser fungerar bäst. Idag finns de flesta elever i ”vanliga” klasser och vi behöver ha kompetens och kunskap för att kunna erbjuda ALLA elever:

Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.

Karin, Camilla, Sara och Peder arbetar huvudsakligen med kurser/workshops, stöd/support, låneverksamhet/iPadprojekt samt informationsspridning.

Låneverksamhet

Vi fick se exempel på en av de iPads vagnar som lånas ut skolor. Vagnarna innehåller 15 paddor med appar. Syftet med att låna ut till våra skolor är att de ska kunna prova och se vad som är till stöd och hjälp för eleven innan skolan bestämmer sig för om de ska köpa. Tanken med att skolor får låna är också att hjälpa igång dem. I samband med lån får skolorna hjälp att välja hörlurar, fodral, appar och annat som kommer till. Vi fick också se tidshjälpmedel, sittkuddar, ComfortFokus (består av en sändare och en mottagare; läraren har en liten mikrofon som fästs på kläderna med ett clip; hjälpmedlet underlättar att dels höra, dels avskärma ljud i omgivningen).

Mediotekets  Pedagogiskt café till hösten kommer att handla om bland annat det vi fick se idag på frukostpresentationen.

IMG_0361

Skoldatateket erbjuder många olika kurser/workshops för alla kategorier av lärare. Dessa hittar du i Mediotekets kurskatalog som finns både i pappersformat och på vår webb, Mediotekets kurser för grundskolan, eller på Skoldatatekets egen webb.

Tänk vilken fantastisk arbetsplats med sååå kunniga kollegor på sååå många områden. Det här var bara ett exempel på en frukostpresentation med kollegorna en vanlig onsdagsmorgon!

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!

Hur kan vi balansera text och teknik?

Artikelförfattaren, Kristin Ziemke, protesterar i sin artikel Balancing Text and Tech mot ett antingen- eller tänkande kring texter och teknik. I stället förordar hon att vi ska erbjuda våra elever  texter i både tryckt och digital form. Vi ska också lära våra elever att läsa och röra sig i respektive textform. Det är sedan lång tid belagt att vi utvecklas till goda läsare genom:

  • Volym (läsa mycket)
  • Valfrihet (kunna påverka vad man läser)
  • Respons (delta i textsamtal samt ge och få respons)
  • Undervisning

Idag vet vi att det krävs explicit undervisning kring lässtrategier. Läsning är att tänka. På samma sätt behöver vi enligt artikelförfattaren undervisa och modellera hur läsaren bäst läser digitala texter. Det handlar om att navigera i text, använda länkar, stå emot alla distraktioner som förekommer i digitala medier. Anteckningar ser annorlunda ut. Post-it lapparna är ofta färgkodade och sparas på enheten.

Vi behöver utvidga vårt tänkande kring vad läsning är och hon föreslår att följande moment ska ingå i undervisningen:

  1. Mentor texts/Tech
  2. Anchor charts
  3. Thinksheets

Det första, mentor texts/tech, handlar om att läraren inte ska nöja sig med sin undervisning i lässtrategier och läsning och skrivande. Vår explicita undervisning i läsning och skrivande kan vi utveckla med exempel på bloggar, nätexempel på boktrailers, online diskussioner och liknande digitalt baserade literacy exempel som har hög kvalitet. Detta för att ge eleverna en idé om vad kvalitet är i digitala sammanhang.

Anchor charts kan liknas vid en anslagstavla där det viktigaste sätts upp. Det kan gälla exempelvis lässtrategier. Ett anchor chart ser ut som en plansch. Kristin Ziemke föreslår här att man skapar anchor charts som stöd för digitalt arbete.

Det tredje, thinksheets, handlar om att arbeta parallellt med papperstexter och digitala enheter. När eleven läser en text på papper så göra anteckningarna på en digital enhet och vice versa.

Kristin Ziemke föreslår att vi i undervisningen ska lära eleverna göra anteckningar kring närläsning av bilder och korta filmer. Genom att kombinera, ord, text, bild och media så utvecklar vi ett flerdimensionellt förhållningssätt till tänkande. Vi får fler möjligheter till respons på vad vi läser och skriver.

Text and Tech is not an either/or conversation; instead, literacy has become kaleidoscopic in nature. (sidan 33)

Hon tycker att vi ska ta alla möjligheter till att lära och låta våra elever interagera, svara, tänka och läsa av världen. Målet är att komma bort från indelningar av typen digital literacy, media literacy osv. och i stället fokusera på literacy.

Read, research, write, view, ask, create, share – and then do it alla again to leran more. (sidan 33)

Kristin Ziemke är lärare, lärarutbildare samt författare. Hon är en av författarna till Amplify: Digital Teaching and Learning in the K–6 Classroom (Heinemann) och Connecting Comprehension and Technology (Heinemann).

Referenser:

Ziemke, K. (2016). Balancing Text and Tech. i Literacy Today 2016, Volume 33, Issue 4, pp 32-33.

Vi gör det också!

Videnskap.dk refererar Sollentunas ASL-arbete. Kom ihåg att det lika gärna kunde ha varit någon av våra deltagande klasser i Språkpaketet! Videnskap.dk är ett oberoende nyhetsmedia som riktar in sig på att bevaka forskning och med ambitionen att lägga upp nyheter dagligen. Såg just att de lagt upp en film samt presenterar hur förstaklassare i Sollentuna lär sig läsa genom att skriva. Du hittar artikeln här: Sådan lærer svenske elever at stave og skrive med rekordfart

Eller vill du bara se filmen!

 http://youtu.be/jORCs9eW4hQ

 Frågan är ”Vilken typ är du?” (se mitt förra inlägg!) – förhoppningsvis en Creative adapter för då är saken biff! Dina elever kommer att lyckas lära sig att ”stave og skrive med rekordfart”.