Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolforskning

Språkliga aspekter i matematiken

Att läsa matematiska texter ställer krav på elevernas läsförmåga och det gäller både avkodning och läsförståelse. Genom att integrera matematikundervisningen med mer läsning och skrivande som är kopplat till dessa texter kan bland annat elevernas förståelse av begrepp, ord och symboler stödjas. Detta ger också eleverna möjlighet att reflektera över sitt eget lärande.

Dagens seminarium var en kombination av föreläsning och workshop baserat på olika övningar som visade på varför och hur olika språkliga aspekter kan aktiveras, användas och integreras i matematikundervisningen.

Cecilia Segerby har 15 års erfarenhet som lärare i skolår 4-9 där hon bland annat har arbetat med elever som har bedömts ha svårigheter i matematik. Detta väckte hennes intresse och önskan om att forska på området. Efter sommaren doktorerar Cecilia i matematikdidaktik vid Malmö Högskola.  I sin avhandling undersöker Cecilia hur skrivandet kan påverka elevernas förståelse för matematik. Som jag förstod det så bygger Cecilias forskningsstudie på elever i åk 4 och det var huvudsakligen den åldersgruppen seminariet ägnades åt.

IMG_0243

Dagen till ära invigde vi Medioteket nya mikrofon Catchbox. Föreläsaren slänger ut den till den åhörare som vill ställa en fråga som i sin tur talar in i den svarta knoppen på lådan. Sååå mycket bättre än en handmick!

Texter i matematikböcker ställer stora krav på elevers läsning. Det gäller exempelvis avkodning, förståelse, förmåga att läsa diagonalt, det specifika ämnesspråket.

Ämnesspecifika ord ställer också ofta till problem. Det är ord som produkt, rymmer, axel, udda, negativa, rot, funktion, uttryck och sträcka. Ord som betyder olika saker i olika sammanhang. Tal är ett problematiskt ord för många elever. I matematikens värld syftar det på uppgift som ligger långt från att tala.

Bygga ordlistor är en central uppgift. Cecilias tips var att använda kursplanen som grund i val av ord och begrepp då det är dessa som eleverna förväntas lära sig.

Cecilia visade oss också hur vi kan arbeta med strategierna från reciprocal teaching, dvs. att förutspå/förutsäga, ställa frågor, utreda oklarheter och sammanfatta, i matematikundervisningen.

Symboler är ett annat problematiskt område. Matematiskt är 2+3=5 men språkligt ger det ett sammansatt ord, hund+valp= hundvalp. 12/3 kan handla om divisionsuppgift men lika gärna vara ett datum, 12e mars. 10-3=7 är ett subtraktionstal men i 1-19 kan det handla om att läsa sidorna 1 till 19.

Cecilia visade ett exempel där ett tal, i detta fallet, 2908, var storleksmässigt större än ett värdemässigt större tal, här 6849. Frågan här var vilket tal är störst och det påminner mig om frågan vilket ord är längst. Ett exempel på det senare är om ordet tåg eller tändsticksask är längst. Den typen av frågor indikerar graden av elevers fonologiska medvetenhet och jag har som klasslärare aldrig reflekterat över om elever kan missuppfatta storleken på ett tal utifrån den fysiska storleken på talet. Du som har klass kanske kan undersöka detta när du skriver uppgifter på tavlan? Påverkar det elevernas uppfattning om tals storlek om du skriver det värdemässigt mindre talet med större siffror? Jag undrar om frågan om vilket tal är störst också säger något om den fonologiska medvetenheten eller enbart något om elevens kognitiva mognad. Vad anser du?

IMG_0257

Cecilia hade i sitt avhandlingsarbete undersökt hur en vanlig matematiklektion ser ut. Hon visade oss hur en sådan är disponerad och så fick vi diskutera och reflektera kring detta. Vi fick under seminariet också ta oss an ett antal praktiska uppgifter som skulle lösas. En del riktigt kluriga! Det var teori och praktik om vartannat.

Dagens tema visade sig vara geometri. Vi fick fyra minuter att skriva ner vad vi tänker på när vi hör ordet geometri och sedan reflektera över vad vi skrivit.

I matematik ska eleverna utveckla följande fem förmågor:

  1. begreppsförmåga
  2. procedurförmåga
  3. kommunikationsförmåga
  4. resonnemangsförmåga
  5. problemlösningsförmåga

Cecilia utvecklade, presenterade med exempel och problematiserade de fem förmågorna.

Vi åhörare fick med oss många tänkvärda fakta, frågor och iakttagelser från Cecilias forskning. Nu ser vi fram mot att efter sommaren få läsa Cecilias avhandling.

Cecilia har skrivit ett kapitel, Läsning i matematik, i Tarja Alatalos bok Läsundervisningens grunder. I mitt blogginlägg från den 20e mars -16 kan du läsa mer om läsning i matematik.

Det här var en mycket intressant och givande eftermiddag. Söker någon av er ute på fältet tips på föreläsare så är Cecilia Segerby ett givet förslag!

Referenser:

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Att bygga sin undervisning på forskning

Vad kan det innebära? Det är något jag funderar över! Lättast är förstås att säga att man arbetar efter en modell eller metod. Det är Bornholmsmodellen, ASL, En läsande klass, Vallmomodellen, Rydaholmsmetoden, Pilen, Trädet med flera. De lärare som valt att arbeta efter en viss modell eller metod är oftast mycket nöjda och övertygade om att just det sättet att arbeta ger bäst effekt. Räcker det då att läraren själv känner sig övertygad om metodens förträfflighet? Vilka felkällor kan det finnas?

Jag går ofta tillbaka till Skolverkets rapport ”Forskning för klassrummet”. Det står faktiskt i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag som lärare väljer innehåll och metod för att nå målen samtidigt som jag förväntas ha ett vetenskapligt förhållningssätt. När jag i min lärarroll funderar över vad som fungerar bättre än något annat i min undervisning så är det bra att söka stöd i forskning. Här kommer Skolverkets kunskapsöversikter och olika rapporter och liknande till stor nytta. De presenterar och/eller väver in forskningsrön i sina texter så att jag får just det stödet.

Mina tankar och funderingar löper fram och tillbaka mellan frågan om modeller och metoder, kursplanemål och vad forskning säger. Jag har på intet sätt tänkt färdigt utan dristar mig här att skriva ett inlägg som mer bjuder på att jag tänker högt. Därför, och som alltid annars, är jag också intresserad av hur just du tänker! Släng gärna in lite jag tänker högt tankar!

Givetvis är läroplan och kursplaner grunden och utgångspunkten för all undervisning. Det är inte läromedlet som styr . När jag först började som lärare på -70 talet var läromedlen det som jag som nyexaminerad mellanstadielärare helt förlitade mig på. Idag återgår jag ständigt till kursplanerna för att läsa och läsa om, tänka, diskutera och fundera på om jag täcker in alla delar eller om jag har missat något. Ja, underrubriken till Forskning för klassrummet lyder Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Personligen tycker jag att det är fyndigt. Det är ju precis det som är mitt arbete, dvs. att göra saker i praktiken. Att undervisa! Lgr11 stor

Precis som ni alla kollegor där ute i vårt utvidgade kollegium har jag läst om, hört på föreläsningar och diskuterat i olika forum en mängd olika forskningsrön inom ämnesområdet som är min specialitet, dvs. språk-, läs- och skrivundervisning. Givetvis också rön av mer allmän karaktär. Hattie dyker ju upp i stort sett överallt oavsett vad jag läser.

För att knyta an till hur jag började inlägget så är jag just nu inne i en tankeloop där jag försöker knyta ihop ASL med forskning. Senaste inlägget handlade om Karin Pettersons inspirationsföreläsning om hur hon arbetar med ASL. För några veckor sedan föreläste jag om vad aktuell forskning säger för våra deltagare i Språkpaketet. En given fråga från våra pålästa och ambitiösa lärare som återkommer är ”Vad säger forskning?” . När jag brottas med den frågan för det är ju inte så lätt att jag kan ge ett kort, enkelt svar. I stället tänker jag så här: När jag som lärare väljer att arbeta med ASL i den tidiga läs- och skrivinlärningen så är det viktigt att gå tillbaka till några övergripande aspekter som forskning har visat påverkar och förstärker inlärningen. Ja, jag satt och lekte lite, letade efter olika visuella uttryck, och hamnade i bilden av en enkel tusenfoting.

tusenfoting för forskning

Mitt råd till alla er som arbetar med ASL är att fundera över om ni arbetar med t.ex. social interaktion, kamratbedömning, återkoppling, själövervakning osv.? Mitt råd är också att hela tiden sträva efter att ni låter eleverna arbeta parvis;  se till att eleverna använder paddans inspelningsfunktion för att spela in sin egen läsning och lyssna på den och reflektera över sina framsteg; arbeta aktivt med kamratbedömning i undervisningen genom exempelvis two stars and a wish; börja alla lektioner med att tydligt presentera målet för just den lektionen; gör extra anpassningar i undervisningen för att alla elever ska utvecklas optimalt och kräv och arbeta för att de som behöver det får extra stöd. Gå tillbaka till de faktorer som enligt forskning bevisligen stärker lärandet och arbeta med dem oavsett vilken metod eller modell du arbetar med!

Min lilla enkla tusenfoting har fötter som pekar åt lite olika håll därför att vare sig min undervisning eller mina elevers utveckling går så där enkelt, spikrakt mot nya fantastiska höjder. Det är i alla fall min erfarenhet. Många gånger bjuder verkligheten i klassrummet på två steg framåt och ett tillbaka och ibland  måste man stå ut med ett steg framåt och två steg tillbaka. Tänk håll i, håll om och håll ut!

Referenser:

Lukkimat: http://www.lukimat.fi/lasning/informationstjanst

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.

CTA = Complex Text Analysis

Det är nyttigt att inte göra någonting alls ibland. (DN sid 10, lördag 7/1)

Eller hur!? En riktigt lång jul/nyårsledighet är slut och jag är i full färd med att plocka upp olika trådar och jag börjar med resultatet av arbetsmodellen för hur 6-åringar kan ta sig an komplexa texter.

Du frågar dig förstås hur Witte gjorde för att bedöma CTA arbetet, elevernas utveckling och vad de lärde sig?!

Teaching lessons that are easy for students will not help them gain the skills to delve into worthy texts and understand what the author is telling the reader. (Witte 2016, sid 37)

Den lätta vägen är inte den som lär våra elever, oavsett ålder, hur man gör som läsare för att möta och bemöta texter. I stället är frågan vilket stöd eleverna behöver och vilket stöd vi ger dem. Med rätt stöd kan vi i vår undervisning leda våra elever vidare så de verkligen utvecklas fullt ut utifrån sina förutsättningar.

Witte utarbetade en matris för textanalys att använda för stöd i bedömningen av elevernas utveckling. I filen CTA matris ser du hur den ser ut.

CTA matris (Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds, s 34)

Witte använde matrisen vid tre tillfällen för att bedöma hur elevernas förmåga till textanalys; dels vid läsårets terminsstart, dels en andra gång i slutet av andra terminen samt en gång i slutet av läsårets tredje och sista termin. Varje bedömning utgick från en text som Witte läste högt för eleverna; detta i och med att alla ännu inte kunde läsa själva.

Klassen var indelad i tre grupper:

  1. explorational readers (förstår läsriktning och att text kan läsas)
  2. emergent readers (fonologisk medvetenhet, läser enkla ord)
  3. early readers (läser enkla texter)

Eleverna på samtliga tre läsnivåer gjorda signifikanta framsteg i sin läsutveckling. I slutet av läsåret klarade 20 av 21 elever att identifiera s.k. key events (centrala händelser i texten). 19 elever kunde identifiera och beskriva karaktärernas känslor och handlingar, 14 elever kunde visa vad i texten de använde för sina slutsatser och 19 elever klarade att identifiera och härleda författarens budskap relaterat till textens centrala handling.

Gruppen med early readers gjorde signifikanta framsteg redan första terminen medan grupperna med explorational readers och emergent readers utvecklades först under andra och tredje terminen då de också gjorde signifikanta framsteg.

Allt arbete gjordes utifrån texter som lästes högt. Högläsningen åtföljdes alltid av textsamtal med higher level questions, dvs. svårare frågor som kräver mer analys.

[…] students became aware of the importance of justifying their thinking with evidence from the text because they knew that others might challenge their thinking if they were not able to support it. (Witte 2016: 36)

Som grädde på moset utvecklade eleverna ett större ordförråd och sin förmåga att själva skriva.

Grunden för hela arbetsmodellen byggde på att läraren modellerade momenten i textanalyserna men också hade höga förväntningar på att alla elever oavsett vilken läsnivå de låg på skulle klara att göra de textanalyser som de arbetade med tillsammans. Witte ger avslutningsvis följande råd.

  • välj texterna med stor omsorg
  • förbered noggrant varje lektion
  • arbeta med stöd till alla instruktioner, modellera och lämna gradvis över ansvaret i samtalen till eleverna
  • ha höga förväntningar på samtliga elever
  • bedöm hur arbetet med att analysera komplexa texter fortskrider och reflektera över det jag som lärare ser!

Själv tycker jag att det är så härligt att läsa om hur det går att utmana elever på olika sätt. Kan dina elever ännu inte läsa, eller att de ännu inte läser några längre texter, arbeta  muntligt! Läs högt och led textsamtal med krav på mer avancerat tänkande.

Referenser:

Witte, P. G. (2016). Teaching First Graders to Comprehend  Complex Texts Through Read-Alouds. The Reading Teacher. July/August 2016. Volume 70, Numer 1. Witte, P.G. (2016): Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds. Artikeln som PDF-fil.

En femetta!

Ja, det är ett uttryck för en fullträff och det kan man verkligen säga om dagens föreläsning med Jenny W Folkeryd.

Folkeryd 11

Föreläsningen berörde fyra dimensioner av textanalys:

  1. Textens innehåll
  2. Textens struktur – makrostruktur
  3. Textens struktur – mikrostruktur
  4. Textens deltagaraktivitet

Jenny Folkeryd gick igenom varje dimension och exemplifierade med olika exempel från läromedel men också på elevtexter.

Den första dimensionen presenterade forskning och fakta om ordförråd, makro- och mikroteman samt multimodalitet. Vi fick se exempel på nominaliseringar i läromedel och vad de gör för textens komplexitet. Vi fick en genomgång av makroteman och mikroteman och hur de fungerar tillsammans. Ett mikrotema under ett makrotema kan inom sitt avsnitt utgöra det avsnittets makrotema. Innebörden i detta är att betydelsen är relativ och beroende på sammanhanget. Det var olika typer av expansioner, utvidgningar, av textinnehåll.

På området för textens deltagaraktivitet tog hon upp röster, tilltal och omtal samt om attityder och värderingar (appraisal). Det hela belystes med exempel på hur man kan uttrycka attityd samt gradering utifrån styrka och fokusering. Tydligen fokuserar läsförståelse på de avsnitt som är värdesättande.

Hon påtalade att när man skapar tankbanor är struktur och innehållslig hierarki viktigt då det styr elevernas skrivande. När vi skapar tankekartor tillsammans med eleverna är dessa inte alltid till stöd för eleverna i deras arbete med att skapa struktur i sina texter. Kunskap om struktur påverkar vår förståelse. Hon lyfte att det alltför ofta saknas process när vi skriver faktatexter.

Jag lärde mig också ett helt nytt ord idag. Termen rema. Tema-rema är principen bakom tematisk bindning. När jag googlar och läser vidare om tema-rema så hittar jag följande:

Tema är det första som står i meningen, det som förutsätts vara känt sedan innan, medan rema innebär det som kommer senare i meningen, den information som är ny.

Vi fick också höra mycket om semantiska kedjor med tillhörande exempel. På slutet fick vi själva prova på att ta ut de ord i en text som bildade de semantiska kedjorna.

Vi var många som lyssnade och intresset var på topp. Det märktes att åhörarna var kunniga lärare med stort intresse för skrivundervisning. Hur märker man det? Jo, på frågorna som ställs och reflektionerna som uttalas.

Nu har vi en liten hemuppgift att göra till nästa föreläsning tisdagen den 18e oktober då vi träffar Jenny Folkeryd nästa gång.

Jag ska också repetitionsläsa kapitlet Bedömning av läsförståelse som Jenny Folkeryd har skrivit och som du hittar i boken Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016). Jag skrev ett inlägg om boken i våras som du hittar HÄR (29/3 -16). Den gången skrev jag dock inte om just detta kapitlet så det har jag kvar att skriva nu.

Folkeryd 22 grupp

Jenny W Folkeryd är disputerad i lingvistik och arbetar som universitetslektor i didaktik  med inriktning svenska vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör framför allt olika aspekter av läs- och skrivutveckling i skolans tidigare år samt bedömning av läs- och skrivutveckling i nationella och internationella test. Hon har bland annat varit med och tagit fram Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, Nya Språket lyfter samt PIRLS.

Hjärtan, hjul och himlakroppar

Det är rubriken på en artikel av Jenny Wiksten Folkeryd. Den finns publicerad i Mångfaldens möjligheter som ges ut av SMDI, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. Artikeln handlar om innehållsliga aspekter i sakprosatexter som är skrivna av elever i tidiga skolår; du kan läsa om detta i en delstudie gjord av Jenny Folkeryd. Utgångspunkten är:

…hur kan innehåll i elevers texter ses och diskuteras i termer av tematisk organisation och innehållslig utvidgning?

Syftet är att utveckla ett metaspråk som kan användas för diskussion av olika sätt att uttrycka innehåll i elevtexter (W Folkeryd 2014, s 120).

Författaren gjorde dels observationer i klassrummen, dels studerade hon insamlade elevtexter. Detaljerna kring studien kan du läsa om i artikeln. Eleverna skrev inom den ordinarie undervisningen och vi känner så väl igen hur det gick till.

I samtliga fall introducerades ämnena genom en muntlig introduktion. Man läste texter om ämnet och utarbetade sedan gemensamt i klassrummet antingen en tankekarta eller stödord som skrevs upp på tavlan (ord som hjärtat, pumpar, pulsen, syre). Instruktionen för skrivandet var sedan att tankekartorna eller stödorden skulle fungera som hjälp när eleverna individuellt skrev sina texter. Inga speciella instruktioner gavs om exempelvis textlängd eller strukturering. (W Folkeryd 2014, s 117 f)

Det här upplägget är detsamma som föreslås för skrivuppgiften i Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Ja, jag vill nog säga att det är ett vedertaget sätt att arbeta med skrivuppgifter som har ämnesanknytning.

Författaren tar upp hur en text innehållsligt hänger samman och hur detta är avhängigt hur dessa, textens innehållsliga teman,  är strukturerade och organiserade i förhållande till varandra. Flera makroteman eller mikroteman som inte är kopplade till huvudämnet gör texten osammanhängande och svår att läsa. Om däremot flera mikroteman relateras till huvudämnet kan detta bidra till fördjupning och att en röd tråd skapas. Jenny utvecklar också begreppen över- och underordning samt makro- och mikrotema.

Jenny Folkeryd studerar också om och på vilka sätt textinnehållet utvidgas i elevernas texter och när så sker hur.

Det är spännande och lärorikt att läsa elevexemplen tillsammans med författarens analyser. Genom analysen bjuds vi på åtta olika innehållsmönster, typer, som författaren benämner som A-H. Här kommer några exempel på innehållstyper.

  • typ B: få teman, ingen röd tråd, komplex utvidgning
  • typ C: få teman, röd tråd, enkel utvidgning
  • typ E: många teman, ingen röd tråd, enkel utvidgning
  • typ G: många teman, röd tråd, enkel utvidgning

Ja, det var några exempel på innehållstyper och varje typ konkretiseras med en elevtext. Som ni ser så ligger fokus på om elevens text innehåller få eller många teman, har en röd tråd och hur utvidgningen av innehållet ser ut. Jag tycker att det var lärorikt, intressant och tankeväckande att läsa artikeln. När vi exempelvis bedömer våra elever i åk 1 med Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling så är detta ett sätt att se på innehållet i elevtexterna. I Bedömningsstödet kriterier för åk 3 handlar avstämningspunkterna om läslighet, stavning, huruvida eleven markerar meningar med stor bokstav, punkt och frågetecken. Avstämningspunkterna handlar också om huruvida eleven skriver berättande texter med röd tråd och i huvudsak fungerande handling och huruvida innehållet är begripligt i elevens beskrivande texter. Jenny Folkeryds underlag för analys av elevtexter tycker jag ger ett kvalitativt mervärde. I Bedömningsstödets analyser av beskrivande  elevtexter i åk 3 finns en rubrik Vidare undervisning för elevens fortsatta skrivutveckling och här hittar jag förslag om att läraren ska ta upp hur man bygger ut ett innehåll samt att låta eleven träna på att utveckla innehållet. Formuleringar som att bygga ut och utveckla ett innehåll handlar om utvidgning och här kan jag som lärare få fler verktyg för mina analyser av elevtexter genom att läsa den här artikeln.

Artikeln avslutas med en diskussion. Bland annat lyfter Jenny Folkeryd behovet av att läraren har tillgång till ett metaspråk för att kunna diskutera innehållsliga aspekter i elevernas texter. Några exempel på sådana aspekter är hur innehållet organiseras, binds samman och fördjupas.

Som sagt fick jag insikter och nya tankar när jag läste Jenny Folkeryds artikel! Nu ser jag fram mot 4/10 för då föreläser Jenny för ett 50-tal av läs- och språkutvecklarna och jag räknar med att det blir lärorikt. Du som inte kan tåla dig kan läsa artikeln redan idag och du hittar den under referenser.

Referenser

Wiksten Folkeryd, J. (2014). Hjärtan, hjul och himlakroppar. Innehåll i elevers sakprosatexter på lågstadiet. I Mångfaldens möjligheter (sidorna 115-130).

SMDI, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning.

.

E-boken i klassrummet

Det var titeln på den första föreläsningen i höstens seminarieserie för skolornas läs- och språkutvecklare. Först ut som föreläsare var Carina Hermansson, fil.dr. och hon forskar som postdoktor vid Umeå universitet. Carina har en bakgrund som lärare i grundskolan och på lärarutbildningen.

Vad är en e-bok? Vanligaste definitionen lyder att e-boken är en elektronisk version av en tryckt bok avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone, läsplatta eller annat mobilt läsverktyg. Inlästa ljudböcker samt talböcker, avsedda för personer med läshinder, räknas inte som e-böcker.

Fokus i föreläsningen var hur elevers skriv- och läsförmåga  utvecklas i aktiviteter med e-boken. Carina satte myror i huvudet på oss när hon diskuterade och belyste på vilket sätt kropp och rumslig plats, i samspel med läs- och skrivstrategier, har betydelse för hur elever skapar mening kring digitala litterära texter (e-böcker). Att tänka in kropp och rum var en utmaning för många av oss. Som stöd fick vi en introduktion i hur man kan tänka på läsning utifrån begreppet centripetalkraft.

centripetalkraft2

Just nu är det ett stort fokus på läsning och lässtrategier i skolsverige där elevens kognitiva och metakognitiva förmåga tränas. Carina beskrev hur läraren i hennes studie på ett föredömligt sätt undervisade och modellerade kognitiva lässtrategier för eleverna. Det som överraskade Carina var att när eleverna själva läste digitala böcker använde de kroppsliga i stället för kognitiva strategier för att skapa mening  kring det lästa.

Carina talade om att metod utgör en inramning och att vi har diskursiva regleringar och att vi behöver undersöka vad som händer när materialitet, kropp, krafter, rörelser samhandlar i skrivhändelsen i klassrummet. Hon gav oss flera exempel på hur materialitet, kropp och rum blev betydelsefulla i elevernas digitala läsförståelsearbete. Ett exempel rörde elevparet som läste i soffan och hur de skapade en egen läsvärld när de placerade en filt över sig och läste under den och hur det skapade en ny kroppslighet och rumslighet.

Ja, kropp och kroppslighet var återkommande ord under föreläsningen. I den artikel vi hade fått att läsa inför föreläsningen får jag 32 träffar på termerna kropp och kroppslighet. Carinas utforskande av läsning och skrivning har en stark anknytning till kropp och kroppslighet. För att återknyta till centripetalkraft så finns det ett utmärkt exempel i artikeln. Det beskriver hur en elev som först inte vet vad han ska skriva i och genom rörelser med handen, sitt pennskrin och sin penna i en sammanlänkad rörelse får en skrividé. Läs artikeln! Sorry, den är inte publicerad än och den får inte spridas utanför gruppen som deltar i Carinas två föreläsningar. Den kommer att vara inledning i en bok som kommer ut snart, som jag förstod det.

Vi fick också följande hemuppgift att pröva med våra elever.

Arrangera en kollektiv (digital) läsaktivitet där du sätter relationen mellan kropp, rum och elevers förståelse av det lästa i fokus. Innehåll och genomförande planerar du utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Gör korta minnesanteckningar över vad som händer i aktiviteten och över dina reflektioner kring det du ser hända.

När vi träffar Carina nästa gång, dvs. onsdag 21 september, kommer vi att diskutera hur det har gått att göra uppgiften, våra erfarenheter av och funderingar kring läsaktiviteter som aktiverar kropp, rum och hjärna. Blev du sugen på att prova i ditt klassrum? I så fall vore det roligt att få höra dina erfarenheter och reflektioner! Dela gärna…

Vi kommer också att få höra mer om det som Carina benämner det nomadiska skrivandet.

Vilket härligt jobb jag har! Varje vecka lär  jag mig nya saker och ofta får jag träffa forskare men också samtala med dem om olika aspekter och perspektiv på läs- och skrivutveckling och undervisning. Det är också fantastiskt roligt att få dela detta med er kollegor!

Referenser:

Hermansson, C. (2013). Nomadic Writing Exploring Processes of Writing in Early Childhood Education. Karlstads universitet, doktorsavhandling.

Skolporten. Upptäckarlusten är en nödvändig del i att lära sig skriva. Intervju om avhandlingen från 2013.

PS. Carina är en föreläsare som drar in åhörarna. PowerPointen var visuell i den meningen att bilderna fungerade som stöd till det Carina presenterade. Får du som inte var med oss i onsdags 7/9 chansen att lyssna på en föreläsning med Carina så tveka inte. Ta chansen!

CH3

Elevers frågor kopplade till motivationsteori

Motivationsteorierna har inte ett egenvärde. De ska lyftas i förhållande till våra elever och vår undervisning. I bokens inledning ges exempel på frågor som elever kan tänkas ställa sig i lärsituationer. Frågorna kopplas också till den teori om motivation som har starkast anknytning till frågan. Författarna understryker att samma beteende ofta kan tolkas med hjälp av flera teorier (Skaalvik & Skaalvik, 2016).

Skaalvik o Skaalvik teorier om motivation (Skaalvik & Skaalvik, 2016:12)

När jag ser frågorna tänker jag att de passar utmärkt att arbeta med tillsammans med eleverna. Frågorna skulle kunna användas som utgångspunkt på lektioner och för gemensamma diskussioner. Jag tänker mig att eleverna skulle ha nytta av att läraren även lär ut lite om motivationsteori för att förklara hur vi kan reagera i lärprocesser. Det handlar om att medvetandegöra oss själva och våra elever. Jag tycker att det är ganska häftigt att jag i min roll som lärare faktiskt styrs av samma frågor och motivationsteorier som mina elever!

Boken avslutas med mer allmänna reflektioner och här skriver författarna att lärare med låga förväntningar på sin egen kompetens tenderar att motsätta sig förändringar och undvika utvecklingsarbete (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100). Något att diskutera med arbetslaget!? En oerhört viktig ledningsfråga blir att ha höga förväntningar på lärarna och arbeta för att skolan är den lärande organisation den måste vara. En lärande organisation där alla stöttar och lär av varandra. Författarna understryker också att det är viktigt att se till att lärarna har en stor handlingsfrihet.

Att planera undervisning innebär egentligen att man gör en grov plan som sedan måste kunna anpassas till olika situationer och justeras när det behövs. Undervisningsarbetet präglas av en hög grad av oförutsägbarhet (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100).

Författarna är bekanta med skolmiljön samtidigt som de utmanar mina föreställningar som lärare. Här finns mycket som är värt att diskuteras!

Referenser:

Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Motivation en förutsättning för lärande

Det som brukar kallas ”att motivera eleverna” handlar mycket om att skapa förutsättningar för skolarbetet på ett sätt som gör att eleverna blir motiverade. (Skaalvik & Skaalvik, 2016:7)

Detta är också det centrala i Motivation och lärande (Skaalvik & Skaalvik, 2015). Motivation handlar inte om att läraren ska vara rolig utan i stället behöver vi diskutera och lära oss hur man skapar förutsättningar för motivation med utgångspunkt i teori och forskning. I boken presenteras åtta forskningsanknutna motivationsteorier i åtta kapitel. Vi får också konkreta exempel på motivationshöjande aktiviteter.

Att tro på sin egen förmåga är avgörande för den enskilda individens motivation. För att kunna skapa en positiv uppfattning om sig själv behöver man få uppleva att man klarar de uppgifter man får att arbeta med. Detta i sin tur kräver anpassning av undervisningen utifrån enskilda elevers förutsättningar.

En likhet mellan de teorier som presenteras i boken är vikten av målorientering. En sådan innebär att läraren formulerar kunskapsorienterade mål, väljer lärostoff och uppgifter som utgör optimala utmaningar för den enskilda eleven, hjälper elever att sätta upp kortsiktiga, personliga och realistiska mål, kommunicerar till eleven när denne gör framsteg samt hanterar alla bedömningar med den enskilda eleven och inte inför gruppen.

Andra aspekter som behandlas är betydelsen av att eleverna ser värdet av de olika skolämnena, att de har möjlighet att göra egna val och kan påverka, att eleverna känner tillhörighet till skolan, att läraren hjälper dem att se prestationer som ett resultat av ansträngning och strategi. Det är också viktigt att inte jämföra sig med varandra.

Sambandet mellan motivation och skolresultat är något som jag tror att de flesta lärare känner igen. Det är också något som Hattie lyfter i sin metaanalys Visible Learning (2009). Anledningen kan tänkas vara att ju mer motiverad någon är, desto mer anstränger sig denne. Elever som ä motiverade engagerar sig mer i uppgifterna och är också  mer uthålliga när de arbetar med svårare uppgifter.

Boken har en bra bilaga med en tydlig översikt över hur teorierna i boken används i praktiken. Jag har skrivit av bilagan och du hittar den här dels i A4 format, dels i A3 format.

Hur teorierna i boken kan används i praktiken. (A3 format)

Hur teorierna i boken används i praktiken. (A4 format)

Bilagan om hur teorierna i boken används i praktiken är i sig ett utmärkt underlag för vidare lärardiskussioner. Det är inga iögonfallande nyheter samtidigt som den stora frågan är hur jag planerar och lägger upp min undervisning så att jag praktiserar förslagen. Mycket handlar om förhållningssätt. Ja, dessa förslag skulle jag gärna diskutera!

Boken använder en del lågfrekventa begrepp varför jag här förklarar några med hjälp av Henry Egidius Termlexikon.

Begrepp

attribut: verbform, tillskriva

attributionsteori: psykologisk och socialpsykologisk teori om människors olika sätt att tilldela sig själva eller yttre omständigheter orsaken till varför de lyckas eller misslyckas med något eller varför de överhuvudtaget reagerar som de gör i olika sammanhang; vanligen tillskriver man egna förtjänster de framgångar man har och yttre svårigheter de misslyckanden som man drabbas av.

holistisk: helhetssyn

Referenser

Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2015). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

motivation och lärande stor

Slutsater

Vad är då artikelförfattarnas slutsatser?

Jag tycker nog att det avslutande citatet ger svar på den frågan.

Helping students self-monitor meaning is the most effective way to help them become effective readers. (Manning 2002:103-104)

Självövervakning ses som en förutsättning för meningsskapandet och förståelsen. Att hjälpa och lära elever att övervaka sitt eget meningsskapande är det effektivaste sättet att göra dem till läsare som förstår vad de läser.

Artikeln började med en beskrivning av en elev, kallad Rosario, som själv sällan märker när hon läser fel och som lika sällan rättar sig själv. Graden av självkorrektion anges till ett ord per 12-15 lästa ord (och då har hon gjort ett antal felläsningar). Den elev som vänjer sig vid att läsa fel utan att lära sig strategier för att själv reagera över ”konstigheter” i texten lär sig att det som pågår i skolans undervisning är svårt att förstå. Ja, min erfarenhet som speciallärare är att det sitter elever i våra klasser som inte förväntar sig att förstå det som pågår i undervisningen. Artikelförfattarna menar att Rosario skulle haft nytta av undervisning enligt RT (reciprocal teaching) där arbetsgången är att läraren först modellerar för att sedan gradvis övergå till att stötta eleverna i deras arbete i smågrupper och slutligen leda eleverna över till arbete på egen hand med stöd av läraren när behov uppstår.  Kort uttryckt är arbetsgången:

  • Läraren modellerar och gör
  • Vi gör
  • Jag gör

Artikelförfattarna anser att deras interventionsstudie visar att även de yngsta eleverna/läsarna kan lära sig att medvetet förtydliga och utveckla sin förståelse av läst text med stöd av RT:s arbetsrutiner när de får arbeta tillsammans och själva modellera för sina kamrater. Att arbeta tillsammans, få modellera för varandra samt få stöd av varandra blev i sig ett stöd för eleverna att utveckla sitt eget metakognitiva tänkande. Här kallas detta för peer-mentoring, kamratstöd, och det framhålls som en viktig faktor som underlättar för yngre elever att ta till sig och använda nya strategier för självövervakning.

Nyckelord som artikelförfattarna skickar med oss läsare av artikeln är:

  • Use Visuals (använd visuellt stöd i form av t.ex. clicks and clunks eller röda och gröns post-it lappar)
  • Use Think-alouds (använd tänka högt strategin när du som lärare modellerar)
  • Have students share their thinking (låt eleverna dela med sig av vad och hur de tänker för varandra)
  • Continually focus on understanding meaning as the goal of reading (meningsskapandet är det cenrala i läsning).

Artikelförfattarna talar också om collaborative teaching model process. Här är riktlinjerna att läraren ska börja med att introducera clunks tillsammans med ett resonerande kring hur läsaren ska stanna upp så fort något inte verkar vettigt och inte går att förstå. Eleverna praktiserar och gör tillsammans i smågrupper och sist använder de clunks under sin läsning.

Nästa steg är att eleverna använder läshjulet under sin läsning. Sista steget är att eleverna på egen hand använder de röda och gröna post-it lapparna. Lektioner avslutas med att några elever får berätta om hur de gjort för att deras röda lappar kunde bytas till gröna, dvs. hur något som inte var begripligt kunde förstås med stöd av någon av strategierna för att korrigera sig själv.

Jaha, då är det bara att sätta igång! Fast först är det sommarlov med tid för eftertanke och vila. Själv jobbar jag några veckor till. Få se om det blir några fler inlägg eller om jag helt fokuserar på planeringen inför hösten.

Referenser:

Manning, M. (2002). Self-monitoring Reading. I Teaching PreK-8, 32(4), 103-104.

Pratt, S. & Urbanowski, M. (2016). Teaching Early Readers to Self-Monitor and Self-Correct. I The Reading Teacher, 2016, March/April, Vol. 69, No 5, pp 559-567.

”Guided practice” och ”peer modelling”

Guidad övning och kamratarbete

Första steget i RT är lärarens modellering. Detta följs av att läraren stöttar eleverna att använda strategierna tillsammans i par eller smågrupper. Eleverna modellerar för varandra. Gradvis ökar elevernas självständighet i att använda clicks and clunks. Målet är att de ska upptäcka att de i sin läsning har nytta av självövervakning och att kunna använda de olika strategierna för självkorrigering. Läraren samlar parallellt, och antecknar, exempel på när eleverna upptäcker och använder sina clunks. Läraren fortsätter att stötta med så kallade prompts, dvs. stödfrågor. Exempel på sådan kan vara:

  • Verkar det jag läser att stämma?
  • Vad upptäckte du som inte verkade stämma?
  • Varför gjorde du en paus före …?
  • Vad fick dig att gå tillbaka och läsa om?
  • Vad vet du redan som du kan använda för att förstå? Vilka idéer eller fakta försöker författarna använda för att stötta textens centrala budskap?
  • Vad tror du kommer att hända längre fram i texten?
  • osv.

Lärarens prompts kan vara frågor kring textens och/eller författarens centrala budskap, textens tema/n men även detaljer i texten.

Under arbetet med lärarstöd i elevernas läsning och smågruppsarbetet under lektionerna använde författarna olika praktiska stöd som bokmärken med nyckelfrågor, röda och gröna note-it lappar samt ett läshjul. Eleverna fick också göra egna bokmärken för självkorrigering där de skrev ner egna stödfrågor. Tanken med att de fick göra egna bokmärken var att de stärka dem i att ta till sig de respektive strategierna och känna att det var deras egna strategier.

Centralt i RT är att göra eleverna medvetna om semantiska ledtrådar (verkar det vettigt?), syntaktiska ledtrådar (låter det rätt?) och grafologiska ledtrådar (ser det rätt ut?). Eleverna fick använda sig av och skriva ner stödfrågor till alla tre typerna av ledtrådar. Här utvecklar författarna också arbetet med clicks and clunks med att eleverna gör röda sidmarkörer, t.ex. röda note-it lappar, som eleven använder för att markera om det är något denne inte förstår i texten. På samma sätt används gröna sidmarkörer för att markera när eleven kunde korrigera sig själv och göra en clunk till ett click. Det är eleven själv som placerar ut de röda respektive gröna sidmarkörerna. Detta blir också ett tydligt visuellt tecken på var svårigheterna i texten låg och hur många gånger eleven lyckades använda en av strategierna för självkorrektion på ett sätt som löste ett läsproblem. Eleverna får berätta för kamraterna om hur de gjorde för att förvandla en clunk, eller röd markering, till ett click, en grön markering.

Läshjulet har också bilder på strategier för självkorrektion. Detta ger dem begrepp att använda när de modellerar strategierna för självkorrektion tillsammans med kamraterna. Eleverna modellerar strategier för varandra. Läraren uppmuntrar eleverna att dela med sig av exempel på när de använde en strategi för att rätta sig själva och därmed förstod något som de inte klarade från början.

cirkel2

Bilden visar en kopia jag gjort av läshjulet. I artikelns läshjul står texten i cirkelns tårtbitar tillsammans med en bild som är tänkt att fungera som ett visuellt stöd för läsaren.

Bedömning av utveckling och framsteg

För att bedöma elevernas utveckling och de framsteg dessa gör föreslår författarna att läraren gör anteckningar. Anteckningarna kan vara exempel från olika lässituationer, anecdotal notes, men också så kallade running records vilka är anteckningar som görs efter ett särskilt markeringssystem. När läraren gör dessa anteckningar får denne inte bara kunskaper om vad eleven ifråga har lärt sig och klarar utan också underlag för att planera den fortsatta undervisningen. Författarna understryker vikten av att läraren inte nöjer sig med att lära ut, bedöma elevens utveckling och framsteg med stöd i anteckningar, anpassa undervisningen utan också samtala med eleven om resultaten och vad läraren har iakttagit. Eleven måste göras delaktig och göras medveten om exempelvis hur denne använder olika strategier men också sina framsteg.

Undrar du över vad slutsatserna är? Dessa, dvs. artikelns slutsatser, kommer i nästa inlägg.

Referenser:

Pratt, S. & Urbanowski, M. (2016). Teaching Early Readers to Self-Monitor and Self-Correct. I The Reading Teacher, 2016, March/April, Vol. 69, No 5, pp 559-567.