Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolforskning

Ordförrådspedagogik

Fick tips på en mycket intressant intervju med Mats Myrberg på Facebook och kan inte låta bli att ge några glimtar från intervjun. Intervjun är gjord av UR inom lärarpodden och programserien Didaktorn.

Mats Myrberg är mycket tydlig med att vår ordförrådspedagogik måste utvecklas. Den får inte inskränka sig till veckans ord. För att kunna läsa en artikel i en dagstidning eller en för en 15-16 åring avpassad bok behöver vi kunna 50-70 000 ord. Hur lär vi oss bäst så många ord? Jo, genom att läsa böcker. Den 17-åring som har läst böcker under sin skolgång har ett ordförråd på 50-70 000 ord. Detta ska jämföras med den 17-åring som inte har läst och som därför har ett ordförråd på endast 15-20 000. Uppgiften kommer från en forskningsstudie i Handbook of Reading Research (1991). En bok som är en klassiker och som du hittar på bibliotek, i alla fall universitetsbiblioteken.

Den som har det mer begränsade ordförrådet med 15-20 000 ord har sämre möjligheter på arbetsmarknaden, sämre levnadsvillkor och sämre hälsa. I SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem) senaste nyhetsbrev får jag veta att Skolverkets nya statistik visar att det är stora skillnader mellan elevgrupper. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Detta är i och för sig  inget nytt. Redan i analysen av de första nationella ämnesproven för åk 3 slog man fast att det var stora skillnader i huruvida eleverna klarade proven och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Elever vars föräldrar har en längre utbildningsbakgrund klarar skolan bättre än de elever som har föräldrar med kortare utbildning.

Då är frågan vad det egentligen betyder att kunna ett ord!? Myrberg förklarar att kunna ett ord kan beskrivas som en stege med fyra nivåer:

  • Nivå 1 – när läraren slår upp ett ord och frågar om betydelsen så vet inte eleven betydelsen. Däremot känner eleven igen ordet.
  • Nivå 2 – eleven kan sätta in ordet i ett sammanhang men kan inte någon/några synonym/er.
  • Nivå 3 – eleven kan säga synonymer till ordet.
  • Nivå 4 – eleven kan definiera ordet.

För att förstå måste jag kunna formulera om mig och uttrycka mig i skrift. Att kunna ett ord är att kunna använda det i ett sammanhang vilket också understryker vikten av att ord lärs  i ett sammanhang, dvs. inte enbart som fristående övningar. Det är stor skillnad på ordförrådet i talspråk och skriftspråk. Det lär finnas fler unika ord i en barnbok för 10-åringar än i ett underhållningsprogram för vuxna. Vi kommer inte upp i de medborgerliga färdigheterna om vi begränsar oss till talspråket.

Myrberg går också in på att det inte räcker att läsa mycket utan vi måste också läsa olika sorters böcker. Det räcker inte att läsa mängder av böcker i samma serie. Han kallar detta för bekräftande läsning. Det kan vara en start och ingång i läsning men när våra elever väl börjat läsa måste vi utmana dem med nya böcker, andra böcker som handlar om nya saker. Här ligger den pedagogiska utmaningen. Ett rikt ordförråd inom ett visst område räcker inte oavsett om det gäller sport, hästar, dinosaurier, flugfiske osv. Det är också här som vikten av en skolbibliotekarie blir tydlig. När lärare och skolbibliotekarier samarbetar blir det möjligt att hitta böckerna som har en text som:

  • är lagom svår,
  • ger socialt utbyte,
  • intresserar läsaren.

Tre mycket viktiga faktorer hos texten för att läsaren ska vilja fortsätta läsa. Vad är då en lagom svår text? Myrberg refererar till forskaren Marie Clay som talar om 90 % kriteriet. Det innebär att texten ska innehålla 90 % kända ord och 10 % okända ord. Marie Clay är en välrenommerad läsforskare från Nya Zeeland.

Myrberg tar också upp vikten av högläsning. Högläsning ska börja tidigt, mycket tidigt. Han talar om skillnaden mellan att läsa för och läsa medLäsa för leder inte till gensvar från den som lyssnar. Läsa med innebär att läsaren bjuder in den som lyssnar till att delta i samtal kring texten. Det kan ske genom att den som läser högt tänker högt om texten, pratar om ord och skapar nyfikenhet kring vad texten handlar om. Det är exempelvis viktigt att ta sig an de lågfrekventa och/eller avancerade orden som finns i texten. Lärarens högläsning i klassen, eller för den delen den vuxnes högläsning för det lilla barnet, är ett utmärkt medel för att läsa texter som är lite för svåra att läsa själv.

Ja, jag tycker att du ska ta dig tiden att lyssna på intervjun! Det är väl använda 26 minuter!

Referenser:

Lyssna på intervjun med Mats Myrberg: Jättemånga ord är jättebra

Pearson, P.D. (Ed.) (1991). Handbook of Reading Research. New York: Longman

SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem, 170928.

Är du autentisk i din lärarroll?

Vad är det egentligen att vara autentisk som lärare? Nu har jag läst en studie som har genomlyst just detta. Studiens titel är ‘Authentic’ teachers are better at engaging with their students och huvudansvarig för studien är Zac D. Johnson, forskare och lektor vid California State University, Fullerton.

Sammanfattningsvis visar resultatet att lärare som har en autentisk undervisningsstil inte bara mottas mer positivt av sina elever utan eleverna lär sig också mer. Dessutom handlar det här om djupare förståelse s.k. higher levels of learning and deeper understanding. 

Frågan kvarstår vad som motsvarar en autentisk undervisningsstil. Utan beskrivning är det svårt att anamma och utöva en autentisk undervisningsstil. Det är detta som utvecklas i artikeln.

Författaren fann att lärare vinner på att ägna tid både före och efter en lektion åt att samtala med sina elever. Omkring 300 elever deltog i studien. Resultatet visade på att autentiska lärare var tillgängliga och sågs som intresserade, uppmärksamma, dugliga och kunniga. Detta anges som fem önskvärda beteenden för en autentisk lärare:

  1. approachable
  2. passionate
  3. attentive
  4. capable
  5. knowledgeable

Lärare med en autentisk undervisningsstil kunde skämta, erkänna när de hade fel eller gjort misstag men också berätta något personligt. Här är det förstås viktigt att hålla isär personligt och privat. Det är en sak att vara personlig men en helt annan sak att vara privat. Tillsammans med elever gäller det att veta skillnaden för att framstå som professionell. Ett exempel som eleverna gav var att läraren följer upp elevfrånvaro. Ett annat exempel som visar innebörden i personlig är:

Indeed, personal stories were referenced by participants as being used by instructors to either illustrate content or build relationships and goodwill with students, such as “when they incorporate personal stories relating to the subject, …“ (Johnson 2017:7)

Innebörden i approachable är förenklat uttryckt att läraren är öppen för sina elever och intresserad av denne. Passionate är den lärare som är genuint intresserad och engagerad i sin undervisning och sitt ämne; där det märks tydligt att läraren älskar sitt yrke. Attentive är den som lyssnar, ger respons, kan sina elevers namn och följer upp att eleverna har förstått men även mer allmänt hur eleverna mår. Capable handlar om att vara snabb och organiserad, ha koll på saker. Läraren har gjort upp en detaljerad kursplan, är tydlig i de uppdrag och uppgifter eleverna får och har höga förväntningar. Knowledgeable är den som helt enkelt kan sitt ämne. Det inger förtroende.

Att vara autentisk och ha en autentisk undervisningsstil låter kringligare än vad det är. I det dagliga arbetet handlar det om att läraren ger tid till samtal, erfarenhetsutbyte mellan elever och att synen på undervisning bygger på dialog.

 Our participants made it clear that a teacher ’s effort to view themselves and their students as individuals had a lasting impact. (Johnson & LaBelle 2017:14)

Undrar du vad och vem som står bakom Taylor & Francis Group? Så här presenterar de sig:

About Taylor & Francis Group

Taylor & Francis Group partners with researchers, scholarly societies, universities and libraries worldwide to bring knowledge to life. As one of the world’s leading publishers of scholarly journals, books, ebooks and reference works our content spans all areas of Humanities, Social Sciences, Behavioural Sciences, Science, and Technology and Medicine.

From our network of offices in Oxford, New York, Philadelphia, Boca Raton, Boston, Melbourne, Singapore, Beijing, Tokyo, Stockholm, New Delhi and Johannesburg, Taylor & Francis staff provide local expertise and support to our editors, societies and authors and tailored, efficient customer service to our library colleagues.

Referenser:

Zac D. Johnson & Sara LaBelle (2017): An examination of teacher authenticity in the college classroom, Communication Education, DOI: 10.1080/03634523.2017.1324167

To link to this article:

http://dx.doi.org/10.1080/03634523.2017.1324167

Sociala medier

Peppa till sommarläsning!

jag har lästJa, det kan du göra med siten www.jagharläst.se. Det är stiftelsen LegiLexi som står bakom siten. Tanken är att uppmuntra till läsning under sommarlovet. Vi vet att läsning är som med mycket annat, dvs. det krävs att man tränar hela tiden. Precis som med kondition så tappar man förmåga när man gör ett uppehåll och sedan tar det lite tid att komma igång igen. Kan vi får våra elever att läsa under sommaren så är mycket vunnet! Eleven uppehåller sin läskondition och kommer, enligt forskning, till och med att bli en bättre läsare under sin ledighet. Läsning förbättrar och fördjupar ordförrådet och ger ny kunskap, insikt i och erfarenhet av ”andra världar”.

Så här gör man:

När en elev har läst klart en bok så går eleven in på jagharläst.se och använder formuläret för att skapa det digitala vykortet till sin lärare. Eleven fyller bland annat i en recension om boken, sätter ett betyg på den och om man vill bifogar en bild på boken. Lärarens e-postadress fylls också i så att all information kan skickas i ett e-postmeddelande till läraren. ​

Så här ser elevsidan ut.

vad har du lästVerktyget jagharläst.se har fem flikar. En flik vänder sig direkt till eleven, en till läraren, en till föräldern, en ger information om möjligheten att delta i en tävling och den femte är en FAQ, dvs. fråga-svar sida.

På lärarsidan får jag tips på hur jag kan förbereda mina elever inför sommarläsningen. Det handlar om att presentera böcker, att låta eleverna göra egna listor på böcker de känner sig nyfikna på och funderar på att läsa, listor med böcker som kamraterna har tyckt var bra. Du hittar länken till SVT:s program bokslukarna med boktips, recensioner och reportage om böcker och författare, filmade tips av barn för barn.

Föräldrafliken ger bland annat fem råd för att komma igång med sommarläsningen. Det handlar om exempelvis att läsa om sådant som man är intresserad av, att läsa tillsammans och att läsa i vardagen. Ett förslag är att besöka Bibblix där man kostnadsfritt kan ladda ner en app och sedan långa tre böcker utan att ha lånekort.

Gillar du och dina elever att tävla? I så fall finns chansen att vinna presentkort till klassen som man sedan köper böcker för.

Hör du till dem som provar verktyget jagharläst.se så vore jag jätteglad att få höra hur det gått för dig och din klass med sommarläsningen! Eller så kanske du har andra idéer för att stimulera och inspirera dina elever att läsa under sommarlovet och då måste du berätta för oss andra hur du gör.

Språkliga aspekter i matematiken

Att läsa matematiska texter ställer krav på elevernas läsförmåga och det gäller både avkodning och läsförståelse. Genom att integrera matematikundervisningen med mer läsning och skrivande som är kopplat till dessa texter kan bland annat elevernas förståelse av begrepp, ord och symboler stödjas. Detta ger också eleverna möjlighet att reflektera över sitt eget lärande.

Dagens seminarium var en kombination av föreläsning och workshop baserat på olika övningar som visade på varför och hur olika språkliga aspekter kan aktiveras, användas och integreras i matematikundervisningen.

Cecilia Segerby har 15 års erfarenhet som lärare i skolår 4-9 där hon bland annat har arbetat med elever som har bedömts ha svårigheter i matematik. Detta väckte hennes intresse och önskan om att forska på området. Efter sommaren doktorerar Cecilia i matematikdidaktik vid Malmö Högskola.  I sin avhandling undersöker Cecilia hur skrivandet kan påverka elevernas förståelse för matematik. Som jag förstod det så bygger Cecilias forskningsstudie på elever i åk 4 och det var huvudsakligen den åldersgruppen seminariet ägnades åt.

IMG_0243

Dagen till ära invigde vi Medioteket nya mikrofon Catchbox. Föreläsaren slänger ut den till den åhörare som vill ställa en fråga som i sin tur talar in i den svarta knoppen på lådan. Sååå mycket bättre än en handmick!

Texter i matematikböcker ställer stora krav på elevers läsning. Det gäller exempelvis avkodning, förståelse, förmåga att läsa diagonalt, det specifika ämnesspråket.

Ämnesspecifika ord ställer också ofta till problem. Det är ord som produkt, rymmer, axel, udda, negativa, rot, funktion, uttryck och sträcka. Ord som betyder olika saker i olika sammanhang. Tal är ett problematiskt ord för många elever. I matematikens värld syftar det på uppgift som ligger långt från att tala.

Bygga ordlistor är en central uppgift. Cecilias tips var att använda kursplanen som grund i val av ord och begrepp då det är dessa som eleverna förväntas lära sig.

Cecilia visade oss också hur vi kan arbeta med strategierna från reciprocal teaching, dvs. att förutspå/förutsäga, ställa frågor, utreda oklarheter och sammanfatta, i matematikundervisningen.

Symboler är ett annat problematiskt område. Matematiskt är 2+3=5 men språkligt ger det ett sammansatt ord, hund+valp= hundvalp. 12/3 kan handla om divisionsuppgift men lika gärna vara ett datum, 12e mars. 10-3=7 är ett subtraktionstal men i 1-19 kan det handla om att läsa sidorna 1 till 19.

Cecilia visade ett exempel där ett tal, i detta fallet, 2908, var storleksmässigt större än ett värdemässigt större tal, här 6849. Frågan här var vilket tal är störst och det påminner mig om frågan vilket ord är längst. Ett exempel på det senare är om ordet tåg eller tändsticksask är längst. Den typen av frågor indikerar graden av elevers fonologiska medvetenhet och jag har som klasslärare aldrig reflekterat över om elever kan missuppfatta storleken på ett tal utifrån den fysiska storleken på talet. Du som har klass kanske kan undersöka detta när du skriver uppgifter på tavlan? Påverkar det elevernas uppfattning om tals storlek om du skriver det värdemässigt mindre talet med större siffror? Jag undrar om frågan om vilket tal är störst också säger något om den fonologiska medvetenheten eller enbart något om elevens kognitiva mognad. Vad anser du?

IMG_0257

Cecilia hade i sitt avhandlingsarbete undersökt hur en vanlig matematiklektion ser ut. Hon visade oss hur en sådan är disponerad och så fick vi diskutera och reflektera kring detta. Vi fick under seminariet också ta oss an ett antal praktiska uppgifter som skulle lösas. En del riktigt kluriga! Det var teori och praktik om vartannat.

Dagens tema visade sig vara geometri. Vi fick fyra minuter att skriva ner vad vi tänker på när vi hör ordet geometri och sedan reflektera över vad vi skrivit.

I matematik ska eleverna utveckla följande fem förmågor:

  1. begreppsförmåga
  2. procedurförmåga
  3. kommunikationsförmåga
  4. resonnemangsförmåga
  5. problemlösningsförmåga

Cecilia utvecklade, presenterade med exempel och problematiserade de fem förmågorna.

Vi åhörare fick med oss många tänkvärda fakta, frågor och iakttagelser från Cecilias forskning. Nu ser vi fram mot att efter sommaren få läsa Cecilias avhandling.

Cecilia har skrivit ett kapitel, Läsning i matematik, i Tarja Alatalos bok Läsundervisningens grunder. I mitt blogginlägg från den 20e mars -16 kan du läsa mer om läsning i matematik.

Det här var en mycket intressant och givande eftermiddag. Söker någon av er ute på fältet tips på föreläsare så är Cecilia Segerby ett givet förslag!

Referenser:

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Att bygga sin undervisning på forskning

Vad kan det innebära? Det är något jag funderar över! Lättast är förstås att säga att man arbetar efter en modell eller metod. Det är Bornholmsmodellen, ASL, En läsande klass, Vallmomodellen, Rydaholmsmetoden, Pilen, Trädet med flera. De lärare som valt att arbeta efter en viss modell eller metod är oftast mycket nöjda och övertygade om att just det sättet att arbeta ger bäst effekt. Räcker det då att läraren själv känner sig övertygad om metodens förträfflighet? Vilka felkällor kan det finnas?

Jag går ofta tillbaka till Skolverkets rapport ”Forskning för klassrummet”. Det står faktiskt i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag som lärare väljer innehåll och metod för att nå målen samtidigt som jag förväntas ha ett vetenskapligt förhållningssätt. När jag i min lärarroll funderar över vad som fungerar bättre än något annat i min undervisning så är det bra att söka stöd i forskning. Här kommer Skolverkets kunskapsöversikter och olika rapporter och liknande till stor nytta. De presenterar och/eller väver in forskningsrön i sina texter så att jag får just det stödet.

Mina tankar och funderingar löper fram och tillbaka mellan frågan om modeller och metoder, kursplanemål och vad forskning säger. Jag har på intet sätt tänkt färdigt utan dristar mig här att skriva ett inlägg som mer bjuder på att jag tänker högt. Därför, och som alltid annars, är jag också intresserad av hur just du tänker! Släng gärna in lite jag tänker högt tankar!

Givetvis är läroplan och kursplaner grunden och utgångspunkten för all undervisning. Det är inte läromedlet som styr . När jag först började som lärare på -70 talet var läromedlen det som jag som nyexaminerad mellanstadielärare helt förlitade mig på. Idag återgår jag ständigt till kursplanerna för att läsa och läsa om, tänka, diskutera och fundera på om jag täcker in alla delar eller om jag har missat något. Ja, underrubriken till Forskning för klassrummet lyder Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Personligen tycker jag att det är fyndigt. Det är ju precis det som är mitt arbete, dvs. att göra saker i praktiken. Att undervisa! Lgr11 stor

Precis som ni alla kollegor där ute i vårt utvidgade kollegium har jag läst om, hört på föreläsningar och diskuterat i olika forum en mängd olika forskningsrön inom ämnesområdet som är min specialitet, dvs. språk-, läs- och skrivundervisning. Givetvis också rön av mer allmän karaktär. Hattie dyker ju upp i stort sett överallt oavsett vad jag läser.

För att knyta an till hur jag började inlägget så är jag just nu inne i en tankeloop där jag försöker knyta ihop ASL med forskning. Senaste inlägget handlade om Karin Pettersons inspirationsföreläsning om hur hon arbetar med ASL. För några veckor sedan föreläste jag om vad aktuell forskning säger för våra deltagare i Språkpaketet. En given fråga från våra pålästa och ambitiösa lärare som återkommer är ”Vad säger forskning?” . När jag brottas med den frågan för det är ju inte så lätt att jag kan ge ett kort, enkelt svar. I stället tänker jag så här: När jag som lärare väljer att arbeta med ASL i den tidiga läs- och skrivinlärningen så är det viktigt att gå tillbaka till några övergripande aspekter som forskning har visat påverkar och förstärker inlärningen. Ja, jag satt och lekte lite, letade efter olika visuella uttryck, och hamnade i bilden av en enkel tusenfoting.

tusenfoting för forskning

Mitt råd till alla er som arbetar med ASL är att fundera över om ni arbetar med t.ex. social interaktion, kamratbedömning, återkoppling, själövervakning osv.? Mitt råd är också att hela tiden sträva efter att ni låter eleverna arbeta parvis;  se till att eleverna använder paddans inspelningsfunktion för att spela in sin egen läsning och lyssna på den och reflektera över sina framsteg; arbeta aktivt med kamratbedömning i undervisningen genom exempelvis two stars and a wish; börja alla lektioner med att tydligt presentera målet för just den lektionen; gör extra anpassningar i undervisningen för att alla elever ska utvecklas optimalt och kräv och arbeta för att de som behöver det får extra stöd. Gå tillbaka till de faktorer som enligt forskning bevisligen stärker lärandet och arbeta med dem oavsett vilken metod eller modell du arbetar med!

Min lilla enkla tusenfoting har fötter som pekar åt lite olika håll därför att vare sig min undervisning eller mina elevers utveckling går så där enkelt, spikrakt mot nya fantastiska höjder. Det är i alla fall min erfarenhet. Många gånger bjuder verkligheten i klassrummet på två steg framåt och ett tillbaka och ibland  måste man stå ut med ett steg framåt och två steg tillbaka. Tänk håll i, håll om och håll ut!

Referenser:

Lukkimat: http://www.lukimat.fi/lasning/informationstjanst

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.

CTA = Complex Text Analysis

Det är nyttigt att inte göra någonting alls ibland. (DN sid 10, lördag 7/1)

Eller hur!? En riktigt lång jul/nyårsledighet är slut och jag är i full färd med att plocka upp olika trådar och jag börjar med resultatet av arbetsmodellen för hur 6-åringar kan ta sig an komplexa texter.

Du frågar dig förstås hur Witte gjorde för att bedöma CTA arbetet, elevernas utveckling och vad de lärde sig?!

Teaching lessons that are easy for students will not help them gain the skills to delve into worthy texts and understand what the author is telling the reader. (Witte 2016, sid 37)

Den lätta vägen är inte den som lär våra elever, oavsett ålder, hur man gör som läsare för att möta och bemöta texter. I stället är frågan vilket stöd eleverna behöver och vilket stöd vi ger dem. Med rätt stöd kan vi i vår undervisning leda våra elever vidare så de verkligen utvecklas fullt ut utifrån sina förutsättningar.

Witte utarbetade en matris för textanalys att använda för stöd i bedömningen av elevernas utveckling. I filen CTA matris ser du hur den ser ut.

CTA matris (Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds, s 34)

Witte använde matrisen vid tre tillfällen för att bedöma hur elevernas förmåga till textanalys; dels vid läsårets terminsstart, dels en andra gång i slutet av andra terminen samt en gång i slutet av läsårets tredje och sista termin. Varje bedömning utgick från en text som Witte läste högt för eleverna; detta i och med att alla ännu inte kunde läsa själva.

Klassen var indelad i tre grupper:

  1. explorational readers (förstår läsriktning och att text kan läsas)
  2. emergent readers (fonologisk medvetenhet, läser enkla ord)
  3. early readers (läser enkla texter)

Eleverna på samtliga tre läsnivåer gjorda signifikanta framsteg i sin läsutveckling. I slutet av läsåret klarade 20 av 21 elever att identifiera s.k. key events (centrala händelser i texten). 19 elever kunde identifiera och beskriva karaktärernas känslor och handlingar, 14 elever kunde visa vad i texten de använde för sina slutsatser och 19 elever klarade att identifiera och härleda författarens budskap relaterat till textens centrala handling.

Gruppen med early readers gjorde signifikanta framsteg redan första terminen medan grupperna med explorational readers och emergent readers utvecklades först under andra och tredje terminen då de också gjorde signifikanta framsteg.

Allt arbete gjordes utifrån texter som lästes högt. Högläsningen åtföljdes alltid av textsamtal med higher level questions, dvs. svårare frågor som kräver mer analys.

[…] students became aware of the importance of justifying their thinking with evidence from the text because they knew that others might challenge their thinking if they were not able to support it. (Witte 2016: 36)

Som grädde på moset utvecklade eleverna ett större ordförråd och sin förmåga att själva skriva.

Grunden för hela arbetsmodellen byggde på att läraren modellerade momenten i textanalyserna men också hade höga förväntningar på att alla elever oavsett vilken läsnivå de låg på skulle klara att göra de textanalyser som de arbetade med tillsammans. Witte ger avslutningsvis följande råd.

  • välj texterna med stor omsorg
  • förbered noggrant varje lektion
  • arbeta med stöd till alla instruktioner, modellera och lämna gradvis över ansvaret i samtalen till eleverna
  • ha höga förväntningar på samtliga elever
  • bedöm hur arbetet med att analysera komplexa texter fortskrider och reflektera över det jag som lärare ser!

Själv tycker jag att det är så härligt att läsa om hur det går att utmana elever på olika sätt. Kan dina elever ännu inte läsa, eller att de ännu inte läser några längre texter, arbeta  muntligt! Läs högt och led textsamtal med krav på mer avancerat tänkande.

Referenser:

Witte, P. G. (2016). Teaching First Graders to Comprehend  Complex Texts Through Read-Alouds. The Reading Teacher. July/August 2016. Volume 70, Numer 1. Witte, P.G. (2016): Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds. Artikeln som PDF-fil.

En femetta!

Ja, det är ett uttryck för en fullträff och det kan man verkligen säga om dagens föreläsning med Jenny W Folkeryd.

Folkeryd 11

Föreläsningen berörde fyra dimensioner av textanalys:

  1. Textens innehåll
  2. Textens struktur – makrostruktur
  3. Textens struktur – mikrostruktur
  4. Textens deltagaraktivitet

Jenny Folkeryd gick igenom varje dimension och exemplifierade med olika exempel från läromedel men också på elevtexter.

Den första dimensionen presenterade forskning och fakta om ordförråd, makro- och mikroteman samt multimodalitet. Vi fick se exempel på nominaliseringar i läromedel och vad de gör för textens komplexitet. Vi fick en genomgång av makroteman och mikroteman och hur de fungerar tillsammans. Ett mikrotema under ett makrotema kan inom sitt avsnitt utgöra det avsnittets makrotema. Innebörden i detta är att betydelsen är relativ och beroende på sammanhanget. Det var olika typer av expansioner, utvidgningar, av textinnehåll.

På området för textens deltagaraktivitet tog hon upp röster, tilltal och omtal samt om attityder och värderingar (appraisal). Det hela belystes med exempel på hur man kan uttrycka attityd samt gradering utifrån styrka och fokusering. Tydligen fokuserar läsförståelse på de avsnitt som är värdesättande.

Hon påtalade att när man skapar tankbanor är struktur och innehållslig hierarki viktigt då det styr elevernas skrivande. När vi skapar tankekartor tillsammans med eleverna är dessa inte alltid till stöd för eleverna i deras arbete med att skapa struktur i sina texter. Kunskap om struktur påverkar vår förståelse. Hon lyfte att det alltför ofta saknas process när vi skriver faktatexter.

Jag lärde mig också ett helt nytt ord idag. Termen rema. Tema-rema är principen bakom tematisk bindning. När jag googlar och läser vidare om tema-rema så hittar jag följande:

Tema är det första som står i meningen, det som förutsätts vara känt sedan innan, medan rema innebär det som kommer senare i meningen, den information som är ny.

Vi fick också höra mycket om semantiska kedjor med tillhörande exempel. På slutet fick vi själva prova på att ta ut de ord i en text som bildade de semantiska kedjorna.

Vi var många som lyssnade och intresset var på topp. Det märktes att åhörarna var kunniga lärare med stort intresse för skrivundervisning. Hur märker man det? Jo, på frågorna som ställs och reflektionerna som uttalas.

Nu har vi en liten hemuppgift att göra till nästa föreläsning tisdagen den 18e oktober då vi träffar Jenny Folkeryd nästa gång.

Jag ska också repetitionsläsa kapitlet Bedömning av läsförståelse som Jenny Folkeryd har skrivit och som du hittar i boken Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016). Jag skrev ett inlägg om boken i våras som du hittar HÄR (29/3 -16). Den gången skrev jag dock inte om just detta kapitlet så det har jag kvar att skriva nu.

Folkeryd 22 grupp

Jenny W Folkeryd är disputerad i lingvistik och arbetar som universitetslektor i didaktik  med inriktning svenska vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör framför allt olika aspekter av läs- och skrivutveckling i skolans tidigare år samt bedömning av läs- och skrivutveckling i nationella och internationella test. Hon har bland annat varit med och tagit fram Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, Nya Språket lyfter samt PIRLS.

Hjärtan, hjul och himlakroppar

Det är rubriken på en artikel av Jenny Wiksten Folkeryd. Den finns publicerad i Mångfaldens möjligheter som ges ut av SMDI, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. Artikeln handlar om innehållsliga aspekter i sakprosatexter som är skrivna av elever i tidiga skolår; du kan läsa om detta i en delstudie gjord av Jenny Folkeryd. Utgångspunkten är:

…hur kan innehåll i elevers texter ses och diskuteras i termer av tematisk organisation och innehållslig utvidgning?

Syftet är att utveckla ett metaspråk som kan användas för diskussion av olika sätt att uttrycka innehåll i elevtexter (W Folkeryd 2014, s 120).

Författaren gjorde dels observationer i klassrummen, dels studerade hon insamlade elevtexter. Detaljerna kring studien kan du läsa om i artikeln. Eleverna skrev inom den ordinarie undervisningen och vi känner så väl igen hur det gick till.

I samtliga fall introducerades ämnena genom en muntlig introduktion. Man läste texter om ämnet och utarbetade sedan gemensamt i klassrummet antingen en tankekarta eller stödord som skrevs upp på tavlan (ord som hjärtat, pumpar, pulsen, syre). Instruktionen för skrivandet var sedan att tankekartorna eller stödorden skulle fungera som hjälp när eleverna individuellt skrev sina texter. Inga speciella instruktioner gavs om exempelvis textlängd eller strukturering. (W Folkeryd 2014, s 117 f)

Det här upplägget är detsamma som föreslås för skrivuppgiften i Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Ja, jag vill nog säga att det är ett vedertaget sätt att arbeta med skrivuppgifter som har ämnesanknytning.

Författaren tar upp hur en text innehållsligt hänger samman och hur detta är avhängigt hur dessa, textens innehållsliga teman,  är strukturerade och organiserade i förhållande till varandra. Flera makroteman eller mikroteman som inte är kopplade till huvudämnet gör texten osammanhängande och svår att läsa. Om däremot flera mikroteman relateras till huvudämnet kan detta bidra till fördjupning och att en röd tråd skapas. Jenny utvecklar också begreppen över- och underordning samt makro- och mikrotema.

Jenny Folkeryd studerar också om och på vilka sätt textinnehållet utvidgas i elevernas texter och när så sker hur.

Det är spännande och lärorikt att läsa elevexemplen tillsammans med författarens analyser. Genom analysen bjuds vi på åtta olika innehållsmönster, typer, som författaren benämner som A-H. Här kommer några exempel på innehållstyper.

  • typ B: få teman, ingen röd tråd, komplex utvidgning
  • typ C: få teman, röd tråd, enkel utvidgning
  • typ E: många teman, ingen röd tråd, enkel utvidgning
  • typ G: många teman, röd tråd, enkel utvidgning

Ja, det var några exempel på innehållstyper och varje typ konkretiseras med en elevtext. Som ni ser så ligger fokus på om elevens text innehåller få eller många teman, har en röd tråd och hur utvidgningen av innehållet ser ut. Jag tycker att det var lärorikt, intressant och tankeväckande att läsa artikeln. När vi exempelvis bedömer våra elever i åk 1 med Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling så är detta ett sätt att se på innehållet i elevtexterna. I Bedömningsstödet kriterier för åk 3 handlar avstämningspunkterna om läslighet, stavning, huruvida eleven markerar meningar med stor bokstav, punkt och frågetecken. Avstämningspunkterna handlar också om huruvida eleven skriver berättande texter med röd tråd och i huvudsak fungerande handling och huruvida innehållet är begripligt i elevens beskrivande texter. Jenny Folkeryds underlag för analys av elevtexter tycker jag ger ett kvalitativt mervärde. I Bedömningsstödets analyser av beskrivande  elevtexter i åk 3 finns en rubrik Vidare undervisning för elevens fortsatta skrivutveckling och här hittar jag förslag om att läraren ska ta upp hur man bygger ut ett innehåll samt att låta eleven träna på att utveckla innehållet. Formuleringar som att bygga ut och utveckla ett innehåll handlar om utvidgning och här kan jag som lärare få fler verktyg för mina analyser av elevtexter genom att läsa den här artikeln.

Artikeln avslutas med en diskussion. Bland annat lyfter Jenny Folkeryd behovet av att läraren har tillgång till ett metaspråk för att kunna diskutera innehållsliga aspekter i elevernas texter. Några exempel på sådana aspekter är hur innehållet organiseras, binds samman och fördjupas.

Som sagt fick jag insikter och nya tankar när jag läste Jenny Folkeryds artikel! Nu ser jag fram mot 4/10 för då föreläser Jenny för ett 50-tal av läs- och språkutvecklarna och jag räknar med att det blir lärorikt. Du som inte kan tåla dig kan läsa artikeln redan idag och du hittar den under referenser.

Referenser

Wiksten Folkeryd, J. (2014). Hjärtan, hjul och himlakroppar. Innehåll i elevers sakprosatexter på lågstadiet. I Mångfaldens möjligheter (sidorna 115-130).

SMDI, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning.

.

E-boken i klassrummet

Det var titeln på den första föreläsningen i höstens seminarieserie för skolornas läs- och språkutvecklare. Först ut som föreläsare var Carina Hermansson, fil.dr. och hon forskar som postdoktor vid Umeå universitet. Carina har en bakgrund som lärare i grundskolan och på lärarutbildningen.

Vad är en e-bok? Vanligaste definitionen lyder att e-boken är en elektronisk version av en tryckt bok avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone, läsplatta eller annat mobilt läsverktyg. Inlästa ljudböcker samt talböcker, avsedda för personer med läshinder, räknas inte som e-böcker.

Fokus i föreläsningen var hur elevers skriv- och läsförmåga  utvecklas i aktiviteter med e-boken. Carina satte myror i huvudet på oss när hon diskuterade och belyste på vilket sätt kropp och rumslig plats, i samspel med läs- och skrivstrategier, har betydelse för hur elever skapar mening kring digitala litterära texter (e-böcker). Att tänka in kropp och rum var en utmaning för många av oss. Som stöd fick vi en introduktion i hur man kan tänka på läsning utifrån begreppet centripetalkraft.

centripetalkraft2

Just nu är det ett stort fokus på läsning och lässtrategier i skolsverige där elevens kognitiva och metakognitiva förmåga tränas. Carina beskrev hur läraren i hennes studie på ett föredömligt sätt undervisade och modellerade kognitiva lässtrategier för eleverna. Det som överraskade Carina var att när eleverna själva läste digitala böcker använde de kroppsliga i stället för kognitiva strategier för att skapa mening  kring det lästa.

Carina talade om att metod utgör en inramning och att vi har diskursiva regleringar och att vi behöver undersöka vad som händer när materialitet, kropp, krafter, rörelser samhandlar i skrivhändelsen i klassrummet. Hon gav oss flera exempel på hur materialitet, kropp och rum blev betydelsefulla i elevernas digitala läsförståelsearbete. Ett exempel rörde elevparet som läste i soffan och hur de skapade en egen läsvärld när de placerade en filt över sig och läste under den och hur det skapade en ny kroppslighet och rumslighet.

Ja, kropp och kroppslighet var återkommande ord under föreläsningen. I den artikel vi hade fått att läsa inför föreläsningen får jag 32 träffar på termerna kropp och kroppslighet. Carinas utforskande av läsning och skrivning har en stark anknytning till kropp och kroppslighet. För att återknyta till centripetalkraft så finns det ett utmärkt exempel i artikeln. Det beskriver hur en elev som först inte vet vad han ska skriva i och genom rörelser med handen, sitt pennskrin och sin penna i en sammanlänkad rörelse får en skrividé. Läs artikeln! Sorry, den är inte publicerad än och den får inte spridas utanför gruppen som deltar i Carinas två föreläsningar. Den kommer att vara inledning i en bok som kommer ut snart, som jag förstod det.

Vi fick också följande hemuppgift att pröva med våra elever.

Arrangera en kollektiv (digital) läsaktivitet där du sätter relationen mellan kropp, rum och elevers förståelse av det lästa i fokus. Innehåll och genomförande planerar du utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Gör korta minnesanteckningar över vad som händer i aktiviteten och över dina reflektioner kring det du ser hända.

När vi träffar Carina nästa gång, dvs. onsdag 21 september, kommer vi att diskutera hur det har gått att göra uppgiften, våra erfarenheter av och funderingar kring läsaktiviteter som aktiverar kropp, rum och hjärna. Blev du sugen på att prova i ditt klassrum? I så fall vore det roligt att få höra dina erfarenheter och reflektioner! Dela gärna…

Vi kommer också att få höra mer om det som Carina benämner det nomadiska skrivandet.

Vilket härligt jobb jag har! Varje vecka lär  jag mig nya saker och ofta får jag träffa forskare men också samtala med dem om olika aspekter och perspektiv på läs- och skrivutveckling och undervisning. Det är också fantastiskt roligt att få dela detta med er kollegor!

Referenser:

Hermansson, C. (2013). Nomadic Writing Exploring Processes of Writing in Early Childhood Education. Karlstads universitet, doktorsavhandling.

Skolporten. Upptäckarlusten är en nödvändig del i att lära sig skriva. Intervju om avhandlingen från 2013.

PS. Carina är en föreläsare som drar in åhörarna. PowerPointen var visuell i den meningen att bilderna fungerade som stöd till det Carina presenterade. Får du som inte var med oss i onsdags 7/9 chansen att lyssna på en föreläsning med Carina så tveka inte. Ta chansen!

CH3

Elevers frågor kopplade till motivationsteori

Motivationsteorierna har inte ett egenvärde. De ska lyftas i förhållande till våra elever och vår undervisning. I bokens inledning ges exempel på frågor som elever kan tänkas ställa sig i lärsituationer. Frågorna kopplas också till den teori om motivation som har starkast anknytning till frågan. Författarna understryker att samma beteende ofta kan tolkas med hjälp av flera teorier (Skaalvik & Skaalvik, 2016).

Skaalvik o Skaalvik teorier om motivation (Skaalvik & Skaalvik, 2016:12)

När jag ser frågorna tänker jag att de passar utmärkt att arbeta med tillsammans med eleverna. Frågorna skulle kunna användas som utgångspunkt på lektioner och för gemensamma diskussioner. Jag tänker mig att eleverna skulle ha nytta av att läraren även lär ut lite om motivationsteori för att förklara hur vi kan reagera i lärprocesser. Det handlar om att medvetandegöra oss själva och våra elever. Jag tycker att det är ganska häftigt att jag i min roll som lärare faktiskt styrs av samma frågor och motivationsteorier som mina elever!

Boken avslutas med mer allmänna reflektioner och här skriver författarna att lärare med låga förväntningar på sin egen kompetens tenderar att motsätta sig förändringar och undvika utvecklingsarbete (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100). Något att diskutera med arbetslaget!? En oerhört viktig ledningsfråga blir att ha höga förväntningar på lärarna och arbeta för att skolan är den lärande organisation den måste vara. En lärande organisation där alla stöttar och lär av varandra. Författarna understryker också att det är viktigt att se till att lärarna har en stor handlingsfrihet.

Att planera undervisning innebär egentligen att man gör en grov plan som sedan måste kunna anpassas till olika situationer och justeras när det behövs. Undervisningsarbetet präglas av en hög grad av oförutsägbarhet (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100).

Författarna är bekanta med skolmiljön samtidigt som de utmanar mina föreställningar som lärare. Här finns mycket som är värt att diskuteras!

Referenser:

Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.