Visar alla blogginlägg med kategorin:
Sociala medier och bloggar

Läsa på webben

Revideringen av läroplanen har flyttat upp digitaliseringen till en topplats på vår agenda. Arbetet med lässtrategier har utökats med nya strategier. Digital läsning är, vad man kan kalla, en ny läsart.

När jag läser analogt, svarttext, dvs. tryckt text på papper, så finns det en ansvarig utgivare tydligt utskriven. Det finns ett förlag som gett ut boken när texten är en bok. Tryckt text kan inte ändras i stunden utan den innehåller samma ord, text, tills den trycks igen. På gott och ont. En nackdel är att läromedel blir gamla och att innehållet då inte stämmer längre. Fördelarna är som jag skrev att det finns ansvarig utgivare; texten ändras inte vare sig av utgivaren eller läsaren så denne behöver inte vid varje läsning fundera över källkritiska frågor.

För läsning av digitala texter har jag lärt mig att det är bra att arbeta källkritiskt utifrån förutbestämda frågor. Det handlar om att avgöra om informationen och texten är trovärdig och korrekt. I boken Framgångsrik undervisning finns förslag på ett utvärderingsverktyg för webbplatser. Du hittar formuläret under fliken Extramaterial på NoK:s webbsida för boken. Frågorna som du hittar i formuläret rör sig runt webbplatsens syfte, vem som står bakom den, aktualitet, länkar och referenser.  Det är ett sätt att lära elever att arbeta med självutfrågning i sitt lärande. Att hela tiden bearbeta information och fråga sig om den är trovärdig, vem som står bakom innehållet och om det finns ett dolt syfte. Bra frågor att ställa sig när jag läser texter på nätet är:

Vad, var, när, vem, hur och varför?

Digital läsning kräver fler förmågor av läsaren än traditionell läsning och upplevs av många som svårare. Några förmågor som krävs är förmåga till informationshantering, navigation och källkritik. Läsaren behöver också besitta en multimodal läsförmåga, dvs. vara förtrogen med hur man läser en text som omfattar text, bild, grafer, ljud och video.  Därtill behövs en del generella IT-förmågor.

Så här skriver Skolverket om de nya skrivningarna i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. (Skolverket 180519)

Generellt är digital kompetens en både bred och mångskiftande kompetens. Det kan handla om att ha kunskap om vad som är speciellt med digital läsning, hur man kan arbeta multimodalt i undervisningen, att man har kunskaper om MIK (medie- och informationskunskap), bildrättigheter, olika appar och program. Digital kompetens kan också handla om att arbeta med administration. Lärare rapporterar frånvaro och gör bedömningar. En del information är öppen för föräldrar att ta del av med tanke att det ska underlätta kommunikationen skola-hem och stödja samverkan med hemmet.

I kursplanen för svenska ligger fokus på att eleverna läs sig söka, välja ut och sammanställa information (Skolverket 2017). Vad gäller söka information så är formuleringarna likartade i kursplanerna för svenska respektive samhällskunskap samtidigt som ordalydelsen skiljer något.

Svenska
Samhällskunskap
  • söka information från olika källor och värdera dessa
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet

När jag söker på källkritiskt förhållningssätt finner jag att detta nämns två (2) gånger i kursplanen för svenska och en (1) gång i kursplanen i samhällskunskap. Jag hade väntat mig det omvända förhållandet!

PISA 2009 undersökteför första gången elevers digitala läsning. Det visade sig att de elever som var goda läsare av traditionella texter och var de bästa läsarna av digitala texter. Detta förklarar man så här:

Troligen är det inte läsning på papper i sig som är av avgörande betydelse. Snarare handlar det om längden och karaktären på de texter som läses. I traditionell läsning, som egentligen inte behöver ske enbart på papper, är ofta texterna längre än vid läsning på nätet. (PISA 2009: 38)

Här lyfter man förmågan att läsa längre texter som viktig. Detta brukar vi lärare tala om som elevernas läskondition. Det är alltså fortfarande viktigt att lära sig läsa längre texter. Det räcker inte att bara kunna läsa utan våra elever måste öva på och klara av att läsa just längre texter. Detta är också något som behövs för att klara en längre utbildning. Här ska man komma ihåg att det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och  barnens skolprestationer. Sambandet är så starkt att man kan säga att högre utbildning går i arv.

Föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse för om deras barn skaffar sig en högre utbildning. Andelen som skaffar sig en eftergymnasial utbildning är högst för dem med två högutbildade föräldrar och lägst för dem vars föräldrar har förgymnasial utbildning. 80 procent av dem med två högutbildade föräldrar har själva har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 25 procent om ingen förälder har gymnasial utbildning. (SCB 2016)

Sambandet mellan elevers resultat på de nationella ämnesproven och föräldrarnas utbildningsbakgrund är starkt. Ja, det är så illa att föräldrarnas utbildningsnivå är betydelsefull genom hela grundskolan både för betyg och resultat i nationella ämnesprov. I åk 3 är skillnaderna lika stor i både matematik och svenska.

Om nu förmågan att läsa längre texter och texter av olika karaktär är avgörande inte bara för traditionell läsning utan också för läsning av digitala texter så får vi fenomenet att föräldrars utbildningsbakgrund även får ett samband med våra elevers läsning av digitala texter. Vi riskerar att stå inför fenomenet att vi har en ny klyfta som handlar om de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen för lärande och för att utveckla olika kompetenser som blir allt viktigare i samhället.

Tips

Avslutningsvis vill jag tipsa om att jag erbjuder en ny föreläsning vars titel är Digital läsning och att läsa på webben. Du kan anmäla dig till nästa tillfälle som är torsdag 24 maj. Anmälningslänken är: Digital läsning och att läsa på webben

Referenser:

Meditekompass: http://www.mediekompass.se, 1800520.

PISA 2009. Digital och traditionell läsning, 180520.

Skolverket (2013). PM – Resultat från ämnesproven i grundskolan våren 2012.

SCB (2016). Hög utbildning går i arv.

Statens medieråd.  Källkritik, 180520.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Kommentarmaterial.

Skolverket (2017). Digital kompetens grundskola. Ett diskussionsunderlag för lärare.

Skolverket (2017). Kursplan i svenska.

Digitala boksamtal

Idag deltog jag i bästa kollegan Maria Ronnås kurs ”Lässtimulans, motivation och textsamtal”. Jag blev nyfiken när jag råkade höra att Maria lär ut hur man kan föra boksamtalen digitalt. Ja, kollegan Ingalill Åkesson Hedqvist var också kursledare. Kursbeskrivningen lyder:

 Digitala verktyg används och exempel ges på hur skönlitteratur kan användas i olika ämnen. Du får lära dig Socrative, ett redskap som passar för digitala boksamtal och redigeringsverktyget iMovie för att göra boktrailers.

Mot bakgrund av att en reviderad version av läroplanen gäller från och med 1a juli i år så är detta viktigt. Likaså är det viktigt att veta vad forskning säger om hur lärare bäst stärker läsmotivationen. Ett boksamtal ska engagera och innehålla samtal som tillåter att frågor ställs, att hypoteser formuleras och att läsarna och lyssnarna får dela de kopplingar de gör. Genom att betona och skapa förutsättningar för att göra läsningen till en social aktivitet stärks intresset och engagemanget för läsning. Detta är en förutsättning för att redan läskunniga ska bli läsare. Hög motivation leder till mer läsning vilket i sin tur leder till förbättrad läsning. Det är detta som benämns Matteuseffekten (Stanovich 1986).

Läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt sju regler för att stärka läsmotivation. Det som motiverar är att:

  1. läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.
  2. det finns ett rikt och varierat urval av texter.
  3. att de får många tillfällen samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.
  4. att de får välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.
  5. dela läsupplevelser med andra. Det omfattar att få utrymme att samtala kring böcker, läsa tillsammans och dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.
  6. få uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.
  7. det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade.

The seven rules of engagement provide key research-based practices for promoting students’ intrinsic motivation to read. (Gambrell 2011, sid. 177)

Vill du läsa mer om de sju regler som läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt så kan du läsa hennes artikel som finns på nätet. Tidigare inlägg om detta är t.ex. Att läsa högt (160106). Klicka HÄR så hittar du fler av mina inlägg som handlar om högläsning.

Maria och Ingalill gav oss en minigenomgång om lässtimulerande arbete som du ser glimtar från i bilden här:

collage boksamtal_180313

I samtalen delade vi idéer. Ett förslag på arbetsgång vid lärares högläsning är att texten denne läser högt projiceras parallellt på tavlan så eleverna såg och kunde följa med i texten. Vi diskuterade även vad vi lägger in i begreppet relevant, vad som är relevant för vem.

Vi fick lära oss att använda appen Socrative  och föra våra boksamtal digitalt. Socrative är ett digitalt responsverktyg. Svaren deltagarna skriver kan skrivas anonymt. Socrative finns också som nätverktyg för att användas på dator.

047C773A-F0DE-436E-ADB9-FA29362617A1

Det deltagarna skriver kommer upp på skärmen samtidigt som det skrivs. Här kan man plocka upp trådar ur svaren på skärmen och fortsätta diskussionen muntligt. Den stora fördelen är att alla kommer till tals och man får ta del av allas tankar och åsikter.

D07616A3-6941-4F91-95D1-7FFC764B0F52

Rent praktiskt diskuterade vi två texter via Short Answers för att få uppleva hur det blir när man väl börjar besvara frågorna. Det finns många inställningar man kan göra när man är inloggad som teacher och för dessa fick vi med oss en manual.

85D31AA7-B44D-410C-9B66-A85F185918B0

Stort tack Maria och Ingalill för en lärorik eftermiddag! Ni ska alla veta att det finns så mycket att lära av kollegorna på Medioteket!

Referenser:

PedagogStockholm, kurslänk: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/sprakutveckling/lasstimulans-motivation-och-textsamtal1, 180313.

Gambrell, L. (2011). Seven rules of engagement. What’s Most Important to Know About Motivation to Read. I The Reading Teacher, Vol. 65, Issue 3, sid 172-178.

Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. I Reading Research Quarterly, XXI(4), 360-406.

Digitalisering

är en term som jag brottas med. Jag vill så gärna få grepp om termen. Jag vill känna att jag kan beskriva vad den innebär i undervisning. Jag vill äga termen. För mig är digitalisering som en hal ål. Den slinker än hit, än dit. Just nu är jag i ett något som kan liknas ett research stadium. Jag har ett antal texter jag läser eller kommer att läsa och jag har börjat göra anteckningar. Jag letar rapporter och läser på nätet. Sist men inte minst så har jag formuleringarna i kursplanen i svenska från Lgr 11, nya versionen för 2017, med mig i arbetet. Ta exempelvis skrivningarna för åk 1-3. Här hittar jag formuleringar som digitala texter, digitala miljöer och digitala verktyg. Nu återstår bara att översätta dessa formuleringar till undervisningspraktik.

Skolverket ställer själva den retoriska frågan ”Vad betyder skrivningarna om digital kompetens i styrdokumenten för din undervisning?”. När jag läser Skolverkets kommentarmaterial om digitalisering i skolan så ringar de in fyra aspekter.

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling. (Skolverket 2017)

Digitalisering ses inte som något statiskt utan som något som förändras över tid. Barbro Westlund talar också om att begrepp inom läsforskning ändrar innebörd över tid; hon talar om begrepp i rörelse.

I en föränderlig värld behöver vi vänja oss vid att begreppet literacy är i ständig rörelse. (Skolverket 2016:17)

Vi kan byta termen literacy mot digitalisering eller digitala verktyg och medier. Dessa termer är samtidigt begrepp vars innebörder är i ständig rörelse. Som vi förstår dem idag kommer vi inte att förstå dem imorgon. Detta ställer stora krav på oss. Ja, vi måste helt enkelt själva vara i ständig rörelse.

I den här korta filmen om digital kompetens presenterar undervisningsrådet Olof Andersson, Skolverket, hur de tänkt i arbetet med förändringarna i läroplanen i revideringen utifrån digital kompetens. Du hittar intressant information på Skolverkets  sajt under Grundskoleutbildningens digitalisering.

I Skolverkets kommentarmaterial Få syn på digitaliseringen i grundskolan får läsaren en bra genomgång och presentation av hur Skolverket ser på digital kompetens i olika skolformer och utifrån läroplanens syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Kommentarmaterialet bjuder också på Skolverkets definition av begreppet.

När jag läser kommentarmaterialet provar jag att byta ut elev i alla skrivningar från läroplanen till lärare och då blir det tydligt hur mycket som krävs av mig i min lärarroll. Som lärare måste jag – förstås! – alltid ligga steget före mina elever. Detta gäller – förstås! – också min digitala kompetens. Digital kompetens är inte längre något som vissa är bra på utan det är något vi alla måste tillägna oss. I den här processen får vi inte glömma att vår undervisning, enligt skollagen, ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det betyder att när vi provar nya arbetssätt, nya kanaler och nya material måste vi hela tiden undersöka den vetenskapliga grunden. Vetenskap handlar bland annat om att systematiskt utforska, ifrågasätta, problematisera, att granska och att sätta fakta i ett sammanhang. Med andra ord att vrida, vända, stöta och blöta. I Skolverkets Forskning för klassrummet skriver de så här om erfarenhet:

Beprövad erfarenhet är systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. (Skolverket 2013:11)

Många tankar väcks. Det känns som att digital kompetens är något vi behöver reflektera över som fenomen parallellt med att vi arbetar med att utveckla vår undervisning och våra förhållningssätt. Personligen känner jag att jag behöver avskärma mig från det allmänna och försöka ringa in förståelsen av digital kompetens inom just mitt ämnesområde, dvs. språk-, läs- och skrivutveckling. Jag hoppas på många och ingående diskussioner med er alla!

Referenser:

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen i grundskolan. Kommentarmaterial.

Stärk din digitala kompetens!

Börja blogga nu! Det är ett sätt. Finns det ett snabbspår! Ja, och det är Webbstjärnans bloggkurser. För dig som inte kan gå ifrån en eftermiddag och/eller helst lär dig på egen hand så finns det jättebra kurser på Webbstjärnans kurssida. Här finns det korta videos som visar alla handgrepp samt handledningar och stödmaterial som visar olika moment som att skriva inlägg, skapa nya kategorier osv.

För dig som hellre går en kurs tillsammans med andra lärare så kan du anmäla dig till någon av de kurser som Webbstjärnan anordnar ute på olika skolor. Som du ser så finns det kurser över hela Sverige men också i och runt Stockholmstrakten. Här hittar du aktuella kurser: Webbstjärnans utbildningstillfällen. Det är till och med så lyxigt att du själv kan kontakta Webbstjärnan för att ordna kurs för webbpublicering, en bloggkurs, på din egen skola. Givetvis krävs det att ni på skolan är överens med er skolledning om att ni vill avsätta tid för en sådan kompetensutveckling. För att ta reda på mer kan du kontakta någon av de som arbetar på Webbstjärnan. Kontaktuppgifter hittar du under fliken Om Webbstjärnan > Kontakta oss. Gäller det kurs på din egen skola så kontaktar du Therese Ernbrandt: therese.ernbrandt@iis.se.

Varför ska lärare börja blogg med sina klasser? Jo, vi förväntas stärka vår digitala kompetens i och med att vi får en ny, reviderad kursplan. Här nämns termen digital 19 gånger enbart  i kursplanen för svenska. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017. I mars -17 beslutade regeringen om Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Detta gäller för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

Sammanfattningsvis avser ändringarna:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

I promemorian kan vi läsa de nya skrivningar för Centralt innehåll som gäller för ämnet svenska/svenska som andraspråk och de är:

  • Berättande texter och sakprosatexter i årskurs 1–3: Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkbruk i årskurs 4–6: Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Informationssökning och källkritik i årskurs 7–9: Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Den fjärde punkten att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg arbetar vi med i den studiedag som jag beskrev i ett tidigare inlägg från fredag 25e augusti. Nästa studiedag, som också är kostnadsfri för lärare i Stockholms kommunala grundskolor, erbjuder vi tisdagen den 31/10. Läs mer och anmäl dig här: Berätta med ord, bild och ljud.

Jag har själv ännu inte hunnit lusläsa den reviderade kursplanen för svenska och jämföra med nuvarande men det ligger på mitt bord. En viktig uppgift då det med all säkerhet påverkar innehållet i mitt arbete. Digitaliseringen av skola och undervisning är här för att stanna!

lgr11 reviderad17med kant

Referenser:

Lgr 11 (reviderad 2016)

Lgr 11 (reviderad 2017)

Webbstjärnans kurssida

Webbstjärnans utbildningstillfällen

Raketstart med en studiedag

Terminsstarten  innebar en flygande start och den gick i raketfart. Det var för två veckor sedan! Tänk så fort tiden går! Vi, Kia Knutsson-Norberg,  Elisabet Jonsved, Toura Hägnesten och Katrin Jäverbring, fortsätter samarbeta runt kursplanemålet att skapa text där ord, bild och ljud ska samspela. Ett kursplanemål mer aktuellt än någonsin med tanke på revideringen av läroplanen som pågår för fullt. En revidering med fokus på digital kompetens. Läs och ladda ner den HÄR.

Med andra ord är det dags igen för vår studiedag med inspiration till att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Så här går det till! Deltagarna bjuds på en presentation av olika bilderböcker av Kia. Dessa utgör sedan grunden för fortsatt pararbete i appen Puppet Pals och i iMovie men också för rent verbalspråkligt arbete med en skrivuppgift som redovisas med Padlet.

Nästa tillfälle för denna studiedag blir tisdag 31a oktober, dvs. under höstlovet. Dagen är helt kostnadsfri! Vill du också delta så kommer information och anmälningslänk bland annat i Mediotekets nyhetsbrev; som är riktigt bra och som kommer en gång i månaden. Prenumererar du ännu inte på nyhetsbrevet så kan du göra det HÄR.

IMG_0590

Jag vill läsa blogginlägg om…

Ja, vad vill du läsa om? Vilka av mina blogginlägg läser du?

Varför vill jag nu veta det? Jo, vi som bloggar på PS, Pedagog Stockholm, träffas några gånger varje år på bloggträffar. Där får vi veta lite vad som är på gång, vi får information om WordPress, PS och andra pedagogsajter, sökoptimering och bildhantering, vi kan ställa egna frågor och vi delar kunskaper och erfarenheter.

Jag har blivit ombedd att på  nästa bloggträff berätta vad som gör att min blogg är den mest besökta på Pedagog Stockholm. Ja, du läste rätt, mest besökt på Pedagog Stockholm, och jag har inget bra svar. Jätteroligt förstås att ni är många som läser mina inlägg! När jag skriver blogginlägg skriver jag om sådant som intresserar mig. Mitt svar på frågan skulle kunna vara att jag delar intressen med mina läsare eller vice versa. Mina läsare är intresserade av samma områden inom språk-, läs- och skrivområdet som jag är. Finns det något mer som gör att min blogg är den mest besökta på Pedagog Stockholm? Jag är förstås, som vanligt, jättenyfiken på om det finns något mer som gör att just du läser mina blogginlägg! Därför har jag gjort en enkel enkät med en (1) fråga: Jag vill läsa mer om:

Att jag formulerade mig med ett litet mer i meningen beror på att du kanske har förslag på saker jag borde skriva mer om!?

Jag hoppas på att du har tid att dela dina tankar, reflektioner och önskemål med mig genom att helt enkelt skriva en rad i enkäten. Det är helt frivilligt att fylla i frågorna om namn, e-post och skola men vill du hålla kontakten med mig så är det bara möjligt om du fyller i detta också. Kanske föreslår du något som jag vill veta mer om eller fråga dig om!?

Här kan du beskriva vad du helst läser om: Jag vill läsa mer om…

PS. En sak vet jag om er läsare. 56,3 % av er läser mina inlägg på en mobil enhet. 32 % sitter vid en dator när ni läser. Det betyder att ni antagligen läser på jobbet!? 12,7%  läser på en lärplatta. Allt enligt statistik jag har fått av redaktionen.

enhetstyp

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Ja, så står det i kursplanen för svenska och svenska. Vi på Medioteket månar om att de kurser vi har i vårt program relaterar och lever upp till kursplanerna i läroplanen.

Rykande färskt är vårt pilotprojekt Berätta med ord, bild och ljud. Det utgörs av en hel studiedag som omfattar fyra olika moment som leds av fyra olika kursledare.

koncept berättande

Vi som leder dig genom studiedagen är:

  • Kia Knutsson Norberg talar om bildens betydelse för berättelsen.
  • Toura Hägnesten låter dig bearbeta och bygga ut text.
  • Katrin Jäverbring lär dig animera.
  • Elisabet Jonsved hjälper dig att göra om din berättelse till film.

Blir du nyfiken? Känner du att du behöver nya idéer för din undervisning där du lär dina elever att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar? Kanske behöver du prova att kombinera det analoga med det digitala!?

För närmare detaljer – ladda ner och läs programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 nov

Vi erbjöd denna studiedag som en testdag 1/11 till en grupp lärare. Kostnadsfritt! Vi fick mycket snabbt fullbokat varför vi nu erbjuder ett nytt datum, nämligen måndagen den 28e november. Är du intresserad och kan komma – anmäl dig! Ni kan vara flera i en grupp eller ett helt arbetslag som anmäler er men du kan också anmäla enbart dig själv.  Det är först till kvarn som gäller.

Denna studiedag är öppen för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Anmälan sker via länken i programmet eller den här direktlänken (gäller nu 28/11): https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyID=100883

En badge! Jag tackar!

Bloggen ligger i bloggtoppen hos Cision, igen! Den här bloggen som du läser i denna stund har kvalat in på 10 i topp listan. Som utmärkelse har jag fått ett badge.

Pedagogikbloggar-2016_badge

På första plats ligger Flexspan. Nyheter och trender inom nätbaserad utbildning. Det är någon som heter Alastair Creelman som har den bloggen och han arbetar med nätbaserat lärande vid Linnéuniversitetet. På andra plats hittar du Pedagogiska kullerbyttan. Bakom den hittar du Linda Linder som är förskollärare, lärare (F-3), teaterpedagog och atelierista. Hon skriver om sitt arbete och strävar efter att ge barnen röst. Tredjeplatsen innehas av Skolverkets Omvärldsbloggen. Skolans digitalisering som har som syfte att sprida idéer om skolans digitalisering så att de kommer till nytta i skolors strategiska arbete.

Undrar du hur 10 i topp listan ser ut så hittar du den på Cisions webb. Cision har också en avdelning som de kallar Community eller Mötesplatsen och där hittar du bland annat det senaste på deras bloggfront. Om du nu undrar vad som krävs för att bli påtänkt så kan du läsa följande på deras webb.

Bloggtoppen tas fram av vårt research-team i Sverige varje månad. Bloggarnas placering i topplistan grundas på en metodik som utgår från inlänkar, relevans, hur ofta bloggen uppdateras, läsarkommentarer och delning i sociala medier, Twitterföljare och Facebook-likes. Ett kriterium för att kunna hamna på topplistan är att kontaktuppgifter är synliga på bloggen. (Cision, 160923)

Jag tycker att det var helt OK att bli 4a! Bloggarna på 1a, 2a och 3e plats verkar absolut ha anledning att ta sina platser i täten. Men om jag kavlar upp ärmarna, vässar tangenterna, läser ännu lite mer om didaktik och forskning samt håller tät kontakt med er som är experterna på klassrumsgolvet så kanske jag kan komma igen till 2017!

Har du några råd att ge mig för att min blogg och mina inlägg ska bli ännu bättre? Jag tar tacksamt emot alla idéer, förslag, råd och tips. Välkommen att vara min kritiska vän!

Nu är det dags för fredagskväll här i huset! Trevlig helg alla läsare!

Berättande i snapchat

Akademiskt = tungt!?

Forskning = ointressant!?

Professorer = tråkiga!?

Är det så du tänker även om du kanske inte säger det rent ut? Kolla i så fall in Jill Walker Rettbergs webb: http://jilltxt.net/

Jill Walker Rettberg är professor i digital kultur vid universitet i Bergen. Så här beskriver hon själv sitt forskningsområde:

Her research is on networked fiction, which includes electronic literature, weblogs, electronic art, web hoaxes and grassroots game-Creation. (http://jilltxt.net/txt/, 160910)

Jill höll en av keynote föreläsningarna under den nordiska forskningskonferensen 2016 Med bilden i fokus. Det handlade om berättande i snapchat och musical.ly. Här har jag en del att lära, det är säkert!

Snapchat

Snapchat är en app för att skicka meddelanden mellan mobiler. Du tar ett foto eller spelar in en kort videofilm. Du bestämmer också hur länge fotot ska visas för den som tittar samt skriver ett meddelaande. Tiden du kan ställa in är 1-10 sekunder. Avslutningsvis skickar du filmen till en eller flera personer i din kontaktlista. När mottagaren öppnar meddelandet, bilden, så visas den bara så länge som du har bestämt. Snapchat har också en videochatt. Just nu är det här mycket populärt bland ungdomar.

Du kan också skapa korta berättelser i snapchat genom att koppla ihop flera foton, snaps. Mottagaren har 24 timmar på sig att se historian. Du bestämmer vem eller vilka som kan se dina historier genom att göra vissa inställningar. Jill visade oss olika exempel på korta snapchat historier. Enligt Jill är det vanligare att det är företag än ungdomar som gör dessa historier. Vi fick se några exempel på dessa korta historier. Ett exempel var taget i London samma dag som folkomröstningen om Brexit. Det var en snabb presentation av bilder från olika platser och med olika människor i London och korta uttalanden för och emot Brexit.

snapchat
Snapchat-logotypen.

Jill har forskat på ungdomars användning av och berättande med hjälp av snapchat. Du kan läsa mer om det på hennes blogg What high school students think about Snapchat stories. Det är spännande läsning! Ja, jag tycker att det här med att läsa och skriva blir bara mer och mer spännande. Det dyker hela tiden upp nya vinklingar, nya sätt att berätta och kommunicera, nya kanaler för berättandet och nya medier och artefakter.

Vad gör Jill när hon forskar på snapchat?

Mostly we’re watching hundreds and hundreds of stories to see what kinds of narrative techniques people use, but we also want to know what regular users actually think about stories. Do they watch stories much? Do they make stories? What do they think is a good story? (http://jilltxt.net/?p=4505, 160909)

Du förstår att Jill hade en del material att visa! Forskningsfrågorna är delvis frågor som vi lärare också ställer oss som t.ex. vad tycker våra elever är en bra historia? Det kan vi ställa mot frågan om vad vi lärare anser är en bra historia mot bakgrund av kunskapsmål, kursplaner och läroplan.

Förresten tycker jag att du ska läsa hennes blogginlägg med 10 anledningar att dela forskningsresultat i snapchat 10 reasons why you should use Snapchat to share research ideas (and 4 reasons not to). 10 anledningar som är överförbara. Jag håller inte helt med om alla. Exempelvis tror jag inte att det tar mig lika lång tid att berätta något i snapchat som att skriva ett blogginlägg.

Jill

musical.ly

Jag börjar med att bekänna att jag inte ens hade hört talas om musical.ly innan Jills föreläsning! Vill du veta mer om musical.ly? Besök i så fall Jills blogg jill/txt och se hennes videoHär berättar hon mer och bjuder generöst på sig själv. Exempelvis får du se henne själv handteckna och läppsynka i tolkningen av en sång.  Jill tipsar om tutorials på Youtube för den som vill lära mer. Det tar tid att bli bra på detta! Kräver mycket övning. Har du elever som är bra på lägga upp egna tolkningar av sånger i musical.ly så vet du att den eleven har uthållighet och motivation att öva tills god färdighet är uppnådd!

Jag har varken snapchat eller musical.ly MEN jag har frågat runt bland mina mer digitala (och yngre!) kollegor och de visade sig var insatta. Vi får se om jag hinner någon regnig dag när det blir tid över…

Referenser

Jill Walker Rettbergs blogg: http://jilltxt.net/

Nordisk forskningskonferens 2016 Med bilden i fokus